Marcus Aurelius självbetraktelser

God litteratur har en förmåga att leva vidare och hela tiden upptäckas av nya generationer. En sådan bok är ”Självbetraktelser” av Marcus Aurelius (Forum, 1976).

Marcus Aurelius (121-180) var romersk kejsare i nästan 20 år och räknas dessutom till en av Romarrikets bästa ledare. Han var dessutom filosof och företrädde stoicismen.

Stoicismen var en åsiktsriktning inom grekisk och romersk filosofi, grundad av den grekiske filosofen Zenon på 300-talet f.Kr. Stoikerna hävdade att man ska leva enligt naturen och viljefast stå emot alla känslor och lidelser. Självdisciplin är nyckelordet. Allt som händer i livet ska mötas med lugn och oberördhet. Det är förnuftet och den rätta insikten som ska styra.

Marcus Aurelius bok ”Självbetraktelser” skrevs på grekiska, och för eget bruk. Man tror att han skrev texterna i omgångar i härlägren vid Donau. Stora delar av hans regeringstid var orolig och riket låg ständigt i krig med olika grannfolk.
”Självbetraktelser” är indelad i tolv böcker. Varje bok är i sin tur indelad i korta numrerade avsnitt, vilket gör det lätt att referera till enskilda ställen i texten.

Det är fascinerande att det mäktiga Romarriket leddes av en kejsare som samtidigt var filosof.
I filmen ”Gladiator” spelades Marcus Aurelius av Richard Harris, men den skildringen är tämligen ohistorisk.

Marcus Aurelius texter skrevs för ca 1.900 år sedan. Under alla sekler sedan dess har människor läst dem. USA:s förre president Bill Clinton sade att det var hans favoritbok.

Här finns tankar över tidlösa frågor om liv och död, om att göra gott, om tidens gång och mycket annat. Några smakprov:

”Fordom brukliga ord är nu föråldrade. På samma sätt är fordom namnkunniga mäns namn så att säga föråldrade. (…) Ty allt är förgängligt och förvandlas snart till en myt, och till sist sjunker det alldeles i glömska. Och detta gäller om dem som en gång varit så lysande ryktbarheter. De övriga är borta i och med sitt sista andetag – ‘osedda, ohörda’. Men vad betyder då ett odödligt namn? Intet! Vad återstår då för oss att sträva efter? Blott detta: rättvisa, allmängagnelig verksamhet, orubblig sannfärdighet, ett sinne som välkomnar varje skickelse som något nödvändigt och förtroget, kommen från den för allt gemensamma urkällan.” (Bok IV, 33)

”Säg om morgonen till dig själv: jag kommer idag att sammanträffa med en framfusig människa, med en otacksam eller övermodig, en ränklysten eller tadelsjuk eller opålitlig människa. Alla dessa fel hos dem kommer sig av att de är okunniga om ont och gott. Jag däremot har insett att det goda till sitt väsen är skönt och det onda är oskönt samt att den felande av naturen är befryndad med mig själv, inte på så vis att vi är av samma blod och säd, utan såtillvida som vi är delaktiga av samma förnuft och av samma gudomliga bestämmelse. Ingen av dessa människor kan skada mig, ty ingen kan förleda mig till vad ont är. Inte heller kan jag vredgas på min frände eller vända mig ifrån honom. Vi är skapade för samverkan liksom händer, fötter, ögonlock och käkar. Att motverka varandra vore alltså naturvidrigt. Men att känna ömsesidig motvilja och avsky är att motverka varandra.” (Bok II, 1)

”Tro aldrig att något är gagneligt för dig om det föranleder dig att svika ett förtroende, bryta mot hedern, hata, misstänkliggöra, önska ont över eller hyckla för en människa.” (Bok III, 7)

”Betrakta den omätliga tiden bakom dig och den andra ändlösheten framför dig. Vad är det, inför detta, för skillnad mellan en som lever i tre dagar och en som lever tre människoåldrar?” (Bok IV, 50)

Marcus Aurelius ”Självbetraktelser” är en bok som alla borde läsa någon gång i sitt liv.
Tyvärr har den inte utgivits i någon nyare svensk översättning sedan 1976, men boken finns givetvis att låna på biblioteket. Den är placerad på hyllan för filosofi.

Självbetraktelser i bibliotekets katalog

Uppdaterat: 2017 utkom en e-boksutgåva av den svenska översättningen. Även den kan du låna på biblioteket.
Den som vill läsa texten på engelska (eller andra språk) hittar flera olika digitala utgåvor i The Internet Archive. Bokens engelskspråkiga titel är Meditations.

Den enda fullständiga romerska ryttarstaty från antiken som bevarats till våra dagar föreställer Marcus Aurelius. Enda anledningen till att den bevarats är att man under tidig medeltid trodde att den föreställde kejsar Konstantin, Roms förste kristne kejsare. Tack vare detta klarade sig statyn undan nedsmältning.

Ryttarstatyn i brons över Marcus Aurelius är konsthistoriskt mycket viktig. Den stod länge på Piazza del Campidoglio på Kapitolium i Rom, men p g a luftföroreningarna flyttades den 1981 och den över 4 meter höga statyn finns idag att se på Palazzo Nuovo i Kapitolinska museerna.