Bloggarkiv
Medeltida stöldskydd
I medeltida handskrifter kan man emellanåt hitta stöldskydd i form av förbannelser eller besvärjelser, med uppgifter om de olyckor och elände som kommer att drabba den som stjäl boken ifråga.
Böcker var vid denna tid verkliga värdeföremål.
Medievalists.net listar några intressanta medeltida bok-förbannelser.
Texten här ovan finns i en Bibel från 1172, som ägs av British Library.
Texten lyder (i fri översättning):
”Om någon tager denna bok, må han döden dö; må han stekas i en panna; må fallandesjukan och febern förlama honom; må han brytas på hjulet, och hängas. Amen.”
Det är dock oklart hur effektivt denna typ av stöldskydd var.
Medievalists.net: Top 10 Medieval Book Curses
Tillplattat
Påståendet att ”på medeltiden trodde man att jorden var platt” är en av de vanligaste historiska missuppfattningarna. Bara under den senaste månaden har jag vid ett par tillfällen stött på denna helt felaktiga föreställning.
I böcker om vanliga missuppfattningar brukar detta ofta finnas med. Historikern Dick Harrison har flera gånger tagit upp det i sin blogg på SvD, och nu i veckan gjorde han det ännu en gång.
Dick Harrison: Nej, ingen trodde att jorden var platt
Redan under antiken hade man kommit fram till att jorden var sfärisk. Däremot hade man skilda teorier om hur stor jorden är, hur stor ekvatorns omkrets är, o s v.
Missuppfattningen om att medeltidens människor trodde att jorden var platt har sitt ursprung i den nedsvärtning av medeltiden som förekom främst under 1700- och 1800-talen. Medeltiden kallades för mörk, och det hävdades att de som levde då var mindre vetande.
Se också Medievalists.net: ”Ironing out the myth of the flat Earth”
Den intresserade kan läsa mera om allt detta i t ex denna bok:
Dick Harrison: ”Skapelsens geografi : föreställningar om rymd och rum i medeltidens Europa” (Ordfront, 1998)
Skapelsens geografi i bibliotekets katalog
Äldre Västgötalagen finns nu online
Litteraturbanken har låtit digitalisera Äldre Västgötalagen i form av en handskrift från 1290-talet. Äldre Västgötalagen är den äldsta av våra medeltida landskapslagar, och denna handskrift är den tidigast kända fullständiga avskriften av den.
Denna handskrift anses vara den äldsta bevarade boken på svenska språket. Nu finns den alltså digitaliserad hos Litteraturbanken.
Litteraturbanken: Äldre Västgötalagen
Handskriften består av tre olika skrifter som sammanbundits, och språket är fornsvenska.
Man tror att handskriften har använts i Skara domkyrka.
Läs mera om handskriften här:
Kungliga Biblioteket: Västgötalagen
Äldre Västgötalagen finns beskriven och utgiven i olika böcker, t ex dessa, som alla finns att låna på Östersunds bibliotek:
Äldre Västgötalagen i diplomatariskt avtryck och normaliserad text, utgiven av Bruno Sjöros (1919)
Äldre Västgötalagen, utgiven av Elias Wessén (1953)
Svenska landskapslagar, tolkade och förklarade för nutidens svenskar av Åke Holmbäck och Elias Wessén, band 5 (1946)
Kapare och pirater i Östersjön och Nordsjön
Under vikingatidens slutskede ökade sjöröveriet i Östersjön och Nordsjön. I hela 800 år härjade pirater och sjörövare här innan kuststaterna började bekämpa sjöröveriet. Då ökade istället kaperiet. Det var ett krig mot fiendesidans handelsfartyg som var godkänt av statsmakten. Det var först 1856 som detta kaperi till sist förbjöds.
Hela den här spännande historien om sjöröveriet i norra Europa har inte tidigare beskrivits i sin helhet, men nu finns Lars Ericson Wolkes bok ”Kapare och pirater i Nordeuropa under 800 år” (Historiska media, 2014).
Författaren är professor i historia vid försvarshögskolan i Stockholm och en av landets främsta militärhistoriker. I sina tidigare böcker har Lars Ericson Wolke visat att han är en god berättare, och den här boken är inget undantag. Han har tagit del av nytt arkivmaterial.
Här finns spännande läsning och beskrivningar av massvis av dramatiska händelser. Vissa av dem är troligen inte tidigare kända för många läsare, t ex när tyska pirater attackerade Söderköping, eller de upprepade angreppen på den norska staden Bergen. Vi kan också läsa om hur handelsfartyg, fiskare och befolkningen i kuststäderna försökte skydda sig mot piraterna.
Den mest kände kaparen i svensk historia är nog Lars ”Lasse i Gatan” Gathenhielm, och han finns självklart med i den här boken. Men det fanns många andra. Ett särskilt kapitel handlar t ex om den beryktade tyske piraten Klaus Störtebeker.
En riktigt intressant, välskriven och läsvärd bok, som kan läsas utan några egentliga förkunskaper. Helhetssynen över hela det nordeuropeiska området är lyckad. Boken väcker definitivt varje läsares intresse för piratväsendet och för den som vill läsa mera finns en litteraturlista längst bak i boken.
Kapare och pirater i Nordeuropa under 800 år i bibliotekets katalog
15 myter om medeltiden
Vissa påståenden om historiska perioder eller personer kan vara helt felaktiga, och dessutom svåra att hindras från att spridas vidare.
På Medievalists.net finns en snabb lista där 15 vanliga myter om medeltiden listas. Den vanligaste myten är troligen att ”på medeltiden trodde man att jorden var platt”, men här finns också ”medeltidens människor drack vin och öl eftersom vattnet var så orent” och flera andra.
Ofta går dessa påståenden ut på att de som levde under medeltiden var vidskepliga, grymma och osofistikerade. Sanningen är dock, som så ofta annars, mer komplex än så.
Medievalists.net: 15 Myths about the Middle Ages
Julsången Gaudete
Nordens äldsta sångbok heter Piae Cantiones (”fromma sånger”) och gavs ut i bokform första gången 1582. Dessa sånger har medeltida anor och brukade sjungas av skoleleverna (”djäknarna”) vid Katedralskolan i Åbo, Finland. Någon i Åbo på 1580-talet ansåg att de gamla sångerna borde nedtecknas och ges ut i bokform, och det kan vi vara tacksamma för idag.
En del av sångerna anses komma från Syd- och Mellaneuropa, medan andra troligen har nordiskt ursprung. Tack vare att sångerna nedtecknades för över 400 år sedan finns de kvar idag och ingår i många körers repertoar.
Idag finns ett 20-tal exemplar av 1582 års originalupplaga bevarade. Ett av dessa finns i Zetterströmska biblioteket i Östersund.
Några av de mest kända sångerna i Piae Cantiones är In Dulce Jubilo och Puer Natus in Betlehem. Båda dessa har jultema. En annan känd sång med jultema är Gaudete.
Gaudete betyder ungefär ”glädjas, fröjdas”.
Refrängen går så här:
Gaudete, gaudete! Christus est natus
Ex Maria virgine. Gaudete!
Gaudete, gaudete! Christus est natus
Ex Maria virgine. Gaudete!
Här är verserna:
Tempus adest gratiae, hoc quod optabamus,
Carmina laetitiae devote reddamus.
Deus homo factus est natura mirante,
Mundus renovatus est a Christo regnante.
Ezechielis porta clausa pertransitur,
Unde lux est orta, salus invenitur.
Ergo nostra contio psallat jam in lustro,
Benedicat domino: ”Salus regi nostro!”
En ungefärlig svensk översättning av refrängen skulle kunna vara:
Gläds, gläds! Kristus är född
av jungfru Maria. Gläds!
Gläds, gläds! Kristus är född
av jungfru Maria. Gläds!
Det finns många inspelade versioner av Gaudete. Originalversionen finns inspelad bl a med ensemblen Joculatores Upsalienses.
På Östersunds bibliotek finns den musik-cd:n att låna (”Woods, women and wine”), liksom andra samlingar med sånger ur Piae Cantiones.
Folkrockgruppen Steeleye Span hade en hit med sin a cappella-version av Gaudete 1973.
2013 släppte synthduon Erasure en ny och modern version av Gaudete. Den finns med på deras julalbum Snow Globe och släpptes också som singel.
Här är videon till låten. Gaudete!
