Monthly Archives: december 2012

Notre Dame fyller 850 år

Notre Dame de Paris

Katedralen Notre Dame de Paris är en av världens mest kända kyrkobyggnader. Grundstenen lades 1163, så under 2013 firas kyrkans 850-årsjubileum.
Förberedelserna inför detta har redan inletts. Bl a ska några av de mindre klockorna bytas ut.

Notre Dame är arkitekturhistoriskt viktig som en representant för den franska katedralgotik som utvecklades under senare delen av 1100-talet och som sedan kulminerade i Reims och Amiens. Under de följande århundradena byggdes katedralen till, bl a med de så typiska strävbågarna från 1200-talet, och inredningen förändrades fullständigt. Under franska revolutionen drabbades Notre Dame av vandalism och förstörelse, men den restaurerades under 1800-talet.

Under katedralens långa liv har den fått uppleva 80 kungar, två kejsare, fem republiker och två världskrig. Och då har vi inte ens nämnt ringaren Quasimodo. Tänk om byggnader kunde berätta!

BBC News : Notre Dame in Paris celebrates 850 years (videoklipp)

BBC News: Notre Dame cathedral turns 850 years old

Notre Dame de Paris – officiell webbplats

God jul

Inför julhelgen går bloggen in i en period av mer oregelbundna uppdateringar. En och annan historisk bok kommer att läsas.

Alla läsare tillönskas en riktigt God jul!

Viktor Rydbergs Tomten

tomten_1881 by Historiskt
tomten_1881, a photo by Historiskt on Flickr.

Viktor RydbergsTomten” är en av de mest kända svenska dikterna. Den publicerades för första gången i Ny illustrerad tidning, nr 8 1881, som utgavs den 19 februari samma år.

Det är en fascinerande känsla att här på biblioteket faktiskt kunna gå ned i vårt bokmagasin och hämta denna gamla inbundna årgång av Ny illustrerad tidning 1881.

Tomten” har publicerats många gånger, men så här såg den ut när den för första gången presenterades för läsarna.

Läs Viktor Rydbergs ”Tomten” (Projekt Runeberg)

Ny illustrerad tidning

Ny illustrerad tidning började utges 1865. Den utkom med ett nr i veckan och satsade redan från början på illustrationer som en viktig och integrerad del av tidskriften. Bilderna i tidskriften var ofta utförda med xylografi-teknik, men man publicerade även teckningar m m.
Innehållsmässigt då? I Ny illustrerad tidning medverkade regelbundet flera framstående författare och skriftställare. Tidskriften hade ett brett innehåll. I den kunde man läsa artiklar om kultur och historia, noveller och dikter, recensioner av böcker och teaterpjäser och mycket annat.
År 1900 uppgick Ny illustrerad tidning i Ord & Bild.

Idealjulklapp från 1891

Idealjulklapp 1891

För dig som ännu inte julhandlat färdigt vill bloggen idag passa på att tipsa om denna idealjulklapp från 1891.

Om vårt julfirande

Och nu är det jul

Julen är snart här. Det är den mest traditionstyngda av alla våra högtider, och innehåller även en del paradoxer som många har intresserat sig för. Exempelvis firar vi i vårt protestantiska men sekulariserade land ett katolskt helgon (S:t Lucia). Vidare kommer julens ideal från landsbygden, trots att de flesta av oss idag lever i städer.

Etnologen Bo Lönnqvist tar ett intressant grepp på julen i sin bok ”Och nu är det jul…” (Schildts, 2005). Bokens utgångspunkt är det finlandssvenska julfirandet, men Finland och Sverige hade som bekant en gemensam historia i ca 600 år. Detta ger en fräsch vinkel.

Lönnqvists bok tar ett etnologiskt och ibland även filosofiskt perspektiv på julen, vilket betyder att boken har ett djupare innehåll än en del andra julböcker. Han sätter in julen i ett bredare sammanhang.

”Av den icke-kommersialiserade julen, en förindustriell jul i agrar miljö, återstår idag bara ätandet, drickandet, ljuset som symbol mot mörkret och de gröna grenarna – julgranen – som påminnelse om den kommande våren.”

Här kan du läsa om julseder från 1700-talet och fram till idag, om 1960-talets alternativa jular, om julfirande i herrgårdar och torpstugor och om städernas skyltfönster och julgator.

Julen är ofta fylld av förväntningar. Ibland kan det finnas en bild av en ”idealjul” som få når upp till. Då vill vi ha ordning som skapar reda i vardagskaoset. Lönnqvist avslutar boken med några riktigt bra kapitel med olika tankar om julen i ett större sammanhang.

En tankeväckande och bra julbok. Här finns intressant läsning att fundera över mellan julmiddagarna.

Och nu är det jul… i bibliotekets katalog

Vem uppfann cocktailen?

Cocktail

Cocktail är ett samlingsnamn på drinkar som blandas av olika spritsorter. Oftast serveras den kyld i ett litet glas med fot. De mest kända heter Manhattan och Dry Martini.
I allmänhet ses cocktailen som en amerikansk uppfinning. Mellankrigstiden var cocktailens högtidsperiod.

Men brittiska The Telegraph skriver nu att man har hittat nya rötter till cocktailens tidiga historia, och de rötterna letar sig tillbaka till 1700-talets Storbritannien.
Den första dokumenterade förekomsten av ordet cocktail finns i London-tidningen ”The Morning Post and Gazetteer” 1798.

1862 utgavs den första boken med cocktail-recept. Författare var Jerry Thomas, en amerikan från Connecticut. Men han hade tidigare arbetat i London.

The Telegraph: The surprising history of the cocktail

Tidens historia

Tidfens historia

Idag är det många som uppmärksammar att det är den 12/12 2012. Man kan skriva datumet 121212 och roa sig med att göra något skoj just kl 12:12.
Något av det som mest kännetecknar vår egen tidsålder är vår starka fixering vid och beroende av tiden. Så var det inte under andra tidsepoker.

Om tidsuppfattnngar genom historien kan du läsa i den norske idéhistorikern Trond Berg Eriksens bok ”Tidens historia” (Atlantis, 2000).

Faktum är att det är svårt att ens definiera tiden. Vad är egentligen tid? Ordet kan betyda både varaktighet och tidpunkt. Man kan vinna eller förlora tid. Man vad är det man vinner? Tiden är det som mäts av tidmätarna. Utan tidmätare skulle det inte finnas någon tid i mera bestämd mening.
Människan observerade tidigt naturens och universums egna kretslopp.

Eriksen beskriver tiden ur flera vinklar: kulturhistoriskt, socialt, filosofiskt. I boken kan du läsa om hur man uppfattat tiden under skilda epoker.
Antikens filosofer funderade över tidsbegreppet. I ”Fysiken” slår Aristoteles fast att tid dels är något som har funnits men inte längre finns, dels något som kommer att finnas men som ännu inte finns. Kan man säga att tiden i sig finns, när de delar den består av ännu inte finns?

I ”Tidens historia” får vi t ex veta hur den kristna tideräkningen förändrade människors tidsuppfattning i västvärlden.
Eriksen påpekar också att det var den moderna tidsålderns inträde och sekulariseringen som gjorde tiden till ett problem. När tron på evigheten och yttersta domen försvann förlorade tiden sin bestämda mening.
Här finns också kapitel om tidmätarna, om bilden av urverket som en universalmodell och hur klockor och ur så småningom blev en massmarknadsvara. Järnvägen med sitt krav på tabellers exakthet var en viktig anledning till införandet av enhetstid i Sverige och andra länder.

Eriksen visar också på skillnaden mellan cyklisk tid och lineär tid. Extra intressant med tanke på alla vanföreställningar om att Mayakalendern ”ska ta slut” senare denna månad, och att världen därför ska gå under. Mayaindianernas cykliska tidsuppfattning är en helt annan än t ex kristendomens linjära (dvs att tiden har en början och ett slut). Föreställningar om tidens slut är långt ifrån nya. Kristendomen har en förkärlek för talet 1000, och begreppet ”tusenårsrike” är välkänt. Allt detta kan du läsa mera om i Trond Berg Eriksens intressanta bok. Jag rekommenderar att du ger den en del av din tid.

Tidens historia i bibliotekets katalog

Stockholmsliv 1913

Stockholm 1913

Via Svenska Filminstitutets webbplats Filmarkivet kan man hitta många fascinerande filmer.
En kategori filmer som kan vara särskilt intressanta är de s k stadsfilmerna. Det är filmer som visar gatulivet och trafiken i städerna.
Flest filmer finns givetvis från Stockholm.  En av dessa heter ”Kinografen” och är från 1913. Den skildrar folklivet vid Slussen och Kornhamns torg. Även på den tiden var Slussen en viktig knutpunkt för trafiken.
Filmen är ca 3 minuter lång och saknar ljud. Se den och notera hur nära vi kommer de enskilda människorna som levde för 100 år sedan.

Filmarkivet: Kinografen (1913)

Abraham Bäck

Abraham Bäck

Idag är det inte så många som vet vem Abraham Bäck var. Han är en av många viktiga personer i den svenska historien som med tiden har fallit i glömska. Därför är det trevligt att se en nyskriven biografi om honom.

Thomas Ihre har skrivit boken ”Abraham Bäck : mannen som reformerade den svenska sjukvården” (Atlantis, 2012).

Den framstående läkaren Abraham Bäck (1713-95) var under mer än 40 år chef för Collegium medicum, som var en föregångare till våra dagars Socialstyrelsen. Tack vare Bäcks insatser förbättrades sjukvården i Sverige rejält, både administrativt och kunskapsmässigt. Han såg till att Sverige fick ett fungerande system med provinsialläkare och införde kirurgi som ett studieämne i medicinarutbildningen.
Bäck gjorde viktiga insatser på många områden inom den svenska medicinen och värnade även om de fattigas hälsa. Dessutom var han god vän med Carl von Linné.

I början av 1700-talet fanns det egentligen ingen sjukvård i Sverige och i hela landet fanns endast ett fåtal läkare. De flesta av dessa kom från andra länder och var anställda vid hovet eller hos storgodsägare. Vanligt folk hade bara fältskärer, barberare och ”kloka gummor” att anlita. Under 1700-talet skulle det sedan komma att hända mycket på detta område, och Bäck var en central person i det avseendet.

Författaren Thomas Ihre är medicine doktor och tidigare ordförande i Svenska läkarsällskapet. Abraham Bäck var hans farfarsfarfarsmorfar.
I den här boken får vi en intressant skildring av hur läkarna arbetade på 1700-talet.
Vi får också följa Bäcks utbildning och karriär. Han fick flera framstående positioner, bl a som kunglig livmedikus från 1749. Han var också en av de som låg bakom Serafimerlasarettets tillkomst, och blev också dess förste överläkare. Det var Sveriges första sjukvårdsinrättning där man hade organiserad medicinsk utbildning. Han skapade också den första moderna farmakopén. (En farmakopé är en läkemedelsförteckning som även innehåller anvisningar för dosering m m).

Detta är en bra och välskriven biografi som lyfter fram en viktig person i svensk 1700-talshistoria. Läs gärna denna bok, som ger oss nyttigt perspektiv på sjukvårdens historia.
Om 1700-talsmänniskorna skulle veta att vi i dagens Sverige slipper oroa oss för t ex smittkoppsepidemier, skulle de nog tycka att det vore en drömtillvaro. Nästa gång vi träffar en läkare kan vi ju skänka en tanke till Abraham Bäck.

Abraham Bäck i bibliotekets katalog

Tidskapsel funnen på Riddarholmen

Pass från 1831

Nättidningen Svensk Historia berättar idag om ett spännande fynd som gjorts på Riddarholmen i Stockholm.
Just nu renoveras Gamla auktionsverket. Förra veckan lossade man på några golvbräder i ett av rummen, och i trossbotten fann man ett mycket välbevarat pass från 1831. Det har tillhört handsk- och sämskmakargesällen Gustaf Wilhelm Malmgren, som reste till Stockholm från Ekenäs i Finland.
Golvet lades senast om 1835, och då kan man ha använt gamla papper som fyllnadsmaterial.

Läs mera här:
Svensk historia: Tidskapsel upptäckt på Riddarholmen

Finlands svenska historia

Finlands svenska historia, del 1 och 2

Idag, 6 december, är det Finlands nationaldag.

Som bekant har Finland och Sverige en lång gemensam historia. Idag vill bloggen passa på att tipsa om en mycket bra bokserie som är under utgivning. Den heter ”Finlands svenska historia” och utges av förlaget Atlantis i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland. Hela verket ska omfatta fyra delar, och hittills har två delar utkommit.

Del 1 heter ”Sveriges österland : Från forntiden till Gustav Vasa” (2008) och är skriven av Kari Tarkiainen. Den behandlar förhistorien, medeltiden och Vasatiden. Omtvistade frågor i finsk historia är t ex när svenskarna kom till Finland. Tarkiainen skriver lättläst och intressant om denna och andra frågor. Här kan du även läsa om språkhistoria, om ortnamn och korståg, om bebyggelse och städer, om kyrkans roll och mycket annat.

Del 2 heter ”Riksdelen : stormakt och rikssprängning 1560-1812” (2009) och är skriven av Nils Erik Villstrand. Under den här perioden integreras Finland och blir en naturlig del av det svenska riket. Den tar upp den händelserika perioden när Sverige blir stormakt och sedan sjunker tillbaka under 1700-talet. I denna volym kan du läsa om det finländska folkets vardagsliv, om den styrande elitens gradvisa försvenskning, om hur man såg på finskan som språk, och inte minst om förhållandet till Ryssland, som växte sig allt starkare militärt.
Det framgår tydligt vilken viktig roll kyrkan hade, både som en del i förvaltningen av Finland och i sin förmedlande roll mellan de styrande och allmogen.

Båda dessa böcker är mycket välskrivna och faktatäta. Jag kan verkligen rekommendera dem. De tar dessutom upp den senaste forskningen, och är väldigt fint formgivna med mängder av illustrationer, en del av dem av påfallande hög klass. Båda delarna har omfångsrika och användbara register och långa litteraturlistor för den som vill läsa mera.

Detta är nog de bästa böcker som finns att tillgå i dagsläget för den som vill ha en bra, kunnig och lärorik beskrivning av Finlands svenska historia. Del 3 och 4 kommer att givetvis handla om 1800-talet och 1900-talet, och har ännu ej utkommit. Jag ser fram emot att få läsa fortsättningen.

Del 1, Sveriges österland, i bibliotekets katalog

Del 2, Riksdelen, i bibliotekets katalog

Sven Hedin och Adolf Hitler

Vi som beundrade varandra så mycket

För 60 år sedan dog Sven Hedin (1865-1952). Han var en av Sveriges främsta upptäcktsresande och äventyrare kring förra sekelskiftet, och dessutom en mycket framstående tecknare och kartograf. Han satt även i Svenska Akademien och var dessutom den siste i Sverige som adlades.

Men idag är Sven Hedin främst förknippad med nazismen. Han hade starkt konservativa värderingar och var en stor beundrare av Adolf Hitler. Inte ens efter krigsslutet ändrade Hedin uppfattning. Hur kunde det bli så?

Axel Odelberg är journalist och författare. I boken ”Äventyr på riktigt” (Norstedts, 2008) berättade han historien om Sven Hedins forskningsexpeditioner och äventyrliga strapatser i Asien.
I sin nya bok ”Vi som beundrade varandra så mycket : Sven Hedin och Adolf Hitler” (Norstedts, 2012) fokuserar han helt på Hedins kontakter med Nazityskland. Resultatet har blivit en mycket intressant och läsvärd bok.

Sven Hedins forskningsresor och äventyr resulterade i många böcker, som översattes till alla de stora språken. En av många som läste böckerna och fascinerades av Hedin var den unge Adolf Hitler. När nazisterna tagit makten tog Hitler kontakt med Hedin. De beundrade varandra och Odelberg beskriver målande hur de överöste varandra med smicker. Samtidigt tog allt fler personer i Sverige avstånd från Sven Hedin. Vilhelm Moberg ansåg att Hedin borde lämna Svenska Akademien.

Odelberg beskriver i boken hur Hedin även fungerade som en informatör åt den svenska regeringen. Eftersom Hedin kunde röra sig i de högsta tyska kretsarna var han en av de som kunde meddela hur man i Tyskland tänkte i olika frågor. Hedin sände sina rapporter med kurirpost till svenska UD.

Hedin försvarade nästan allt Hitler tog sig för, utom judeförföljelserna. Den hyllningsbok om Tredje riket han skrev fick därför inte ges ut i Tyskland. Men det påverkade inte Hedins omdöme om Führern. Inte ens vid krigsslutet ändrade han sig.

Hur förklarade han då avslöjandena om koncentrationslägren? Bildbevisen publicerades i alla tidningar vid krigsslutet. Hedin kunde inte tro att hans fina vänner i den tyska ledningen kunde ha gjort sig skyldiga till detta. Han ansåg att det måste ha varit folk längre ned i hierarkin som var ansvariga, och att de blivit ”provocerade”.

Efter Hitlers död skrev Hedin hans dödsruna i DN. Där skrev han att Hitler var ”en av de största män världshistorien ägt”. Hans beundran av Hitler stod Hedin dyrt. Han blev alltmer isolerad och vännerna färre och färre. Men han gjorde aldrig avbön.

Detta är en välskriven och tankeväckande bok. Det är lätt för oss som lever idag och har alla svar att fördöma de som stod på tyskarnas sida. Vår dom över de som sympatiserade med nazisterna är idag hård. Men hur tänkte en sådan människa? Hur kunde en sådan framstående person som Sven Hedin vara så okritisk? Det är också viktigt att minnas att Sverige i början av 1900-talet var starkt tyskinfluerat. Axel Odelbergs bok är intressant läsning för oss alla.

Vi som beundrade varandra så mycket i bibliotekets katalog

Kan tillägga att i princip alla utgivna böcker av Sven Hedin finns att låna på biblioteket, både hans reseskildringar, forskningstitlar och politiska böcker. De är dock placerade i magasinet.

SMS:et fyller 20

SMS-intervju

Våra moderna vardagsföreteelser i mobilen och i datorn är inte så gamla, men idag gratulerar vi SMS:et, som fyller 20 år.
Det första SMS som skickades var en julhälsning 1992: ”Merry Christmas”. Det sändes från en dator till en mobil.

BBC News har intervjuat den finländska SMS-pionjären Matti Makkonen, lämpligt nog via SMS.

BBC News 121203: Texting SMS pioneer Matti Makkonen

%d bloggare gillar detta: