Bloggarkiv

Medeltida stöldskydd

Medeltida bok-förbannelse

I medeltida handskrifter kan man emellanåt hitta stöldskydd i form av förbannelser eller besvärjelser, med uppgifter om de olyckor och elände som kommer att drabba den som stjäl boken ifråga.
Böcker var vid denna tid verkliga värdeföremål.

Medievalists.net listar några intressanta medeltida bok-förbannelser.
Texten här ovan finns i en Bibel från 1172, som ägs av British Library.

Texten lyder (i fri översättning):
”Om någon tager denna bok, må han döden dö; må han stekas i en panna; må fallandesjukan och febern förlama honom; må han brytas på hjulet, och hängas. Amen.”

Det är dock oklart hur effektivt denna typ av stöldskydd var.

Medievalists.net: Top 10 Medieval Book Curses

 

Äldre Västgötalagen finns nu online

Äldre Västgötalagen

Litteraturbanken har låtit digitalisera Äldre Västgötalagen i form av en handskrift från 1290-talet. Äldre Västgötalagen är den äldsta av våra medeltida landskapslagar, och denna handskrift är den tidigast kända fullständiga avskriften av den.

Denna handskrift anses vara den äldsta bevarade boken på svenska språket. Nu finns den alltså digitaliserad hos Litteraturbanken.
Litteraturbanken: Äldre Västgötalagen

Handskriften består av tre olika skrifter som sammanbundits, och språket är fornsvenska.
Man tror att handskriften har använts i Skara domkyrka.

Läs mera om handskriften här:
Kungliga Biblioteket: Västgötalagen

Äldre Västgötalagen finns beskriven och utgiven i olika böcker, t ex dessa, som alla finns att låna på Östersunds bibliotek:
Äldre Västgötalagen i diplomatariskt avtryck och normaliserad text, utgiven av Bruno Sjöros (1919)
Äldre Västgötalagen, utgiven av Elias Wessén (1953)
Svenska landskapslagar, tolkade och förklarade för nutidens svenskar av Åke Holmbäck och Elias Wessén, band 5 (1946)

Medeltida storverk

Böcker finns i alla möjliga storlekar. Vissa kan vara mycket stora och ibland ganska otympliga att hantera.

Bloggen ”Medieval Fragments” drivs av universitetet i Leiden, Nederländerna.

I bloggposten Giant Medieval Manuscripts berättas om ett antal riktigt stora medeltida böcker. En av de titlar som beskrivs är Codex Gigas, ”Jätteboken”, som förvaras på KB i Stockholm. Den är mer känd under namnet Djävulsbibeln. Namnet kommer dels på grund av en grotesk djävulsbild som finns i den, och dels för att den enligt legenden sägs ha skrivits av en munk i ett böhmiskt kloster på en enda natt med djävulens hjälp. 1648 togs den som krigsbyte av svenskarna i Prag, och sedan dess finns den på KB. Boken väger över 75 kilo.

Flera andra av de medeltida handskrifterna i mycket stort format som beskrivs utgörs av noter. Det var helt enkelt praktiskt att ha stora böcker med noter, eftersom dessa kunde ligga uppslagna på en pulpet medan kören stod runt omkring.

 

Lindisfarne-evangeliariet

Lindisfarne-evangeliariet

Evangeliarier tillhör höjdpunkterna i det medeltida bokmåleriet. Ett evangeliarium är en handskrift som innehåller texten till de fyra evangelierna. Ofta ingår också i handskriften målade framställningar av evangelisterna, och s k kanonbågar (konkordanstabeller som relaterar de olika evangelierna till varandra).

Ett av de mest kända evangeliarierna är det från Lindisfarne, en ö utanför norra Englands kust. (Lindisfarne är mest känd för att det var där den allra första kända vikingaräden mot engelskt område utfördes år 793).
Det praktfulla Lindisfarne-evangeliariet skapades troligen kring år 700 och har fantastiska utsmyckningar av mycket hög konstnärlig klass. Dessutom är handskriften oerhört välbevarad.
Den ursprungliga bokbandet var rikt smyckat med juveler. Det gick förlorat under vikingarädernas tid, men ett nytt band skapades på 1850-talet.
De konstnärliga textsidorna med slingor, djur och spännande färgsättning har bl a inspirerat dagens formgivare av bokomslag.

Lindisfarne-evangeliariet är även språkhistoriskt viktigt. På 900-talet försågs texten med en översättning till en nordöstfornengelsk dialekt. Det är den äldsta kända bibelöversättningen till engelska.

Handskriften finns idag på British Library i London. De har digitaliserat hela Lindisfarne-evangeliariet, vilket betyder att du virtuellt kan bläddra i handskriften online.

BL Digitised Manuscripts : The Lindisfarne Gospels

Här finns 8 olika ingångar till handskriften. Du kan t ex välja något av evangelierna och sedan bläddra fram och tillbaka. Det går att blåsa upp varje bild i helskärmsläge, och du kan zooma in i varje bild för att studera det fantastiskt konstnärliga bokmåleriet.
Egentligen är det ganska fantastiskt att vi alla idag kan sitta hemma framför datorn och virtuellt bläddra i, och detaljstudera en sådan här bokskatt.

10 mycket ovanliga böcker

Rohonc Codex

Det finns gott om riktigt ovanliga böcker. En del skulle kalla dem bisarra eller åtminstone rejält udda. Sedan tidigare finns en hel bok i ämnet, som bloggen tidigare tipsat om: Bisarra böcker.

ListVerse har nu publicerat en 10-i-topplista över världens mest udda böcker, och i den hittar vi både gamla och nya bekantskaper. Läs om 1500-talsmystikern John Dee och hans ”Book of Soyga”, eller om Rohonc Codex, som ingen vet ens vilket språk den är skriven på, eller hur gammal den är.
En del av böckerna finns ute i digitala versioner online. Länkar finns i artikeln.
LiveVerse : 10 of the most bizarre books ever written

Kristallpalatset i London

Kristallpalatset - the Crystal Palace

Idag är Crystal Palace i första hand namnet på ett brittiskt fotbollslag, och namn på en stadsdel i London. Men under 85 år var Crystal Palace, Kristallpalatset, känt som den stora utställningshall i London som byggdes till den första världsutställningen 1851. Det var en av stadens stora sevärdheter.

Världsutställningarna var en nymodighet för 1800-talet, och 1851 års utställning var alltså den första av många. Ett 40-tal olika länders tekniska, ekonomiska och kulturella framsteg presenterades. Det var främst industri, teknik och hantverk som man ville lyfta fram. Världsutställningen i London hölls i Hyde Park.
Arkitekten bakom Kristallpalatset var Joseph Paxton, som hade influerats av växthus när han ritade sina planer. Hela palatset bestod av gjutjärnselement och glas. Järnpelare och järnbalkar byggdes ihop med 290.000 glaselement, s k kristallskivor. Gjutjärn var den nya tidens material, och glaset medförde helt nya ljuseffekter inne i utställningshallen.

Interiör från världsutställningen i Kristallpalatset

Byggnaden var gigantisk. Palatset var över 560 m långt och därmed en av världens största byggnader. Upp till 13.000 utställare kunde rymmas i palatset, som blev en stor attraktion. Världsutställningen var öppen i nästan fem månader. Under den tiden besöktes Kristallpalatset av sex miljoner människor.

Mera om den första världsutställningen kan du läsa här:
The great exhibition of 1851

Den stora byggnaden skulle kunna monteras ned efter utställningens slut, vilket också skedde.
Efter världsutställningen flyttades Kristallpalatset till området Sydenham. Där användes sedan byggnaden som nöjeslokal. Här öppnades också världens första temapark. Ett tag visades en stor dinosaurieutställning där. Det var de första modellerna av dinosaurier som skapats.
I anslutning till Kristallpalatset spelades också 20 FA-cupfinaler i fotboll där, fram till 1914.

Det började dock gå knackigt för nöjesattraktionen. Kristallpalatset drabbades av finanskris och även av en del bränder. Vissa menade att byggnaden var otursförföljd. Palatsets storlek gjorde att det var svårt att få verksamheten att gå runt. 1911 gick Kristallpalatset i konkurs.

1936 totalförstördes Kristallpalatset i en stor eldsvåda. Trots att fyra brandkårer med totalt 88 brandbilar bekämpade branden gick inte palatset att rädda. Idag finns endast ett fåtal rester kvar av originalbyggnaden.

Sommaren 2013 rapporterades det att ett kinesiskt bolag har planer på att återuppbygga Kristallpalatset, och att möten med Londons borgmästare hade bokats in. Vi får se hur det blir med dessa storslagna planer.

Webbplatsen Great buildings online har en del material om Kristallpalatset.
Här finns animationer och virtuella modeller som ger oss en bild av hur Kristallpalatset såg ut. I avsnittet Design kan du läsa om konstruktionen.

Minnen från Krystall-palatset

I Östersunds biblioteks magasin finns en stor och platt foliantbok, ca 40 x 25 cm stor. Boken heter ”Minnen från Krystall-Palatset : ett album öfver verldsexpositionen i London” och gavs ut av Bonniers 1851. Den består till största delen av ett antal planscher, varav flera är utvikbara. I bloggens bildarkiv kan du se en hel mapp med några bilder från boken. Kristallpalatset måste verkligen ha imponerat på besökarna.

Ett handskrivet ark sitter inklistrat i början av boken. Det är en avskrift av en artikel i Aftonbladet.
Arket är signerat av Pehr Rissler (1781-1866), Jämtlands förste civile läkare.

”Vid Industri expositionens öppnande å London år 1831 (felskrivning?) blef följande vackra Hymn öfversatt på 30 olika Språk, utdelad och afsjungen”. Därefter följer den upptecknade dikten.
”Afskrifvet från Aftonbladet för d. 24. Julii 1851. ad memoriam af Per Rissler”
Foto av detta handskrivna ark finns i bildmappen.

”Minnen från Krystall-Palatset” ingår i Läroverksdepositionen. Det är böcker som ingick i Östersunds läroverks bibliotek, men som sedan 1934 är deponerade på Östersunds bibliotek (tidigare Jämtlands läns bibliotek). Numera är dessa placerade i magasinet.

Mera om Kristallpalatset kan du läsa i boken ”Resan till Kristallpalatset”, som jag tidigare tipsat om här i bloggen.

Riksarkivets nya webbplats

Riksarkivet

Riksarkivet har nyligen lanserat sin helt nya webbplats. Den är tydligare och mer lättöverskådlig än den gamla.

Riksarkivets tjänster är inte bara till för släktforskare. Det är exempelvis Riksarkivet som har hand om alla frågor kring heraldik och svenska flaggan. Här kan man även beställa kopia av gamla bouppteckningar och andra handlingar. Mer än man tror finns i deras enorma samlingar.

Du kan också söka online i den nationella arkivdatabasen (NAD), för att se vilka arkiv som finns att ta del av.
I den digitala forskarsalen kan du söka i det digitaliserade materialet.

Även landsarkivet i Östersund finns med på Riksarkivets webbplats.

Nya teorier om Voynichmanuskriptet

Det mystiska Voynichmanuskriptet upptäcktes för ca 100 år sedan och gäckar fortfarande vetenskapen. Det är ett känt historiskt mysterium. Jag har tidigare tagit upp det här i bloggen. Manuskriptet är daterat till 1400-talet, men ingen har lyckats tyda dess text. Vissa tror att hela texten är en ren bluff, en nonsenstext. Andra tror att det kan vara en avancerad kod.

Den senaste forskningsstudien menar att det kan finnas ett riktigt budskap dolt i Voynichmanuskriptets text, eftersom man hittat språkliga mönster. Om ett sådant budskap skulle innehålla någon meningsfull information är en annan fråga. Andra hävdar dock att dessa mönster lika gärna kan vara slumpartade.

Manuskriptet omfattar 240 sidor. Texten är skriven i ett för oss okänt alfabet, och den är illustrerad med underliga bilder. Här finns avbildningar av plantor, (till synes) astronomiska cirklar och av nakna damer som badar. Flera sidor kan vikas ut, och visar då stora diagram och mönster.

Många har under årens lopp fascinerats av detta manuskript. Om det alls står något i texten eller ej kanske vi aldrig säkert kommer att få veta. Ännu mer intressant kanske historien bakom manuskriptets tillkomst är. Vem skrev det, och varför? Om det är en 1400-talsskämtare som ligger bakom det hela skulle upphovsmannen säkert vara mer än nöjd över att texten ännu förbryllar oss, 600 år senare.

BBC News 130622: Mysterious Voynich manuscript ‘has genuine message’

Silverbibeln

Silverbibeln

Silverbibeln, Codex Argenteus, som förvaras i Uppsala universitetsbibliotek (Carolina Rediviva), är skriven på 500-talet och är därmed ca 1500 år gammal. Den är en av världens mest berömda handskrifter och dessutom den mest dyrbara bokskatt som finns i Sverige. 2011 tog Unesco med den på sin lista över världsminnen (Memory of the World).

Silverbibeln är en nedteckning av Bibelns fyra evangelier på gotiska. Översättningen till gotiska är ett verk från 300-talet av Wulfila, som också anses ha skapat den gotiska skriften. Troligen tillkom Silverbibeln i Ravenna, skapad för Theoderik den store (454-526). Texten är skriven med guld- och silverbläck på purpurfärgade blad. Från början har boken omfattat 336 blad. I Uppsala finns 187 blad bevarade, samt ett blad i Speyer, vilket upptäcktes 1970.

I boken ”Silverbibeln : Theoderiks bok” (Carlsson, 1998) berättar bibliotekarien Lars Munkhammar om Silverbibelns äventyrliga historia, om bokbandet, bladen, skriften, alla olika utgåvor osv.
Boken är indelad i åtta olika huvudkapitel. En hel del handlar om goterna, om deras språk och om det gotisk-romerska Italien.

Silverbibeln tillkom på 500-talet, men sedan vet man inte var den befann sig under de följande 1000 åren. Den dyker upp igen i Werdens klosterbibliotek vid floden Ruhr i mitten av 1500-talet. Den kan ha funnits där sedan 700-talet, men man vet inte säkert. Sedan hamnade den hos kejsaren Rudolf II i Prag, där den sedan blev svenskarnas krigsbyte 1648 i trettioåriga krigets slutskede. Drottning Kristina lät den därefter ingå i en löneutbetalning till sin hovbibliotekarie Isaac Vossius. Sedan köptes den tillbaka till Sverige av Magnus Gabriel de la Gardie, som 1669 överlämnade den till Uppsala universitet som gåva, iförd ett nytillverkat silverband. Så Silverbibelns nuvarande status kan inte gärna sägas vara ett krigsbyte. Dessutom finns det egentligen ingen tydlig ursprunglig ägare, förutom goterna då, och de har man inte sett till på ganska många sekler.

En bra bok om Silverbibeln, som dessutom är rikt illustrerad. Att läsa om Silverbibelns äventyr genom historien är ibland riktigt spännande. Du som gillar Dan Browns böcker kan här få ett litterärt och språkligt äventyr, fast ”på riktigt”.

Silverbibeln : Theoderiks bok i bibliotekets katalog


Uppsala universitet har lagt ut en onlineversion av Silverbibeln, i flera olika editioner.
Codex Argenteus online

Carl Zetterström

Idag passar jag på att tipsa om ett föredrag som jag kommer att hålla på Jamtli på torsdag 11 oktober.

Jag berättar då om Carl Zetterström och hans bibliotek.
Professor Carl Zetterström (1767-1829) grundade Jämtlands bibliotek genom att testamentera sin stora boksamling till ”ett biblothek för Jemtland”. Zetterström, som hade en enkel bakgrund, blev medicine professor i Uppsala och en förkämpe för vaccinationen i Sverige.
Biblioteksbyggnaden som uppfördes på Frösön stod klar 1833 och var då den enda icke-kyrkliga stenbyggnaden i hela Jämtland.

Jämtlands läns biblioteks äldre samlingar kallas idag Zetterströmska biblioteket. Här finns material tryckt 1830 och tidigare, samt en mängd handskrifter.

Torsdagens föredrag börjar kl 13.00 och är ett program i Östersunds landsarkivs serie ”After work”.

Carl Zetterström och hans bibliotek

Jämtlands biblioteks historia

Silverbibeln utsedd till världsminne

Silverbibeln

Silverbibeln, som förvaras i Uppsala, är Sveriges dyrbaraste bokskatt.
Nu har Unesco tagit med den på sin lista över världsminnen.

Silverbibeln är minst 1500 år gammal och en av världens mest berömda handskrifter. Den är en nedteckning av Bibelns fyra evangelier på gotiska. Silverbibeln dök upp i Prag i början av 1600-talet, men ingen vet hur den kom dit eller var den varit under de tidigare tusen åren. Sedan togs den som krigsbyte av svenskarna under trettioåriga kriget. 187 av 336 blad finns bevarade i Uppsala.

DN: Silverbibeln utsedd till världsminne av Unesco

Unesco: Codex Argenteus

Det finns en utmärkt bok om Silverbibeln, där allt vi vet om boken finns sammanfattat. Den boken skrevs av Lars Munkhammar redan 1998 och om den har jag tidigare skrivit ett boktips på BibliotekMitt.

Lars Munkhammar: Silverbibeln

Strid om 2000 år gamla böcker

BBC News berättar om upptäckten av ett 70-tal små ”böcker” som bundits in med blyringar. De har dykt upp i en beduins ägo i Israel. Beduinen hävdar att böckerna varit i hans familjs ägo i ca 100 år. medan Jordanien menar att böckerna hittats under 2000-talet och smugglats in i Israel.

2000 år gammal text

Böckerna har ännu inte studerats i sin helhet, men de verkar innehålla avbildningar av staden Jerusalem. Texten tycks vara skriven i hebreisk kod.
Det är mycket sällsynt med arkeologiska fynd från tidigkristen tid.

Voynich-manuskriptet daterat till 1400-tal

Vid Yale-universitetet förvaras det mystiska Voynich-manuskriptet, som upptäcktes för snart 100 år sedan och namngavs efter dess upptäckare Wilfrid Voynich.

Ingen har hittills lyckats tyda texten. Varken författare, språk eller skrift är känd och texten antas vara skriven i något sorts chiffersystem. Voynich-manuskriptet är dessutom illustrerat med diverse udda teckningar.

Nu har forskare vid Arizona-universitetet lyckats datera manuskriptet. Det har skrivits mellan 1404 och 1438.
Mysterious crypto-book dated to 15th century

Läs också: Nya teorier om Voynich-manuskriptet

The book nobody can read (Skeptical Inquirer)

Man kan studera bilder av hela Voynich-manuskriptet här:
Voynich Central – Gallery

Wikipedias artikel om Voynich-manuskriptet

%d bloggare gillar detta: