Månadsarkiv: juni 2018

Frågor och svar om Förintelsen

Frågor jag fått om Förintelsen

Minnesböcker från Förintelsen har varit en vanlig litteraturgenre, men överlevarna blir färre och färre med åren. Därför utges det idag inte lika många nya sådana böcker.

Hédi Fried, snart 94, är en av de överlevande som idag finns kvar och kan berätta sanningen om hur det verkligen var. Hon har i över 30 år rest runt i svenska skolor för att tala om Förintelsen och om sina egna livserfarenheter. Fried är också känd för sina självbiografiska böcker ”Skärvor av ett liv” (1992) och ”Livet tillbaka” (1995), som berört en stor läsekrets. Dessutom är hon sedan länge djupt engagerad i arbetet för demokratiska värderingar.

Hédi Fried växte upp i en judisk familj i Sighet i Rumänien, och överlevde fasorna i Auschwitz och Bergen-Belsen. Efter befrielsen kom hon till Sverige med hjälp av Röda korset.
I boken ”Frågor jag fått om Förintelsen” (Natur & Kultur, 2017) har hon samlat ett antal frågor hon under årens lopp fått från skolelever i samband med sina föreläsningar på skolor.

Ofta kan barn och unga ställa raka och tydliga frågor. Fried berättar att hon alltid påpekat för eleverna att det inte finns några dumma frågor, men att alla frågor heller inte kan ha ett enhetligt svar.

Hédi Fried skriver i sitt förord att syftet med boken är att lära oss att undvika historiska misstag.
”Frågor jag fått om Förintelsen” är en liten men mycket viktig bok. Det är en av de mest lättillgängliga böcker jag läst om Förintelsen och passar utmärkt att använda i skolor.
Exempel på frågor som Fried besvarar i boken är ”Var man hungrig hela tiden?” ”Varför gjorde ni inte motstånd?”, ”Hur var det att vara kvinna i lägren?” och ”Har du träffat en förövare?”

Boken är djupt tankeväckande. Formen med frågor och svar är mycket effektiv, och genialisk i sin enkelhet.
En viktig bok som många borde läsa, ung som gammal.

”Frågor jag fått om Förintelsen” nominerades till Augustpriset i fackboksklassen 2017.

Frågor jag fått om Förintelsen i bibliotekets katalog

Epos som e-böcker

Kalevala

I världslitteraturen finns flera välkända nationalepos. Det är episka hjältedikter som ansetts visa en nations eller ett folks egenart. Två av de mest kända nationaleposen, Kalevala och Beowulf, finns nu fritt tillgängliga som e-böcker hos Litteraturbanken, i svensk översättning.
Båda dessa verk finns givetvis även att låna som vanliga böcker på ditt bibliotek.

Kalevala är Finlands nationalepos. Det är sammansatt av olika finska folkdikter men bearbetad och med nyskrivna tillägg av språkforskaren Elias Lönnrot (1802-1884), som samlade in dikterna. Kalevala utkom i sin första version 1835 och den slutliga versionen kom 1849. Verket har haft en stor betydelse för senare finska författare, konstnärer och kompositörer, exempelvis Jean Sibelius.
Det är berättelsen om maktkampen mellan det mörka Pohjola och det ljusa Kalevala. Litteraturforskare har ägnat en hel del tid åt att utreda vad i Kalevala som kan räknas som folkdiktning och vad som är senare tillkommet material.
Det är Björn Collinders översättning som nu finns som fritt tillgänglig e-bok.

Kalevala (e-bok hos Litteraturbanken)

Beowulf

Beowulf är ett stort anglosaxiskt epos, som troligen tillkommit under perioden 700-1000.
Detta är det enda större anglosaxiska epos som överlevt till våra dagar, varför det har fått status som Englands nationalepos. Handlingen i Beowulf utspelar sig dock i Danmark och södra Sverige, vilket gör berättelsen extra intressant för nordiska läsare.
Kämpen Beowulf dödar i sin ungdom det ondskefulla och människoätande trollet Grendel. Sin sista strid utkämpar han mot en eldsprutande drake.
I den här mäktiga berättelsen finns också infogade episoder om ”geatas” (troligtvis götar) och svear. Detta har intresserat generationer av svenska historiker och litteraturvetare.
1900-talsförfattare som J.R.R. Tolkien hittade också inspiration i Beowulf.
Det är Björn Collinders översättning som nu finns som fritt tillgänglig e-bok.

Beowulf (e-bok hos Litteraturbanken)

 

%d bloggare gillar detta: