Bloggarkiv

Julmusik med spännande ursprung

Så här års anordnas många julkonserter. En populär Christmas carol som ofta framförs i körversion är ”Ding Dong Merrily on High” – den med refrängen ”Gloria! Hosanna in Excelsis!”.

Melodin till sången är mycket gammal. Första gången melodin dyker upp i tryckt form är under titeln ”Branle de l’Official”, i Thoinot Arbeaus ”Orchésographie” (1588), en bok som beskriver olika franska sociala danser från denna tid.

Den kända jultexten är skriven av den brittiske kompositören George Ratcliffe Woodward och publicerades första gången 1924. Så man kan säga att melodin är äldre än väntat, medan texten däremot är yngre än väntat.

I videoklippet kan du se hur dansare framför 1500-talsversionen av melodin, som då alltså var helt sekulär och inte alls hade något med julen att göra.

Illustration ur "Orchésographie" (1588)

Illustration ur ”Orchésographie” (1588)

Ding Dong Merrily on High – text

Musiktryck och inspelningar

Orchésographie” (1588) i digital onlineversion

Räven och tomten

Räven och tomten - bilderbok av Astrid Lindgren och Eva Eriksson

Det har, lite otippat, utgivits en ny bok av Astrid Lindgren: ”Räven och tomten” , en bilderbok med fina illustrationer av Eva Eriksson (Rabén & Sjögren, 2017).
Astrid Lindgrens text skrevs på 1960-talet, och var hennes egen tolkning av en dikt med samma namn, skriven av Karl-Erik Forsslund. Lindgrens textversion har inte tidigare varit publicerad i Sverige. Däremot har en kortare del av Forsslunds dikt tidigare utgivits som bilderbok med illustrationer av Harald Wiberg.

Vem var då författaren som skrev den ursprungliga dikten?
Karl-Erik Forsslund (1872-1941) föddes i Västmanland, men förknippas med Ludvika i Dalarna, där han bodde i större delen av sitt liv. Han debuterade 1896 med ”Skog”, en samling naturskisser. Samhällets modernisering och städernas tillväxt gjorde att många vid den här tiden strävade efter att lyfta fram den gamla allmogekulturen. Forsslund menade att denna kunde bevaras även i den nya moderna tiden. I Forsslunds ”Storgården : en bok om ett hem” (1900) beskrev han naturmiljöerna kring sin gård i Ludvika, och boken gjorde honom känd för en bred allmänhet. Den trycktes i flera upplagor.
Forsslund var också regelbunden medarbetare i skämttidningen Söndags-Nisse.

Karl-Erik Forsslund

Karl-Erik Forsslund (1872-1941)

Forsslund var en produktiv författare och folkbildare. En stor del av hans skönlitterära verk består av natur- och landskapsskildringar, både som prosa och lyrik. Dessutom var han en en viktig pionjär inom hembygds- och naturskyddsrörelsen, och en flitig samhällsdebattör. Forsslund var också en av grundarna av Brunnsviks folkhögskola.
Forsslunds ofullbordade storverk är ”Med Dalälven från källorna till havet” (1918-1939) som först publicerades som 27 häften innan de sammanslogs till böcker.

Men kanske är det juldikten ”Räven och tomten” som nu kommer att göra Karl-Erik Forsslund känd på nytt för dagens läsare.
Denna dikt publicerades för första gången i ”Djur : skisser och historier från Storgården” (Wahlström & Widstrand, 1900), en bok som sedan trycktes om i flera senare upplagor. I boken ingår dikten i den avslutande delen ”Skissboksblad från Paradiset”, och finns på sidan 231-234. (Själva titeln ”Räven och tomten” förekommer dock inte i denna bok).
Sedan trycktes dikten dessutom i ”Läsebok för folkskolan”, årskurs 1-2, i många olika upplagor.

”Räven och tomten” av Karl-Erik Forsslund

Räfven tassar öfver snön
mellan hagens björk och rönn.
Stjärnorna de blänka.
Räfvens mage skriker gält.
Kilande på vita fält,
räfven börjar tänka.

Huj, vad det är ljust i natt,
tänker han, där som en katt
han bland stugor tassar.
Alla fönster lysa glatt –
hör, därinne klinga skratt,
medan brasan brassar.

Räfven emot lagårn styr
sina fjät, af ljuset yr.
Genom dörrn han sneglar.
Det är tyst i bur och bås,
olåst är vartenda lås,
öppna alla reglar.

Det är tyst i bås och bur,
ingen står i natt på lur.
Jag har tur, sa räfven.
Fram mot hönsburn smyger han –
vid min svans, där står en man
med nånting i näfven.

Nej, det är nog ingen kar.
Han har skägg som gammelfar
och en toppig mössa,
men är småväkst som ett barn,
spinner nog ej falska garn
och har ingen bössa.

Räfven grubblar. Jag förstår
ta mig saksen ej ett spår –
och en hand han känner
stryka ryggens tjocka skinn,
och han veknar i sitt sinn,
fastän hungern bränner.

Säger så den lille man:
Hör han, gamle Mickel, han
får ej hönor snatta.
Om han ej sin lusta styr
bär det rakt år Hälsefyr,
håll sig då för skratta!

Och han sätter en karott,
vilken luktar mycket gott,
framför räfvens tryne.
Ät sig mätt nu – detta här
riktigt präktig julgröt är,
han ser ej i syne!

Räfven äter som en varg,
hälften nöjd och hälften arg,
mumsar, slukar, slickar,
tittande på gubben snett,
hur han ler förnöjt och brett,
mumlar, ler och nickar.

Räfven tassar tyst åstad
bort mot skogen, mätt och glad.
Tankar mång han tänker.
Det är sällsamt tyst i skyn.
Öfver skogens svarta bryn
morgonstjärnan blänker.

(ur ”Djur : skisser och historier från Storgården” (Wahlström & Widstrand, 1900, s. 231-234).

Karl-Erik Forsslund: ”Djur” i bibliotekets katalog

Dalarnas hembygdsbok 1991

Vill du veta mera om Karl-Erik Forsslund finns en bra presentation av hans liv och verk i Dalarnas hembygdsbok 1991”Karl-Erik Forsslund: författaren, folkbildaren, hembygdsvårdaren” (Gidlunds, 1991).

Dalarnas hembygdsbok 1991 i bibliotekets katalog

God jul

julkort151223

Läsekretsen tillönskas en God jul, med nya fräscha läsäventyr!

 

God jul

Viktorianskt julkort

Bloggen vill passa på att önska alla läsare en riktigt God jul och ett Gott nytt år!

 

Julsången Gaudete

Gaudete 1582

Nordens äldsta sångbok heter Piae Cantiones (”fromma sånger”) och gavs ut i bokform första gången 1582. Dessa sånger har medeltida anor och brukade sjungas av skoleleverna (”djäknarna”) vid Katedralskolan i Åbo, Finland. Någon i Åbo på 1580-talet ansåg att de gamla sångerna borde nedtecknas och ges ut i bokform, och det kan vi vara tacksamma för idag.
En del av sångerna anses komma från Syd- och Mellaneuropa, medan andra troligen har nordiskt ursprung. Tack vare att sångerna nedtecknades för över 400 år sedan finns de kvar idag och ingår i många körers repertoar.

Idag finns ett 20-tal exemplar av 1582 års originalupplaga bevarade. Ett av dessa finns i Zetterströmska biblioteket i Östersund.

Några av de mest kända sångerna i Piae Cantiones är In Dulce Jubilo och Puer Natus in Betlehem. Båda dessa har jultema. En annan känd sång med jultema är Gaudete.

Gaudete betyder ungefär ”glädjas, fröjdas”.

Refrängen går så här:

Gaudete, gaudete! Christus est natus
Ex Maria virgine. Gaudete!
Gaudete, gaudete! Christus est natus
Ex Maria virgine. Gaudete!

Här är verserna:

Tempus adest gratiae, hoc quod optabamus,
Carmina laetitiae devote reddamus.

Deus homo factus est natura mirante,
Mundus renovatus est a Christo regnante.

Ezechielis porta clausa pertransitur,
Unde lux est orta, salus invenitur.

Ergo nostra contio psallat jam in lustro,
Benedicat domino: ”Salus regi nostro!”

En ungefärlig svensk översättning av refrängen skulle kunna vara:

Gläds, gläds! Kristus är född
av jungfru Maria. Gläds!
Gläds, gläds! Kristus är född
av jungfru Maria. Gläds!

Det finns många inspelade versioner av Gaudete. Originalversionen finns inspelad bl a med ensemblen Joculatores Upsalienses.
På Östersunds bibliotek finns den musik-cd:n att låna (”Woods, women and wine”), liksom andra samlingar med sånger ur Piae Cantiones.

Folkrockgruppen Steeleye Span hade en hit med sin a cappella-version av Gaudete 1973.

2013 släppte synthduon Erasure en ny och modern version av Gaudete. Den finns med på deras julalbum Snow Globe och släpptes också som singel.
Här är videon till låten. Gaudete!

För ditt julparty finns även en spännande klubbmix av Gaudete:

 

God jul

Puck 1902

Bloggen tar nu julledigt.
Under jul- och nyårshelgen kommer uppdateringar att göras mera sporadiskt.

Alla läsare tillönskas en God jul och ett Gott nytt 2014, fyllt av nya fräscha läsupplevelser!

Mark Twain om julen

“The approach of Christmas brings harrassment and dread to many excellent people. They have to buy a cart-load of presents, and they never know what to buy to hit the various tastes; they put in three weeks of hard and anxious work, and when Christmas morning comes they are so dissatisfied with the result, and so disappointed that they want to sit down and cry. Then they give thanks that Christmas comes but once a year.”
(Mark Twain, “Following the Equator”, 1893)

Julfirande med farbror Sven

SF:s jullåda

Ett av Sveriges mest långlivade radioprogram var ”Barnens brevlåda” som började sändas 1925 och lades ned först 1972. Programledare var Sven Jerring (1895-1979), som i detta program alltid kallades farbror Sven.
Många artister gjorde sin radiodebut i Barnens brevlåda, t ex Sickan Carlsson och Birgit Tengroth.

Ibland filmades inslag ur Barnens brevlåda och hamnade i SF:s journalfilmer.
I Filmarkivet kan du se ett julavsnitt av programmet från 1934, ”SF:s jullåda”.
Sven Jerring och ett 20-tal barn dansar kring en julgran, och senare i programmet dansas långdans. Farbror Sven visar barnen Jullådan, där man kan se filmade sagor. (Alla dessa sagor är dock bortklippta ur den version av programmet som finns online). Sedan ska barnen äta gräddbakelser, men en viss Efraim Alexander har ätit upp alla bakelserna.

Filmen är ca 8 minuter lång. Missa inte när farbror Sven leder dansen kring granen med verklig inlevelse!

Filmarkivet är en tjänst som drivs av Svenska filminstitutet i samarbete med Kungliga biblioteket.

S:t Nikolaus

S:t Nikolaus

Helgonet S:t Nikolaus (ca 270-342) var biskop av Myra i Mindre Asien, och den 6 december är hans egen dag. Nikolaus och Niklas har namnsdag.

På medeltiden blev Nikolaus handelsmännens och sjöfararnas skyddshelgon. Senare blev han även skolbarnens helgon och förknippades med givmildhet. En del av legenderna kring Nikolaus går ut på att han brukade ge små presenter till andra genom att gömma gåvor i deras skor.
I protestantiska länder associerades Nikolaus med julen.  Jultomten kallas ju Santa Claus i engelsktalande länder.
Nikolaus reliker är fördelade i två städer, Bari och Venedig.

I vissa kulturer och länder, t ex i Nederländerna, firar man fortfarande Nikolaus den 6 december genom att ge barnen julgåvor just detta datum.
I Sverige ansågs vädret på Nikolausdagen kunna förebåda väderleken för resten av december.

Bilden av Nikolaus förvandlades gradvis till den julröda tomtefigur vi så väl känner till idag.

Europeana berättar S:t Nikolaus historia i en intressant artikel.

God jul

Inför julhelgen går bloggen in i en period av mer oregelbundna uppdateringar. En och annan historisk bok kommer att läsas.

Alla läsare tillönskas en riktigt God jul!

Viktor Rydbergs Tomten

tomten_1881 by Historiskt
tomten_1881, a photo by Historiskt on Flickr.

Viktor RydbergsTomten” är en av de mest kända svenska dikterna. Den publicerades för första gången i Ny illustrerad tidning, nr 8 1881, som utgavs den 19 februari samma år.

Det är en fascinerande känsla att här på biblioteket faktiskt kunna gå ned i vårt bokmagasin och hämta denna gamla inbundna årgång av Ny illustrerad tidning 1881.

Tomten” har publicerats många gånger, men så här såg den ut när den för första gången presenterades för läsarna.

Läs Viktor Rydbergs ”Tomten” (Projekt Runeberg)

Ny illustrerad tidning

Ny illustrerad tidning började utges 1865. Den utkom med ett nr i veckan och satsade redan från början på illustrationer som en viktig och integrerad del av tidskriften. Bilderna i tidskriften var ofta utförda med xylografi-teknik, men man publicerade även teckningar m m.
Innehållsmässigt då? I Ny illustrerad tidning medverkade regelbundet flera framstående författare och skriftställare. Tidskriften hade ett brett innehåll. I den kunde man läsa artiklar om kultur och historia, noveller och dikter, recensioner av böcker och teaterpjäser och mycket annat.
År 1900 uppgick Ny illustrerad tidning i Ord & Bild.

Idealjulklapp från 1891

Idealjulklapp 1891

För dig som ännu inte julhandlat färdigt vill bloggen idag passa på att tipsa om denna idealjulklapp från 1891.

Klassisk julgranshumor

Helan & HalvanJames F vill inte köpa julgran

Helan och Halvan (Stan Laurel & Oliver Hardy) var en klassisk komisk filmduo, som dessutom klarade övergången från stumfilm till ljudfilm. Deras allra bästa stumfilm heter Big Business och är i Sverige mer känd under namnet ”Helan och Halvan som julgransförsäljare”. Den här filmen är ca 18-19 minuter lång och extremt rolig. Faktum är att det kan vara den roligaste film som någonsin spelats in. Den har en verklig kultstatus.

Filmen spelades in i december 1928 och premiärvisades 1929. Helan och Halvan är julgransförsäljare i Kalifornien som åker runt och knackar dörr. Försäljningen går inget vidare, och riktigt illa blir det när de försöker sälja en julgran till James Finlayson.

Det fantastiska med filmen är att den nu är 83 år gammal, men humorn i den är fortfarande intakt. Även om man sett den många gånger är den ändå lika rolig.

Big business” finns tyvärr inte på Youtube, men den går att ladda ned härifrån: http://stagevu.com/video/lonuznqdfhnt
Det tar en stund, filen är på 103 MB, men väl värt sin tid. (Den här versionen är inte riktigt fullständig, men nästan). Tyvärr är filmen svår att hitta på DVD.
(Uppdaterat 2015: Nu finns en riktigt bra och i princip fullständig version av filmen ute på Youtube, hoppas att den får finnas kvar där).

När filmen släpptes 1929 höll ljudfilmen på att slå igenom på allvar, så ”Big Business” kan, om man vill, ses som stumfilmens stora final.

Bloggen vill passa på att önska läsekretsen God jul och Gott nytt år.
Nu tar bloggen litet helgledigt och återkommer efter nyår.

%d bloggare gillar detta: