Monthly Archives: december 2011

Klassisk julgranshumor

Helan & HalvanJames F vill inte köpa julgran

Helan och Halvan (Stan Laurel & Oliver Hardy) var en klassisk komisk filmduo, som dessutom klarade övergången från stumfilm till ljudfilm. Deras allra bästa stumfilm heter Big Business och är i Sverige mer känd under namnet ”Helan och Halvan som julgransförsäljare”. Den här filmen är ca 18-19 minuter lång och extremt rolig. Faktum är att det kan vara den roligaste film som någonsin spelats in. Den har en verklig kultstatus.

Filmen spelades in i december 1928 och premiärvisades 1929. Helan och Halvan är julgransförsäljare i Kalifornien som åker runt och knackar dörr. Försäljningen går inget vidare, och riktigt illa blir det när de försöker sälja en julgran till James Finlayson.

Det fantastiska med filmen är att den nu är 83 år gammal, men humorn i den är fortfarande intakt. Även om man sett den många gånger är den ändå lika rolig.

Big business” finns tyvärr inte på Youtube, men den går att ladda ned härifrån: http://stagevu.com/video/lonuznqdfhnt
Det tar en stund, filen är på 103 MB, men väl värt sin tid. (Den här versionen är inte riktigt fullständig, men nästan). Tyvärr är filmen svår att hitta på DVD.
(Uppdaterat 2015: Nu finns en riktigt bra och i princip fullständig version av filmen ute på Youtube, hoppas att den får finnas kvar där).

När filmen släpptes 1929 höll ljudfilmen på att slå igenom på allvar, så ”Big Business” kan, om man vill, ses som stumfilmens stora final.

Bloggen vill passa på att önska läsekretsen God jul och Gott nytt år.
Nu tar bloggen litet helgledigt och återkommer efter nyår.

Medeltida sigill

Medeltida småkonst

Medeltida brev är ibland undertecknade med sigill. Sigillet betecknade ägaren med hjälp av en symbolisk bild och var mycket viktigt. Det var sigillet, inte namnteckningen, som gav dokumentet sitt värde.

De äldsta bevarade svenska sigillen kommer från 1100-talet.

I boken ”Medeltida småkonst: sigill i Riksarkivet” av Clara Nevéus (Riksarkivet, 1997) kan du se bilder av ett urval sigill. Riksarkivet har ca 30.000 olika sigill i sina samlingar. I den här boken listas de under olika rubriker: Kyrkans män, Städer och borgare, Landskap, Stormän, osv.

Sigillen sattes fast i dokumentet med en remsa, och sigillstampen stämplade in sigillet i lera eller vax. Runda sigill var vanligast, men de andliga hade oftast en spetsigt oval form. Bilderna på sigillen föreställer ryttare till häst, sittande härskare, adelsvapen, vapensköldar, borgar, helgon och mycket annat. Alla sigill sattes inte i röd färg, men den färgen ansågs finast. Det fanns även grön och svart sigillfärg.

Ett kapitel i slutet av boken beskriver hur Riksarkivet vårdar och sköter om sigillen för att de ska kunna bevaras på bästa sätt.

En kunnigt skriven och intressant bok om ett ämne man inte hör talas om varje dag. Många detaljerade illustrationer av olika sigill.

Medeltida småkonst i bibliotekets katalog

Digitaliserad dagspress

Digitalisering av äldre dagstidningar pågår på flera håll.

I Storbritannien finns British Newspaper Archive. Förhoppningsvis kan vi i framtiden även komma att se en liknande svensk tjänst.

I Sverige håller Aftonbladets och Svenska Dagbladets 1800-talstidningar på att digitaliseras i sin helhet. KB och Riksarkivet driver detta projekt.

Flera av årgångarna är i risigt skick och i stort behov av restaurering. Under perioden 1870-1920 experimenterade man med en viss typ av tidningspapper som nu är ytterst sprött och av dålig kvalitet. Det håller helt enkelt inte, och var heller aldrig tänkt att sparas.
SvD: Digitaliseringen har nått till 1800-talet

Redan nu finns en hel del digitaliserad dagspress från 1800-talet att ta del av i KB:s databas Digitaliserade svenska dagstidningar.

Digitaliseringsarbetet kan följas i KB:s Digidaily-blogg.

Varför inte kolla in det allra första numret av Aftonbladet – nr 1 1830, (pdf)?

Drakar

Draken

Ingen har någonsin sett en riktig drake. Ändå är draken det äldsta och mest förnäma fabeldjuret.

Drakar är vanliga i myter, sagor och som symboler. Draken är ofta symbol för det onda, som den ädle riddaren slåss mot, men i Kina står draken istället för visdom och lycka.

I boken ”Draken: fabeldjurens konung” av Åke Dahlström (Carlssons, 2002) finns allt du kan tänkas vilja veta om drakar.

I bokens första del berättas om fabeldjur och vad som kännetecknar dem. I den andra delen beskrivs alla de myter och legender som innehåller drakar, och det är fler än man tror. Drakar finns i flera olika mytologier: nordiska, keltiska, egyptiska, japanska… Särskilda kapitel tar upp draken i fantasylitteraturen, och drakarna i Kina.

Bokens tredje del behandlar draken i konsten, och avbildade drakar av skilda slag. Här kan vi läsa om exempelvis heraldiska drakar och om tatuerade drakar.

En kul och informativ bok om drakar. Författaren har strävat efter att täcka in det mesta om drakarnas värld. Många bilder. Ett spännande läsäventyr!

Draken i bibliotekets katalog

Vrakfynd mitt i Stockholm

Just nu renoveras Strömkajen på Blasieholmen i Stockholm. Det har visat sig vara en rik arkeologisk fyndplats. Marinarkeologerna har hittills funnit fem  skeppsvrak och en fiskeanläggning. Man har också hittat vardagsföremål som kritpipor, skor och annat. En hel del av fynden är från 1600-talet.

Flera vrakfynd mitt i Stockholm (SvD webb-tv, 111219)

Kungsgatan 100 år

Kungsgatan

Kungsgatan i Stockholm är en gata som symboliserar modernismen. Den skapades för 100 år sedan och försågs under flera decenniers utveckling med höghus, biografer och neonskyltar. Den blev Stockholms mittpunkt. Här har demonstrationståg dragit fram, freden 1945 firats, filmpremiärer hållits och mycket annat.

Nu finns ett enastående vackert och påkostat praktverk, ”Kungsgatan: ett sekel på Stockholms paradgata” av Johan Erséus (Max Ström, 2011). Boken är hela 25 x 32 cm stor och omfattar hela 320 sidor.

Under många sekler låg Brunkebergsåsen som ett stort hinder mellan det som sedan kom att kallas Norrmalm och Östermalm. På åsen stod ett berömt slag där Sten Sture d ä besegrade en unionsarmé 1471. Numera ser vi inget av åsen, vilket beror på att det mesta av den schaktats bort. Men arbetet med detta inleddes inte förrän i början av 1900-talet.

Nära Stureplan låg en av Stockholms fattigaste och backigaste gator, Luttensgatan. Det var här som buspojkar som Anderssonskans Kalle sprang omkring (skildrat i revyförfattaren Emil Norlanders berättelser). All bebyggelse kring Luttensgatan revs nu för att ge plats åt den nya Kungsgatan. 24 november 1911 invigdes gatan av kung Gustav V. Men då var ännu inte alla tomter längs gatan sålda och bebyggda.

1920-talet var Kungsgatans stora tillväxt- och bebyggelsetid. Arkitekten Sven Wallander föreslog att man skulle uppföra två skyskrapor vid Kungsgatan, efter amerikansk modell. 1924 stod Norra Kungstornet färdigt, och var då Europas högsta skyskrapa. Södra Kungstornet invigdes 1925.
Ivar Tengbom vann en arkitekttävling om det nya Konserthuset 1921, och det invigdes 1926. PUB:s nya varuhus byggdes 1925.

Kungsgatan blev biografgatan med biopalatset Palladium, dit Greta Garbo kom på besök för olika filmpremiärer. Rigoletto blev en annan välbesökt premiärbiograf.
Radiotjänst flyttade 1928 till Kungsgatan 8, varifrån Sven Jerrings röst sedan sändes ut över landet.

På 30- och 40-talet kallades Kungsgatan Stockholms Broadway med sitt nöjes- och affärsliv Gatan blev stadens heta mittpunkt, där allt hände.
Svampen vid Stureplan tillkom 1937. Centrumhuset byggdes. Det är ritat av arkitekten Cyrillus Johansson, som även ritat Östersunds tennishall.

Stockhoms tunnelbana började byggas på 50-talet mellan Kungsgatan och Slussen.

På 60-talet förvandlades Kungsgatan till raggarstråk. Modskravaller ägde rum. De klassiska tv-bilderna då Sverige bytte till högertrafik 1967 är filmade på Kungsgatan. Sveriges första hamburgerrestaurang öppnades här på 70-talet.
En upprustning av gatan tog sin början först på 90-talet.

Den här boken är fenomenal, och innehåller hela 350 bilder från alla decennier. En hel av dem är tidigare ej publicerade. Många av bilderna får breda ut sig över helsidor.

Möt Ivar Kreuger, Paul U Bergström, K W Gullers och många andra av de Stockholmsprofiler som satt sin prägel på Kungsgatan under 100 år. En stor och tung, men magnifik bok. Utsökt berättad och formgiven. En blivande klassiker.

Kungsgatan i bibliotekets katalog

Tidigare i bloggen har jag tipsat om en äldre bok om Drottninggatans historia. Den var också påkostad, fast för sin tid.

Konsten i Würzburg

Gamla städer

”Gamla städer : sommarbrev” av Axel Romdahl (Medéns, 1922) är namnet på en liten oansenlig bok som finns i bibliotekets magasin. Men den ger upphov till några reflektioner.

Axel Romdahl (1880-1951) var konsthistoriker och museiman, samt professor vid Göteborgs högskola. Han har skrivit en hel del böcker om konstnärer, t ex Michelangelo och Pieter Brueghel d ä, och om svensk medeltida kyrkoarkitektur.
Hans lilla bok ”Gamla städer” handlar om tyska och österrikiska städer och är därför placerad på ”Geografi, Tyskland”. Boken består av ett antal reseberättelser från städerna, och Romdahl intresserar sig nästan uteslutande för konstskatterna och arkitekturen. Dessa reseintryck är från början av 1920-talet, mellankrigstiden. En stor del av boken handlar om Wien och Salzburg.

Men det avslutande kapitlet i boken består av en beundrande hyllning till den bayerska staden Würzburgs konstskatter. Staden har anor från tidig medeltid. Romdahl besöker slottet, den romanska domen från 1100-talet och flera andra kyrkor. Slottet i Würzburg, av arkitekten Balthasar Neumann, räknas som ett av den tyska barockens mest betydande verk.

Den 16 mars 1945, mindre än två månader före andra världskrigets slut, angreps Würzburg av allierade bombplan. 225 Lancaster-plan och 11 Mosquito Pathfinders släppte över 1100 ton bomber över staden, vars historiska centrum med alla kulturbyggnader utplånades på 17 minuter. En eldstorm drog fram genom Würzburg och ca 5000 människor omkom.

Efter kriget rekonstruerade man mödosamt staden med slottet, kyrkor m fl byggnader. Det tog över 20 år. Vissa av slottets interiördelar hade räddats undan branden, och andra konstföremål hade också klarat sig. Men förstörelsen som drabbat staden var fruktansvärd.


Domen i Würzburg idag

Romdahls bok ger prov på en idyllisk, lite oskyldig beundran av ett europeiskt kulturarv som snart skulle slitas i bitar av andra världskriget. En nutida läsare kan inte undgå att känna kontrasterna mellan dessa två perioder. Läsningen ges en extra dimension.

Gamla städer i bibliotekets katalog

Sveriges 1800-tal

Vårt 1800-tal

1800-talet var ett mycket omvälvande århundrade i svensk historia.
År 1800 styrdes landet av en kung som nästan var enväldig. Det fanns visserligen en ståndsriksdag som inkallades emellanåt, men kungen brydde sig inte nämnvärt om den. 80% av befolkningen var beroende av jordbruket och levde ofta på svältgränsen. Finland var en naturlig del av Sverige, men förlorades till Ryssland 1809.

Sedan kom ångmaskinen, och ingenting blev mera sig likt. Under 1800-talet kom järnvägen, tryckfriheten, folkskolan, uppkomsten av en borgarklass, en helt ny litteratur, och till sist börjar det moderna samhället ta form.

I Hans Dahlbergs bok ”Vårt 1800-tal : hundra omvälvande år” (Bonniers, 2003) får vi en bred översikt över detta dramatiska århundrade. Läs om Sveriges politiska utveckling, om mäniskornas vardagsliv, om barnarbete, om 1800-talsbostäderna och mycket annat.

Framställningen är ordnad kronologiskt efter decennium. Viktiga 1800-talspersonligheter porträtteras i särskilda faktarutor. Mycket rikt illustrerad.

Vårt 1800-tal i bibliotekets katalog

Amundsen på Sydpolen

Scott & Amundsen Amundsens bilder

Idag är det exakt 100 år sedan Roald Amundsen (1872-1928) blev den förste att besöka Sydpolen på Antarktis.

Kapplöpningen mot Sydpolen är välkänd. Amundsen tävlade med britten Robert Scott (1868-1912) och hann före Scott till polen med ungefär en månad. Amundsen döpte sitt läger till Polheim.
Scott och hans fyra följeslagare omkom på återresan.
Amundsens bedrift att ha nått Sydpolen tillkännagavs i mars 1912, då han nått Tasmanien och kunde skicka telegram därifrån.

Det finns flera böcker om kapplöpningen mot Sydpolen och om Amundsen.

Roland Huntfords ”Scott och Amundsen” (Bonniers, 1980) skildrar på nästan 500 sidor hela den dramatiska historien. Många bilder och kartor.
Scott och Amundsen i bibliotekets katalog

Under expeditionerna togs många fotografier. Fler av dessa har utgivits i bokform, t ex i ”Amundsens bilder” (Bonniers, 1988). Här finns foton från flera av Amundsens expeditioner och resor, och givetvis från färden till Sydpolen. I boken kommer man nära polarresenärernas vardag.
Amundsens bilder i bibliotekets katalog

En isbyst föreställande Amundsen har idag avtäckts på Sydpolen av Norges statsminister Jens Stoltenberg.
DN 111214

Men trots dagens moderna hjälpmedel var det inte lätt att ta sig dit.
DN 111213

Lästips på internet:
The race to the Pole (BBC History)

Upplev Sveriges historia

Upplev Sveriges historia

Det är alltid trevligt att besöka historiska platser. Men ibland kan de vara svåra att hitta vägen till. Då kan du använda dig av Dick Harrisons bok ”Upplev Sveriges historia: en guide till historiska upplevelser i hela landet” (Bonnier Fakta, 2011).

Den här snygga och trivsamma boken är geografiskt indelad efter landskap från söder till norr. Den inleds med Skåne och avslutas med Norrbotten. Varje sevärdhet presenteras på ett par sidor med flera bilder. Historieprofessorn Dick Harrison skriver medryckande och kunnigt om alla historiska platser, och fotografierna är alla nytagna och av mycket hög kvalitet. Fotografen heter Mikael Gustafsson.

På över 300 sidor hittar du många spännande platser, och garanterat en hel del nya ställen som du inte visste om. En bok som skapar reslust – man vill gärna se fler av alla dessa platser.
Man kan sträckläsa den, använda den som uppslagsbok eller reseguide.
För vissa av platserna anges även GPS-information.

Upplev Sveriges historia i bibliotekets katalog

Thailands kulturarv

Ancient Thailand

Thailand är numera ett mycket vanligt turistmål för svenskar. Varför inte läsa en bok som visar upp och lär oss mera om Thailands stora och rika kulturarv?

Den stora och vackra volymen ”Ancient Thailand : history and treasures of an ancient civilization” av Nicoletta Celli (White Star, 2010) är en intressant och bläddervänlig Thailandsbok.

I det område som nu heter Thailand levde under tidig medeltid flera olika folkgrupper: mon, khmer, tai. Mest kända av dessa är kanske khmer, och de får också ett eget kapitel i boken.

Här får vi följa Thailands konsthistoria från äldsta tider och fram till idag.
Bokens styrka är att den vill ta ett helhetsgrepp på kulturen i det thailändska området istället för att fokusera på t ex bara Bangkok eller buddhistklostren i norr.

Författaren är verksam vid universitetet i Bologna, Italien. Boken ingår i serien ”Anicient civilizations” och har fantastiska bilder. Boken är inte bara stor utan även bred (32 x 29 cm).
Kanske för stor för att lägga i packningen inför nästa Asienresa, men man kan ju läsa den i förväg istället.

Ancient Thailand i bibliotekets katalog

En Europaresa på 1830-talet

Resa i Europa på 1830-talet

Carl August Hagberg (1810-64) är inte lika känd idag som han var på 1800-talet.

Hagberg var professor i Lund i estetik och moderna / nordiska språk, och satt i Svenska Akademien i 13 år. Hans stora livsverk var att han var den förste som översatte William Shakespeares samlade verk till svenska. Än idag anses hans översättningar vara mycket framstående. Många av de mest kända Shakespeare-citaten i svensk översättning kommer från hans penna: ”Att vara eller icke vara, det är frågan” och ”Upp flyga orden, tanken stilla står” (båda ur Hamlet).

Av en ren slump hittade jag den här boken i bibliotekets bokmagasin, när jag egentligen letade efter en helt annan bok: ”Resa i Europa på 1830-talet : skildringar i brev till föräldrahemmet” av Carl August Hagberg (Natur och Kultur, 1927).

Boken är en samling av de brev Hagberg skickade hem till sin familj under sin ungdomsresa i Europa på 1830-talet. Han reste till Danmark, (nuvarande) Tyskland och Frankrike.
Resan började 1835 med diligens från Stockholm till Göteborg, och vidare till sjöss mot Köpenhamn.

Detta är en intressant bild av Europa under den här tiden, och inte minst en skildring av en dåtida bildningsresa. Generationer av svenska unga män gjorde sådana här bildningsresor ned till kontinenten, och här träder 1830-talet fram. Det är fascinerande att läsa hur den unge Carl August upplever Paris, Berlin och Wien. Han imponeras av vissa saker och förvånas över andra. Många kul vardagsbilder förmedlas i breven. Han möter dåtidens kulturpersonligheter.

Idag skriver vi inga sådana här brev som kan sparas i arkiv och sedan upplysa eftervärlden om hur det var att resa på 2010-talet. Hur kommer framtiden att uppfatta vår tid? Något att fundera på.

Förordet i den här fascinerande boken är skrivet av Anders Österling (1884-1981), en av Svenska Akademiens mest kända 1900-talsledamöter. Han satt i Akademien i hela 62 år, varav 23 år som dess ständige sekreterare.

Resa i Europa på 1830-talet i bibliotekets katalog

 

Militära misstag

Militära misstag

Ibland är det mer intressant och lärorikt att läsa om misslyckanden och felaktiga beslut än om succéer. Militärhistorikern Saul David beskriver i boken ”Militära misstag” (Historiska media, 1999) några av historiens mest kända militära misslyckanden.

David har delat upp misstagen i tematiska kapitel. Först tar han upp ett antal fall under rubriken ”Olämpliga ledare”. Här hittar vi välkända exempel som Lätta brigadens anfall under Krimkriget 1854, men också McClellan vid Antietam under nordamerikanska inbördeskriget 1864.

Nästa kapitel heter ”Planera för problem” och här kan vi läsa om både första världskriget (Somme) och det andra (Arnhem).

Kapitlet ”Ministrarna lägger sig i” tar upp både Bannockburn och Stalingrad, och i kapitlet ”Obefogat självförtroende” läser vi förstås om Teutoburgerskogen och om Custer vid Little Big Horn 1876. ”Svaga insatser” avslutar boken och där hittar vi texter om t ex Crécy och Kejsarslaget.

Som synes är det ordentliga tidsspann som David rör sig över i boken. Ibland är det tidsmässiga hopp på flera århundraden. Men det gör inte så mycket eftersom boken är så intressant.

Boken lider av en brist på illustrationer, men den har ett flertal nyritade kartor över diverse slagfält som nämns i texterna.

Militära misstag i bibliotekets katalog

De första fotograferna

De första fotograferna

Idag går vi nästan allihop omkring med en kamerautrustad mobiltelefon i fickan. Vem som helst kan ta en bild när som helst. Men det fanns en tid då fotograferingskonsten var ny och hypermodern, och det bara var ett fåtal entusiaster som ägnade sig åt fotografi.

Om dessa svenska pionjärer handlar Björn-Axel Johanssons bok ”De första fotograferna : introduktionen av fotokonsten i 1840-talets Sverige” (Historiska media, 2005).

Fotokonsten är en uppfinning vars utbredning vi kan följa via tidningsannonser och annan dokumentation. Det var i januari 1839 som först Dagligt Allehanda och sedan Aftonbladet publicerade nyheten om den nya franska uppfinningen, som sedan lanserades stort i augusti samma år. Man hade lyckats fixera bilder från en camera obscura!
Det mekaniska i den fotografiska metoden, utan att en mänsklig hand behövde inverka, fascinerade samtiden. Redan till jul 1839 fanns översatta handböcker att köpa i Stockholm.

Daguerres teknik resulterade i en enda, unik bild som inte kunde reproduceras. Motivet framträdde ofta spegelvänt, men det fanns avancerad extrautrustning som gjorde det möjligt att även ta rättvända bilder.

De två franska fotopionjärerna som tillsammans gjorde fotokonsten möjlig hette Nicéphore Niepce (1765-1833) och Louis J M Daguerre (1787-1851). Det var Daguerre som hade presenterat den nya tekniken, som han namngav efter sig själv: Daguerrotypi (det var först senare som namnet fotografi blev vedertaget). Franska staten skänkte uppfinningen ”som gåva till mänskligheten” genom att med livränta friköpa patentet från upphovsmännen.


En tidig svensk daguerrotyp, ett av de första fotografierna av Stockholm.

Boken handlar om de svenska fotopionjärerna, vars tidiga bilder nästan inte alls finns kvar. En huvudperson är löjtnanten Lars Benzelstjerna (1808-80), som under årslånga resor spred fotokonsten över Sverige. Här möter vi Benzelstjerna på hans fotoresor. Sverige var under denna tid ett land i förvandling. Jordbrukslandets förvandling till industriland hade inletts.

En mycket intressant bok om fotohistoria och om svensk kulturhistoria.

De första fotograferna i bibliotekets katalog

Cistercienserkloster

Cistercienserkloster

Det är inte så lätt att stava rätt till Cistercienserorden. Denna klosterorden grundades 1098 av benediktinermunkar som var missnöjda med den tidens vällevnad i klostren. De ville återgå till ett mer asketiskt liv. Cistercienserna brukar ses som den första klosterorden som blev centralstyrd.

Den franska praktboken ”Cistercienserkloster : historia och arkitektur” av Henri Gaud (Könemann, 2001) är en stor och blytung pjäs, men fylld med fantastiska foton från kloster, mest från Frankrike men även från Spanien, Irland, Tyskland och andra länder.

Det var Bernhard av Clairvaux som satte fart på orden i början av 1100-talet. Han var en av samtidens mest berömda teologer, dessutom med stort politiskt inflytande.
Återgången till de stränga och ursprungliga benediktinska klosterreglerna medförde bl a att munkarna aktivt arbetade med jordbruk och annat fysiskt arbete. I Sverige kallades cistercienserna under medeltiden för gråbröder.

Även deras klosterarkitektur utmärks av enkelhet och frånvaro av utsmyckning. Cistercienserklostren har ofta avancerade valvbyggen.
Bilderna i den här stora boken (27 x 32 cm) är helt enastående. Nackdelen är att boken är så pass tung att den kan vara svår att hålla i.

Första delen av boken behandlar Cistercienserordens historia i flera kapitel. Sedan beskrivs nästan 60 olika kloster i alfabetisk ordning. Ett imponerande verk, även om det på något sätt känns väldigt franskt.

Varifrån kommer då det svårstavade namnet cistercienser? Det första ordensklostret grundades i området Citeaux nära Dijon i Frankrike. Dess latinska namnform är Cistercium.

Cistercienserkloster i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: