Monthly Archives: april 2013

Appen Årets dagar

Appen Årets dagar

Nordiska museet har lanserat en gratis app för moderna telefoner, ”Årets dagar”.
Museet har i sina samlingar stora mängder information och fakta om ger oss uppgifter om hur olika högtider och märkesdagar i kalandern har firats genom seklerna. Museet har velat göra denna information tillgänglig för ännu flera, och har därför samlat stora delar av den i den nya appen.

Årets dagar-appen ger svaren på varför vi firar olika högtider och dagar och visar hur firandet förändrats över tiden.
Ett utmärkt exempel på hur kulturhistoria kan tillgängliggöras på ett nytt sätt!

Nordiska museet lanserar appen Årets dagar

Appen Årets dagar finns tillgänglig för både Android och iOS.
Ladda ned via Google Play eller AppStore

 

Äventyr i ångans sekel

Svenska öden i ångans sekel

Det var under 1800-talet som den stora omvandlingen av Sverige började. I inledningen av ”ångans sekel” kunde inte den tidens svenskar ana detta. Den gamla världen präglade då fortfarande samhället. Några decennier senare kom de nya massmedierna, de moderna tryckpressarna och de nya kommunikationerna. Järnvägen, telegrafen och telefonen innebar dramatiska förändringar.
Kvinnorna gjorde entré i många yrken och på olika samhällsområden. Folkrörelserna växte fram. På landsbygden var skiftesreformen banbrytande.

I Karl-Olof Anderssons bok ”Svenska öden i ångans sekel” (Bilda, 2000) kan du läsa mera om denna spännande tid. Boken utgår från enskilda personers levnadsöden, vilket levandegör 1800-talets utveckling på ett intressant sätt.

Från general von Döbeln går berättelsen vidare till Rutger Macklean, ”enskiftets fader”. Läs om den egensinnige författaren Carl Jonas Love Almqvist, om Aftonbladets skapare Lars Hierta och om originalet Pär Götrek som introducerade Karl Marx i Sverige.

Läs om kvinnliga pionjärer som kompositören Elfrida Andrée och om Sveriges första kvinnliga yrkesjournalist Wendela Hebbe. Möt Oscar Wallenberg, grundaren av det stora finansimperiet, ingenjören Gustaf de Laval och sångerskorna och världsstjärnorna Jenny Lind och Kristina Nilsson.

Läs om arbetarrörelsens ”tragiska hjälte” Axel Danielsson, som endast blev 36 år gammal.
Och missa inte berättelsen om Olof Bergström, grundaren av den första godtemplarlogen i Sverige. Han slutade sina dagar som alkoholist i USA.

Detta är en fascinerande bok. Det finns så många intressanta människoöden från 1800-talet att berätta om. Efter att ha läst ”Svenska öden i ångans sekel” blir man lätt nyfiken på att läsa mera om många av dessa personer. En lättillgänglig och välskriven bok.

Svenska öden i ångans sekel i bibliotekets katalog

Gatuliv i Stockholm 1909

Brefven från Stockholm, sommaren 1909

Stockholmskällans samarbete med Kungliga Biblioteket gör att äldre journal- och andra filmer läggs ut online.
Det senaste tillskottet är den fascinerande filmen Brefven från Stockholm – en film om sommaren 1909”. Den sattes ihop av Gardar Sahlberg 1964, och då använde han sig av autentiskt filmmaterial. En berättarröst läser upp ett fiktivt brev.

Den här 17 minuter långa filmen är väldigt intressant, inte minst för att man får en sådan bra bild av den tidens gatuliv i Stockholm. Kameran följer med på flera spårvagnsturer, och upp i den gamla Katarinahissen. Här finns många spännande detaljer att lägga märke till. Även strejkande arbetare finns med i filmen (1909 var Storstrejkens år).
Så nära, men ändå så långt borta.

1894 års nöjesliv

annons_apteater by Historiskt
annons_apteater, a photo by Historiskt on Flickr.

I juni 1894 kunde Östersundsborna se Benoit Ahlers ”Apteater och circus med 70 fyrfotade konstnärer”.
Annons ur Jämtlands Tidning.

Lyssna till Alexander Graham Bell

Alexander Graham Bell

Den brittisk-amerikanske uppfinnaren Alexander Graham Bell (1847-1922) brukar anses vara telefonens uppfinnare. I själva verket var det flera personer som oberoende av varandra samtidigt höll på att utveckla den teknik vi idag kallar telefoni. Bell var dock först med att ansöka om patent, vilket han gjorde den 14 februari 1876, bara några timmar innan en liknande patentansökan från Elisha Gray. En annan uppfinnare som ofta lyfts fram som en tidig telefoni-pionjär är italiensk-amerikanen Antonio Meucci. Det pågick länge flera patentstrider kring uppfinnandet av telefonen.

Bell experimenterade under 1880-talet även med olika metoder för ljudinspelning. Han försökte förbättra sin rival Edisons inspelningsteknik. Bell använde sig bl a av vaxrullar och vaxskivor. Många olika material testades, förutom vax exempelvis metall, glas, papper, folie och kartong. Långt senare skänkte Bell flera hundra av dessa rullar och skivor till Smithsonian Institution. Men eftersom tekniken som använts fallit i glömska har det varit svårt att ta fram ljudet på dessa gamla inspelningar.
Nu har nya försök gjorts med de gamla inspelningarna, och förra året lyckades ett forskarteam få fram en inspelning av Bells egen röst. Det är en kort snutt där han säger ”Hear my voice, Alexander Graham Bell.”

Smithsonian Magazine har nu lagt ut inspelningen online. Det är en särskild känsla att kunna höra Bells egen röst tala till oss efter så lång tid.
Lyssna här: Alexander Graham Bell’s voice (kräver programmet Quicktime)

Artikel om upptäckten: We had no idea what Alexander Graham Bell sounded like, until now

Maria Eleonora

Maria Eleonora

Det brukar sägas att det är segrarna som skriver historien. En av de historiska personer som genom åren fått mest negativa ömdömen är Maria Eleonora. Gustav II Adolfs drottning och mor till Kristina. Hon har beskrivits som en hysterisk kvinna, galen av sorg efter sin make, en dålig mor och mycket annat. Men Maria Eleonora får sin upprättelse i Moa Matthis kortbiografi ”Maria Eleonora : drottningen som sa nej” (Bonniers, 2010).

Maria Eleonora (1599-1655) var dotter till Johan Sigismund av Brandenburg och Anna av Preussen.
1620 gifte hon sig med Gustav II Adolf, då 26-årig ung svensk regent. Hon skulle aldrig komma att finna sig till rätta i Sverige. Hennes uppgift var sedan, precis som för andra gifta kvinnor, att föda så många och friska barn som möjligt, och helst söner. Ett knappt år efter bröllopet fick Maria Eleonora en dödfödd dotter. 1623 föddes en dotter, Kristina Augusta, som dock dog ett år senare. 1624 fick hon en pojke som var död vid födseln. 1626 födde hon sitt fjärde barn, den blivande drottning Kristina.

Matthis beskriver i sin bok hur svårt det är att skildra en person vars egen röst inte finns bevarad. Det finns knappt några dokument kvar som Maria Elonora själv skrev, och i riksrådens protokoll beskrivs hon av andra, oftast hennes motståndare. Kristinas självbiografi från 1681 ger ingen positiv bild av modern. ”Det är en kunskapskälla man inte kan låta bli att dricka ur, men man bör göra det med eftertanke” skriver Matthis.

Maria Eleonora beskrivs som mycket vacker. Hon hade ett stort intresse för musik, teater, konst och arkitektur.

mariaeleonora

När Gustav II Adolf stupade vid Lützen 1632 förändrades drottningens liv. Maria Eleonora är mest känd för sin enorma sorg efter sin döde make. Hon vägrade skiljas från liket, förvarade kungens balsamerade hjärta hos sig och krävde efter begravningen att få besöka kungens gravvalv.
Matthis visar i boken hur detta troligen var en del av en medveten strategi från drottningens sida, som 1633 hade uteslutits från den förmyndarregering Axel Oxenstierna och riksdagen hade utsett.
Maria Eleonora har också fått kritik av eftervärlden för att hon var slösaktig, och hade planer på att gifta bort Kristina med en dansk prins. Dessa anklagelser bemöter Matthis på ett intressant sätt i boken. Drottningen blev förlorare i en maktkamp med riksrådet.
Till sist beslutade rådet att skilja Kristina från sin mor. Maria Eleonora bestämde sig sedan för att fly från Sverige. 1640-48 var hon bosatt i sitt hemland Brandenburg, men senare återvände hon till Sverige.

Det här är en intressant och läsvärd bok, som sätter ett nytt perspektiv på en tidigare alltför negativt skildrad person i vår historia. Maria Eleonora är en fascinerande gestalt och boken väcker många funderingar hos läsaren.

Maria Eleonora i bibliotekets katalog

Längtan till landet

Herman Sätherberg

En av våra mest omtyckta vårsånger heter ”Längtan till landet”, men är mer känd under namnet ”Vintern rasat ut” eftersom sången inleds med de orden.

”Längtan till landet” är en dikt som skrevs av Herman Sätherberg (1812-1897). Han var egentligen läkare med ortopedi som specialitet. Sätherberg blev internationellt känd för sina insatser som ortoped och sjukgymnast. Han räddade bl a Ortopediska institutet från nedläggning.

Sätherberg skrev även dikter, ofta präglade av naturlyrik. ”Längtan till landet” ingår i samlingen ”Jägarens hvila” (1838).
Förutom denna dikt finns två andra Sätherberg-sånger som lever kvar än idag: ”Vårsång” (”Glad såsom fågeln”) och”Studentsång”, båda tonsatta av prins Gustaf.
”Längtan till landet” tonsattes av Otto Lindblad, som även komponerade ”Kungssången”.

Sätherberg skrev dessutom en stor diktcykel om Carl von Linné, ”Blomsterkonungen : bilder ur Linnés lif” (1879, 25 sånger), reseskildringar, lustspel och skådespel.

Läs Jägarens hvila som gratis e-bok i Litteraturbanken


LÄNGTAN TILL LANDET av Herman Sätherberg

Wintern rasat ut bland våra fjällar;
Drifvans blommor smälta ned och dö;
Himlen ler i vårens ljusa qvällar;
Solen kysser lif i skog och sjö.
Snart är sommarn här; i purpurvågor,
Guldbelagda, azurskiftande,
Ligga ängarne i dagens lågor,
Och i lunden dansa källorne.

Ja, jag kommer! helsen glada vindar
Ut till landet, ut till fåglarne,
Att jag älskar dem; till björk till lindar,
Sjö och berg, jag vill dem återse;
Se dem än, som i min barndoms stunder;
Följa bäckens dans till klarnad sjö,
Trastens sång i furuskogens lunder,
Vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

Lyssna vill jag huru vinden susar
Uti halfutspruckna björkars lund,
Spegla mig i sjön der Anden krusar
Med sin köl det månbeglänsta sund,
Och i famnen af naturen drömma
Wårens dröm, som ingen tröttat än,
Och min sorg i jagtens lund förglömma ,
Fri, som skyn der uppå himmelen. –

Forsen kastar sig i hafvets sköte:
Se hur vild! med hvilken stämmas dån!
Är det ej som hela Mälarn göte
Åter, på en gång, sitt rika lån? –
Och han är likväl så hög om qvällen,
Som om morgonen, och tusen år
Fylla honom kanske än, från fjällen,
Lika rik och herrlig hvarje vår.

Och med hvarje Maj hans holmar gunga
Sina kronor i dess klara våg,
Och i hvarje vår hans fåglar sjunga
Lika ömt, med lika eldig håg.
Skulle jag, när hela verlden svärmar,
Sköna Vår! blott jag ej le med dig?
Och en snöbäcks sorl, den klippan härmar,
Var dock fordom nog att locka mig.

Nej, åt landet Bröder! Tjädern knäpper
Nu hvar morgon i sin furulund.
Hvad, om jägarn kopplet varsamt släpper,
Blott till ögonfägnad på en stund?
Låt oss njuta, låt oss vara glade:
Friskt och herrligt hornens toner gå!
Den som hjerta nu att jaga hade,
Endast på en timma eller två!

Sveriges äldsta film

Komiska scener på Djurgården 1896

Stockholmskällan har inlett ett samarbete med Kungliga Biblioteket. Det betyder att journalfilmer och andra historiska filmpärlor inom kort kommer att börja dyka upp online.

Till att börja med har Sveriges äldsta bevarade film lagts ut. Det är en 32 sekunder lång filmsnutt som visar komiska scener på Djurgården 1896. Filmen är regisserad av tysken Max Skladanowsky.
En cyklist kör omkull, det är lite slagsmål, några till synes berusade vinglar förbi. Ursprunglig humor, på något sätt.

Stockholmskällan: Äldsta filmen inspelad i Sverige

Världsbokdagen

Världsbokdagen

Idag firas Världsbokdagen, eller World book and copyright day, som den officiellt kallas.
Det var 1995 som FN-organet UNESCO instiftade denna dag. Tanken var att den 23 april skulle bli en global festdag för böcker, författare, läsning, upphovsrätt och människors fria tillgång till information.

Den 23 april valdes eftersom man i den spanska regionen Katalonien har haft en tradition att fira skyddshelgonet S:t Göran (S:t Georg) genom att ge bort böcker som gåva. Dessutom är den 23 april födelsedag för både Shakespeare och Cervantes.

Svenska UNESCO-rådets faktasida om Världsbokdagen

Här på biblioteket i Östersund firar vi Världsbokdagen under hela veckan, med aktiviteter under hela Världsbokveckan. Bokbytardagar, bokauktion, författarprogram, utställning med boktips och mycket annat. Program för Världsbokveckan

Spillingsskatten på Gotland

Spillingsskatten

1999 fann man på Gotland världens hittills största silverskatt från vikingatiden. I skatten fanns 67 kilo mynt och smycken av silver. Dessutom hittades en stor mängd bronsföremål, däribland delar av ett dryckeshorn. Enbart bronsdelarna vägde 20 kilo. Bonden som hittade skatten fick över 2 miljoner kronor i hittelön.

Om den här magnifika skatten kan du läsa mera i boken ”Spillingsskatten : Gotland i vikingatidens världshandel” (Länsmuseet på Gotland, 2008). Sex olika artiklar, skrivna av olika experter, belyser skatten och den vikingatida handeln. Fyndet sätts in ett sammanhang. Hur kom det sig att så mycket silver samlades på ett ställe, och varifrån kom silvret från början? Hur såg handelsvägarna ut?

Skatten hittades vid Spillings gård nära Slite. Den låg i en åker, utan några som helst synliga spår ovan mark. Skatten innehöll över 14.000 mynt, de flesta från Orienten. Dessutom fanns här 300 armringar. Bronsföremålen har baltiskt ursprung. Smyckena har gotländsk tillverkning.

Det måste alltså ha funnits ett stort kontakt- och handelsnät kring Östersjön. Hela 78% av alla orientaliska mynt som påträffats i Sverige har hittats just på Gotland. Spillings gård ligger intill Bogeviken, som liksom Slite under vikingatiden bör ha varit en viktig hamn.

Mängden silver i Spillingsskatten skulle ha räckt till att betala hela Gotlands skatt till den svenske kungen i ca fem år, och för samma gård i hela 8000 år! Så det är en skatt av enormt värde.

Fyndet har väckt stort internationellt intresse. Man har hittat verkligt unika mynt, bl a det s k ”Mosemyntet”,och ännu har inte alla de 14.000 mynten hunnit gås igenom. Hittills har man konstaterat att det äldsta myntet är från 539 och det yngsta från 870-871.

En artikel tar upp den vikingatida gården i Spillings. Vem kan ha bott där, och hur såg gården ut?
Här kan du läsa om hur arkeologerna lägger pussel och bit för bit försöker ta fram en bild av hur det kan ha sett ut här för mer än 1000 år sedan. Och det är en tämligen liten del av hela åkern som ännu undersökts.

I kapitlet ”Gotland och omvärlden” beskrivs hur gotlänningarna under vikingatiden skapade sig en speciell roll i Östersjöområdet. Ett annat avsnitt tar upp den europeiska ekonom in och handeln under den äldre vikingatiden.

Boken är rikt illustrerad med många fina foton. En spännande och fantasieggande bok, som gör att man funderar på hur många ännu oupptäckta nedgrävda skatter som kan finnas i jorden.

 Spillingsskatten i bibliotekets katalog

Lyriska idrottshyllningar

Solglitter över svarta djup

Idrott och sport värderas mycket högt i vårt samhälle. Den är ständigt närvarande och stora idrottsprestationer hyllas mer än något annat. Våra dagars idrottsrörelse är dock ett sent påfund. Hur såg man på idrott i forna dagar? Före 1900-talet var det i antikens Grekland som idrotten hade en motsvarande stark ställning. Även då hyllade man sina segrare, men på ett helt annat sätt – genom lyrik och poesi.

Sture Linnérs ”Solglitter över svarta djup : Pindaros segerdikter – idrottspoesi om liv och död” (Norstedts, 2010) handlar om poeten Pindaros, en av antikens mest uppskattade diktare.

Sture Linnér (1917-2010) var professor i litteratur och grekiska, och har skrivit många böcker om antikens Grekland. Han var under 1950-talet dessutom biträdande generalsekreterare i FN och Dag Hammarskjölds personlige representant. Detta blev en av hans sista böcker.

Pindaros (ca 518-438 f.Kr.) kom från Thebe. Han var antikens störste författare av hyllningslyrik i de panhellenska idrottstävlingarna och anses vara en av världslitteraturens allra största lyriker.
När Alexander den store lät skövla Thebe skonade han endast ett hus: Pindaros hem.
Pindaros tillhör de antika grekiska författare vars verk är bevarade till väldigt stor del. Hela 45 av hans oden finns kvar. Det är betydligt mera än vad som finns bevarat av andra samtida lyriker.

Som Linnér visar i denna briljanta bok handlar Pindaros dikter inte bara om segrarnas idrottsliga prestationer. För honom visade tävlingarna personliga egenskaper hos vinnaren, både fysiska och själsliga. Pindaros länkar samman den faktiska segern med gudarnas tidlösa värld. Det är livets yttersta frågor som han skriver om: lidandet, åldrandet, döden.
Pindaros har en mörk och fatalistisk livssyn. Människan drivs hjälplöst av ödet. Men då gudarna skänker henne ära och ljus kan hon känna ögonblick av lycka. Boktiteln ”Solglitter över svarta djup” är välfunnen.

Om Pindaros eget liv vet vi ytterst litet. Vi vet mera om idrotten. Linnér inleder boken med en detaljerad och mycket intressant beskrivning av de antika idrottstävlingarna. De gamla olympiska spelen var de viktigaste tävlingarna, men inte de enda. Löpning, brottning och boxning var tidiga grenar, liksom mångkamp och kappkörning med vagn. I de panhellenska spelen tävlade man även i musik.

Det här över 60 sidor långa avsnittet om hur spelen gick till är bland det bästa jag läst om antikens idrott. Det ger en bra bakgrund och ökad förståelse av Pindaros dikter.

Det är en fröjd att läsa Sture Linnér. Inte många författare kan visa upp en sådan lärdom kombinerad med berättarglädje. Visst är det en fördel om man som läsare känner till åtminstone grunderna i grekisk mytologi, men Linnérs språk och associationer genom tid och rum är en njutning i sig att läsa.

Man vet inte hur odena framfördes. Sjöngs och dansades de fram av kören på scenen? Eller sjöngs de av diktaren till ackompanjemang? Vi saknar den dimensionen, men vi har texterna, som är fascinerande att läsa.

Hur skulle en hyllningsdikt till t ex Usain Bolt se ut idag? Svårt att svara på, men den skulle nästan säkert vara sponsrad.

Eftersom den här boken utgår från Pindaros segerdikter är den på biblioteket placerad på hyllan för litteraturhistoria, vilket är lite synd eftersom den som är intresserad av idrottshistoria då lätt kan missa den. Men sådant är klassifikationssystemet.

Detta är en mycket bra bok som jag varmt kan rekommendera.

Solglitter över svarta djup i bibliotekets katalog

Olympiska och pythiska oden

Vill du läsa Pindaros hyllningsoden i sin helhet så finns de i rätt färsk nyöversättning av Ingvar Björkeson: ”Olympiska och pythiska oden” (Natur & kulturs klassikerserie, 2008).
Det är den första kompletta utgivningen på svenska av Pindaros samtliga olympiska och pythiska oden (Det finns även andra färska utgåvor av Pindaros verk, men just de olympiska odena återfinns här).

Olympiska och pythiska oden i bibliotekets katalog

Studenthumor från Uppsala

Humorns Uppsala

Våren är studentens tid. Idag ska vi ägna oss åt studenthumor, ett välkänt begrepp. Under studietiden förekommer spex och allehanda skämtsamheter i studentnationer och även i andra sammanhang. Mycket av det som skrivs i form av spex och liknande alster publiceras aldrig i bokform. Men ibland kan man hitta roliga samlingsverk.

Ett sådant är antologin ”Humorns Uppsala” (red. Gunnar Larson, Bonniers 1958). Det är en samling av lustigheter av studenter i Uppsala från olika decennier av 1900-talet.
I förordet skriver redaktör Larson: ”Den ojämförligt största delen av allt det roliga som fortfarande finns bevarat i skrift från Uppsalas studentvärld är bundet till tid och person så intimt, att det blivit obegripligt redan efter något år och därför givetvis måst uteslutas från detta urval.”

Men det som valts ut är emellanåt riktigt kul. Och det är inte vilka studenter som helst som återfinns bland författarna. Här kan du läsa ungdomsverk av Gösta Knutsson, Tage Danielsson, Hans Furuhagen, Ulf Peder Olrog, H K Rönblom, Sten Lindroth, Per Erik Wahlund och många andra.

Boken innehåller utdrag ur spex, parodier på högstämda tal, humoristiska berättelser, lustiga bordsvisor, kåserier och krönikor. Innehållet är givetvis väldigt blandat, och allt är inte lika kul idag, men exempelvis Tage Danielssons alster sticker ut i sin språkliga spetsfundighet. En annan favorit är ”Analys och studie av teoretiska och praktiska skönhetsvärden i folkvisan Helan går” av Sten Lindroth.

Humorns Uppsala i bibliotekets katalog

I sällskap med Dickens

I sällskap med Dickens

2012 firades 200-årsminnet av Charles Dickens födelse, något som även uppmärksammades här i bloggen. Men frågan är om Dickens omfångsrika romaner kan nå en nutida publik. I en färsk artikel i branschtidskriften Svensk Bokhandel hävdades det att Dickens för de svenska förlagen inte är lika attraktiv att nyöversätta som exempelvis Jane Austen och systrarna Brontë.

Britt Dahlströms bok ”I sällskap med Dickens” (En bok för alla, 2012) visar att detta synsätt inte är korrekt. Dickens var inte bara romanförfattare utan även en rapp journalist och samhällskritiker, och hans böcker är aktuella än idag.

Boken består av utdrag ur 11 av Dickens romaner. Dahlström ramar in dessa med ett välskrivet förord, där Dickens liv och verk presenteras på ett utmärkt sätt. Sedan följer utdrag ur de olika romanerna, med en introduktion för var och en av dem. Titlarna presenteras i kronologisk ordning, från debutomanen Pickwickklubben till den sista, oavslutade Mysteriet Edwin Drood. Detta gör att boken även kan användas som uppslagsbok när man vill ha detaljer om någon Dickens-titel, t ex David Copperfield eller Oliver Twist. Här finns också intressant information om de svenska översättningarna av Dickens verk.

Detta är den bästa introduktion till Dickens som just nu finns på svenska. Är du det minsta nyfiken på Dickens bör du defintitivt kolla in ”I sällskap med Dickens”. En trivsam bok som ger läslust.

I sällskap med Dickens i bibliotekets katalog

SVT:s Öppet arkiv

SVT Öppet arkiv

SVT har nu öppnat sin nya version av Öppet arkiv. Det betyder att man tillgängliggör 200 programtitlar i över 800 episoder, allt ur det stora SVT-arkivet. Materialet är digitaliserat efter senaste standard och dessutom är det fullständiga program som ligger ute, inte bara utdrag, som tidigare.

Detta har kunnat göras möjligt genom en lagändring som tillåter nya former av rättighetsavtal, vilket betyder att SVT inte har behövt leta upp varenda enskild rättighetsinnehavare till varje titel. Tack vare detta kan vårt gemensamma televisionsarv presenteras online på detta sätt.

SVT planerar att kontinuerligt utöka innehållet i Öppet arkiv. Målet är att fylla på med ca 50 nya titlar varje månad. Ett föredömligt initiativ!

I Öppet arkiv hittar du tv-klassiker som Fem myror är fler än fyra elefanter, Rederiet (hela säsong 1), Den vita stenen, Hemsöborna, Godnattstund med Tant Anita och Televinken och många andra. Här kan du också ta del av historiska sportsändningar, som ishockey-VM 1949 och slalomtävlingen i Åre 1979.
De flesta avsnitt i serien Hermans historia finns t ex att se här.

Det finns två begränsningar: SVT har inte rätt att visa programmen utanför Sveriges gränser, och programmen som finns i arkivet måste ha sänts förre 1 juli 2005.

Svensk filmhistoria hotas av utplåning

Filmrullar

Här i bloggen har jag tidigare skrivit om arkiverings- och digitaliseringsproblemen för spelfilmer. Då gällde det ur ett internationellt perspektiv. Endast en mindre del av vår tids filmer kommer att kunna bevaras för eftervärlden. En stor del av 1900-talets filmhistoria har redan gått förlorad.

Dagens Nyheter beskriver i en färsk artikel hur det svenska filmarvet hotas. 2500 spelfilmer och 6000 kortfilmer finns i dagsläget endast bevarade analogt, alltså som fysiska filmrullar. För att bevaras till framtiden behöver de skannas in digitalt, ett enormt och kostsamt arbete som ingen vill betala för.

Enligt försiktiga beräkningar skulle det kosta ca 300 miljoner kr och ta ca 20 år att utföra arbetet. Dessa siffror är troligen satta i underkant. Till råga på allt är den tekniska utrustning som krävs för arbetet snart föråldrad och det blir svårt att köpa reservdelar till den.
DN 130408: Arkivdöd hotar svensk filmskatt

Det snabba skiftet mellan olika lagringstekniker är ett stort problem för arkiv och bibliotek.
Expressens kulturredaktion har just nu en intressant artikelserie i ämnet, ”Sparkrav”. Här tar man också upp vår samtids förändrade attityd till sparande och arkiverande.
Expr 130330: Karin Olsson: Utrensning
Expr 130331: Anders Mildner: Allt ska bort
Expr 130414: Jesper Högström: Undertrycket

Ibland kan man undra hur mycket av vårt tids kultur som kommer att finnas kvar om t ex 200 år.
Böcker och brev från exempelvis 1700-talet finns kvar och kan läsas av oss idag. Men hur är det med allt som vi idag skriver och fotograferar, och sedan endast sparas digitalt? Kommer dina bilder på Facebook och Instagram att finnas kvar om 10 år? Även om de sparas, kommer de då att kunna läsas rent tekniskt? Ingen vet.
Det är som att skriva i sand. Allt är förgängligt, som det står i Predikaren.

%d bloggare gillar detta: