Monthly Archives: januari 2016

Hemsökelser i Stockholm

Hemsökt

Det finns ett stort intresse för berättelser om upplevelser av oförklarliga fenomen.
Särskilt många byggnader som sägs vara hemsökta finns i Stockholmsområdet. Om dessa platser kan du läsa i Petter Inedahls bok ”Hemsökt : spökerier i Stockholms län” (Carlsson, 2015).

Hemsökt” består av 100 olika kapitel, som bara är några sidor långa. Varje kapitel beskriver en viss plats och återger vittnesmål från besökare. Alla nutida vittnesmål är anonyma.
Inedahl passar också på att berätta byggnadernas historia, vilket gör boken intressant även för den som är intresserad av själva platserna. Författaren tycks dessutom själv ha besökt de flesta platserna och då tagit de foton, som illustrerar boken.

Här tas läsaren med till slott, herrgårdar, kyrkor men också till kanske mer oväntade platser som grottor och stadshotell. Nästan alla berättelser är tidigare opublicerade.
Boken är underhållande och rappt skriven, och kapitlen har intresseväckande rubriker. Några exempel: ”Det skrikande barnet i källaren”, ”De döda under krogen”, ”Biskopens stulna guld” och  ”Skräcknatten på Djursnäs”.

Inedahl påpekar helt korrekt att spöken och berättelserna om dem är en del av vår kulturhistoria, vare sig man tror på dem eller inte.
En spännande bok även för den som inte bor i Stockholmstrakten. Den lättskrämde kanske dock ska undvika att läsa den strax före läggdags.

Hemsökt i bibliotekets katalog

Pestråd från 1638

Pestskrift från 1638

Numera kan vi oroa oss för mycket, dock ej för pesten. Pestsjukdomar var däremot ett återkommande gissel för tidigare generationer.
En av de första riktiga upplysningsskrifterna om pesten som framställdes i Sverige var ”Een kort berättelse, huru man sigh i pesti-lentz tijder förhålla skal … ” , skriven av Andreas Palmcron (som hette Sparman innan han adlades).
Den utgavs 1638, och trycktes om i samband med senare pestepidemier 1652 och 1710.
(Se även det tidigare blogginläggetPesten i Stockholm 1710”)

Andreas Palmcron (1609-58) var livmedikus åt både drottning Kristina och kung Karl X Gustav.
Han utgav också en annan folkbildande medicinsk bok, ”Sundhetzens speghel, vthi hwilken man beskodhar sundhetzens natur, förnämste orsakerne til alla siukdomar, som sundheten förstöra plägha” (1642). Det var den mest omfattande skriften om förebyggande hälsovård som dittills utgivits på svenska.

Medikamenter mot pest, 1638

Pestskriften från 1638 är en liten skrift på 24 sidor, och är en sammanfattning av samtidens syn på hur sjukdomen skulle förebyggas och behandlas. Ett genomgående tema är att man ska undvika dålig lukt. Innan upptäckten av virus och bakterier trodde man att många sjukdomar spreds genom luften, och det gällde då att vädra ordentligt för att bli av med den onda lukten. Man försökte också få patienterna att svettas ut det onda genom att inta olika typer av medikamenter. Ett av kapitlen heter ”Huru man sin Kropp ifrå öfwerflödige Wätskor reensa skal”.
I slutet av skriften finns en lista på medikamenter som säljs på apotek i Stockholm.

1638 års utgåva av Palmcrons pestskrift finns bevarad i minst fyra exemplar, varav ett finns i Zetterströmska biblioteket. Här finns också senare utgåvor av titeln, samt ”Sundhetzens spegel”.

 

%d bloggare gillar detta: