Category Archives: Språk

Svenska Akademiens Ordbok på internet

SAOB

Svenska Akademiens Ordbok, populärt förkortad SAOB, är ett av de största svenska kulturprojekten.
Redan i Akademiens ursprungliga stadgar från 1786 anges uppdraget att skapa en ordbok över svenska språket. Det var dock egentligen först 1883 som ordboksarbetet kom igång på allvar. Det första häftet av SAOB utgavs 1893. Hittills har 36 tjocka band utkommit, och arbetet med band 37 pågår. 2014 utkom det senaste häftet, som sträcker sig fram till uppslagsordet ”vedersyn”.

Inom något år kommer ordboksredaktionen att ha hunnit fram till bokstaven Ö, och arbetet med SAOB är då äntligen färdigställt.
SAOB innehåller ca 466.000 uppslagsord, och här hittar du svenska ord från 1521 och fram till idag.

I mars 2016 har SAOB invigt sin nya och uppdaterade webbplats, www.saob.se.
Det har redan tidigare funnits en digital version av SAOB online, men den nya är anpassad till surfplattor och telefoner. All text är teckenrätt och möjlig att citera direkt från nätet.
Här finns givetvis fritextsökning.

SAOB online är en mycket användbar e-tjänst, fritt åtkomlig för alla.

Svenska Akademiens informationssida om SAOB

SAOB förväxlas ibland med enbandsordlistan SAOL (Svenska Akademiens Ordlista).

SAOL

SAOL är den allmänt vedertagna normen för stavning, uttal och böjning av svenska ord. Första upplagan kom 1874, den senaste i april 2015 (14:e upplagan).
Även SAOL finns fritt sökbar på internet, dock i sin 13:e upplaga (2006).

SAOL finns dessutom som fritt nedladdningsbar app till mobiltelefon. Appen kan hämtas via AppStore eller Google Play. Även denna baseras på ordlistans 13:e upplaga.

Svenska Akademiens informationssida om SAOL

 

Snille och smak

Snille och smak

Svenska Akademien är vårt lands kanske mest kända kulturinstitution. De flesta associerar kanske omedelbart Akademien med Nobelpriset i litteratur, men dess arbetsfält innefattar också svenska språket och svensk litteratur.
Nu har en fräsch och uppdaterad historik över Svenska Akademien utgivits: ”Snille och smak : Svenska Akademien förr och nu” av Bo Svensén (Svenska Akademien/Norstedts, 2015).
Detta är en ny upplaga av en bok som tidigare utgivits 1998. Denna läsvärda bok är mycket praktisk för var och en som vill veta mera om Akademien, vars valspråk ju är ”Snille och smak”.

Boken inleds med en översiktlig historik. Sedan övergår Svensén till att beskriva Akademiens tre huvudområden: språkarbetet, tävlingar och priser och så utseendet av Nobelpristagare i litteratur.

Svenska Akademien instiftades 1786 av Gustaf III. Förebild var Franska akademien, vars sammanträde kungen hade besökt vid ett Parisbesök 1771. Det fanns vid denna tid ett antal andra svenska akademier. Vitterhetsakademien hade haft språkliga och historiska uppgifter. Flera av dessa övertogs av Svenska Akademien. I boken kan vi läsa om Gustaf III:s tankar kring ledamöter och kring akademiens arbetssätt. Intressant är att kungen ville göra akademien ekonomiskt oberoende, något som fortfarande gäller. Den är helt oberoende av statliga eller andra myndigheter.

Under sin mer än 200-åriga historia har Akademien haft olika roller i kulturlivet. Under första halvan av 1800-talet satt flera stora skalder i Akademien, t ex Tegnér, Geijer, Wallin, Atterbom och Franzén. När samhället förändrades angreps Akademien av kritiker, som ansåg den alltför konservativ.

Riktigt konservativ blev dock inte Akademien förrän Carl David af Wirsén blev dess ständige sekreterare, en post han innehade 1884-1912. Han ville hålla den nya tidens författare utanför Akademien, var en av August Strindbergs främsta antagonister och bekämpade länge utseendet av Selma Lagerlöf som Nobelpristagare. Inte förrän efter Wirséns död kunde Akademien välja in så pass självklara ledamöter som Heidenstam, Schück och Lagerlöf (som blev den första kvinnliga ledamoten). Idag är en tredjedel av Akademiens ledamöter kvinnor. Det är välkänt att Akademien har 18 ledamöter, som alla väljs in på livstid.

En viktig del av Svenska Akademiens arbetsområde är språkarbetet. Gustaf III skrev att Akademien hade som uppgift ”att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet”.
I Svenséns bok kan vi läsa om tillkomsten av, och det mångåriga arbetet med Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) och den mindre Svenska Akademiens Ordlista (SAOL). Båda dessa finns idag att ta del av på internet. SAOL är mycket ansedd och har uppnått en sorts inofficiell status som norm för stavning, böjning och uttal av svenska ord.
Arbetet med SAOB har pågått i 130 år och snart beräknas man vara framme vid bokstaven Ö.

Något som troligen inte är vitt känt bland allmänheten är att Akademien utdelar ett stort antal belöningar, ofta för insatser på språkområdet. Akademien förvaltar också ett flertal stipendier och priser som utdelas till författare och översättare. Man stöder och belönar också insatser inom olika kulturområden.

Endast ca 30 sidor av ”Snille och smak” ägnas åt Akademiens Nobelprisarbete, något som också finns mer detaljerat återgivet i andra böcker. Men här får vi en god sammanfattning av Akademiens arbete med att utse Nobelpristagarna i litteratur.

Boken avslutas med lite fakta om Akademiens arbete, både till vardag och fest. Här finns också förteckningar över ledamöter och pristagare.

Snille och smak” är praktisk, lättläst och användbar. Läsvärd för vem som helst som vill veta mera om denna anrika men idag också påtagligt aktiva kulturinstitution.

Snille och smak i bibliotekets katalog

Svenska skällsord

Svenska skällsord

I bibliotekets magasin upphittades härom veckan en liten och till synes oansenlig bok, ”Svenska skällsord : en praktisk handbok” (Bokfenix, 1974).

Boken är verkligen inte särskilt stor. Den är i fickformat, 9 x 12 cm, och omfattar endast 61 sidor. Den består av en alfabetisk uppräkning av över 750 olika skällsord, många av dem gamla, med ordförklaringar. Boken är illustrerad med några skämtbilder som ser ut att komma från tidigt 1900-tal.

På baksidan kan man läsa: ”Nog finns det tillfällen då Ni söker skällsord utöver det vanliga. Någon har slagit in Er fönsterruta, stulit er bil eller flicka, Rörmokaren eller TV-reparatören dröjer in på tredje timmen, eller den där individen snett upp till vänster [som] ser så innerligt förargad ut.”

Hyllesnok

Vet du vad en ”äfflare” är? (en baktalare) Eller ”karskbult”? (en skrävlare). Kanske har du hört adjektivet ”härpesnärp”? (att vara sparsam, girig) eller råkat ut för en ”tjagg” (gnatande, grälaktig karl).

Bokfenix var namnet på ett klassiskt antikvariat i Uppsala. Det ägdes av Viktor Persson (1918-2000), populärt kallad ”Bok-Vicke”. Generationer av Uppsalastudenter har någon gång träffat ”Bok-Vicke”, kanske på jakt efter någon särskild bok i hans antikvariat. Han gav också ut ett antal böcker, varav ”Svenska skällsord” är en.

När man bläddrar i ”Svenska skällsord” känner man sig förflyttad tillbaka i tiden, till en tid utan digitala mobilskärmar och webb-tv. Det var en tid då man kunde ge ut små böcker om nästan vad som helst, och böckerna kunde ha framsidor där titeln var satt med gnuggbokstäver, s k ”gnuggisar”.
Fascinerande och underhållande, en skärva kulturhistoria från förr.

Svenska skällsord i bibliotekets katalog

 

Snacka skandinaviska

Snacka skandinaviska

Många av oss svenskar har dålig koll på grannländerna och våra grannspråk norska och danska.
Du som vill bli bättre på att kommunicera med norsk- eller dansktalande bör absolut läsa boken ”Snacka skandinaviska” av Birgitta Lindgren och Anitha Havaas (Prodicta, 2012)

Detta är en ovanligt bra och användbar bok om våra grannspråk. Här får vi lära oss kulturella skillnader som kan vara bra att känna till. Läs om språkliga likheter och olikheter, och kika i listorna över ”lömska” ord (ord som låter likadant som ett svenskt ord, men som betyder något helt annat).

Författarna har lång erfarenhet av kommunikation i Sverige, Norge och Danmark och i den här boken får vi massvis av praktiska tips och nyttig bakgrundsinformation. Läs om språkens historiska utveckling, om dess uttal, stavning, grammatik och dialekter. Läsaren får en introduktion i skillnaden mellan norskans två målformer: bokmål och nynorsk.

I den här boken finns den kanske bästa beskrivningen och förklaringen som jag sett av de danska räkneorden. Just dessa räkneord tillhör det kanske svåraste för svenskar att lära sig.

I ”Snacka skandinaviska” finns dessutom ett kul kapitel som beskriver vad i svenskan som är svårast att lära sig för någon som läser det som andraspråk.

I boken finns också sju intressanta intervjuer med människor som på olika sätt arbetar i ett grannland. Läs om deras språkliga erfarenheter och upplevelser. Riktigt intressant!

”När du har läst denna bok tror vi att du både vågar prata med en dansk i telefon och vill läsa Anne Holt på norska” skriver författarna i förordet.

En bra, lättläst, lärorik och allmänbildande bok.

Snacka skandinaviska i bibliotekets katalog

 

Konsten att läsa en runsten

Nordisk runläsebok

Några av våra allra äldsta bevarade skriftliga texter finns på runstenar. I ”Nordisk runläsebok” av Lars Rask (Deja Vu, 2010) får du en guide till hur du själv kan lära dig att läsa runor.
Detta är en välskriven och lättillgänglig bok, och dessutom väldigt pedagogisk. Författaren inleder med att beskriva de olika runor som finns, och presenterar sedan många nordiska runinskrifter. Dessa återges både i urspunglig form, ofta även translittererade och i översättning till modern svenska. Samtidigt får läsaren massvis med intressant information om runstenar, språk och kultur.

Rask menar att runstenarna i huvudsak var minnesstenar över avlidna, men att stenarna även kunde markera status, arv och tro. Seden att rista runor var i bruk långt efter vikingatidens slut. Vid arkeologiska utgrävningar i Bergen, Norge, har man funnit 650 medeltida runinskrifter inristade i trä. Det är både högt och lågt som ristats in – från obscent klotter till ägarmarkeringar för handelsvaror.

Nordisk runläsebok” är rikt illustrerad och här finns påfallande många danska runstenar med, tillsammans med några av de mest kända svenska runinskrifterna. Författaren ger oss också sin egen tolkning av den gåtfulla texten på Rökstenen, som har världens längsta runinskrift.

Rökstenen
Rökstenen i Östergötland, med världens längsta runinskrift.

I Uppland och Södermanland har runristarna signerat sina verk. Dessa runmästare beskrivs i slutet av boken. I ”Nordisk runläsebok” kan du också läsa om runstenarnas konstnärliga utformning, med ornamentik och andra utsmyckningar.

”Den här boken vill visa hur du genom runinskrifterna kan få direktkontakt med Nordens forntidsmänniskor och ta del av det gemensamma nordiska kulturarv som är hugget i sten, ristat med runor” skriver Lars Rask i förordet.

En riktigt spännande, fantasieggande och användbar bok, som garanterat väcker nyfikenhet hos läsaren och ger lust att själv åka runt och se runstenarna på riktigt. Min enda egentliga invändning mot boken är det lite trista omslaget.

Nordisk runläsebok” utkom första gången 1996 men gavs ut i en nyare upplaga 2010 och det är den som beskrivs här.

Nordisk runläsebok i bibliotekets katalog

Vilka var germanerna?

Germanerna

Begreppet ”germaner” stöter man på lite då och då. Finns det germaner nu? Om inte, fanns de förr, i forntiden? Vilka var de i så fall? Kan man säga att svenskar är germaner? Sådana här frågor är faktiskt svårare än man tror att besvara.

Tore Janson har skrivit den mycket intressanta och läsvärda boken ”Germanerna : myten – historien – språken” (Norstedts, 2013). Janson har varit professor i latin och afrikanska språk vid Göteborgs universitet och har tidigare skrivit flera andra uppmärksammade böcker, bl a en framstående bok om latinet.

Man kan säga att ”Germanerna” är en utredande bok. Janson vill helt enkelt reda ut och förklara alla begrepp, alla missförstånd och klargöra vad forskningen säger oss.

Boken ”Germanerna” är uppdelad i tre delar. Den första heter ”Myten” och beskriver hur man i samband med det tyska rikets enande ville ge det tyska folket en egen historia. Den romerske historieförfattaren Tacitus verk ”Germania” (som återupptäcktes på 1400-talet) blev här den viktigaste källan till skapandet av bilden av ”germanerna” som det tyska folkets förfäder. För de tyska nationalisterna på 1800-talet var Tacitus verk en sorts ”helig skrift”.
Som lingvist tar Janson särskilt upp de språkliga benämningarna på folkgrupper och länder, och härleder dem bakåt. I detta avsnitt kan vi också läsa om hur nazisterna använde begreppet germaner, och hur man efter andra världskriget försökt avnazifiera detta begrepp.

Bokens andra avsnitt heter ”Historien”. Här får vi veta vad som faktiskt är känt om de germanska folkgrupperna, de som romarna mötte. Läs om hur dessa levde, hur deras samhällen kan ha sett ut och vilka spår de lämnat efter sig.

Det tredje avsnittet är ”Språken” och här går Janson igenom vad germanska språk egentligen är för en grupp, hur dessa är släkt med varandra, och vilka språk som kan ha föregått våra moderna. Hur kom exempelvis engelskan och tyskan till? Framför allt sätter han allt detta i sitt sammanhang.

Germanerna” är en väldigt bra bok, inte minst tack vare Tore Jansons utmärkta berättarstil. Boken är skriven på ett tillgängligt och levande språk och författaren har valt ett bra sätt att presentera och dela upp detta (emellanåt ganska snåriga) faktamaterial. På så vis hålls boken ihop på ett utmärkt sätt. Författaren är dessutom väldigt kunnig i sitt ämne.
Under läsningen får vi lära oss både det ena och det andra, Det framgår tydligt hur historiskt stoff om germanska folkgrupper lever vidare än idag i skilda sammanhang.
Boken är även utrustad med ett bra bildmaterial, samt kartor.
En både bildande och underhållande bok. God läsning, helt enkelt.

Min enda invändning är omslagsbilden, som utgörs av en detalj ur Rembrandts konstverk ”Batavernas trohetsed”. Även om många har sett denna tavla på Nationalmuseum har den bland allmänheten knappast en självklar koppling till germaner, och är formodligen därför inte helt lättbegriplig. Troligen skulle boken nå ut till fler läsare med en ”tydligare” omslagsbild, kanske en scen ur en Wagneropera.

Tore Jansons ”Germanerna” var en av sex titlar som 2013 nominerades till Augustpriset i fackboksklassen.

Germanerna i bibliotekets katalog

Janson, T - Germanerna - 13032863

Månsing

Månsing

Olika yrkeskategorier har under historien använt sig av s k ”hemliga språk”. Man bytte ut vissa nyckelord i svenskan mot egna varianter. Det språk som användes av västgötaknallarna hette månsing och är känt från 1700-talet och framåt. I detta språk lånade man in flera ord från romani, finska m m. Flera av orden har vi fortfarande kvar i svenskt slangspråk, exempelvis ”tjacka” (köpa), ”paj” (rock), ”lattjo” (bra) och ”fika” (kaffe).

Det finns inte så mycket skrivet i bokform om månsing. En bra introduktion är ”Månsing – knallarnas hemliga språk” av Sven H G Lagerström (Jonito, 2004).
Boken omfattar 95 sidor och inleds med en kort bakgrundsartikel om knallarna, deras liv och språk. Sedan upptas resten av boken av en ordlista med de flesta kända månsing-orden. Många av orden handlar om att köpa och sälja och berör pengar, vilket givetvis är naturligt med tanke på knallarnas verksamhet.

Här finns en hel del kul uttryck. Några smakprov:
”Kroken bällawäns habera håltjack te fjälla som ska gänga sig.”
(”Gumman vill ha fint tyg till pigan som ska gifta sig”)

”Pecklänningen stulpar och murvlar.”
(”Smålänningen säljer till underpris.”)

”Jonsen mula’ dilla’ bakom lämmikehäcken.”
(”Drängen kysste pigan bakom lagår’n.”)

En trevlig, lattjo och informativ bok om månsing. Tura på den!

Månsing i bibliotekets katalog

Gamla och nya ordspråk från 1600-talet

Brukar du ibland säga ”Det som göms i snö kommer upp i tö” och ”Själv är bästa dräng”? Vissa av våra ordspråk och språkliga uttryck är flera hundra år gamla. Faktum är att en del av dem ansågs gamla redan på 1600-talet.

En intressant bok ur den svenska 1600-talslitteraturen är ”Penu proverbiale” (1665) av Christofer Larsson Grubbe (1594-1681), en samling av ordspråk. Bokens fullständiga titel är ”Penu proverbiale dhet är: ett ymnigt förrådh aff allehanda gambla och nya swenska ordseeder och lährespråk : deels genom långlig observation antecknade; dels aff latinen och tyskan vthsökte, och til. swänskan lämpade”. Enligt tidens sed hade boken även en lång undertitel. I den står det ”Medh en kort explication för dhe enfaldigas skul”. Detta är en rejäl och omfattande bok på över 900 sidor.

Christofer Larsson Grubbe tjänstgjorde under många år i det kungliga kansliet. Han blev borgmästare i Kalmar och sedan landshövding i Kalmar län.

Litteraturbanken har digitaliserat hela denna bok. Den kan alltså läsas online.

1600-talssvenskan kan först kännas lite ovan, men i boken finns en hel del intressanta och ibland rentav riktigt roliga ordspråk. Vissa av dem känner vi igen: ”Dhen i leeken gåår / han måste leeken thola” och ”Dher Wijn går in / går weetet uth”
Andra är inte lika vanliga idag, men ändå kärnfulla: ”Buuken haar inga Öron, i.e. Hungrig maaga hörer ingen uhrsächt”, ”Tankar löpa tullfritt” och ”Seent stängia Hönsehuuset / när Räfwen haar äthet opp Hönsen”.

Här kan vi hitta nygamla ordspråk och uttryck som man alltid kan försöka återlansera i språket.
”Penu proverbiale”
är riktigt rolig att bläddra i. Den känns som en frisk fläkt från 1600-talets Sverige. Det är också kul att läsa Grubbes definitioner och förklaringar till ordspråken. Ibland listar han synonyma ordspråk som betyder samma sak.

Exempel: ”Alla få intet sittia främst, i.e. Alla få icke wara som Swijnefötter”.

”Örnen fiskiar inga flugor, i.e. Som man wille säga; Kasta Bäär i Björne-röff”

På biblioteket i Östersund har vi Grubbes bok även i original, i två olika upplagor (1665 och 1678). De ingår i Zetterströmska biblioteket (vår samling av litteratur tryckt före 1830).

Läs som gratis e-bok hos Litteraturbanken

Bibliska ord

Bibliska ord

Våra bibelöversättningar har haft en enorm påverkan på det svenska språket. Dagligen använder vi ord och uttryck som härstammar från Bibeln, ofta utan att vi vet om det. En gång i tiden var Bibeln en självklar referensram för alla svenskar. Idag är det inte längre så.

I den lilla men mycket intressanta boken ”Bibliska ord” av Olle Bergman (Historiska media, 2012) kan du läsa mera om några av dessa ord. Boken inehåller texter om över 70 olika ord och om nästan 30 olika uttryck.

Ord som apokalyps, katedral, mässa och evangelium förstår man nog att de har bibliskt ursprung, men vet alla att ord som talang, ramaskri och mackapär också har det? När vi säger att några samlas vid köttgrytorna, så är det något som härstammar från andra Mosebok.

Det roligaste avsnittet i boken är det om uttrycken. Att ”dra någon vid näsan” kommer från Jesaja. Att ”göra sig ett namn” kommer från första Mosebok. Från Matteusevangeliet kommer ”att skilja agnarna från vetet” (idag är det dock kanske inte längre så många som vet vad agnar är) och ”A och O” kommer från Uppenbarelseboken.
”Kreti och Pleti” är från början en benämning på kung Davids livvakter.
Och vem var egentligen den där Jehu, som for runt med en väldig fart?

En kul och allmänbildande bok om ord och språkliga uttryck. Här finns mycket nytt att hämta för de flesta. Lättillgänglig och underhållande.

Boken ingår i Historiska medias språkserie. Övriga delar i serien är Latinska ord, Kulinariska ord och Krigiska ord.

Bibliska ord i bibliotekets katalog

Vem vill vara labbug?

Dahlgrens Glossarium

Litteraturbanken fortsätter att pytsa ut viktiga boktitlar som gratis e-böcker.
Nu finns det klassiska språklexikonet ”Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt i svenska språket från och med 1500-talets andra årtionde” av Fredrik August Dahlgren (1914-1916) online.

Dahlgren (1816-1895) är mest känd som författare till folklustspelet ”Värmlänningarne” och som upptecknare av visan ”Jänta å ja”. Han var ledamot av Svenska Akademien, där han arbetade med både ordboken och ordlistan.

Hans Glossarium är välkänt och fortfarande en viktig referenskälla till många äldre ord och uttryck.
Här kan du hitta många spännande ord. Varför inte försöka återintroducera ord som mukla (mumla, tala i tysthet), snedig (listig, illfundig) eller vanälska (behandla kärlekslöst).

Labbug betyder ”klumpig, grov, utan skick”.

Läs Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord som e-bok i Litteraturbanken

Här på biblioteket i Östersund har vi givetvis även den tryckta versionen av boken, både som referensbok och till utlån.
Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord i bibliotekets katalog

Första världskrigets jargong

Ny forskning visar att första världskriget medförde att en mängd militärslang kom att hamna i vardagsengelskan. Uttryck som bloke, washed out, fed up, lousy och faktiskt – binge drink, har detta ursprung.

Två brittiska militärhistoriker har gått igenom tusentals dokument från första världskrigets dagar, och ger nu ut en bok i ämnet: ”Trench talk”.
De har dessutom upptäckt att kriget gav upphov till både franska och tyska låneord i engelskan, samt även ord från hindi.

The Telegraph 121125: The trench talk that is now entrenched in the English language

Språkens historia

Janson, T - Språkens historia - 13033082

Alla språk uppkommer, används en tid och försvinner sedan. Vissa språk sprids över hela världen och blir världsspråk, medan andra endast används i begränsade områden och förblir små. Varför är det så?
Läs Tore Jansons ”Språkens historia: en upptäcktsresa genom tid och rum” (Norstedts, 2010) om du vill veta mer om detta ämne.
Det här är en mycket intressant och trivsam bok. Den vill visa hur språken och historien har samspelat, och gör det än idag, under olika förhållanden.
Tore Janson har varit professor i latin och senare professor i afrikanska språk vid Göteborgs universitet. Han är verkligen kunnig inom området, och förklarar skickligt och pedagogiskt relationen mellan språk och identitet.

Boken spänner över en hisnande lång tidsperiod. Den inleds med språkens gryning för flera miljoner år sedan. Janson fortsätter sedan att berätta om språken och skriften, om grekiska och latin, om de europeiska språkens uppkomst, om arabiskan, engelskans dominans och mycket annat. Här finns också ett mycket intressant kapitel om hur språk dör ut och försvinner.
Avslutningsvis gör Janson en spekulation om hur det kommer att se ut långt in i framtiden. Talar vi kanske kinesiska om några hundra år?

En lärorik, underhållande och trevlig bok för alla som någon gång funderat över olika språk och hur de utvecklats.

Språkens historia i bibliotekets katalog

Genombrott för proto-elamitiskan?

Proto-elamitiska är världens äldsta ännu odechiffrerade skriftsystem. Det finns ett tusental lertavlor med proto-elamitisk kilskrift, som härstammar från ca 3000 f.Kr. Området där lertavlorna hittats ligger i sydvästra delen av nuvarande Iran.

Proto-elamtiska var en föregångare till elamitiskan, vilket var det språk som talades i det forntida riket Elam. Detta rike låg öster om de stora högkulturerna i Mesopotamien. Sedan länge tvistar man om hur det elamitiska språket är besläktat med andra språk.

BBC News rapporterar att forskarna nu kan vara nära ett genombrott när det gäller uttydandet av det antika proto-elamitiska skriftspråket. Man använder modern datorutrustning för att detaljforografera varenda bevarad lertavla, av vilka flertalet finns på Louvren i Paris. Alla dessa bilder ska sedan göras tillgängliga online.

Dr Jacob Dahl vid Oxfords universitet tror att orsaken till att skriften är så svårtolkad är att den innehåller mängder av fel. Utbildningssystemet var underutvecklat, så det proto-elamitiska skriftspråket drabbades av detta. Dessutom liknar skriften inget annat antikt språk. Dr Dahl tror ändå att man inom två år kommer att kunna uttyda alla de gamla texterna.

BBC News: Breakthrough in world’s oldest undeciphered writing

Latinska ord

Latinska ord

Nuförtiden är det inte så många som talar latin. Det ses som ett dött språk. Ändå lever det genom alla de latinska låneord som vi dagligen använder i svenskan.

Karin Westin Tikkanens bok ”Latinska ord” (Historiska media, 2012) är en informativ och lärorik bok om några av alla dessa ord.

Här får vi t ex lära oss att ordet virus betyder giftig utsöndring, att ordet kalender härstammar från latinets kalendae, som var den första dagen i månaden i romarnas kalender. Refug kommer av latinets refugium och betyder ”tillflyktsort” och visst är det en bra funktion för en refug.
Pension kommer från latinets pensio, ”vägning” och för länge sedan brukade man väga upp betalningar med hjälp av en våg. Ordet pensionat kommer också härifrån.

I ”Latinska ord” förklaras mer än 100 olika ord och uttryck, som alla härstammar från latinet. Här finns gott om kul anekdoter. Boken är lättläst och trivsam och förmedlar allmänbildning på ett underhållande sätt.

Latinska ord i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: