Category Archives: Film

Marilyn Monroes 90-årsdag

Marilyn Monroe, 1952.

1 juni 2016 skulle Marilyn Monroe ha fyllt 90 år. Tyvärr blev hon endast 36.

Marilyn Monroe (1926-1962) är en av 1900-talets mest omskrivna kvinnor. Hennes livsöde upphör aldrig att fascinera oss. Ofta är hon mest ihågkommen i sin roll som sexsymbol med komplicerat privatliv, som offer för sin egen berömmelse, som ständigt jagad av media, och inte minst på grund av de mystiska omständigheterna kring hennes död 1962.

Idag har hennes faktiska filmroller överskuggats av hennes egen dramatiska liv.
Totalt medverkade hon i 29 filmer. De mest kända av dessa är ”Herrar föredrar blondiner” (1953), ”Flickan ovanpå” (1955), ”Bus stop” (1956), ”I hetaste laget” (1959) och ”De missanpassade” (1961).

Det är nästan svårt att tänka sig Marilyn Monroe som 90-åring. Precis som för andra kända personer som avlidit innan 40 års ålder är hon till synes evigt ung, fastfrusen i tiden.
Än idag är hon för många ett stilideal, och hon räknas till en av de stora amerikanska populärkulturella ikonerna. Frågan är om någon av vår tids kända personer, nu eller i framtiden, skulle kunna göra ett lika stort avtryck som Marilyn Monroe.

På Östersunds bibliotek har vi ett flertal biografier om Marilyn Monroe.
Dessutom kan du läsa Joyce Carol Oates dokumentärroman ”Blonde.

 

Hollywood på 1920-talet

Bland filmstjärnor i USA

Vi kan idag följa dagens filmstjärnor och andra kända personer via internet och sociala medier. När filmindustrin växte fram i början av 1900-talet var det dock helt annorlunda.

Starten för Hollywoods s k ”guldålder” brukar ibland sättas till slutet av 1920-talet, då ljudfilmen slog igenom. Tiden dessförinnan kan man kalla ”stumfilmsepoken”.

Stumfilmstidens filmstjärnor kunde vara verkliga megastjärnor. Det fanns inte så många riktigt stora stjärnor, så dessa personer var igenkända i stora delar av världen, och deras liv beskrevs i tidningar och böcker. För den vanlige biobesökaren framstod dessa stjärnor som närmast ouppnåeliga.

I bibliotekets magasin hittade jag av en slump den intressanta boken ”Hos filmstjärnor i U.S.A. : snapshots från New York och Hollywood” av Märta Lindqvist (Gebers, 1924).

Märta Lindqvist (1888-1939) var journalist på Svenska Dagbladet och skrev ”resebrev” från USA, vilka sedan publicerades i tidningen. Flertalet av kapitlen i den här boken utgörs av dessa artiklar.

I boken ”Hos filmstjärnor i U.S.A.” möter vi de allra största av den tidens stjärnor. Det allra första kapitlet heter ”Världens störste kvinnotjusare på nära håll” och handlar givetvis om Rudolph Valentino, som under sin storhetstid var föremål för en extrem idolkult. Två år efter att den här boken kom ut avled Valentino hastigt vid endast 31 års ålder.

Lindqvist träffar Douglas Fairbanks och Mary Pickford. Det populära filmstjärneparet besökte också Stockholm under 1924, något som vid den här tiden var rena sensationen. Ett särskilt kapitel i boken handlar om detta mycket uppmärksammade besök.

Hon lyckas även få en intervju med självaste Charlie Chaplin, något som var mycket svårt och som endast lyckades tack vare Victor Sjöström, den svenske regissören som då nyligen hade flyttat till Hollywood. ”Om jag lever, tills jag blir hundra år, skall jag icke glömma det ögonblicket” skriver Lindqvist om hennes allra första möte med megastjärnan Chaplin.

Den som är intresserad av filmhistoria konstaterar att Märta Lindqvist verkligen lyckades träffa många av den tidens allra största namn: Erich von Stroheim, Ernst Lubitsch, Norma Talmadge… och lille Jackie Coogan, ”Chaplins pojke”, som då endast var 10 år. Långt senare skulle Coogan bli känd som Uncle Fester i tv-serien Familjen Addams.

Lindqvist beskriver hur förvånad hon blev när hon först kom till Hollywood. Stora delar av det omgivande landskapet visade sig vara ökenliknande. Men den stora Hollywoodskylten, som hade monterats upp bara året dessförinnan, fanns på plats. Då var den längre och det stod ”Hollywoodland”.

Detta är en fascinerande bok, underhållande och spirituellt skriven. Den är ett intressant tidsdokument från en tid som ligger långt bort, fast kanske inte så långt ändå. Illustrerad med ett 10-tal foton.

Jag låter Märta Lindqvist få sista ordet: ”Totalintrycket av filmstaden, som inte är någon filmstad: en underligt hetsad stämning, ett underligt ofärdigt yttre, en myckenhet stötande fulhet och naiv okultur – men samtidigt en målmedveten energi och en glättig sorglöshet, som i den amerikanska filmen kanske ge något av det allra mest typiska – och värdefulla – i amerikanskt väsen.”

”Hos filmstjärnor i U.S.A.” i bibliotekets katalog

 

Se historiska filmer online

Buffalo Bill's Wild West parade, 1902

På bibliotek och arkiv i olika länder pågår stora digitaliseringsprojekt. Detta gäller inte bara tryckt material, utan även filmer och ljudinspelningar.

Library of Congress i Washington, USA:s nationalbibliotek, har flera olika samlingar som man digitaliserat. En av dessa är America at work, America at leisure”.

Här hittar du ca 150 filmer från perioden 1894-1915. De presenteras i formaten Mpeg, Quicktime och RealMedia. Filmerna kan ses strömmande online eller laddas ned.
Startsidan för filmval

I kategorin ”Work” är filmerna sorterade efter olika yrken och arbeten. Här kan du exempelvis se när diligensen kommer med postleverans, i en film från 1903.

Montering av en generator vid Westinghouses fabrik, 1904

I kategorin ”Leisure” är filmerna sorterade efter ämne. Här hittar du gamla sportfilmer, och en hel del film från utställningar, parader och nöjesparker.

Buffalo Bill’s Wild West parade, 1902

Ishockey på sjöis, 1898

Här finns även en mindre avdelning med skolfilmer.

Visst är det fantastiskt att allt detta material lyfts ut ur arkiven för att kunna presenteras online!

Gatuliv i Stockholm 1909

Brefven från Stockholm, sommaren 1909

Stockholmskällans samarbete med Kungliga Biblioteket gör att äldre journal- och andra filmer läggs ut online.
Det senaste tillskottet är den fascinerande filmen Brefven från Stockholm – en film om sommaren 1909”. Den sattes ihop av Gardar Sahlberg 1964, och då använde han sig av autentiskt filmmaterial. En berättarröst läser upp ett fiktivt brev.

Den här 17 minuter långa filmen är väldigt intressant, inte minst för att man får en sådan bra bild av den tidens gatuliv i Stockholm. Kameran följer med på flera spårvagnsturer, och upp i den gamla Katarinahissen. Här finns många spännande detaljer att lägga märke till. Även strejkande arbetare finns med i filmen (1909 var Storstrejkens år).
Så nära, men ändå så långt borta.

Sveriges äldsta film

Komiska scener på Djurgården 1896

Stockholmskällan har inlett ett samarbete med Kungliga Biblioteket. Det betyder att journalfilmer och andra historiska filmpärlor inom kort kommer att börja dyka upp online.

Till att börja med har Sveriges äldsta bevarade film lagts ut. Det är en 32 sekunder lång filmsnutt som visar komiska scener på Djurgården 1896. Filmen är regisserad av tysken Max Skladanowsky.
En cyklist kör omkull, det är lite slagsmål, några till synes berusade vinglar förbi. Ursprunglig humor, på något sätt.

Stockholmskällan: Äldsta filmen inspelad i Sverige

SVT:s Öppet arkiv

SVT Öppet arkiv

SVT har nu öppnat sin nya version av Öppet arkiv. Det betyder att man tillgängliggör 200 programtitlar i över 800 episoder, allt ur det stora SVT-arkivet. Materialet är digitaliserat efter senaste standard och dessutom är det fullständiga program som ligger ute, inte bara utdrag, som tidigare.

Detta har kunnat göras möjligt genom en lagändring som tillåter nya former av rättighetsavtal, vilket betyder att SVT inte har behövt leta upp varenda enskild rättighetsinnehavare till varje titel. Tack vare detta kan vårt gemensamma televisionsarv presenteras online på detta sätt.

SVT planerar att kontinuerligt utöka innehållet i Öppet arkiv. Målet är att fylla på med ca 50 nya titlar varje månad. Ett föredömligt initiativ!

I Öppet arkiv hittar du tv-klassiker som Fem myror är fler än fyra elefanter, Rederiet (hela säsong 1), Den vita stenen, Hemsöborna, Godnattstund med Tant Anita och Televinken och många andra. Här kan du också ta del av historiska sportsändningar, som ishockey-VM 1949 och slalomtävlingen i Åre 1979.
De flesta avsnitt i serien Hermans historia finns t ex att se här.

Det finns två begränsningar: SVT har inte rätt att visa programmen utanför Sveriges gränser, och programmen som finns i arkivet måste ha sänts förre 1 juli 2005.

Svensk filmhistoria hotas av utplåning

Filmrullar

Här i bloggen har jag tidigare skrivit om arkiverings- och digitaliseringsproblemen för spelfilmer. Då gällde det ur ett internationellt perspektiv. Endast en mindre del av vår tids filmer kommer att kunna bevaras för eftervärlden. En stor del av 1900-talets filmhistoria har redan gått förlorad.

Dagens Nyheter beskriver i en färsk artikel hur det svenska filmarvet hotas. 2500 spelfilmer och 6000 kortfilmer finns i dagsläget endast bevarade analogt, alltså som fysiska filmrullar. För att bevaras till framtiden behöver de skannas in digitalt, ett enormt och kostsamt arbete som ingen vill betala för.

