Category Archives: Spioneri

Kvinnliga spioner

Kvinnliga spioner

Under andra världskriget fanns det många spioner i Norden. Många av dem var kvinnor. De kunde vara skådespelerskor, dansare, journalister eller hushållerskor. Inte sällan var de unga och attraktiva. Några blev agenter av ideologiska orsaker, medan andra blev det för att tjäna pengar. Vissa gav sig in i spionbranschen för att rädda familjemedlemmar från fångenskap.

Tore Pryser, professor i historia vid högskolan i Lillehammer i Norge, har skrivit deras historia i ”Kvinnliga spioner : agenter i Norden under andra världskriget” (Natur & Kultur, 2009).

Detta är ett ämne som tidigare faktiskt inte är så omskrivet i bokform. Tack vare att hemligstämplade dokument på senare år blivit frisläppta blir det möjligt att se vilka insatser spionerna gjorde. Flera av dem var mycket effektiva.

Pryser tar upp ganska många spioner i sin bok. Nästan 40 olika kvinnoöden beskrivs på knappt 240 sidor, så det blir en ganska översiktlig skildring av varje fall. Här möter vi några namn som vi kanske känner igen sedan förut (Jane Horney, Sonja Wigert, grevinnan Amelie Posse) men de övriga är nog nya bekantskaper för de flesta läsare.

I det neutrala Sverige kunde kvinnliga agenter från olika länder samla in viktig faktainformation. I Norge och Danmark var många engagerade i motståndsrörelsen, medan andra mest fungerade som lockbeten för tyskarna, eller var infiltratörer. En del av kvinnorna blev efter kriget utpekade som förrädare.

Här hittar du flera riktigt spännande berättelser, men varje kapitel är ganska kort och kanske vill man veta mera om något av fallen. I slutet av boken finns en litteraturlista där man kan hitta fler lästips i ämnet. Boken är sparsamt illustrerad med svartvita foton.

”Kvinnliga spioner” är intressant och upplysande, om än något kortfattad i de enskilda fallen.

Kvinnliga spioner i bibliotekets katalog

Avslöjad: USA:s chifferbyrå

Amerikas svarta kammare

Det finns en särskild litteraturgenre som skulle kunna kallas ”avslöjande bakom kulisserna-böcker”. En person som deltagit i ett skeende berättar i efterhand om vad som hände, och avslöjar ibland tidigare hemliga uppgifter.
En av de första böckerna av denna typ var ”Amerikas svarta kammare” av Herbert Yardley (Tiden, 1938), som handlar om kryptografi, signalspaning och chiffer.

Herbert Yardley var en av grundarna av USA:s chifferbyrå, en kryptografisk enhet inom USA:s underrättelsetjänst under mellankrigstiden. Redan i slutet av första världskriget hade Yardley knäckt koder. Han arbetade då för avdelningen MI-8.
Chifferbyrån, en underavdelning till MI-8, startade sin verksamhet 1919. Deras främsta mål blev att knäcka de japanska koderna, något Yardley och hans stab lyckades med efter något år. Sedan kunde alltså USA läsa hemliga japanska telegram.
I slutet av 1920-talet fanns det dock inte lika stort intresse för chifferbyråns verksamhet, och USA:s utrikesminister Stinson anmärkte att det var direkt opassande att läsa andras post. Efter börskraschen 1929 stängdes MI-8:s verksamhet helt, och Yardley bestämde sig för att skriva en bok om sina aktiviteter: ”America’s black chamber”, som utgavs 1931.

Boken var mycket avslöjande. Här kunde alla läsa om USA:s signalspaning  från slutet av första världskriget och under hela 1920-talet. Det påstås att 19 länder via denna bok fick veta att USA hade knäckt deras hemliga koder. Situationen var mycket pinsam för amerikanerna. Myndigheterna undersökte om man kunde stämma Yardley, men han hade inte brutit mot några lagar genom att publicera sin bok. Den utgavs på svenska först 1938 under titeln ”Amerikas svarta kammare”.

Det finns inte så många böcker som tar upp kryptografi, och denna beskriver dessutom hur man arbetade med chiffer och koder på den för-datoriska tiden.

Amerikas svarta kammare i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: