Monthly Archives: november 2012

Historiska misstag

101historiska misstag

Alla gör vi ibland misstag. Historien är fylld av ödesdigra felbedömningar och grova misstag. Ibland undrar man hur det var möjligt att göra så pass flagranta missar. Andra fall är inte lika självklara.

Journalisten Daniel Rydén har sammanställt en underhållande bok om några av de mest kända missarna: ”101 historiska misstag” (Historiska Media, 2012). Det är en lättläst och tankeväckande bok.

Varje misstag beskrivs på ca 3-4 sidor, och de listas inte i någon särskild ordning. Det betyder att man i princip kan börja läsa var som helst i boken.
En del av misstagen hade stora efterverkningar, medan andra var mer beskedliga. En del misstag har också haft positiva effekter (Alexander Flemings upptäckt av penicillin, eller Roy Plunketts upptäckt av teflon).

Här kan du läsa om välkända misstag, t ex ”Franz Ferdinand struntar i varningarna” och ”Chamberlain felbedömer Hitler”. Du kan även läsa om sådana som kanske inte är lika kända: ”Isaac Newton blir alkemist”, ”Kanada rensar havet vid Newfoundland” eller ”William LeMessurier och den felbyggda skyskrapan”.
En hel del av misstagen går ut på att folk vid olika tillfällen har felbedömt olika saker. Skivbolaget Decca nobbade Beatles och Western Union avfärdade telefonen.
Det finns redan särskilda böcker som fokuserar på militära misstag, och det är troligen orsaken till att ganska få sådana misstag tagits med i den här boken.

Vi kan skratta åt misstag som gjorts för länge sedan, men i boken finns även nyare misstag med, och att blanda nytt med gammalt ger ett intressant perspektiv. Vilka misstag kommer framtidens författare att beskriva?

”101 historiska misstag” är pga sin uppräkningskaraktär kanske ingen sträckläsningsbok, men den är utmärkt som underhållande och lärorik läsning i mindre doser.

101 historiska misstag i bibliotekets katalog

Drottningholms slott

1662, för 350 år sedan, började man uppföra Drottningholms slott på ön Lovön i Mälaren. Det är ett av våra bäst bevarade barockslott och sedan 1981 kungafamiljens bostad.

Votum förlag ger ut det fina bokverket ”De kungliga slotten” som ska omfatta totalt 13 band. Verket utges i samarbete med Kungliga hovstaterna och Statens fastighetsverk.
Drottningholms slott behandlas i hela två delar, utgivna 2004 och 2010.

Detta är verkligen fina böcker, om än något tunga. Här hittar du både intressanta artiklar och vackra foton.
Från början dominerades Drottningholms slott av tung barock. Det ritades av arkitekten Nicodemus Tessin d.ä, som fick uppdraget av änkedrottning Hedvig Eleonora. Under 1700-talet byggdes slottet ut och förfinades enligt tidens mode. Framstående arkitekter som Nicodemus Tessin d.y. och Carl Hårleman såg till att slottet blev ännu större. Senare under 1700-talet tillkom fler byggnader, t ex den berömda slottsteatern och Kina slott.

Det första bandet behandlar slottets 1600- och 1700-talshistoria, och det andra bandet fortsätter historien från Gustaf III:s tid och fram till idag. Mycket som skrivits om Drottningholm har fokuserat på 1700-talet, och de andra århundrandena har inte behandlats lika ingående. Men här får vi utförliga beskrivningar av slottets 1600-tal och även hela den senare historien. Läs om hur slottsteatern återuppväcktes och hur slottsträdgården restaurerades.

Hela Drottningholmsområdet finns sedan 1991 med på Unescos Världsarvslista.

Bokverket ”De kungliga slotten” kännetecknas av hög kvalitet både beträffande text och foto, och Drottningholmsböckerna är givetvis inga undantag. Även den som har läst massor om Drottningholm tidigare kommer att hitta nya detaljer och fakta här.

Drottningholms slott, band 1 i bibliotekets katalog
Drottningholms slott, band 2 i bibliotekets katalog

Det finns dessutom en separat del om Kina slott.

Kina slott i bibliotekets katalog

Första världskrigets jargong

Ny forskning visar att första världskriget medförde att en mängd militärslang kom att hamna i vardagsengelskan. Uttryck som bloke, washed out, fed up, lousy och faktiskt – binge drink, har detta ursprung.

