Sveriges rikes lag 1734

Idag hade jag en intressant fråga i bibliotekets informationsdisk. Den handlade om svensk 1700-talsjuridik. Jag fick ta fram 1734 års lag och slå upp Missgärningsbalken, kap. XL, ”Om Stöld”

”1.§. Hwar som första gången stiäl gods, eller penningar, öfwer tijo daler; böte tre gånger så mycket, som thet stulne wärdt är. Orkar han ej böta; plichte med kroppen efter stöldens wärde.”

1734 års Sveriges rikes lag var den första lag som gällde över hela landet: både för landsbygden och i städerna. Den ersatte de medeltida lagarna. Det är också den senaste fullständiga lagrevisionen vi haft i Sverige, och indelningen i balkar finns kvar än idag.
Så på sätt och vis kan man säga att 1734 års lag fortfarande används till sin yttre ram, även om hela innehållet gradvis med tiden har bytts ut.

1734 års lag bestod av nio balkar: giftermålsbalken, ärvdabalken, jordabalken, byggningabalken, handelsbalken, missgärningsbalken, straffbalken, utsökningsbalken samt rättegångsbalken.

Lagen innehöll dock ingen konungabalk. Under frihetstiden ansåg man att de grundläggande lagarna om statsskicket inte skulle ingå i den allmänna lagen. Inte heller ingick någon kyrkobalk. Detta berodde på att man 1686 hade instiftat en särskild kyrkolag.

I 1734 års lag kan man hitta en hel del intressanta saker. Avsnittet om sedlighetsbrott innehåller exempelvis dessa anvisningar i Missgärningsbalken, LVII. kapitlet, ”Om Kopleri och Skiörlefnad”:

Det allra mest kända avsnittet i lagen kanske ändå är Byggningabalkens XII. Kapitel, ”Huru Swin må i Ollon-skog släppas”.
Projekt Runeberg: Huru swin må i ollonskog släppas.

Illustrationerna är hämtade ur Östersunds biblioteks exemplar av originalutgåvan av 1734 års lagbok. Den ingår i Zetterströmska biblioteket.

Hela 1734 års lagtext finns att läsa online, digitaliserad från en 1800-talsutgåva.