Månadsarkiv: juni 2012

Till minne av Hans Villius

I veckan avled historieprofessorn Hans Villius. Han blev 88 år gammal.
Hans Villius stod tillsammans med Olle Häger för många av 1970-, 80- och 90-talets mest uppskattade historiska tv-program i SVT. Hans karakteristiska speakerröst var för en hel generation svenskar sinnebilden av dokumentärer om t ex Sveriges historia eller om andra världskriget.

Nu hedrar SVT Hans Villius minne med att reprisera flera av de mest omtyckta programmen, däribland ”Jag ser underbara ting”, som handlar om upptäckten av Tutanchamons grav 1922, och flera avsnitt av ”Svart på vitt” – briljanta betraktelser över historiska fotografier.

SVT: Hans Villius till minne (med alla sändningstider)

Svenska kungastatyer

Bloggtipset: Custos Suecia, som är en reseblogg om svenska kungastatyer.
Detta är en reseblogg med ett kul och annorlunda tema. Tanken är att under en rundresa i Sverige nu i sommar samtidigt dokumentera ett antal kungastatyer i olika städer – i både ord och bild.
De första två statyerna som visas i bloggen är Karl XI i Karlskrona och Karl XIII, också i Karlskrona. Inom kort utlovas bilder från Stockholm, där det ska finnas inte mindre än 22 kungastatyer.

Custos Suecia – en meningsfull reseblogg om svenska kungastatyer

Dokumentärer om Stockholm

SVT har i veckan sänt två mycket bra dokumentärer om Stockholms förvandling under efterkrigstiden. Det är frilansfilmaren Anders Wahlgren som står bakom dem.

Den första heter ”Staden i mitt hjärta” och handlar om rivningarna av hela stadskvarter i Stockholm under 1950- och 1960-talen. Den andra heter ”En kluven stad” och handlar om hoten mot Gamla stan.

Stockholm är den europeiska stad som förändrats mest utan att ha blivit bombad under andra världskriget. Samtidigt är det troligen den enda stad där man okänsligt låtit stora transportleder och vägar dras tvärs igenom en medeltida stadskärna. Nu hotas det som finns kvar av Gamla stan av nya byggen.

Båda programmen är ca en timme långa och kan ses i SVT Play. Passa på att se dem medan de finns kvar där.
Staden i mitt hjärta (SVT Play)
En kluven stad (SVT Play)

Anders Wahlgren låg även bakom de uppskattade filmerna om regalskeppet Vasa, som sändes i SVT i vintras.

Sommartid i bloggen

Nu är det sommar och semestertid, vilket betyder att bloggen kommer att uppdateras mer oregelbundet och sporadiskt de närmaste veckorna.

Alla läsare tillönskas en skön sommar med massor av bra läsning!

Barbarernas dag

Barbarernas dag

Den 9 augusti år 378 var en het sommardag. Det var också dagen då det romerska riket började falla, sägs det ibland. Då stod det ödesdigra slaget vid Adrianopel. Den romerska armén led ett svårt nederlag mot goterna. Här tog antiken slut och här började medeltiden, menar vissa. Helt klart är slaget ett av de viktigaste i Europas historia, utan att vara lika känt som slagen vid t ex Waterloo eller Stalingrad.

Den italienske historikern Alessandro Barberos bok ”Barbarernas dag : slaget vid Adrianopel” (Agerings, 2011) beskriver händelserna som ledde fram till detta slag.

Romarna hade blivit vana vid att kunna hantera ”nya” folkslag som dök upp vid rikets gränser. Dessa folk kallades ofta för ”barbarer”, oavsett folkgrupp. Men romarna misslyckades med att hantera goterna. Under ledning av stamledaren Fritigern drog goterna fram i provinsen Thrakien. Romarna skulle sätta stopp för dessa plundringar. Kejsar Valens mötte goterna vid Adrianopel (som ligger i den europeiska delen av Turkiet, nära gränsen till Grekland och Bulgarien) men led ett katastrofalt nederlag. Ungefär två tredjedelar av den romerska hären stupade, inklusive kejsaren själv.

Barberos bok är lagom lång, knappt 200 sidor, och han berättar med stor kunnighet och entusiasm om denna dramatiska tid i historien. Boken saknar dock nästan helt illustrationer, vilket är en brist. Men det är intressant läsning.

Barbarernas dag i bibliotekets katalog

Sommarhus hotas av rivning

Sommarnöjen vid vattnet

I Sundsvall pågår just nu en intensiv debatt kring de gamla sommarhusen i områdena Petersvik och Granli. Sedan något år tillbaka hotas de av rivning.

Det hela handlar om nio praktfulla och mycket påkostade sommarhus från tiden kring förra sekelskiftet. Träpatronernas sommarhus, skulle man kunna säga. De var sommarparadis för Sundsvalls välbeställda och deras familjer. Flera av husen har gått i arv i flera generationer och har hela ursprungsinredningen bevarad.

Flera företag, bl a SCA, har gradvis mutat in mark i området. Husen ska lösas in och berget där de står ska sprängas bort. Istället ska där byggas ett industriområde, en containerhamn och en kombiterminal.

Dessa planer har förstås mötts av protester, men husen är inte K-märkta och flera försök att få till en sådan skyddsklass har misslyckats.

Flera av dessa hus beskrivs ingående i boken ”Sommarnöjen vid vattnet” av Ann Katrin Pihl Atmer och Jan Tham (Bonniers, 2002). En bild från ett av husen, Villa Solbacken, får t o m pryda omslaget.

I boken får vi följa med på en tur till ca 100 påkostade sommarhus runt om i Sverige. Det var under andra halvan av 1800-talet som städernas välbeställda började bygga sig sommarnöjen på landet. Helst skulle det vara strandtomter. Dessa byggnader är speciella för Sverige och Norden. Boken är illustrerad med massor av fina foton. Särskilda kapitel behandlar Västkusten, Skåne, Östersjökusten, Gotland och Öland, Stockholms skärgård, Siljan och så Norrlandskusten.

Ett av de skäl som anförs mot K-märkandet och bevarandet av sommarhusen är att de är privatbostäder som inte är tillgängliga för alla. Samtidigt medges det att husen är viktiga i Sundsvalls historia.

Bildspel från Petersvik  (Sundsvalls tidning)

Hur det till slut går för byggnaderna i Petersvik och Granli går inte att svara på idag.
Men någon gång är det bra om vi stannar upp och tänker över vilka kulturvärden som går förlorade om vi inte har något historiskt perspektiv. Under 1900-talet revs stora delar av våra svenska städers gamla stadskärnor bort för att bereda plats för varuhuslådor, parkeringshus och annat modernt. Idag saknar vi städernas personligheter. Vi har idag svårt att förstå varför vissa byggnader för bara några decennier sedan ansågs tvungna att rivas. 1940- och 50-talets Stockholm finns idag bara kvar på foton. Samma öde kanske kommer att möta sommarnöjena vid vattnet.
Tycker du att husen ska få vara kvar eller ej? Läs ”Sommarnöjen vid vattnet” och fundera.

Sommarnöjen vid vattnet i bibliotekets katalog

Poltava – krigsfångar och kulturutbyte

Poltava

Efter det svenska nederlaget vid Poltava 1709 hamnade nästan 25.000 svenskar i rysk fångenskap. Samtidigt kom ca 2000 ryssar som fångar till Sverige efter det ryska nederlaget vid Narva 1700. Det skulle dröja innan det blev fred. Den kom först 1721.
Boken ”Poltava: krigsfångar och kulturutbyte” (Atlantis, 2009) handlar om krigsfångarnas livsöden.

De svenska och ryska krigsfångarna bidrog till ett kulturutbyte och kunskapsöverföring mellan Sverige och Ryssland under 1700-talet. Peter den store ville ha inspiration från väst för at kunna bygga upp ett modernt rike.

Boken gavs ut i samband med 300-årsminnet av slaget vid Poltava. 21 svenska och ryska historiker medverkar med olika artiklar. Redaktörer är Lena Jonson & Tamara Torstendahl Salytjeva.

Läs om karolinernas ryska dagböcker, om svenskt inflytande och arbetskraft i samband med byggandet av den nya huvudstaden St Petersburg, om de ryska krigsfångarna på Visingsö, och mycket mera. Avslutningsvis berättas om hur slaget vid Poltava skildrats genom tiderna i svensk historieskrivning.

En intressant och tankeväckande bok. Man kan välja att bara läsa enskilda kapitel om man så vill.

De svenska krigsfångarna tappade inte modet. De hoppades hela tiden kunna återvända hem en dag. När man läser den här boken slås man av att det var viktigt att de hela tiden behöll sitt språk. De skrev dagböcker, noterade allt som hände, och vissa beskrev de nya folkslag de träffade i Ryssland. En del ritade kartor. Språket är nyckeln till mycket av vår identitet.

Poltava – krigsfångar och kulturutbyte i bibliotekets katalog

Jack Daniel’s originalrecept funnet

Av en slump har originalreceptet för bourbonwhiskyn Jack Daniel’s upphittats i Wales.
När affärsmannen Mark Evans gick igenom gamla böcker i familjens samlingar fann han en bok med recept på örtkurer och tips om läkeväxter. Där fanns receptet, som skrivits av hans farfars farmor år 1853. Hennes svåger emigrerade till USA i samma veva, närmare bestämt till Lynchburg, Tennesse, där destilleriet Jack Daniel’s öppnades tre år senare.

Destilleriets tidiga historia är oklar eftersom många viktiga dokument har gått förlorade i eldsvådor.

Telegraph 120617: Original recipe of Jack Daniel’s found in Welsh book on herbal remedies

12.000 år i Egypten

Ramses och hans tid

Egypten är ett av de länder i världen som har allra längst historia. Kan man sammanfatta 12.000 års egyptisk historia på ett någorlunda lättillgängligt sätt? Ja, det kan man. Leif H. Hjärre har gjort det i sin bok ”Ramses och hans tid : Egyptisk historia före, under och efter” (Carlssons, 2009).

Boktiteln är egentligen lite missvisande eftersom den handlar om så mycket mera än om just Ramses II:s tid. Hjärre beskriver på ett överskådligt och trivsamt sätt hela den långa berättelsen om Egypten. Han skriver riktigt underhållande, och många av illustrationerna i boken är hans egna foton.

Tre gånger under historien har världens största stad legat i Egypten. Första gången var det Memfis, för 4000 år sedan. Andra gången var det Alexandria, för 2200 år sedan. Tredje gången var för 700 år sedan, och då var det Kairos tur.

Trots att det varje år utges stora mängder engelskspråkig litteratur om egyptologi, är det få av dessa titlar som översätts till svenska. Så tillgången på böcker om Egypten är faktiskt inte så stor som man kan tro, för den som vill läsa på svenska. Ett stort plus med boken är att den inte bara beskriver forntidens och antikens Egypten, utan även den senare historien. Utmärkt som introduktion och som intresseskapare.

Ramses och hans tid i bibliotekets katalog

Den sexbente fienden

Den sexbente fienden

Flugor, löss och myggor har under historiens gång ofta påverkat, och ibland helt avgjort, fälttåg och annan krigföring. Insekterna har spridit sjukdomar som rödsot, fläckfeber och malaria. Sjukdomarna har skördat mängder av offer. Napoleons värsta fiende var inte de ryska kanonerna, utan den fruktade klädlusen.

Lena Huldéns bok ”Den sexbente fienden : leddjurens inverkan på västerländsk krigföring” (Schildts, 2006) är en udda men fascinerande inblick i allt som insekterna ställt till med under seklerna.

Boken inleds med en översikt över människans förhållande till insekterna under historien. När man började hålla husdjur och bedriva jordbruk blev insektsangreppen mer mångsidiga än tidigare. Vilka insektsarter som har varit värst under olika perioder har sedan varierat.
Loppornas glansperiod i Europa var sålunda under medeltiden och fram till 1700-talet. Dödsstöten för de loppsmittade soldatkasernerna blev införandet av centralvärme, som lopporna inte trivdes med.

En hygienisk klädvård är viktig. Länge insåg man inte att t ex smittkoppsvirus är livaktigt i flera år. En smittkoppssjuk soldats kläder kunde återlämnas till lagret, inpyrda av virus och fortfarande smittsamma. Om samma uniform sedan återanvändes några år senare kunde viruset fortfarande vara verksamt.

Ombord på flottans fartyg var det ofta fuktigt och trångt, och inte lätt att hålla dricksvattnet rent. Det underlättade sjukdomars spridning via t ex flugor. När sjukdomar som rödsot spred sig ombord på fartygen i en krigsflotta kunde resultatet bli förödande. Förhållandena ombord kunde vara förfärliga.

Huvuddelen av boken är uppdelad i olika avsnitt där de olika insekterna behandlas för sig. Särskilda kapitel behandlar alltså kackerlackor, löss, myggor, flugor och loppor.

När man läser den här intressanta boken kanske man tycker att det kryper lite här och var. Men viktigast är nog ändå att vi får lite perspektiv, och känner tacksamhet över den vetenskapliga hälso- och hygienutveckling som gjort att vi slipper plågas av malaria, tyfoidfeber, pest och kolera. Våra förfäder hade inte samma tur.

Den sexbente fienden i bibliotekets katalog

Nya terrakottafynd i Kina

Utgrävningarna av den kinesiske kejsaren Shi Huangdis gravområde fortsätter. Den s k terrakottaarmén omfattar redan många tusentals figurer i naturlig storlek.
Kinesiska arkeologer har nu visat upp 120 nya terrakottafigurer, bl a flera som föreställer akrobater. Dessutom har man funnit en målad sköld, och figurer med välbevarade färgmönster. Hela detta jättelika gravkomplex skapades för ca 2200 år sedan.

BBC News: China’s new terracotta warriors (bildspel)

BBC News: China reveals more than 100 new terracotta warriors (videoklipp)

Läs mera om Terrakottaarmén

Krönika från Bysans

Nikeforos korta historia

Ibland klagar vi över att böcker tar lång tid på sig att översättas till svenska. Det kanske tar 10 år eller mer innan någon viss roman översätts. Men allting är relativt. ”Breviarium av patriarken Nikeforos : Nikeforos korta historia” (Artos & Norma, 2011) skrevs på 780-talet och har översatts till svenska först nu, mer än 1200 år senare.

Det här är en historiekrönika från det bysantinska riket (ibland även kallat det östromerska riket) och skildrar åren 602-769. Författaren Nikeforos I (758-828) var patriark i Konstantinopel. Hans krönika, som brukar kallas Breviarium, är en viktig källa till den här perioden i den bysantinska historien, som var turbulent, händelserik och fylld av stridigheter.

Boken är ganska tunn, bara ca 100 sidor, och texten är kortfattad. Språket är korthugget och lite kärvt, vilket ger en speciell tidskänsla. Texten har översatts av Kjell Kristland, som också beskriver Nikeforos liv och verk i ett särskilt kommentaravsnitt.

I Nikeforos berättelse händer det verkligen en hel del. Riket kämpar för sin överlevnad. Jordbävningar, vulkanutbrott, pestepidemier skildras tillsammans med korta biografiska notiser om kejsare m fl. Vi får också inblickar i det dagliga livet i det bysantinska riket.
Det här är en bok som man fastnar i nästan genast. Det är svårt att sluta läsa när man väl börjat. En intressant historiekrönika från det gamla Bysans dagar!

Nikeforos korta historia i bibliotekets katalog

Wikipedia: Nikeforos I av Konstantinopel

Arkeologer hittar Shakespeare-teater

Bakom en pub i Shoreditch i östra London har arkeologer hittat lämningar efter The Curtain Theatre, som var en av de teatrar som premiärvisade några av William Shakespeares pjäser.

The Curtain Theatre öppnades 1577 och det var där teatergruppen Shakespeare’s Company höll till innan den mer kända Globe Theatre öppnade.

Man visste att ruinerna efter The Curtain Theatre låg i området, men inte exakt var. Lämningarna uppges vara i bra skick och de kan möjligen komma att öppnas för turism så småningom.

BBC News: Remains of Shakespeare’s Curtain Theatre found

BBC News: Videoklipp om fyndet

Heliga Birgittas födelseort

Birgitta Birgersdotter, heliga Birgitta (1303-1373) är en av Sveriges mest kända historiska personer.

Traditionellt har Finsta gård väster om Norrtälje alltid utpekats som heliga Birgittas födelseplats. Men nu har Upplands Väsby kommun skickat ut ett pressmeddelande där man hävdar att ny forskning visar att hon inte kan ha blivit född på Finsta, utan snarare på gamla Sköldnora gård i Fresta, som händelsevis ligger i Upplands Väsby kommun.

I Riksarkivet har man påträffat dokument som visar att heliga Birgittas far, Birger Petersson, inte ägde Finsta när Birgitta föddes 1303. Han hade sålt gården sju år tidigare.

I Finsta står en minnessten, och det var där Birgittajubileet firades 2003. Men man kan säkert uppmärksamma henne på flera platser.

DN 120605: Heliga Birgittas födelseort: Väsby, inte Finsta

Svensk telefonhistoria

Hallå!

Idag går vi nästan allihop omkring med en mobiltelefon i fickan. Mobilen har förändrat vår livsstil.

På samma sätt förändrade telefonen människors livsstil när den introducerades i Sverige på 1870-talet. Jan Garnerts bok ”Hallå! – om telefonens första tid i Sverige” (Historiska media, 2005) beskriver den här tiden.

Det första telefonsamtalet i Sverige ägde rum 1877. Tre år senare togs det första telefonnätet i bruk. Den nya tekniken medförde helt nya sätt att tänka och leva. Många var nyfikna på telefonen, andra var oroliga över vad den kunde ställa till med. Utvecklingen gick dessutom snabbt (vilket vi även känner igen när det gäller dagens mobila teknik). Själva ordet ”telefon” blev positivt laddat och kunde användas för att sälja helt andra produkter.

August Strindberg, som hade intresse för tekniska nymodigheter, dyker regelbundet upp i ”Hallå!” i skilda sammanhang.

Telefonen förde med sig ett behov av nya ord. Hälsningsordet ”Hallå” var inte nytt i svenskan, men passade väl in i telefonens förmåga att kontakta någon på avstånd. Det dröjde dock innan ordet ”ringa” slog igenom, först sade man ”telefonera”.

Den kvinnliga telefonisten, som kopplade samtalen, blev ett begrepp som användes i böcker och teckningar. Yrket var eftersökt. Många arbetade i åratal på t ex Allmänna Bolaget.

Städernas utseende påverkades av telefonstolparna och alla telefonledningar som sattes upp. Redan 1885 var Stockholm Europas telefontätaste stad, räknat per invånare.

Jan Garnert är etnolog och intresserar sig särskilt för hur telefonen påverkade människors samtal och relationer.
Den här trivsamma boken är intressant och rikt illustrerad med samtida foton, annonser, bokomslag, skämtteckningar m m. En bra, underhållande och tankeväckande bok i ämnet kultur- och teknikhistoria. Omslaget avbildar ett stiligt telefon-vykort från 1912.

Hallå! i bibliotekets katalog

I bildgalleriet kan du kika på den 1885 rekommenderade bästa ställningen vid telefonering.