För ditt julparty finns även en spännande klubbmix av Gaudete:
Burmas historia
Burma, eller Myanmar som idag är dess officiella namn, är ett mycket stort land i Sydostasien. Till ytan är det ungefär lika stort som Afghanistan, och mycket större än Europas geografiskt största land Ukraina.
(I den här texten kommer fortsättningsvis namnet Burma att användas)
Ändå är det påfallande okänt för många av oss i västvärlden.
Sedan en halvcivil regering tog över ledningen av landet 2011 har man börjat öppna sig mer mot omvärlden. Det har gjort att många nu kan resa in i Burma: affärsmän, turister m fl, vilket har medfört ett ökat intresse för landet, som har hela 60 miljoner invånare.
Nu finns en utmärkt och läsvärd bok om Burma att läsa: ”Burmas historia” av Bertil Lintner (Historiska media, 2014).
Lintner är Asienkorrespondent för Svenska Dagbladet och skriver dessutom för flera internationella tidningar. Han har bott i Thailand i över 30 år och är en av världens främsta kännare av Burma.
Burmas historia är en skildring av ett land med många konflikter.
De nuvarande gränserna är bara något sekel gamla. För tusentals år sedan fanns flera kungariken och imperier på det sydostasiatiska slättlandet.
I den här spännande boken kan du bl a läsa om Pagan-riket (1044-1287). Den storslagna staden Pagan blev då rikets religiösa, kulturella och politiska centrum. Som mest kan staden ha haft 200.000 invånare. Man utvecklade t ex konstbevattning. Pagan besegrades dock av mongolerna.
Riket enades inte igen förrän på 1500-talet. En ny storhetstid var under kung Alaungpayas dynasti på 1700-talet. Rangoon, som länge var huvudstad, grundades 1755.
Burmas historia är också berättelsen av många folkgrupper. Lintner beskriver de viktigaste folkgrupperna och berättar om deras kulturer, härkomst och språk.
När britterna annekterade området på 1800-talet skulle plötsligt alla dessa folkgrupper samlas under ett gemensamt styre. Ett stortmissnöje uppstod med britternas styre. De avskaffade kungadömet och hela det gamla bysamhället. Det medförde politisk oro under lång tid. Burma blev självständigt 1948. Men inbördeskrig utbröt och militären grep makten 1962. Då isolerades landet från omvärlden.
I boken kan du läsa om Aung San (1915-1947), som var en av de ledande frihetskämparna mot den brittiska kolonialmakten, men som mördades av paramilitära styrkor kort tid före Burmas självständighet. Han blev far till Aung San Suu Kyi, som tilldelades Nobels fredspris 1991.
”Burmas historia” är en lättläst och intressant bok, skriven på en rapp journalistisk prosa. De många asiatiska personnamnen kanske kan vara svåra att hålla reda på, men det finns en personförteckning i boken, som kan användas som uppslagsdel. Här finns också ett antal färgfoton och flera nyritade kartor. En bra introduktion till ett intressant och hos oss alltför okänt land.
Böckernas händer och fötter
Bokspänne på inkunabel (1495). Zetterströmska biblioteket. Östersund.
Den nederländska bokhistoriska bloggen Medievalbooks postar många intressanta inlägg om medeltida litteratur och om läsning.
Ett av de senaste inläggen handlar om böckernas händer och fötter. Det är inte så konstigt som det först kan låta.
Innan boktryckarkonsten hade introducerats i Europa var böckerna i allmänhet stora och ofta tunga. De var också dyrbara och fanns endast i ett fåtal exemplar per titel. Att handskriva en kopia av en bok tog tid.
De flesta böcker var skrivna på pergament. Detta material har en tendens att krulla ihop sig. Böckerna behövde därför vara ordentligt tillslutna när de inte användes. Därför uppfanns bokspännen i metall. Med dessa kunde man knäppa ihop boken, ungefär som med ett nutida mobilfodral med knapp. Detta gjorde att boken effektivt hölls ihop och förhindrade också att fukt kom in mellan sidorna.
Dessa bokspännen kunde vara konstnärligt utformade, ibland som händer och fingrar.
(Se bilder i Medievalbooks)
Men fötterna då? Även bokens fötter uppkom på grund av ett praktiskt behov.
Böcker kunde ofta förvaras på snedställda pulpethyllor. Ibland kunde böckerna även vara fastkedjade. Det var en sorts tidigt stöldskydd för bibliotek och andra boksamlingar. En fastkedjad bok kallas ”liber catenatus”.
Böckerna lästes då vid dessa pulpethyllor, i stående skick. För att inte sidorna skulle skadas av läsningsaktiviteten (bindningen kunde skadas, så att sidorna lossnade) uppfann man fötter. Dessa utgjordes av små metallpiggar som fästes nedtill på bokens pärmkanter. Man kan jämföra med metallfötterna under en modern resväska.
Det intressanta är att boken här sågs som ett objekt, ett hjälpmedel vars praktiska användning kunde förbättras genom extra tillbehör som händer och fötter.
Skämtbilder i medeltida kyrkor
Våra medeltida kyrkor är vackra, sakrala platser som många av oss tycker om att besöka. De kan ge oss ro och stillhet, med en stunds eftertanke i en miljö där människor samlats under många sekler.
Men i dessa kyrkor kan vi också hitta intressanta vägg- och takmålningar. Ibland kan motiven vara häpnadsväckande profana och till och med vulgära. Vi kan se bilder med överraskande tydligt sexuella motiv och avbildningar av förtappade syndare. Helt enkelt ekivoka kyrkobilder. Visst låter det intressant?
I den fascinerande boken ”Medeltiden i ord och bild : folkligt och groteskt i nordiska kyrkomålningar och ballader” av Sigurd Kvaerndrup och Tommy Olofsson (Atlantis, 2013) kan vi läsa mera om dessa folkliga motiv.
Under nordisk medeltid var kyrkan inte bara en kristen kultplats, utan även den viktigaste platsen för kommunikation. Kyrkan var den tidens massmedium. Den mest spridda folkliga kulturyttringen var balladen. Och många av motiven i kyrkorna anknyter just till olika ballader.
”Medeltiden i ord och bild” är skriven av en dansk och en svensk författare. De har rest runt till kyrkor i Danmark och Sverige för att fotografera och dokumentera spåren av den här medeltida folkliga konsten.
Författarna är litteraturvetare och har utgått från den medeltida balladen. Boken är i ett ovanligt format, nästan som en stående tegelsten. Texten är emellanåt något akademisk, men man kan läsa de avsnitt som intresserar mest, om man inte vill plöja hela boken.
”Medeltiden i ord och bild” är indelad i tre huvudavsnitt, som vart och ett beskriver olika forskningsområden. Personligen tycker jag att det tredje avsnittet, ”Skämtballader och skämtbilder” är det mest intressanta i hela boken.
Ibland tycks kyrkomålarna ha haft en stor grad av konstnärlig frihet. Emellanåt beskrev de mycket åskådligt det jordiska livets alla prövningar, och passade på att varna för synder av olika slag. Det kunde vara girighet, fåfänga, promiskuitet och annat som kunde medföra att den medeltida kyrkobesökaren kanske kunde komma att hamna i helvetet.
I medeltida skämtballader kan det förekomma mycket grovkornig humor och ren lyteskomik. Toaletthumor är vanlig. En del av de groteska bilderna i kyrkorna kan knytas till dessa ballader, som författarna visar i boken.
Ventilationshålen i kyrkorna var ofta inkorporerade i målningarna, som här, där en get sjunger om en get. Kyrka i Helsingör.
En kul detalj är att målarna på ett kreativt sätt ofta har använt sig av ventilationshålen i kyrkorna. Ventilationshål har inbakats i målningarna och blivit en integrerad del av dem. Hålen kan utgöra munnar och på en bild i Båstads kyrka har ventilationshålet förvandlats till rumpa på en naken karl. Denne är dessutom utrustad med en stor fallos. Bredvid denna målning, i samma kyrka, kan vi se en bild av en annan man som ligger och spyr.
En lutspelande gris är en typisk karaktär i skämtballadernas föreställningsvärld.
Läs om helvetesskildringar och djävulsgap, om underliga djur som spelar musikinstrument, om nakna människor i överraskande positioner och mycket annat.
Den här boken är underhållande och ger säkert en och annan läsare en delvis ny bild av medeltiden. Våra förfäder är sedan länge borta, men de talar till oss genom de spår vi kan se, t ex dessa profana bilder i kyrkorna.
”Medeltiden i ord och bild” är rikt illustrerad. De flesta bilder är i svartvitt men längst bak i boken finns en samling färgfoton, tagna av författarna.
På biblioteket är den här boken placerad på avdelningen för nordisk litteraturhistoria (eftersom den utgår från de medeltida balladerna).
Språket är som sagt lite akademiskt, men låt inte det avskräcka dig från att se några riktigt fascinerande folkliga bilder från förr. Boken kommer att ge dig flera goda skratt.
Medeltiden i ord och bild i bibliotekets katalog
En skrattande djävul från Saeby kyrka.
Världens äldsta judiska bönbok ställs ut
Det hör inte till vanligheterna att man kan få en chans att titta på 1200 år gamla böcker. Men nu finns möjligheten för den som befinner sig i Jerusalem, meddelar Medievalists.net.
Bible Lands Museum ställer ut världens äldsta judiska bönbok, en liten bok från år 820. Den består av 50 sidor hebreisk text som förtecknar morgonens böner samt några liturgiska dikter. Boken har otroligt nog fortfarande sin originalinbindning.
Boken befinner sig tillfälligt i Jerusalem. Den ägs av en amerikansk privatperson och ska senare permanent deponeras i Museum of the Bible, som nu är under uppförande i Washington D.C.
Nyhetsinslag från den israeliska tv-kanalen Arutz Sheva:
Tideboken ”Wardington Hours”
Digitaliseringsmöjligheterna gör det idag möjligt för bibliotek, museer och arkiv att presentera sina samlingar på ett nytt sätt och göra dem tillgängliga online.
Som jag tidigare tipsat om här i bloggen har British Library i London exempelvis lagt ut flera av sina finaste böcker online som ”virtual books”. Det betyder att du kan bläddra i böckerna virtuellt i din egen webbläsare.
Man har särskilt velat digitalisera sina många tideböcker. British Library har en stor och mycket fin samling tideböcker. Samlingen uppgår till nästan 400 st.
”Books of hours” kallas på svenska tideböcker. De innehöll bönerna för den katolska kyrkans s k kanoniska timmar. Dessa böcker var rikt illustrerade och var populära statusföremål bland högreståndspersoner vid denna tid. Sådana här tideböcker kunde vara mycket dyra att köpa.
En av de mer kända tideböckerna är ”The Wardington Hours”, som med hjälp av donationer kunde räddas kvar i Storbritannien 2007, då British Library köpte in den. Annars hade den köpts av utländska samlare.
”The Wardington Hours” tillkom i Paris någon gång mellan 1410 och 1440. I Paris fanns vid denna tid en mycket framstående bokmålarverkstad, som man tror ligger bakom några av de finaste tideböckerna.
Tideboken har åtta miniatyrmålningar som skildrar Kristi passionsberättelse. Tack vare British Librarys digitalisering kan vi nu studera denna vackra handskrift online.
Zooma in i bilderna och studera det enastående måleriet med alla sina färgsprakande detaljer.
The Wardington Hours – BL digitised manuscripts
Medeltida storverk
Böcker finns i alla möjliga storlekar. Vissa kan vara mycket stora och ibland ganska otympliga att hantera.
Bloggen ”Medieval Fragments” drivs av universitetet i Leiden, Nederländerna.
I bloggposten Giant Medieval Manuscripts berättas om ett antal riktigt stora medeltida böcker. En av de titlar som beskrivs är Codex Gigas, ”Jätteboken”, som förvaras på KB i Stockholm. Den är mer känd under namnet Djävulsbibeln. Namnet kommer dels på grund av en grotesk djävulsbild som finns i den, och dels för att den enligt legenden sägs ha skrivits av en munk i ett böhmiskt kloster på en enda natt med djävulens hjälp. 1648 togs den som krigsbyte av svenskarna i Prag, och sedan dess finns den på KB. Boken väger över 75 kilo.
Flera andra av de medeltida handskrifterna i mycket stort format som beskrivs utgörs av noter. Det var helt enkelt praktiskt att ha stora böcker med noter, eftersom dessa kunde ligga uppslagna på en pulpet medan kören stod runt omkring.
Slagfält under medeltiden
På senare år har svenska förlag börjat ge ut fler böcker om militärhistoria och strategi. Genren har alltid varit stor på andra språk, t ex engelska, men nu kan alltså svenska läsare också ta del av spännande böcker i ämnet.
En av de senaste titlarna är ”Slagfält under medeltiden : från Hastings 1066 till Brunkeberg 1471” av Kelly DeVries, Martin J Dougherty, Iain Dickie, Phyllis G Jestice och Christer Jörgensen (Fischer & Co, 2014).
Boken är i stort format och beskriver 20 kända slag, de flesta från 1200- 1300- och 1400-talen.
Varje slag beskrivs ingående på ca 10 sidor. Tydliga faktarutor om bakgrund, medverkande styrkor etc gör det lätt för läsaren att följa med. Dessutom finns nygjorda stora kartillustrationer av varje slag, där du kan se härarnas uppställning och se slagets händelseförlopp.
Brunkeberg 1471 är kanske det slag som har det största svenskintresset, men i den här boken kan du läsa om många andra kända slag.
Vad var det som låg bakom Vilhelm Erövrarens politiskt avgörande seger i slaget vid Hastings 1066? Vilken betydelse fick segern i Konstantinopel 1203-1204 för Venedigs utveckling till stormakt? Det är exempel på frågor som du får svar på i den här boken.
Du som är särskilt intresserad av t ex korstågen kan läsa om slaget vid Hattin 1187 och Arsuf 1191. Om du hellre vill läsa om hundraårskriget så erbjuder ”Slagfält under medeltiden” utmärkta artiklar om slaget vid Sluis 1340, Crécy 1346 och Azincourt 1415.
Två slag som ”jubilerar” i år är Bouvines 1214, ibland kallat ”medeltidens historiskt mest viktiga slag som de flesta idag inte känner till”, och skottarnas viktiga seger vid Bannockburn 1314. Båda dessa slag kan du läsa om i boken.
Bland artikelförfattarna finns historieprofessorer och redaktörer för militära tidskrifter.
Jag tror att den här stiliga och bläddervänliga boken tilltalar även den som vanligtvis inte brukar läsa böcker om historiska slag. Lättläst och intressant.
Slagfält under medeltiden i bibliotekets katalog
Svenska mord
I alla tider har man varit intresserad av mordfall och ond bråd död. I vissa fall har en del mord blivit legendariska och beskrivits i visor och skillingtryck.
Jan-Öjvind Swahn, professor emeritus i folkloristik, berättar i ”Svenska mord : märkliga mordfall ur den svenska kriminalhistorien” (Ordalaget, 2003) om några av de mest kända fallen.
Detta är en lättläst och intresseväckande bok, där du kan läsa om 22 olika mordfall, från medeltiden och fram till 1950-talet. Varje mordfall beskrivs i ett ganska kort kapitel på ca 10 sidor, och i slutet av varje kapitel finns lästips för den som vill fördjupa sig mera.
Läs om mordet på Engelbrekt 1436, en av medeltidens största svenska folkledare. Han yxmördades på Göksholm i Hjälmaren av Magnus Bengtsson Natt och Dag. Tre år efter mordet skrev biskop Thomas i Strängnäs sin berömda Frihetssång (eller Engelbrektsvisan). Där heter det: ”Han vart karvad som den fisk, som stekare lägga på sin disk”.
Andra kända mordoffer du kan läsa om i boken är markis de Monaldesco, som ex-drottning Kristina lät mörda i Fontainebleau 1657. Eller officeren Malcolm Sinclair, som mördades 1739 i Schlesien av ryska utsända. Mordet gav upphov till den mycket spridda Sinclairvisan. Man känner till över 100 olika skillingtryck-utgåvor av denna, som länge var Sveriges mest kända dikt. Upprördheten över mordet på Sinclair bidrog till krigsutbrottet Sverige-Ryssland 1741.
Läs också om kända 1800-talsbrott som Yngsjömorden, och inte minst om mördarparet Hjert och Tektor, som blev de sista personer att avrättas offentligt i Sverige. Året var 1876.
Möt Elvira Madigan och Sixten Sparre, läs om barnamördare, anarkisten som försökte mörda tsaren vid dennes Sverigebesök, ”ryssmorden” och Salaligan. Samt ett helt kapitel om Sveriges sista avrättning överhuvudtaget, som ägde rum 1910.
Swahn skriver lättsamt, kåserande och underhållande om dessa ibland ruskiga mord. Läsaren får en hel del kulturhistoria på köpet, och lästips om man vill veta mera. Rikt illustrerad.
Svenska mord i bibliotekets katalog
Periferin i Europas mitt
Numera förekommer Ukraina oftare än förut i nyhetsflödet. Landet ligger i en del av Europa som inte är särskilt välkänd hos oss.
I Bo Larssons bok ”Periferin i Europas mitt : kulturarv, minnen och stadsmiljö i Västukraina och Moldavien” (Sekel, 2011) kan du läsa om städer och regioner i västra Ukraina och Moldavien som för många svenskar är praktiskt taget okända.
Bo Larsson är forskare inom stadsplanering och arkitektur. Han har studerat 13 städer i den här delen av Europa, och berättar i sin bok om deras kulturella, etniska och politiska historia.
Västra Ukraina har historiska band till Centraleuropa och ingick länge i Österrike-Ungern, den Habsburgska dubbelmonarkin. Republiken Moldavien tillhör det rumänska kulturområdet men har under långa perioder styrts från Ryssland. Efter andra världskriget hamnade dessa områden i Sovjetunionen. Deras kulturarv är multietniskt.
Vi kallar ofta dessa områden för Östeuropa, men om man tittar på en Europakarta så kan man se att kontinentens geografiska mittpunkt borde ligga någonstans vid den ukrainska västgränsen. Trots detta ser många västeuropeer dessa områden som perifera utkanter.
I ”Periferin i Europas mitt” kan du bekanta dig med områden som Bessarabien, Östgalizien, Transnistrien och Karpato-Rutenien. Städerna har olika namn beroende på vilket språk man talar. Läs om kulturstaden Lviv (ukrainskt namn), även känd som Lvov (ryskt namn) och Lemberg (tyskt namn). Den har en brokig historia med anor från medeltiden och är universitetsstad sedan över 350 år tillbaka.
Känner du till Moldaviens huvudstad Chișinău? I Larssons bok finns ett långt avsnitt om staden, ett kapitel som är det mest omfattande jag någonsin läst på svenska om denna huvudstad.
En annan stad, som troligen är en helt ny bekantskap för många svenska läsare, är den västukrainska staden Tjernivtsi. Dess rumänska namn är Cernăuți och polska namn Czernowitz. I ”Periferin i Europas mitt” beskrivs staden i ett långt kapitel på ca 50 sidor. Det är en riktig kulturell smältdegel. Universitetet med sina kringliggande byggnader är ett av Unescos världsarv.
Under andra världskriget ockuperades Tjernivtsi först av ryssarna och sedan av tyskarna. Den judiska befolkningen drabbades hårt. Många mördades eller deporterades. Nazisterna skapade ett ghetto. Det ståtliga judiska templet brändes ned av nazisterna. Under den sovjetiska tiden återuppbyggdes det och förvandlades till biograf.
Före andra världskriget var det judiska inslaget bland befolkningen i dessa omåden påtagligt stort. I vissa städer utgjorde judar 80-90% av befolkningen och hade en central roll för städernas utveckling. Många judiska författare kom härifrån. Efter kriget flyttade nya folkgrupper in, ibland helt utan tidigare koppling till städerna. En del städer blev rena militärstäder vid den sovjetiska västgränsen.
Det märks att författaren är mycket kunnig inom stadsplanering och stadshistoria. Vi får veta mycket om rutnätsstäder, om stadsplanering genom tiderna och hur man kan avläsa seklerna i städernas utseende. Ett återkommande tema i boken är hur viktiga de historiska delarna av städerna är för respektive stadsbild. Jag tror att en hel del av dagens beslutsfattare skulle behöva läsa den här boken för att få en ökad förståelse för våra städers kulturvärden, inte minst beträffande den äldre bebyggelsen.
Det här är en mycket intressant och upplysande bok. För många svenska läsare är dessa städer, områden och folkgrupper troligen helt okända. Texten är lättläst även om den då och då är riktigt faktatät och innehåller många namn på platser, personer m m. Emellanåt är dock texten satt i något kompakt form på boksidorna.
Boken innehåller också relativt många illustrationer, även om en del av stadsfotona borde ha återgivits i ett större format. Men här finns gott om fräscha kartor, vilket är viktigt och underlättar läsningen.
En intressant och allmänbildande bok om städer och områden som de flesta svenskar inte känner till.
Periferin i Europas mitt i bibliotekets katalog
Historiskt 