Monthly Archives: november 2015

1800-talshumor

Anekdot-lexikon

Av en ren slump fann jag en liten speciell bok nere i Östersunds biblioteks bokmagasin. Boken ser ganska oansenlig ut, men titeln väckte genast mitt intresse. Den heter ”Anekdot-lexikon” och är tryckt i Stockholm 1846. Ingen upphovsman finns angiven.

Detta visar sig vara första halvan av ett tvåbandsverk (band 2 saknas dock hos oss), och förtecknar diverse mer eller mindre lustiga anekdoter. De är indexerade efter lämpligt uppslagsord: ”Barberare”, ”Carl XII”, ”Eldsvåda”, ”Godt köp”, och så vidare. Detta första band sträcker sig t o m bokstaven L.

Boken är verkligen inte stor till formatet (95 x 135 mm), men den omfattar hela 656 sidor.
Troligen är boken relativt sällsynt idag. I databasen Libris finns den endast registrerad på två bibliotek: KB och Nordiska museet.

En hel del av uppslagsorden utgörs av personnamn. Relativt många av anekdoterna är knutna till kungligheter, biskopar och andra på den tiden kända personer. Här finns också några Bellmanhistorier.

Frågan är då om dessa historier fortfarande är roliga, 170 år senare. Jag vill hävda att åtminstone vissa av dem fortfarande håller god klass. Här presenteras några utvalda smakprov.

Uppslagsordet ”Boklån”:
Anekdot om boklån, 1846

Uppslagsordet ”Gentleman”:
Anekdot om gentleman, 1846

Uppslagsordet ”Kronan”:
Anekdot om Kronan, 1846

Uppslagsordet ”Byxtyg”:
Anekdot om byxtyg, 1846

 

O’Reilly’s bar i New York, 1942

O'Reilly's bar, 1942

Dokumentärfotografier kan ge oss en känsla av påtaglig närvaro.
Fotobloggen Retronaut (tidigare omtalad här i bloggen) har publicerat några foton ur ett bildreportage från O’Reilly’s bar på Tredje Avenyn i New York City, tagna 1942.
Här ser vi flottister roa sig på sin lediga tid. De hänger vid bardisken, dansar och har trevligt. Samtidigt ser vi övriga gäster, barpersonal, inredning m m. Dessa bilder är ett fantastiskt utsnitt ur tidens väv.

Bilderna togs på officiellt uppdrag av fotoenheten vid USA:s Office of War Information. Fotografen hette Marjory Collins. Foton som dessa strävade efter att stärka krigsmoralen.

Notera texten på väggskylten: ”Positively no gentlemen served in dining room unless accompanied by a lady”.

Fotot här ovan är något beskuret.

Retronaut: Inside a NYC bar in 1942

En rostfri vardag

Aluminium och rostfritt stål

Dagligen omger vi oss av bruksföremål av olika slag. Några av de vanligaste av dessa föremål ät tillverkade av aluminium och rostfritt stål. En hel del av bruksföremålen används i köket: kannor, kastruller, bestick.

I Thomas Lindblads bok ”Aluminium och rostfritt stål : skandinavisk bruksdesign från 1920-tal till 1970-tal” (Atlantis, 2015) kan du läsa om hur föremålen av aluminium och rostfritt stål erövrade vår vardag.

Ett kokkärl i aluminium var givetvis lättare att hantera än ett i gjutjärn, och enklare att sköta om än kopparkastruller.
Det var i slutet av 1800-talet som aluminium blev en billig råvara som möjliggjorde massproduktion. Dessförinnan hade aluminium varit en lyxmetall.

Den tyska stålkoncernen Krupp var först att framställa rostfritt stål. Krupp tog patent på uppfinningen 1912.
Rostfritt stål började tillverkas i Sverige i mitten av 1920-talet, men den första tiden var dessa föremål dyra. Det var först efter andra världskriget som priserna började sjunka. På 1960- och 1970-talet var Sverige det land i världen där priset på rostfritt stål var lägst. Sverige var också ett ledande land för tillverkning av kokkärl i aluminium. Även i övriga Skandinavien fanns företag som alla tillverkade dessa föremål av hög kvalitet.

I Lindblads bok presenteras de främsta fabrikerna. Läs om Skultuna, Gense, Kockums, Nilsjohan och många fler. Här möter du också formgivare som Erik Fleming, Pierre Forsell, Adam Thylstrup, Sigvard Bernadotte, Folke Arström, Arne Erkers och Sigurd Persson.

Konkurrensen från låglöneländer och nya konsumtionsmönster ledde till sammanslagningar och nedläggningar av företagen. Idag finns endast ett fåtal tillverkare av sådana här produkter kvar i Skandinavien.

Den här boken omfattar hela 300 sidor och innehåller mängder av intressanta beskrivningar av bruksföremålen. Boken är dessutom rikt illustrerad med fotografier av hög klass, och är utsökt formgiven.

Dessa bruksföremål har hittills inte uppmärksammats på allvar i bokform, så den här boken fyller ett tomrum. Thomas Lindblad, som tidigare skrivit om t ex bruksföremål i plast och funkisglas, har gjort ett imponerande forskningsarbete för att hitta alla dessa uppgifter.

En upplysande, intressant och mycket bläddervänlig bok.

Aluminium och rostfritt stål i bibliotekets katalog

Victor Hugo Wickström – en man som stack ut

Att sticka ut

När jag började jobba här på biblioteket för 27 år sedan kom jag ganska tidigt i kontakt med namnet Victor Hugo Wickström. Han var redaktör, författare och skriftställare och var en av Östersunds främsta profiler och kulturpersonligheter kring sekelskiftet 1900. Eftersom Wickström skrev en sådan stor mängd böcker dök han upp lite här och var. Enbart boktiteln ”När Jesus kom till Östersund” (1898) väckte intresse.
Det fanns dock ingen riktig biografi om honom, men däremot ett antal tidskriftsartiklar m m.
Jag hoppades att jag en dag skulle få möjlighet att läsa en biografi över denne intressante man, och till min glädje har nu den dagen kommit.

Kjell Albin Abrahamson, journalist, författare och mångårig Östeuropa-korrespondent för Sveriges Radio, har skrivit boken ”Att sticka ut – Victor Hugo Wickström : författare, tidningsman, världsresenär, gaypionjär” (Hjalmarson & Högberg, 2015).
Titeln är välfunnen, eftersom Wickström verkligen var en man som i sin samtid stack ut, på flera olika sätt.

Victor Hugo Wickström (1856-1907) var skomakarson från Hedemora. Efter inte alltför framgångsrika studier i Uppsala och Lund, samt ett antal Europaresor, hamnade han i Östersund 1886, där han vid 30 års ålder blev utsedd till redaktör för den liberala tidningen Jämtlandsposten. Staden hade då ca 3000 invånare.

Wickström gjorde sig snart känd som en stridbar skribent och hade en förmåga att hamna i konflikt med andra. Till saken hörde också att Wickström var homosexuell och hade en utmanande klädstil, som vissa bedömare kallade ”prålig”.

Wickström skrev böcker under hela sitt liv. I slutet av Abrahamsons bok finns en förteckning med 47 titlar: romaner, diktsamlingar, reseskildringar, stridsskrifter, skådespel, avhandlingar och översättningar. Det mesta av allt detta gav han ut på Jämtlandspostens tryckeri.

På 1890-talet fanns det tre tidningar i Östersund, vars chefredaktörer på ett eller annat sätt låg i konflikt med varandra. Jämtlandspostens ägare Sahlin hade ersatt den tidigare redaktören Johan Lindström Saxon med Wickström. Saxon kom sedan tillbaka till staden som redaktör för Jämtlands Tidning. Samtidigt ledde Agathon Burman den nystartade Östersunds-Posten. Det var alltså upplagt för intressanta stridigheter i den lokala tidningsvärlden, något som Abrahamson med stor inlevelse och detaljrikedom skildrar i boken.

Wickström var en av sin tids mest beresta skribenter. Han publicerade ett flertal reseskildringar, t ex ”Som turist genom Europa” (1897) och ”Som tidningsman jorden rundt” (1901). Han lät sin tidning få ett internationellt perspektiv med många utblickar.

Wickström lyckades dessutom få till stånd en intervju med självaste August Strindberg, men i vanlig ordning retade han upp den berömde författaren genom sin alltför personliga behandling av intervjumaterialet.
Andra välkända profiler som dyker upp i den här spännande boken är t ex Hjalmar Branting, Gustaf Fröding, Klara Johansson och Pelle Molin.

Redaktör Wickström var kontroversiell. Han möttes av hel del kritik. Han skrev för mycket, sades det, och hade alltför vidlyftiga planer. Vissa förlöjligade honom och skrattade åt honom, men han älskade att utmana och provocera. Under hela sitt liv hade han också ett komplicerat förhållande till religion och kristendom, inte minst pga sin egen läggning. Abrahamson visar på detta genom att ta fram exempel ur Wickströms författarskap.

Det här är en mycket läsvärd och ibland även dramatisk biografi. Abrahamson presenterar helt nya uppgifter, inte minst beträffande en stor och ödesdiger mordbrand i Östersund 1889. Wickströms roll i denna episod är högst oklar.

Abrahamson tar också upp Wickströms roll som tidig gayaktivist. Vissa uppgifter tyder på att Wickström kan ha varit den förste som aktivt använde uttrycket ”homosexuell”. Wickström fick naturligtvis vara försiktig eftersom det fanns då gällande lagstiftning att ta hänsyn till. Resultatet blev ett system med kodord och mer eller mindre kreativa antydningar.

I slutet av sitt liv var Wickström även liberal riksdagsman, med tveksam framgång. Just hans insats i riksdagen har ibland kallats för ”fiasko”. Abrahamson ägnar ett kapitel åt riksdagskarriären, och det är riktigt intressant att läsa.

Wickströms mest kända bok idag är ”När Jesus kom till Östersund” (1898), en satir över den samtida småstaden. Inte undra på att han väckte känslor. Hans kanske mest underhållande böcker är ”Kvinnostudier. Af en ungkarl” (1895, med fera senare upplagor) och ”Mansstudier” (1900).

Ett drama av Wickström som borde vara mer känt är ”Arnliot Gällina” (1896), som inspirerade Wilhelm Peterson-Berger att skriva operan Arnljot.

Att sticka ut” är en välskriven och fascinerande biografi över en av det förra sekelskiftets mest spännande och kontroversiella personer i det svenska kulturlivet.
Idag är det många som vill sticka ut på olika sätt. Sociala medier och annat ger nya möjligheter till egen profilering. Victor Hugo Wickström stack på sin tid dock ut bara genom att ha en egen och (ibland, för vissa) utmanande personlighet.  Troligen skulle han även i nutidens helt annorlunda medieklimat ha setts som en särling.

Kanske kan man nu hoppas på ett ökat intresse för Wickströms böcker? Nästan alla titlar finns att låna på biblioteket.

En del av restupplagorna av några av Victor Hugo Wickströms böcker finns idag kvar på Östersunds bibliotek. Troligen är det böcker som hittades vid rivningen av Jämtlandspostens hus på 1960-talet. Dessa exemplar säljs idag genom biblioteket. Fråga om du är intresserad.

Att sticka ut i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: