Kategoriarkiv: Fotografi

Att döda ett fotografi

Ett 'dödat' fotografi

USA under depressionen, tidigt 1930-tal. Flera olika fotografer dokumenterade amerikanskt vardagsliv, och många av fotografierna har blivit klassiska. Men det gick inte lika bra för alla foton.

Farm Security Administration, FSA, var en amerikansk myndighet som var verksam under Roosevelts New Deal. Ambitionen var att minska fattigdomen på landsbygden.
Det som FSA mest förknippas för idag är just de olika fotografiska projekt man drev under 1930-talet. Tack vare dessa finns vardagslivet på landsbygden dokumenterat.
Chefen för FSA hette Roy Stryker. Han var en krävande arbetsgivare som bara ville ha ut det bästa av de fotografer han anlitade. Misshagliga bilder ”dödade” han genom att stansa ett stort hål i dem.
Negativen kunde dömas snabbt och hänsynslöst. Resultatet blev bilder med stora runda svarta hål.

Fotograferna var givetvis mycket missnöjda med denna diktatoriska behandling. De refuserade bilderna kunde inte användas eftersom negativen var perforerade. Till sist övertalades Stryker att sluta med denna metod, men då hade redan många bilder stansats sönder.

I ett bildgalleri hos den historiska fotobloggen Retronaut kan du se en serie av dessa bilder. Flera av dem är fantastiska, och det är sorgligt att notera hur de okänsligt förstörts genom sina svarta hål.

Detta väcker tankar om bevarande av vår historia, både av äldre minnesmärken och av samtidshistoria. Ibland kan det vara svårt att se det som i framtiden kommer att ses som viktigt.

Tidigare i bloggen har jag tagit upp frågan om bevarande av film.
Digital undergång för vår tids filmarkiv? (feb 2012)  och Svensk filmhistoria hotas av utplåning (apr 2013)
Vår tids snabba teknikskiften gör att stora delar av vår digitala kultur inte kommer att kunna bevaras. Hur kommer det att påverka framtidens bild av vår tid?

Samtidigt kan vi fundera över hur vi reagerar över medveten förstörelse av kulturföremål, som ju detta är frågan om. Men Stykes såg fotografierna som rent bruksmaterial.

Detta bildgalleri berör oss på flera plan. Titta på dessa foton från 1930-talets amerikanska landsbygd, se hålet i varje bild och ge bilderna en stunds eftertanke.

Retronaut: ‘Killed’ photographs

Motorhistoria i färg

Kulör

Bloggen har tidigare tagit upp fotografihistoria: tidiga fotografer och tidiga försök med färgtekniker, t ex Albert Kahns foton.
Den stora majoriteten av historiska fotografier från tiden innan 1960 är ändå svartvita.
Att kolorera svartvita foton är en ibland omdiskuterad metod, men dagens teknik gör kolorering betydligt lättare än tidigare, och resultatet blir ofta oväntat bra.

Journalisten Anders Tengner är mest känd för sina många musikreportage. Han är också mycket intresserad av veteranbilar och har varit medarbetare i tidskriften Classic Motor.
Nu har han utgivit boken ”Kulör: svartvit motorhistoria i färg” (Classic Motor/Egmont, 2015).

Kulör” innehåller över 250 sidor kolorerade fotografier från perioden 1900-1969.
De flesta foton är svenska, men här hittar du också foton från övriga Europa och USA. Bildurvalet har temat bilar och bilism, och det är verkligen fascinerande att se denna sammanställning. Färgerna ger de svartvita fotona nytt liv – perspektivet blir ett helt annat än det vanliga. Bilderna är sorterade efter decennium, och åtföljs av beskrivande texter, som berättar mera om fordonen och människorna vi ser. I inledningen av varje decennie-kapitel finns en sammanfattning av den bilhistoriska utvecklingen under dessa år.

Tengner berättar i förordet att han så långt det varit möjligt valt färger på bilar som är tidsenliga, utan att ha de exakta färgkoderna. Sedan utgör ju valet av färger författarens vision av de historiska vyerna. Något annat är in te möjligt. Men troligen ligger visionen inte alltför långt från verkligheten.

De gamla fotografierna är ofta av mycket hög teknisk kvalitet, och merparten av dem är inskannade från originalnegativ.

I princip kan man börja läsa var som helst i boken. Som läsare fastnar man genast i dessa gamla bilder, och i berättelserna omkring dem. En riktig nostalgitripp, extremt bläddervänlig och underhållande. Dessutom är ”Kulör” mycket fint formgiven, något som förhöjer läsvärdet. En trivsam, inspirerande och intresseväckande bok.

Kulör i bibliotekets katalog

De 25 stegen från uppvaktning till äktenskap

En teknisk nymodighet som togs fram i slutet av 1800-talet var stereografiska fotografier. Man ville uppnå en illusion av 3D genom att fotografera samma scen från två olika vinklar. När dessa foton placerades bredvid varandra och sågs i ett stereoskop uppstod en djupeffekt.

I Boston Public Library, USA, har man hittat en humoristisk bildserie som heter ”The 25 stages from courtship to marriage” (”De 25 stegen från uppvaktning till äktenskap”). Den består av just sådana här stereografiska foton.
Foto nr 11 saknas tyvärr. Denna bild skulle troligen åskådliggöra bröllopsnatten. Kan någon ha tagit undan denna bild ur serien, kanske av sedlighetsskäl? Det vet vi inte, så bildserien omfattar i dagsläget därför endast 24 av de 25 stegen.

Public Domain Review har publicerat alla de kvarvarande 24 stereografiska bilderna. Ta en titt och se om de är lika roliga idag som i slutet av 1800-talet.

Public Domain Review: The 25 stages from courtship to marriage

 

Gatuliv i London 1876

Gatuliv i London 1876

Idag vill bloggen tipsa om den intressanta webbplatsen Retronaut. Dess ambition är att vara en fotografisk tidsmaskin. I Retronauts samlingar finns tusentals digitala foton från det förflutna. De väljer ut ”bilder som inte tycks höra hemma i den tid de tillkom”. På så vis fungerar webbplatsen som ett titthål in till historien.

Här kan man tillbringa långa stunder och bara upptäcka nya fascinerande bilder.
Kolla t ex in den här fantastiska bildserien med foton av gatulivet i London 1876. Så levande, så personligt. Och det är bara en bråkdel av alla foton du kan se i detta stora digitala arkiv.

Bildsamlingarna är indexerade efter sin respektive tidsperiod. Det finns också en grov ämnesindelning. Retronaut har dessutom en modern och fräsch layout.
Här kan du bli kvar ett tag om du börjar botanisera bland alla bilder.

Världens första ”selfie”

Robert Cornelius självporträtt, 1839

Oxford Dictionaries meddelade häromdagen att de utsett ordet ”selfie” till årets internationella ord.

Med ”selfie” menas då ett fotografi i form av ett självporträtt, som fotografen (oftast) tar med en mobiltelefon eller webbkamera, och sedan laddar upp till en social tjänst på internet. En ”selfie” har blivit ett begrepp på bloggar m m. Ordets första dokumenterade användning var i ett australiskt webbforum 2002.

Men faktum är att självporträtt med kamera är en mycket gammal fotometod. Flera av fotografiteknikens pionjärer använde sig av just detta motivval när de tog sina tidiga bilder.

Robert Cornelius självporträtt från 1839 är ett av de absolut tidigaste fotografiska bilderna av en person. Det kan ses som den första ”selfien”.

Robert Cornelius (1809-1893) var en amerikansk fotopionjär från Philadelphia, som var kunnig inom kemi. Han utvecklade en särskild silverplåt som kunde användas för framtagande av daguerrotyper, en tidig fotografimetod. Hans självporträtt togs i oktober 1839 utanför familjens butik. Exponeringstiden var ungefär en minut. På baksidan av bilden skrev han sedan “The first light Picture ever taken. 1839.”

Public Domain Review: Robert Cornelius’ self portrait
Samtida artikel om Robert Cornelius, från 1840

Intresserad av den tidiga fotografitekniken? Läs gärna boken De första fotograferna, som jag tidigare tipsat om här i bloggen.

3D-bilder från första världskriget

För ett par år sedan dök en välbevarad 3D-kamera från första världskriget upp i Ontario, Kanada. Kameran var mycket välbevarad, med originalemballage, och hade en gång ägts av franska armén. Här fanns också ett antal glasplåtar med 3D-bilder från kriget.

Webbplatsen iO9 har nu lagt ut ett antal gif-animationer som fejkar 3D-effekten i bilderna. Se skyttegravar, stridsvagnar, soldater i aktion och under transport, en begravning och en hel del annat.
iO9: Rare 3D camera found
Fler bilder från kameran finns att se hos A Nerd’s World.

Det är fascinerande att se dessa nästan 100 år gamla bilder. Man undrar om det kan finnas fler sådana här oväntade fynd som väntar på upptäckt.

Drottning Victorias fotografier

Resan till Egypten

Kung Gustaf V:s drottning hette Victoria av Baden (1862-1930). Hon var dotterdotter till den tyske kejsaren Vilhelm I och har gått till historien som en viljestark och konservativ person, som bl a öppet tog ställning för Tyskland under första världskriget. På senare år har intresset för Victoria ökat och det har utgivits flera olika biografier om henne.

Något som inte alla känner till är dock att hon under sin tid som kronprinsessa tillhörde den första generationen hobbyfotografer i Sverige.
Nu finns en hel bok om Victorias foton: ”Resan till Egypten : Drottning Victorias fotografiska liv” av Göran Alm och Björn Axel Johansson (Atlantis, 2012). Alm har varit chef för Bernadottebiblioteket och Johansson är fotohistoriker.

Redan i unga år hade Victoria problem med hälsan, vilket fick henne att vilja tillbringa mer tid i områden med varnare klimat. Vintern 1890-1891 reste hon och kronprins Gustaf till Egypten. Hennes fotointresse stod på topp och här tog hon tusentals bilder, som tillsammans med hennes övriga fotoproduktion numera finns bevarade på Stockholms slott.
Nu har Victorias foton samlats i bokform, och det på ett mycket förtjänstfullt sätt.

”Resan till Egypten” är också en berättelse om fotokonstens tidiga historia.
Boken inleds med ett kort personporträtt av Victoria. Sedan kan vi läsa om fotokonstens status vid denna tid. Den var en nymodighet men sågs inte som någon konstform. Nya tekniska metoder hade gjort att fotograferingen hade börjat slå igenom på allvar. Stockholms fotoateljéer tiodubblades i antal under 1860-talet. I slutet av 1880-talet kom den första rullfilmskameran från Kodak. Detta blev starten för amatörfotograferingen. Rullfilm var betydligt smidigare än glasplåtar.

Intresset för de bibliska länderna har alltid varit stort i Europa, och nu kunde man dokumentera området på ett nytt sätt. Särskilt Egypten med sina minnesmärken från faraonernas tid väckte intresse, och dessutom det nordafrikanska folklivet.
Ökenluften ansågs välgörande för hälsan, särskilt om man reste med flodbåt på Nilen. Det blev alltså en hälsoresa till Egypten för Victoria med sällskap.

Större delen av boken handlar sedan om denna resa, som skildras detaljerat, illustrerat med mängder av Victorias bilder. Vi får följa det kungliga sällskapet på sin färd genom Egypten och det finns många kul och ibland dråpliga anekdoter att berätta om den. Om du inte tidigare har sett en bild av kronprins Gustaf sittande på en kamelrygg har du chansen att göra det nu.

Victoria var en föregångare inom fotografin. Hon sökte sig bort från den vanliga stativkameran och klassiskt uppställda bilder, för att istället försöka fånga ögonblickliga intryck. Här finns panoramabilder, foton av lokalbefolkningen (ofta kvinnor och barn) och mycket annat.

Dessa bilder visades sedan hemma i Sverige på flera stora utställningar.
I boken finns också ett antal bilder från Axel Munthes Capri.

Detta är en mycket fin och läsvärd bok, som dokumenterar en viktig del av vår fotohistoria. Boken är dessutom väldigt vackert formgiven i stort format. Rekommenderas!

En annan liten utgivningstrend som kunnat märkas de senaste åren är att det utges fler böcker på temat ”Västvärldens syn på Orienten då och nu”, och denna titel kan väl också passa in i den ramen.

Resan till Egypten i bibliotekets katalog

Albert Kahns färgfoton

The wonderful world of Albert Kahn

Vår bild av världen för ca 100 år sedan är svartvit. Det var det svartvita fotografiet som avbildade världen. Färgfotografiet slog igenom först efter andra världskriget. Men det fanns tidig färgfototeknik.
I juni 1907 i Paris demonstrerade bröderna Lumière sin nya färgfototeknik Autochrome.
Med hjälp av en teknik som bl a innehöll ämnen utvunna ur potatisstärkelse kunde man skapa färgbilder på glasplåtar. Samtiden fångades av de nya färgbildernas skönhet. En av de som genast såg möjligheter med den nya (men dyrbara) färgfototekniken var den välbärgade bankiren Albert Kahn (1860-1940).

Kahn var pacifist och filantrop. Han var fast förvissad om att krig kunde undvikas om jordens folkgrupper lärde känna varandra bättre. Han ville använda färgfotot för att sprida kunskapen om jordens folk och folkkulturer till så många som möjligt. Kahn började således använda delar av sin förmögenhet till att skicka ut fotografer till jordens alla hörn för att dokumentera vad de såg. Detta gjordes dessutom i en brytningstid, när flera av de gamla folkkulturerna höll på att uppslukas av det moderna 1900-talet.

Under 1910- och 1920-talen såg alltså Kahn till att stora mängder autochrome-foton togs.
Kahn drabbades hårt av börskraschen 1929 och hade därefter inte längre resurser att fortsätta med projektet.

Kahns samling av färgfoton uppgick till hela 72.000 st! Ändå är denna stora samling för de flesta av oss ganska okänd.
David Okuefunas
vackra bok ”The wonderful world of Albert Kahn : colour photographs from a lost age” (BBC Books, 2008) visar 368 färgbilder ur denna unika och fascinerande kollektion.

Kahns fotografer dokumenterade Habsburg-monarkin Österrike-Ungerns och det Ottomanska imperiets sönderfall, de sista traditionella keltiska byarna på Irland, och soldaterna i första världskriget. De tog de första färgbilderna i länder som Vietnam, Mongoliet och Brasilien. Mer än 50 länder besöktes! Här finns också de tidigaste kända färgbilderna av Stockholm.

Detta är en magnifik bok, fylld av enastående vackra foton av en värld som för ca 100 år sedan var på väg att försvinna. Människor står uppställda enligt tidens sed, men det förstärker bara intrycket av frusna tidsögonblick. Unna dig möjligheten att låta dessa människor som fotograferades för ca 100 år sedan möta din blick.
Uppenbarligen är boken en uppföljare till en brittisk BBC-tv-serie om Kahns foton. Den har troligen inte visats i svensk tv.

The wonderful world of Albert Kahn i bibliotekets katalog

Bokens egen webbplats

Ett urval foton ur boken

Sedan 1986 har Kahns foton samlats i ett museum i Paris, i anslutning till hans stora trädgård som omfattar inte mindre än fyra hektar.

Albert Kahn-museet, Paris

Världens äldsta fotografier

1837, för 175 år sedan, lyckades fransmannen Louis Daguerre framställa sin första daguerrotyp. Det var en föregångare till dagens fotografier. Två år senare, 1839, offentliggjordes uppfinningen av den franska vetenskapsakademin.

Youtube-filmen ”World’s oldest photographs” är en intressant sammanställning av några av världens äldsta fotografier. Ett antal bilder presenteras till tonerna av John Philip Sousas ”The Liberty Bell”.

Tidigare i bloggen har jag rekommenderat boken ”De första fotograferna” av Björn Axel Johansson. Den beskriver fotografins pionjärer i Sverige.

Livet på landet förr

Livet på landet förr

Tidskriften Land efterlyste under hösten 2007 fotografier från livet på landsbygden förr i världen. Gensvaret blev oerhört stort. Man fick in över 1000 bilder från läsare i hela Sverige.
Många av bilderna har samlats i boken ”Livet på landet förr: landsbygdens egna bilder från Sverige på 1940-, 50- 60-, och 70-talet” (LRF Media, 4. upplagan, 2011).

Här finns bilder i både svartvitt och färg. Det är en mycket fin och trevlig bok om ett Sverige som inte längre finns kvar. Man har sorterat bilderna i olika decennier. Boken börjar med 40-talsbilderna och slutar med de från 70-talet. För varje bild anges var den är tagen och under vilket år.

Alla dessa bilder som tagits av helt vanliga svenskar var aldrig tänkta att publiceras i böcker, men idag är vi mycket tacksamma för att detta vardagsliv finns dokumenterat. Hur är det med alla de bilder som tas i vår tid, då alla går omkring med en kameramobil i fickan? Vem ska samla ihop dessa bilder och dokumentera vår tid om 50 år?

”Livet på landet förr” är en trivsam och bläddervänlig bok, fylld av nostalgi. Det är också en bra presentbok. 163 sidor.

Livet på landet förr i bibliotekets katalog

De första fotograferna

De första fotograferna

Idag går vi nästan allihop omkring med en kamerautrustad mobiltelefon i fickan. Vem som helst kan ta en bild när som helst. Men det fanns en tid då fotograferingskonsten var ny och hypermodern, och det bara var ett fåtal entusiaster som ägnade sig åt fotografi.

Om dessa svenska pionjärer handlar Björn-Axel Johanssons bok ”De första fotograferna : introduktionen av fotokonsten i 1840-talets Sverige” (Historiska media, 2005).

Fotokonsten är en uppfinning vars utbredning vi kan följa via tidningsannonser och annan dokumentation. Det var i januari 1839 som först Dagligt Allehanda och sedan Aftonbladet publicerade nyheten om den nya franska uppfinningen, som sedan lanserades stort i augusti samma år. Man hade lyckats fixera bilder från en camera obscura!
Det mekaniska i den fotografiska metoden, utan att en mänsklig hand behövde inverka, fascinerade samtiden. Redan till jul 1839 fanns översatta handböcker att köpa i Stockholm.

Daguerres teknik resulterade i en enda, unik bild som inte kunde reproduceras. Motivet framträdde ofta spegelvänt, men det fanns avancerad extrautrustning som gjorde det möjligt att även ta rättvända bilder.

De två franska fotopionjärerna som tillsammans gjorde fotokonsten möjlig hette Nicéphore Niepce (1765-1833) och Louis J M Daguerre (1787-1851). Det var Daguerre som hade presenterat den nya tekniken, som han namngav efter sig själv: Daguerrotypi (det var först senare som namnet fotografi blev vedertaget). Franska staten skänkte uppfinningen ”som gåva till mänskligheten” genom att med livränta friköpa patentet från upphovsmännen.


En tidig svensk daguerrotyp, ett av de första fotografierna av Stockholm.

Boken handlar om de svenska fotopionjärerna, vars tidiga bilder nästan inte alls finns kvar. En huvudperson är löjtnanten Lars Benzelstjerna (1808-80), som under årslånga resor spred fotokonsten över Sverige. Här möter vi Benzelstjerna på hans fotoresor. Sverige var under denna tid ett land i förvandling. Jordbrukslandets förvandling till industriland hade inletts.

En mycket intressant bok om fotohistoria och om svensk kulturhistoria.

De första fotograferna i bibliotekets katalog

KW Gullers foton från efterkrigstiden

KW Gullers (1916-98) var en av Sveriges mest berömda 1900-talsfotografer.
Nu har många av Gullers klassiska foton samlats i den fina boken När vi byggde landet.

När vi byggde landet

Här samlas foton från 1940-, 1950- och 1960-talen. Bokens kapitel är upplagda som en arbetsdag. Morgonens aktiviteter kommer först, och mot slutet av boken är det kväll och läggdags. Vardagsbilder från ett Sverige som känns både nära och långt borta. Det är ett ganska harmoniskt och idylliskt liv som visas upp. Efterkrigstidens framtidsoptimism är ganska tydlig här.

En mycket fin bok i stort format. Rekommenderas!

KW Gullers var f ö förebilden till fotografen Harry Friberg i Stieg Trenters böcker.

%d bloggare gillar detta: