Monthly Archives: februari 2017

Februari för 370 år sedan

Februari 1647

Tiden lider, och vi med den, sägs det ibland.
En titt i en gammal kalender kan ge oss en bild av hur tidigare generationer tänkte sig en månadsöversikt.

I Zetterströmska biblioteket, Östersunds biblioteks äldre samling, finns kalendrar från 1640 och framåt. Jag tog fram 1647 års kalender, som alltså är exakt 370 år gammal, och slog upp februari månad.

Högst upp anges månadens äldre folkliga namn, Göjemånad. Solens upp- och nedgång anges, liksom dagens och nattens längd.
För varje dag anges namnsdag och himlakropparnas positioner. Vi känner igen symbolerna för planeterna och stjärntecknen.

På den högra delen av sidan finns en allmän text om väderleken under februari. Texten är uppdelad i olika bitar, men lyder så här:
”Thet I. Quart. hafwer starke Tekn  til Sniö och förwirrat wäder. Fullmånen wijser ock på obeständigh winterwäder såsom sniö, kiöld och blijda fuchtigheter. Sidste Quart. klarnar up igen, wil sedan åter igen wara mulit, kalt och olustigt. Efftermid. holler kall blåst oc obequemlig lufft.”

De röda dagarna är sön- och helgdagar. För söndagarna anges också den aktuella kyrkosöndagens tema, t ex ”Om Wijngårdsmannen” den 13 februari.
Den 9 februari är även den stora marknaden i Uppsala angiven: ”Distingen”.

Månadens uppslag avrundas med ett par historiska händelser som ägt rum i februari under tidigare år.

Vissa saker som vi idag tycker är viktigt att ha i våra kalendrar, t ex veckonummer, finns inte alls i den här kalendern. Annat är sig likt, t ex namnen på kyrkosöndagarna, och Kyndelsmässodagen den 2 februari. Man har dock inte tyckt att det har varit viktigt att lämna plats för egna anteckningar.

Människan har alltid följt tidens gång, men på olika sätt. En sådan här tryckt kalender i fickformat är inte längre lika vanlig som förr. Idag är det många som använder digitala kalendrar, t ex i mobiltelefonen. Den lilla kalendern ger oss en liten glimt av 1600-talet, samtidigt som den påminner oss om tidens ständiga gång.
Februari 1647 var inte en månad som lämnade några djupare avtryck i historien, men uppslaget i den gamla kalendern gör att denna månad ändå på sitt sätt är litet fascinerande.

 

Antikens Persien

Antikens Persien

Det finns verkligen inte mycket nyare litteratur på svenska om det gamla Perserriket. Därför är det glädjande att se den nyutkomna boken ”Antikens Persien” (h:ström, serie Akademi, 2016).
Trots att boken endast omfattar ett 100-tal sidor har den ett rikt innehåll.

Det persiska akemeniderriket var under ca 200 år en ekonomisk och politisk stormakt. Under sin storhetstid omfattade riket hela området från den grekiska övärlden i väst till Centralasien i öst. Man hade en väl fungerande infrastruktur och penningekonomi. Perserna i Lydien var de första som lät framställa mynt.

Vi i Europa känner dock mest Perserriket som motståndare till grekerna i flera dramatiska krig, och dess dåtida storkungar Dareios och Xerxes. Detta beror mycket på grekiska författare som Aischylos (dramat ”Perserna”) och Herodotos. Till sist besegrades Perserriket slutgiltigt av Alexander den store.

Antikens Persien” är en bok som vill lyfta fram de mångsidiga förbindelserna mellan antikens perser och greker inom områden som litteratur, konst och filosofi. Perserrikets västra delar fungerade som en viktig förmedlare av orientalisk kultur till södra Europa, och även efter Alexanders erövring av riket fick dess civilisation viktig betydelse för kontinuiteten i kulturutvecklingen.

Ashk Dahlén är redaktör för ”Antikens Persien”. Han är docent i iranska språk vid Uppsala universitet och har tidigare översatt persiska klassiker till svenska.

Här får vi läsa om hur den traditionella historieskrivningen har färgat vår bild av Perserriket. De grekiska historikerna fokuserade på krigshändelserna, vilket är en av orsakerna till att t ex slaget vid Thermopyle har fått en framträdande plats i antikens historia. Tyvärr hade man i Perserriket dock en inte lika central skriftkultur som den grekiska, så det finns inga motsvarande persiska krönikor bevarade. Men det finns en hel del källor som ger oss en mer mångbottnad bild.

Den här boken är en lättillgänglig och bildande skrift som ger oss nya upplysningar om Perserriket. Informativ och intressant, dessutom illustrerad med ett antal färska färgbilder, och en bra litteraturlista för den som vill läsa mera.

Visste du att ordet ”paradis” kommer från det fornpersiska språket? Ordet betyder ursprungligen ”inhägnad trädgård”.

Antikens Persien i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: