Penningvärdet förr och nu

Det är alltid roligt att jämföra priser. Vad kostade saker och ting förr, och hur mycket tjänade man?
Kungliga Myntkabinettet har en kul och lättanvänd online-tjänst där du kan räkna ut vad en summa pengar motsvarar i dagens penningvärde. Tjänsten kan användas för perioden 1873-2010.

Kungliga Myntkabinettet: Räkna ut penningvärdet

Det var 1873 som Sverige införde kronan som valuta. Värdena baseras på KPI, Konsumentprisindex.

En annan tjänst finns hos SCB, Statistiska Centralbyrån.
SCB: Konsumentprisindex

På Historia.se finns en prisomräknare från medeltid till nutid.

KB:s blogg Vardagstryck skriver t ex idag om August Strindberg, som enligt Stockholms taxeringskalender hade 14.400 kr i årsinkomst 1905. I Myntkabinettets tjänst kan man snabbt ta reda på att det motsvarar ca 713.000 kr idag. Så han tjänade bra på sitt skrivande.

Lite mer jordpäron?

Jordpäron är det första svenska namnet på potatis. Omslaget på boken ”Jordpäron : svensk ekonomihistorisk läsebok” (Atlantis, 2011) pryds också av en potatisplanta.

Den här tunga (1,4 kg) och bastanta boken består av ett stort urval samhällsekonomiska texter från många sekler. Texterna är skrivna från 1200-talet och fram till slutet av 1800-talet. Allt handlar om ekonomiska idéer: Hur ska jorden brukas? Hur ska handeln vara ordnad? Hur ska vi nå framsteg och säkra folkets välfärd?

De flesta av författarna är idag kanske inte lika kända som de var i sin samtid (med undantag av superkändisar som Carl von Linné och Christopher Polhem), men deras texter sätts här in i sitt sammanhang och kommenteras.

Alla texter är indelade i tio tematiska kapitel. Varje kapitel introduceras av historiker och ekonomihistoriker, och varje textavsnitt följs också åt av en förklaring. Äldre texter har fått ett moderniserat språk för att göra dem mer lättlästa.

Den här boken kan man läsa delar av, eller hoppa in i lite var man vill. Ett gediget verk på 658 sidor.

Det var förresten Jonas Alströmer som introducerade låneordet potatis i det svenska språket. Ordet lånades in från engelskan. Tidiga svenska namn på växten var, förutom jordpäron, jordäpplen och tartuffler. Ordet potatis kom till engelskan från spanskans patata, som i sin tur lånat ordet batat, som är av haitiskt ursprung.

Jordpäron i bibliotekets katalog

Pengar och politik förr och nu

En amerikansk casino-magnat i Las Vegas har sagt sig kunna bidra med hela 100 miljoner dollar till republikanen Newt Gingrichs valkampanj. Med anledning av detta har BBC News Magazine satt ihop en intressant artikel om politiska bidragsgivare genom historien, och visar på vad vi kan lära oss av forna tiders erfarenheter.

Crassus stödde Caesars militära och sedan politiska karriär.
Sir William de la Pole från Hull lånade ut pengar till den brittiske kungen Edward III, och för honom slutade det illa.
En annan kunglig bidragsgivare på 1500-talet, Thomas Seymour, blev avrättad.

BBC News Magazine: What can political donors learn from history?

Tulpanmanin

Ekonomiska kriser och finansbubblor är ingenting nytt. I dagens tid av finansiell oro kan det vara intressant med en historisk tillbakablick.
En av de mest kända finansbubblorna är den så kallade tulpanmanin i Nederländerna på 1630-talet.
Om denna finns en utmärkt bok, ”Tulpanmani: terminshandel, finanskris och den åtråvärda tulpanlöken” av Mike Dash (Svenska förlaget, 2001).

Den allra finaste tulpanen hette Semper Augustus.

Tulpanmanin brukar anses som historiens första spekulationsbubbla.
Det hela rörde sig om handel med tulpanlökar.  Tulpanen hade kommit till Europa på 1500-talet från det Osmanska riket i öst. Sedan upptäckte man att det gick att odla tulpaner i Nederländerna, där blomman trivdes.
Detta var Nederländernas guldålder: landets ekonomi var då i mycket stark tillväxt. Det fanns alltså mycket pengar i omlopp.

Allt fler började intressera sig för att satsa sina pengar i tulpanodling. Priserna ökade. Nästan alla sorters tulpaner gick att sälja. Snart började man handla med framtida skördar. Detta var historiens första terminsaffärer. Man köpte lökar som ännu inte fanns, för pengar man ännu inte hade fått.

Folk såg sina pengar mångfaldigas, till synes utan ansträngning. 1634 steg efterfrågan kraftigt. Priserna på lökar hade mångdubblats. Vissa exklusiva lökar hade ökat i pris upp till 12 gånger. Till sist kunde en enda tulpanlök vara värd lika mycket som ett stort hus. Människor sålde sina trädgårdar, sina hem för att kunna delta i handeln.

Till sist brast bubblan. Detta inträffade i februari 1637. Folk som inte hade hunnit sälja sina lökar blev ruinerade. Nederländerna hamnade i en ekonomisk kris.

”Tulpanmani” är en tankeväckande och intressant bok, som kanske lär oss att känna igen en bubbla i tid.

Tulpanmani i bibliotekets katalog

Lästips på internet:
Sådana här finansbubblor har dykt upp i historien flera gånger. Läs mer om detta i Peter Englunds välskrivna essä.
Peter Englund: Kring Admiral Pottebacker och finansbubblornas historia

Wall Street

I dagens tid av finansiell oro kan det ju vara intressant med en finanshistorisk bok.
Namnet Wall Street, som beteckning för västvärldens finansiella centrum, är så självklart för oss att vi knappt tänker på det. Men det fanns en tid då Wall Street bara var en amerikansk gata bland många andra.
Hur gick det till då de första storkapitalisterna byggde upp sina företag och förmögenheter och gjorde Wall Street så känd? Det kan vi läsa om i den här boken.

I Robert Irving Warshows ”Rika och ruinerade vid Wall Street”  (W&W, 1932) kan du läsa historien om hur män som J P Morgan och Rockefeller gjorde Wall Street till en av världens mest berömda gator.
Här finns berättelserna om bankirer som J P Morgan, företagsledare som Vanderbilt, Rockefeller och Ford. Vi kan ta del av många affärshistoriska anekdoter, läsa om truster och järnvägar, börsfall, högst tveksamma affärsmetoder och mycket annat.

Ett kapitel som t ex ”Guldkrisen och den svarta fredagen” är riktigt spännande att läsa. Guldkrisen, en händelse som idag är tämligen bortglömd, inträffade 1869.

Rika och ruinerade vid Wall Street i bibliotekets katalog