Enligt försiktiga beräkningar skulle det kosta ca 300 miljoner kr och ta ca 20 år att utföra arbetet. Dessa siffror är troligen satta i underkant. Till råga på allt är den tekniska utrustning som krävs för arbetet snart föråldrad och det blir svårt att köpa reservdelar till den.
DN 130408: Arkivdöd hotar svensk filmskatt

Det snabba skiftet mellan olika lagringstekniker är ett stort problem för arkiv och bibliotek.
Expressens kulturredaktion har just nu en intressant artikelserie i ämnet, ”Sparkrav”. Här tar man också upp vår samtids förändrade attityd till sparande och arkiverande.
Expr 130330: Karin Olsson: Utrensning
Expr 130331: Anders Mildner: Allt ska bort
Expr 130414: Jesper Högström: Undertrycket

Ibland kan man undra hur mycket av vårt tids kultur som kommer att finnas kvar om t ex 200 år.
Böcker och brev från exempelvis 1700-talet finns kvar och kan läsas av oss idag. Men hur är det med allt som vi idag skriver och fotograferar, och sedan endast sparas digitalt? Kommer dina bilder på Facebook och Instagram att finnas kvar om 10 år? Även om de sparas, kommer de då att kunna läsas rent tekniskt? Ingen vet.
Det är som att skriva i sand. Allt är förgängligt, som det står i Predikaren.

Stockholmsliv 1913

Stockholm 1913

Via Svenska Filminstitutets webbplats Filmarkivet kan man hitta många fascinerande filmer.
En kategori filmer som kan vara särskilt intressanta är de s k stadsfilmerna. Det är filmer som visar gatulivet och trafiken i städerna.
Flest filmer finns givetvis från Stockholm.  En av dessa heter ”Kinografen” och är från 1913. Den skildrar folklivet vid Slussen och Kornhamns torg. Även på den tiden var Slussen en viktig knutpunkt för trafiken.
Filmen är ca 3 minuter lång och saknar ljud. Se den och notera hur nära vi kommer de enskilda människorna som levde för 100 år sedan.

Filmarkivet: Kinografen (1913)

Skadligt upphetsande dans från 1910

Avgrunden (affisch från 1922)

Den svenska filmcensuren var världens äldsta. Statens biografbyrå instiftades redan 1911.
Ett av de första berömda censurfallen gällde den danska filmen Avgrunden (1910) med skådespelerskan Asta Nielsen (1881-1972).

I filmen finns en scen där Nielsen dansar runt en fastbunden man. Hon bär ett rep kring midjan. En bit in i dansen tar hon av sig repet och använder det som piska.
Filmen fick svensk premiär i oktober 1910. Det är oklart om den visades i sin helhet i Sverige, men i december 1911 beslutade Biografbyrån att klippa bort hela dansscenen, med hänvisning till att den ansågs ”skadligt upphetsande”.

Svensk Mediedatabas har kommit över ett filmklipp med hela dansscenen. Rekommenderas!

Ta en titt på den och bedöm om den än idag kan sägas vara ”skadligt upphetsande”.

Hollywood – guldåldern

Hollywood - guldåldern

Hollywoods stjärnglans har väl falnat en del idag, men det fanns en tid då det i våra städer uppfördes påkostade biograftempel och då biobesöket var ett extraordinärt nöje. Decennierna kring ljudfilmens födelse 1927 kallas ibland för filmens guldålder.

Om denna tidsperiod handlar Lasse Bergströms bok ”Hollywood – guldåldern” (Norstedts, 2010). Författaren är välkänd filmkritiker och förläggare.

Boken är en trivsam och personlig berättelse om hollywoodsk filmhistoria. Den är inte rent kronologiskt uppställd, utan mer tematiskt. Fokus ligger på enskilda filmskapare och deras verk. Stumfilmspionjärer som D W Griffith och Erich von Stroheim får egna kapitel, och ett långt avsnitt handlar om den klassiska stumfilmsfarsen. Läs om Chaplin, Buster Keaton, Harold Lloyd och även andra som inte är lika ihågkomna idag. Det är hela tiden filmkonsten och filmerna som står i centrum. Kapitlet om Roscoe ”Fatty” Arbuckle innehåller således inte ett ord om den skandal som avslutade hans karriär 1921.

Andra halvan av boken handlar om tiden efter ljudfilmens genombrott. Här finns kapitel om Walt Disney, Fred Astaire, Helan & Halvan, och en långt avslutande block med klassiska regissörer som John Ford, Frank Capra, Howard Hawks, Ernst Lubitsch och många andra.

Bergström skriver mycket personligt och medryckande, och är mycket kunnig i sitt ämne.  Som läsare blir man verkligen nyfiken på många av dessa gamla filmer.

Boken är tjock (461 sidor) och mycket rikt illustrerad. Den har ett något ovanligt tvärformat, som dock passar bra till de stillbilder ur alla filmer som återges i den.

Kul läsning! Min enda invändning är att innehållsförteckningen borde ha placerats längst fram i boken och inte längst bak.

Hollywood – guldåldern i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: