Kategoriarkiv: Ekonomi
Penningvärdet förr och nu
Det är alltid roligt att jämföra priser. Vad kostade saker och ting förr, och hur mycket tjänade man?
Kungliga Myntkabinettet har en kul och lättanvänd online-tjänst där du kan räkna ut vad en summa pengar motsvarar i dagens penningvärde. Tjänsten kan användas för perioden 1873-2010.
Kungliga Myntkabinettet: Räkna ut penningvärdet
Det var 1873 som Sverige införde kronan som valuta. Värdena baseras på KPI, Konsumentprisindex.
En annan tjänst finns hos SCB, Statistiska Centralbyrån.
SCB: Konsumentprisindex
På Historia.se finns en prisomräknare från medeltid till nutid.
KB:s blogg Vardagstryck skriver t ex idag om August Strindberg, som enligt Stockholms taxeringskalender hade 14.400 kr i årsinkomst 1905. I Myntkabinettets tjänst kan man snabbt ta reda på att det motsvarar ca 713.000 kr idag. Så han tjänade bra på sitt skrivande.
Pengar och politik förr och nu
En amerikansk casino-magnat i Las Vegas har sagt sig kunna bidra med hela 100 miljoner dollar till republikanen Newt Gingrichs valkampanj. Med anledning av detta har BBC News Magazine satt ihop en intressant artikel om politiska bidragsgivare genom historien, och visar på vad vi kan lära oss av forna tiders erfarenheter.
Crassus stödde Caesars militära och sedan politiska karriär.
Sir William de la Pole från Hull lånade ut pengar till den brittiske kungen Edward III, och för honom slutade det illa.
En annan kunglig bidragsgivare på 1500-talet, Thomas Seymour, blev avrättad.
BBC News Magazine: What can political donors learn from history?
Tulpanmanin
Ekonomiska kriser och finansbubblor är ingenting nytt. I dagens tid av finansiell oro kan det vara intressant med en historisk tillbakablick.
En av de mest kända finansbubblorna är den så kallade tulpanmanin i Nederländerna på 1630-talet.
Om denna finns en utmärkt bok, ”Tulpanmani: terminshandel, finanskris och den åtråvärda tulpanlöken” av Mike Dash (Svenska förlaget, 2001).
Den allra finaste tulpanen hette Semper Augustus.
Tulpanmanin brukar anses som historiens första spekulationsbubbla.
Det hela rörde sig om handel med tulpanlökar. Tulpanen hade kommit till Europa på 1500-talet från det Osmanska riket i öst. Sedan upptäckte man att det gick att odla tulpaner i Nederländerna, där blomman trivdes.
Detta var Nederländernas guldålder: landets ekonomi var då i mycket stark tillväxt. Det fanns alltså mycket pengar i omlopp.
Allt fler började intressera sig för att satsa sina pengar i tulpanodling. Priserna ökade. Nästan alla sorters tulpaner gick att sälja. Snart började man handla med framtida skördar. Detta var historiens första terminsaffärer. Man köpte lökar som ännu inte fanns, för pengar man ännu inte hade fått.
Folk såg sina pengar mångfaldigas, till synes utan ansträngning. 1634 steg efterfrågan kraftigt. Priserna på lökar hade mångdubblats. Vissa exklusiva lökar hade ökat i pris upp till 12 gånger. Till sist kunde en enda tulpanlök vara värd lika mycket som ett stort hus. Människor sålde sina trädgårdar, sina hem för att kunna delta i handeln.
Till sist brast bubblan. Detta inträffade i februari 1637. Folk som inte hade hunnit sälja sina lökar blev ruinerade. Nederländerna hamnade i en ekonomisk kris.
”Tulpanmani” är en tankeväckande och intressant bok, som kanske lär oss att känna igen en bubbla i tid.
Tulpanmani i bibliotekets katalog
Lästips på internet:
Sådana här finansbubblor har dykt upp i historien flera gånger. Läs mer om detta i Peter Englunds välskrivna essä.
Peter Englund: Kring Admiral Pottebacker och finansbubblornas historia