Två brittiska militärhistoriker har gått igenom tusentals dokument från första världskrigets dagar, och ger nu ut en bok i ämnet: ”Trench talk”.
De har dessutom upptäckt att kriget gav upphov till både franska och tyska låneord i engelskan, samt även ord från hindi.

The Telegraph 121125: The trench talk that is now entrenched in the English language

Svenska antikviteter

De svenska antikviteternas historia

Det finns en mycket stor mängd böcker om antikviteter. Intresset är stort för gamla möbler och andra föremål. Den som behöver en bra översikt över stilarna under olika tidsepoker bör kolla in Märta Holkers ”De svenska antikviteternas historia : möbler och föremål 1525-1925” (Bonniers, 2007).

Boken, som är i stort format, domineras av bilder på möbler, men här hittar du också föremål som ljusstakar, serviser, ljuskronor osv. Den är kronologiskt uppställd och går igenom stilarna under varje sekel, från 1500-talet och framåt. Boken är smidig att ha som uppslagsbok om man t ex undrar vilka stilar som fanns under 1700-talet och vad som kännetecknar dem.

Självklart går det inte att få plats med någon fördjupning i varje avsnitt, men detta är en ren översikt som ger de stora dragen, och det lyckas Holkers bra med. Avsnittet om empiren omfattar 30 sidor och det om jugend 26 sidor.  Boken slutar med 1920-talet, innan funktionalismen slår igenom.
I slutet av boken finns dessutom en bra guide till hur man tidsbestämmer olika föremål, och en förteckning över glas- och silverstämplar.

Det bästa med boken är nog att läsaren egentligen inte behöver ha några förkunskaper alls i ämnet. Man får raskt en kunnig och sammanfattande överblick över varje tidsperiod och stil. Dessutom är den mycket fint formgiven, med massor av nytagna foton och andra illustrationer.
Det enda jag egentligen inte gillar är omslagsbilden, som består av en extrem närbild av en av fötterna på en presidentstol på Kammarkollegium, skapad 1806. Det finns drösvis av andra illustrationer i boken som hade passat bättre som omslagsbild. Men innehållet är desto bättre.

De svenska antikviteternas historia i bibliotekets katalog

Östersunds rådhus 100 år

Idag gratulerar vi Östersunds rådhus, som fyller 100 år.
Nu är rådhuset stadens prydnad och en av våra mest omtyckta offentliga byggnader, men när det byggdes 1909-1912 spräcktes alla kostnadskalkyler och alltihop sågs som ett stort skrytbygge. Men sedan insåg alla vilket fint rådhus staden hade fått.
100-årsfirandet kommer att pågå under hela helgen. Det blir bl a Öppet hus.

Östersunds-Posten 121123: En 100-åring med strålande utsikter

BibliotekMitt: Lästips om rådhuset

Förlorade byggnader

Lost buildings

Dagens boktips är en hyllning till byggnader och platser som vi aldrig kommer att kunna se.
”Lost buildings : demolished, destroyed, imagined, reborn” av Jonathan Glancey (Goodman, 2008) är en bok som tar oss med på en resa till de platser vi aldrig kommer att kunna se i verkligheten. Byggnaderna och husen kanske revs, förstördes i brand eller i krigstid, eller så kanske de aldrig blev byggda utan stannade kvar på ritbordet. Här möter vi byggnader från olika epoker och platser – från antika tempel till World Trade Center.
Boken är i stort format som låter bilderna breda ut sig över hela sidor, ibland hela uppslag.

Glanceys bok ställer intressanta frågor om bevarande av byggnader. I boken kan vi se flera exempel på hus som rivits eftersom de ansågs omoderna. Samma värdering skulle knappast ha gjorts idag.

Ett av de mest intressanta kapitlen i boken är ”Lost in dreams”. Suggestiva filmmiljöer, överambitiösa stadsprojekt – alla finns de samlade här.

”Lost buildings” är en härlig bok som stimulerar fantasin och som ger massor av inspiration.

Lost buildings i bibliotekets katalog

Språkens historia

Janson, T - Språkens historia - 13033082

Alla språk uppkommer, används en tid och försvinner sedan. Vissa språk sprids över hela världen och blir världsspråk, medan andra endast används i begränsade områden och förblir små. Varför är det så?
Läs Tore Jansons ”Språkens historia: en upptäcktsresa genom tid och rum” (Norstedts, 2010) om du vill veta mer om detta ämne.
Det här är en mycket intressant och trivsam bok. Den vill visa hur språken och historien har samspelat, och gör det än idag, under olika förhållanden.
Tore Janson har varit professor i latin och senare professor i afrikanska språk vid Göteborgs universitet. Han är verkligen kunnig inom området, och förklarar skickligt och pedagogiskt relationen mellan språk och identitet.

Boken spänner över en hisnande lång tidsperiod. Den inleds med språkens gryning för flera miljoner år sedan. Janson fortsätter sedan att berätta om språken och skriften, om grekiska och latin, om de europeiska språkens uppkomst, om arabiskan, engelskans dominans och mycket annat. Här finns också ett mycket intressant kapitel om hur språk dör ut och försvinner.
Avslutningsvis gör Janson en spekulation om hur det kommer att se ut långt in i framtiden. Talar vi kanske kinesiska om några hundra år?

En lärorik, underhållande och trevlig bok för alla som någon gång funderat över olika språk och hur de utvecklats.

Språkens historia i bibliotekets katalog

Historieätarna

I SVT:s nya historiska serie ”Historieätarna” kan vi följa Lotta Lundgren och Erik Haag när de provar olika tidsepokers matvanor. Första avsnittet, som handlar om stormaktstiden, sändes igår.
Lundgren & Haag drack varm öl till frukost och åt spännande rätter som björktrast med kanelsås och snömos med rosenvatten. Kanske någon är sugen på att äta tupphuvud?
De utsatte sig också för tidens hygienvanor. Under 1600-talet tvättade man sig t ex inte med vatten eftersom det ansågs skadligt.

I den här programserien ska Lundgren & Haag prova dessa tidsepoker: 1650, 1750, 1890, 1920, 1940 och 1970.
Mycket underhållande och intressant. Missade du första avsnittet kan du se det i SVT Play.

SVT: Historieätarna – officiell webbplats
SVT Play: Historieätarna, avsnitt 1 av 6

En kulturkrock från 1897

Hvad jag såg i det krigiska Grekland

Här på biblioteket har vi en stor äldre boksamling i magasinet. Där finns stora samlingar av genrelitteratur från förr, bl a en stor mängd reseskildringar och reseberättelser från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Tiden kring förra sekelskiftet var en period då intresset för geografi och upptäckter var mycket stort. Samtidigt hade järnvägsresandet öppnat nya möjligheter att resa till nya platser.

Dagens fynd i magasinshyllan är ”Hvad jag såg i det krigiska Grekland och det fredliga Palestina : reseskildring från våren 1897” av Josef Rosénius (Bonniers, 1897). Det är en ganska liten bok på 182 sidor, som tyvärr är i ett något risigt skick.
Bara titeln innehåller ju flera värderingar. Medge att titeln väcker ett intresse!

Författaren Josef Rosénius (1853-1930) var 1897 pastoratsadjunkt i Östermalms församling i Stockholm, och detta var hans första utlandsresa, skriver han i förordet. Att göra sin första utlandsresa vid 44 års ålder kan vara lite svårt för oss att riktigt förstå idag, med vår vana vid globalt resande och snabb nyhetsförmedling.

Färden gick inledningsvis till Köpenhamn och sedan vidare mot Tyskland. Som en god lutheran gjorde han allra först ett besök i Wittenberg. Sedan besökte han Aten, Alexandria, Jaffa, Jerusalem, Betlehem, Sicilien, Neapel och Pompeji. Han får vid flera tillfällen försvara Luther i diskussioner med katoliker.

Kulturkrocken måste ha varit extrem. Den prydlige pastoratsadjunkten från Stockholm hade aldrig tidigare rest utomlands. Han överraskas av att det i länderna kring Medelhavet inte är lika rent som hemma, och chockeras av det öppna tiggeriet. Han blir bestulen på sin sjal i Alexandria, vilket får honom att avfärda hela stadens befolkning som rena tjuvar. Vanan med siesta förstår han inte alls och tolkar det som ren lathet. På Sicilien nedslås Rosénius av att man inte firar sabbatsdagen, utan idkar försäljning överallt.
Boken avslutas med några rejält svepande generaliseringar av olika folkslags moral och ordningsamhet. När han kommer hem till Sverige igen är han fylld av hemlängtan och citerar en dikt av kung Oscar II.

Här presenteras några citat ur boken. Först om ett möte med en get på gatan i Aten.


Sedan ett avsnitt om synden i Alexandria.

I Rosénius bok finns fördomar om folkslagen kring Medelhavet. Ska vi ha kvar den?

Under den senaste tiden har det ibland diskuterats om biblioteken borde ha kvar gammal litteratur, vars värderingar emellanåt kan strida mot de vi har idag. Men varje bok måste ses i relation till den tid i vilken den tillkom. Varje tidsålder har sin litteratur och sina värderingar. Dessa förändras också med tiden. Saker som skrivs i dagens böcker kanske anses fördomsfulla och olämpliga om 50 år.

Den kände industrimannen och företagaren Henry Ford var t ex övertygad antisemit, och belönades av Hitler. Ford skrev en ökänd antisemitisk bok, ”Den internationelle juden” (1924). Innehållet i den boken strider definitivt mot dagens inköpspolicy. Borde biblioteken kanske gallra bort denna fördomsfulla bok, så att det ser ut som att Henry Ford inte hade dessa åsikter? Eller är det bättre att behålla den i magasinet, och i stället använda den som diskussionsunderlag?

På 1920- och 30-talet var rasbiologin en erkänd vetenskap. Världens första rasbiologiska institut grundades i Uppsala 1922. Borde biblioteken gallra bort all gammal rasbiologisk litteratur, så att det ser ut som att den aldrig fanns?

Det är alltid lätt att se fördomar i gammal litteratur. Svårare kan det vara att se fördomar i dagens texter. Därför hjälper oss den gamla litteraturen att få perspektiv på vårt nutida samhälle. De som levde för 100 år sedan talar till oss via sina texter. Vi får ett hum om vilka värderingar och åsikter de hade. På samma sätt kommer de som lever år 2112 att läsa våra texter och fundera över varför vi tyckte som vi gör idag. Historiens flöde pågår ständigt.

Cigarrettens historia

”Cigarretten är det enskilt mest dödliga föremålet i den mänskliga civilisationens historia” säger Robert Proctor vid Stanfords universitet. Den anses ha orsakat ca 100 miljoner människors död under 1900-talet.

Fadern till den moderna cigarretten var James Buchanan Duke (1856-1925). Han låg dessutom bakom marknadsföringen och distributionen av dem ochvar en viktig person i uppbyggnaden av tobaksindustrin. Man såg t ex till att cigarretten i reklamsammanhang blev en symbol för kvinnans frigörelse.

Kopplingen till lungcancer gjordes först på 1930-talet, och detta samband bevisades först 1957 i Storbritannien och 1964 i USA.  Idag minskar cigarrettkonsumtionen i västvärlden, medan den ökar i andra världsdelar.

Läs BBC News artikel om cigarrettens historia.

Hästens tid

Hästens tid

Sveriges stormaktstid var omöjlig utan hjälp av hästen. Faktum är att hästen är det djur som betytt mest för människan genom historien. Hästen har varit transportmedel, handelsvara, statusobjekt och stridshjälpmedel. Den var också en förutsättning för kriget.

Om hästens roll under den svenska stormaktstiden handlar Anna Larsdotters bok ”Hästens tid : rid- och stridskonst under stormaktstiden” (Historiska media, 2008).

På 1600-talet blev behovet av hästar enormt i Sverige. Officerare och soldater behövde riddjur, och artilleriet behövde dragdjur. Lika viktig var hästens funktion som statussymbol. Den som var en hög adelsman borde ha så fina hästar som möjligt i sin ägo. Stallen visades upp vid utländska besök.
Inte under någon annan period i vår historia har det producerats så många ryttarporträtt och även rena hästporträtt.
Dressyrkonsten utvecklades, alltid med argumenten att konsterna var viktiga i stridsmiljö.

Samtidigt led hästarna svårt under striderna. Vid ett fältslag dog i allmänhet dubbelt så många hästar som soldater.

Anna Larsdotter berättar i den här intressanta och välskrivna boken om hästens viktiga roller under svensk stormaktstid. En centralgestalt i boken är kung Karl XI, som är den regent som allra mest förknippas med hästar. Här finns många fascinerande detaljer som gör berättelsen levande. De fruktansvärda förhållandena i fält framgår också tydligt.  Du kan även läsa om klipparen – den typiska svenska arbetshästen.
En bra och läsvärd bok med en annorlunda vinkel.

Hästens tid i bibliotekets katalog

Hitlers granne berättar

Natten mellan den 9 och 10 november 1938 inträffade Kristallnatten. Det var en omfattande judepogrom som var iscensatt av de nazityska myndigheterna. Judiska affärer och synagogor förstördes över hela Tyskland och i Österrike.  Ca 400 judar dödades eller tvingades begå självmord, och ca 1 500 föll offer för förföljelser under de följande dagarna.

BBC News har träffat och intervjuat Edgar Feuchtwanger, idag 88 år. Som barn upplevde han när Adolf Hitler flyttade in på den gata i Múnchen där han bodde. Hitler hyrde på Prinzregentenplatz 16 en niorummare på 300 kvadratmeter.

”Hitler brukade komma till München på helgerna” berättar Feuchtwanger. ”Man kunde se att han var hemma eftersom det stod så många bilar utanför”.

BBC News: A Jewish childhood on Hitler’s street

Höflighetens afvigsida

Humor från 1891.

Höflighetens afvigsida

Hotet mot våra kyrkogårdar

Nättidningen Svensk Historia återpublicerar nu ett viktigt och välskrivet inlägg av författaren och journalisten Nils Johan Tjärnlund: ”Ett kulturmord pågår i det tysta”.

Det handlar om hotet mot våra kyrkogårdar. Gamla, tidstypiska och viktiga gravstenar tas helt okänsligt bort, trots att kulturminneslagen framhåller kyrkogårdarnas historiska betydelse. Tjärnlund framhåller att vi behöver visa respekt för kyrkogården som plats och vilorum, samt för individernas plats i historien.
Inlägget har tidigare varit publicerad i Svenska Dagbladet.

I detta sammanhang vill jag gärna än en gång tipsa om den lysande boken ”Minnets stigar : en resa bland svenska kyrkogårdar” (Ström, 2001), som jag tidigare rekommenderat här i bloggen.

Michelangelo och Sixtinska kapellet

Michelangelo och påvens tak

År 1512 öppnades Sixtinska kapellet med Michelangelos då nymålade stora freskomålningar. Dessa fresker hör till konsthistoriens viktigaste och mest kända verk, och de har under seklerna beskrivits och analyserats flera gånger. De har också varit omdiskuterade i flera avseenden.

Ross Kings bok ”Michelangelo och påvens tak” (Historiska media, 2004) beskriver detta jättelika konstverks tillkomst.

Det var år 1508 som påven Julius II gav Michelangelo i uppdrag att utsmycka Sixtinska kapellets tak. Kapellet hade stått klart 1481. Men påven hade fått rådet att inte anlita Michelangelo, eftersom han hade så liten tidigare erfarenhet av just freskomåleri. Från början var det inte meningen att han skulle måla hela taket, men uppdraget utökades. Takytan omfattade hela 1000 kvadratmeter, och uppdraget var tekniskt och fysiskt krävande.

I Ross Kings bok kan du läsa om hur Michelangelo handplockade ett arbetslag med gesäller och hur de slet med det tunga uppdraget i fyra år.

Många av Michelangelos motiv är välkända. De viktigaste är sviten av bilder som visar Skapelsen, Adam och Eva i Edens lustgård, Noa efter syndafloden, samt många avbildningar av profeter, sibyllor och andra bibliska personer. Detta är verkligen ett extremt omfattande måleriverk.

King berättar i boken mycket levande och underhållande om detta väldiga arbete och alla kontroverser kring arbetet. Påven och Michelangelo hade inte alltid samma uppfattning om saker och ting. T o m när arbetet var klart, och alla beundrade det jättelika verket, ville påven ha tillägg, något som Michelangelo dock lyckades klara sig undan. Senare skulle påvens gravmonument bereda Michelangelo ännu större besvär än Sixtinska kapellets tak.

Freskomålningarna i kapellet har klarat sig ganska bra genom seklerna. Men röken från all rökelse och alla vaxljus gjorde att målningarna mörknade. Därför har flera restaureringar utförts, en del av dem omdebatterade. Numera är freskernas färger ljusare och klarare än någonsin.

Michelangelo och påvens tak i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: