Bloggarkiv

Kungliga Bibliotekets magasin

KB:s bergrum

Bibliotekens magasinsutrymmen väcker ofta intresse. Vad finns egentligen där, och är det kanske hemliga eller rentav farliga böcker som förvaras i magasinet? Verkligheten är dock oftast tämligen odramatisk. Magasinen brukar vara fulla av bokhyllor och utrymmessnåla kompaktvagnar på skenor.

Nu har Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm gjort det möjligt att gå på en virtuell vandring i sitt magasin.
Dessa magasin finns i särskilda bergrum, som färdigställdes 1997 och som har plats för 160 hyllkilometer material.

Fotografierna från magasinsutrymmena är tagna med 360-gradersteknik, vilket gör att du kan rotera varje bild i flera riktningar.

Upplev KB:s magasin (artikel)
Virtuell vandring i KB:s magasin

Boktjuvarna

Boktjuvarna

Vår bild av hur nazisterna såg på böcker är ofta förknippad med bokbål. Det var i maj 1933 som hela Tyskland lystes upp av bokbål. Böcker av judiska, socialistiska, pacifistiska författare brändes offentligt. Den här visuella bilden är så pass stark att vi kanske får uppfattningen att nazisterna inte värderade böcker och litteratur särskilt högt. Men sanningen är en helt annan.

Författaren och journalisten Anders Rydell har tidigare skrivit den uppmärksammade boken ”Plundrarna : hur nazisterna stal Europas konstskatter” (Norstedts, 2013). Den blev även Augustnominerad, och jag har tidigare rekommenderat den här i bloggen.
Nu följer han upp den med en minst lika intressant berättelse, ”Boktjuvarna : jakten på de försvunna biblioteken” (Norstedts, 2015).

Att nazisterna stal mängder av konst är välkänt. Konsten sågs som troféer som dels efter kriget skulle visas upp i stora museer, och dels ingå i nazistledarnas egna privata samlingar.
Men att de även stal enorma mängder böcker, och skingrade olika specialbibliotek, är inte lika känt och omskrivet. Därför ger den här boken läsarna nya insikter.

Nazisterna ägnade sig alltså mera åt att stjäla, samla och katalogisera böcker än att bränna dem (även om även det sistnämnda skedde, framför allt i Polen och Sovjetunionen).

Biblioteken och arkiven stals av Tredje rikets viktigaste ideologer, av de organisationer som leddes av SS-ledaren Heinrich Himmler och partiets chefsideolog Alfred Rosenberg. Man siktade in sig på nazismens ideologiska fiender: judar, kommunister, frimurare, katoliker, regimkritiker, slaviska folk m m. Judiska specialbibliotek plundrades för att nazisterna i det insamlade materialet ville hitta ”bevis” för sin rasideologi och för den judiska ”konspiration” som man trodde existerade.
Himmler samlade in material till ett enormt bibliotek om ”rikets fiender”. Rosenberg ville bygga upp ett helt nytt nazistiskt högskole- och universitetsväsende, där partiets framtida elit skulle utbildas. Erövringar och folkmord skulle berättigas genom forskning vid olika specialinstitut.

Endast en mycket liten del av de stulna och skingrade böckerna har efter kriget återställts till sina forna ägare. En del är borta för alltid. På en del håll är det först helt nyligen som man påbörjat ett repatrieringsarbete – ett mycket tidskrävande och mödosamt jobb.

Rydells bok är riktigt bra. Den är välskriven och emellanåt spännande som en thriller. Han växlar mellan att beskriva nazisternas ideologi och berätta om främst Alfred Rosenberg, om plundringen av särskilda bibliotek, om enskilda människoöden och mycket annat. Delar av boken är ett sorts resereportage, där författaren reser runt till olika städer för att samtala med de som förvaltar resterna av de plundrade biblioteken idag. Ibland finns i stort sett ingenting kvar av en gång mycket omfattande judiska bosättningar och miljöer. Och detta är inte i städer långt borta, det är på vår egen kontinent, inte alls långt från Sverige.
Vi får läsa berättelserna om emigrantbiblioteken i Paris, om frimurarnas bibliotek i Haag, om det unika och uråldriga judiska biblioteket i Rom (vars samlingar ännu idag är spårlöst försvunna), om jiddischbiblioteken i Vilnius, och den förfärliga historien om utplånandet av de judiska samhällena i Thessaloniki.
Gripande avsnitt beskriver hur en enda bok ur en judisk mans bibliotek återlämnas till dennes nutida ättlingar. Boken är det enda som de nu har kvar som minne efter sin släkting.

I slutet av boken beskrivs också hur flera av de stulna boksamlingarna och arkiven i krigets slutskede stals en gång till, men denna gång av de framryckande sovjetiska trupperna. Så idag finns troligen en hel del av materialet i Ryssland.

Boktjuvarna” är en viktig och angelägen bok. Den visar på litteraturens och bibliotekens inneboende kraft och betydelse för människan, och vilken skada man kan vålla genom att förstöra och skingra samlingar som byggts upp under hundratals år.
Idag diskuteras hur vi ska se på biblioteken och dess samlingar. Läs den här boken för att få en nyttig historisk kontext till den debatten.

Boktjuvarna i bibliotekets katalog

Albert Einstein om bibliotek

“The only thing that you absolutely have to know, is the location of the library.”

Albert Einstein (1879-1955)

Böckernas händer och fötter

Bokspänne
Bokspänne på inkunabel (1495). Zetterströmska biblioteket. Östersund.

Den nederländska bokhistoriska bloggen Medievalbooks postar många intressanta inlägg om medeltida litteratur och om läsning.

Ett av de senaste inläggen handlar om böckernas händer och fötter. Det är inte så konstigt som det först kan låta.

Innan boktryckarkonsten hade introducerats i Europa var böckerna i allmänhet stora och ofta tunga. De var också dyrbara och fanns endast i ett fåtal exemplar per titel. Att handskriva en kopia av en bok tog tid.

De flesta böcker var skrivna på pergament. Detta material har en tendens att krulla ihop sig. Böckerna behövde därför vara ordentligt tillslutna när de inte användes. Därför uppfanns bokspännen i metall. Med dessa kunde man knäppa ihop boken, ungefär som med ett nutida mobilfodral med knapp. Detta gjorde att boken effektivt hölls ihop och förhindrade också att fukt kom in mellan sidorna.

Dessa bokspännen kunde vara konstnärligt utformade, ibland som händer och fingrar.
(Se bilder i Medievalbooks)

Men fötterna då? Även bokens fötter uppkom på grund av ett praktiskt behov.

Böcker kunde ofta förvaras på snedställda pulpethyllor. Ibland kunde böckerna även vara fastkedjade. Det var en sorts tidigt stöldskydd för bibliotek och andra boksamlingar. En fastkedjad bok kallas ”liber catenatus”.

Böckerna lästes då vid dessa pulpethyllor, i stående skick. För att inte sidorna skulle skadas av läsningsaktiviteten (bindningen kunde skadas, så att sidorna lossnade) uppfann man fötter. Dessa utgjordes av små metallpiggar som fästes nedtill på bokens pärmkanter. Man kan jämföra med metallfötterna under en modern resväska.

Det intressanta är att boken här sågs som ett objekt, ett hjälpmedel vars praktiska användning kunde förbättras genom extra tillbehör som händer och fötter.

Medievalbooks: Hugging a medieval book

KB:s musikkatalog digitaliserad

Handskrivet katalogkort ur KB:s musikkatalog

På svenska bibliotek finns en hel del specialsamlingar av olika karaktär. Ibland är dessa specialsamlingar inte registrerade i onlinekataloger, vilket gör att de inte är sökbara på vanligt sätt, via datorerna på biblioteket eller via internet.

Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm har en stor samling musiktryck, dvs noter. Den innehåller ca 37.000 verk ur den svenska musikhistorien, från 1700-talet och fram till 1975. Samlingen har hittills bara varit sökbar manuellt på KB och förtecknats på hand- eller maskinskrivna lappar i boxar. Dessutom är det bara bibliotekspersonalen som haft tillgång till dessa boxar.
KB öppnar unik musikkatalog för allmänheten

Nu har alla dessa katalogkort digitaliserats och därmed gjorts sökbara online.
https://musikkatalogen.kb.se/

Just musiktryck kan ofta vara knepigt att hitta, så tillgängliggörandet av den här nygamla katalogen är mycket bra.

Hittar du något intressant i KB:s musikkatalog kan du be ditt lokala bibliotek beställa kopia av materialet via fjärrlån.

 

Samtida litteratur om första världskriget

Originallitteratur från första världskriget 1vk_utst_140821_600px

För 100 år sedan utbröt första världskriget. Denna stora konflikt skulle komma att helt förändra Europas historia.

På Östersunds bibliotek har vi en hel del originallitteratur om kriget. Det är böcker från 1910- och 1920-talet. Här finns militärhistoria, reseskildringar, biografier, memoarer och en del annat.
I vanliga fall är dessa böcker placerade i magasinet, men nu har vi tillfälligt plockat fram många av dem och ställt upp dem på Torget i bibliotekets entré. Alla böcker är för hemlån.

Varför inte låna hem något av Churchill, Lloyd George eller Ludendorff? Eller kanske rentav Sven Hedin?

 

Att forska kring gamla hus

Börja forska kring ditt hus och din bygd

Många är idag intresserade av släktforskning. Det finns flera bra guideböcker till hur man börjar forska kring sin släkt. Men det går även att forska kring gamla hus. Man kanske har fått överta en gammal släktgård, eller köpt ett äldre trähus. Då kommer frågorna om vem som bott i huset tidigare, varför det byggdes och vad det har använts till. Människor flyttar omkring, men husen står kvar och bär på sin egen historia.

I den användbara och praktiska boken ”Börja forska kring ditt hus och din bygd” av Per Clemensson och Kjell Andersson (Natur & kultur, 2011) får du veta hur du går till väga när du behöver ta fram faktauppgifter kring gamla hus och byggnader. Det finns många arkiv att besöka, och källor kan även finnas tillgängliga på internet.

Författarna kan sitt ämne väl och har tidigare utgivit motsvarande guideböcker om släktforskning. Boken är tydligt och praktiskt upplagd. Särskilda kapitel beskriver husets och bygdens historia i tryckta källor och i digitala källor. Sedan finns särskilda avsnitt för olika typer av byggnader: villor, sommarställen, gårdar, torp och stadens hus samt fastigheter. Läs också om byn och socknen, som länge var utgångspunkten för all folkbokföring.

Boken innehåller också praktiska tabeller över gamla längd- och ytmått.

En bra, praktisk och mycket användbar bok för dig som vill forska om gamla hus.

Börja forska kring ditt hus och din bygd i bibliotekets katalog

 

Groucho Marx om kultur


”I must say I find television very educational.
The minute somebody turns it on, I go to the library and read a good book.”
Groucho Marx (1890-1977)

Medeltida storverk

Böcker finns i alla möjliga storlekar. Vissa kan vara mycket stora och ibland ganska otympliga att hantera.

Bloggen ”Medieval Fragments” drivs av universitetet i Leiden, Nederländerna.

I bloggposten Giant Medieval Manuscripts berättas om ett antal riktigt stora medeltida böcker. En av de titlar som beskrivs är Codex Gigas, ”Jätteboken”, som förvaras på KB i Stockholm. Den är mer känd under namnet Djävulsbibeln. Namnet kommer dels på grund av en grotesk djävulsbild som finns i den, och dels för att den enligt legenden sägs ha skrivits av en munk i ett böhmiskt kloster på en enda natt med djävulens hjälp. 1648 togs den som krigsbyte av svenskarna i Prag, och sedan dess finns den på KB. Boken väger över 75 kilo.

Flera andra av de medeltida handskrifterna i mycket stort format som beskrivs utgörs av noter. Det var helt enkelt praktiskt att ha stora böcker med noter, eftersom dessa kunde ligga uppslagna på en pulpet medan kören stod runt omkring.

 

Mark Twain om moral

”We get our morals from books. I didn’t get mine from books, but I know that morals do come from books – theoretically at least.”

(Sagt vid öppnandet av ”The Mark Twain Library” i Redding, Connecticut)

Svenska slottsbibliotek

Resa i tysta rum

Idag 23 april firas Världsbokdagen, instiftad av Unesco. Vad passar då bättre än att tipsa om en bok om en mindre känd del av vårt litterära kulturarv – slottsbiblioteken med sina samlingar.

”Resa i tysta rum : okända svenska slottsbibliotek” av Per Wästberg, Anita Theorell och Hans Hammarskjöld (Bonniers, 2004) är en mycket fin bok som tar oss med på en resa till platser som inte är tillgängliga för allmänheten. Författarna gör nedslag i de ibland ganska omfångsrika samlingarna och hittar mycket intressant, både kända verk och annat som mer är av sorten kuriosa.
Samtidigt är det en berättelse om de personer som aktivt byggde upp biblioteken på 1700- och 1800-talet. Vetgiriga, läshungriga, litteraturälskande eller rentav uttråkade godsherrar bodde långt ut på landet och ville ha ett bra bibliotek nära till hands. Vi får följa deras tankar och deras liv.

Det här är verkligen en bok om en svunnen värld, som känns helt annorlunda för oss. Vår nutid är ofta präglad av en slit-och-släng-kultur, där få saker anses värda att spara någon längre tid. Men dessa boksamlingar var ihopsatta just för att bevaras. Biblioteken har vårdats i flera generationer.
En del av de personer som satte ihop biblioteken skrev dessutom själv egna alster. Flera av dessa visas också i boken.

Författarna har tidigare skrivit den Augustbelönade klassikern Minnets stigar om svenska kyrkogårdar, och ”Resa i tysta rum” är gjord i liknande stil. De är mycket bra på att fånga atmosfärer och stämningar i slottsbiblioteken, och Hans Hammarskjölds utsökta fotografier är av mycket hög klass.
Vi får besöka hela 25 olika slottsbibliotek. De flesta av dessa boksamlingar har en kärna från 1700-talets slut. Ibland fanns en vilja att samla allt mänskligt vetande i bokform, andra gånger kunde syftet vara att visa den egna släktens anor och status. Det fanns också de som använde böckerna som ren inredningsdekor.

Se handkolorerade illustrationsblad, utvikbara bilagor, brev med kungliga signaturer, vackra jordglober, exempel på framstående bokhantverk och inbindningar från flera sekler och mycket annat.

”Resa i tysta rum” är en bok som får läsaren att förflyttas till en annan tid och en annan miljö. Det är en berättelse om bildningshistoria, bokhistoria och små biografiska noteringar om ägarna till slotten och herrgårdarna. Boken är mycket fantasieggande och dessutom väldigt tjusig. Man funderar på hur många dolda kulturskatter det egentligen kan finnas i vårt land. Säkert fler än vi tror.

Resa i tysta rum i bibliotekets katalog

20.000 historiska kartor online

New Jersey 1873

Många fascineras av gamla kartor, som ofta är mycket vackert formgivna.
New York Public Library (NYPL) meddelar nu att de öppnat en stor databas online med 20.000 digitala historiska kartor, alla helt gratis att bläddra bland och ladda ned. Man har skannat in kartor i ca 15 år.

Innehållet i denna databas, Open Access Maps, är imponerande i sin omfattning. Dessutom är nästan alla kartor inskannade i hög upplösning.
1.100 kartor består av amerikanska stads- och delstatskartor från 1500-talet fram till 1800-talet.
700 kartor beskriver Österrike-Ungern under perioden 1877-1914.
2.800 kartor beskriver New York och New Jersey med omnejd (t ex kartan över New Jersey som ses här ovan. Den är tryckt 1873)
En jättelik samling med 10.800 kartor beskriver New York City 1852-1922 och rör sig främst om brandförsäkringskartor.

Vem som helst kan bläddra i databasens innehåll, men om du vill ladda ned bilder behöver du skapa ett konto i NYPL:s Map Warper, vilket är gratis.

NYPL Open Access Maps

NYPL Digital Collections

NYPL Map Warper

Man har också infört något man kallar ”rectification”, vilket betyder att man virtuellt kan lägga en historisk karta över en nutida bild av samma område för att jämföra. Alla kartor i databasen är dock ännu inte anpassade till denna specialtjänst, men arbete pågår hela tiden.
Här kan du läsa mera om NYPL:s arbete med de digitala kartorna: Drawing on the Past och Unbinding the Atlas

En fantastiskt bra webbtjänst som bloggen lyfter på hatten för.
Tänk om det skulle finnas en motsvarande webbtjänst i Sverige! Det vore väl intressant.

Se historiska filmer online

Buffalo Bill's Wild West parade, 1902

På bibliotek och arkiv i olika länder pågår stora digitaliseringsprojekt. Detta gäller inte bara tryckt material, utan även filmer och ljudinspelningar.

Library of Congress i Washington, USA:s nationalbibliotek, har flera olika samlingar som man digitaliserat. En av dessa är America at work, America at leisure”.

Här hittar du ca 150 filmer från perioden 1894-1915. De presenteras i formaten Mpeg, Quicktime och RealMedia. Filmerna kan ses strömmande online eller laddas ned.
Startsidan för filmval

I kategorin ”Work” är filmerna sorterade efter olika yrken och arbeten. Här kan du exempelvis se när diligensen kommer med postleverans, i en film från 1903.

Montering av en generator vid Westinghouses fabrik, 1904

I kategorin ”Leisure” är filmerna sorterade efter ämne. Här hittar du gamla sportfilmer, och en hel del film från utställningar, parader och nöjesparker.

Buffalo Bill’s Wild West parade, 1902

Ishockey på sjöis, 1898

Här finns även en mindre avdelning med skolfilmer.

Visst är det fantastiskt att allt detta material lyfts ut ur arkiven för att kunna presenteras online!

Låna e-ljudböcker till mobil

Mediejukeboxen mobilMediejukeboxen mobil - En bro för mycket

Du som har lånekort på Östersunds bibliotek kan nu låna e-ljudböcker direkt till mobilen (eller annan trådlös enhet) via den nya tjänsten Mediejukeboxen mobil. Biblioteket har tecknat avtal med leverantören FörlagEtt.

Tjänsten fungerar på s k smarta mobiltelefoner med Android eller iOs (Apple).

Låna e-ljudböcker online

I den Mobila Mediejukeboxen kan du välja mellan 530 ljud- och 165 e-böcker på svenska, 150 ljud- och e-böcker på engelska, 26 språkkurser och 220 musikalbum. Varje månad tillkommer 10 nya titlar.

Här hittar du t ex Bengt Liljegrens biografier om Alexander den store och Adolf Hitler, Andra världskrigs-titlar som ”Den längsta dagen” och ”En bro för mycket” av Cornelius Ryan och ”Den 9 april 1940” av K.A. Adrup.

Fler e-ljudbokstitlar inom historia: ”Gustav III:s spioner” av Torsten Sandberg, ”Maffia” av Tomas Lappalainen, ”Mannen från Barnsdale” (Robin Hood) av Dick Harrison, ”Prinsessor i Skandinavien” av Catarina Hurtig, och flera böcker i serien ”Stockholms hemligheter” av Martin Stugart. Dessutom finns en särskild avdelning med biografier, om både nu levande och historiska personer.

Silverbibeln

Silverbibeln

Silverbibeln, Codex Argenteus, som förvaras i Uppsala universitetsbibliotek (Carolina Rediviva), är skriven på 500-talet och är därmed ca 1500 år gammal. Den är en av världens mest berömda handskrifter och dessutom den mest dyrbara bokskatt som finns i Sverige. 2011 tog Unesco med den på sin lista över världsminnen (Memory of the World).

Silverbibeln är en nedteckning av Bibelns fyra evangelier på gotiska. Översättningen till gotiska är ett verk från 300-talet av Wulfila, som också anses ha skapat den gotiska skriften. Troligen tillkom Silverbibeln i Ravenna, skapad för Theoderik den store (454-526). Texten är skriven med guld- och silverbläck på purpurfärgade blad. Från början har boken omfattat 336 blad. I Uppsala finns 187 blad bevarade, samt ett blad i Speyer, vilket upptäcktes 1970.

I boken ”Silverbibeln : Theoderiks bok” (Carlsson, 1998) berättar bibliotekarien Lars Munkhammar om Silverbibelns äventyrliga historia, om bokbandet, bladen, skriften, alla olika utgåvor osv.
Boken är indelad i åtta olika huvudkapitel. En hel del handlar om goterna, om deras språk och om det gotisk-romerska Italien.

Silverbibeln tillkom på 500-talet, men sedan vet man inte var den befann sig under de följande 1000 åren. Den dyker upp igen i Werdens klosterbibliotek vid floden Ruhr i mitten av 1500-talet. Den kan ha funnits där sedan 700-talet, men man vet inte säkert. Sedan hamnade den hos kejsaren Rudolf II i Prag, där den sedan blev svenskarnas krigsbyte 1648 i trettioåriga krigets slutskede. Drottning Kristina lät den därefter ingå i en löneutbetalning till sin hovbibliotekarie Isaac Vossius. Sedan köptes den tillbaka till Sverige av Magnus Gabriel de la Gardie, som 1669 överlämnade den till Uppsala universitet som gåva, iförd ett nytillverkat silverband. Så Silverbibelns nuvarande status kan inte gärna sägas vara ett krigsbyte. Dessutom finns det egentligen ingen tydlig ursprunglig ägare, förutom goterna då, och de har man inte sett till på ganska många sekler.

En bra bok om Silverbibeln, som dessutom är rikt illustrerad. Att läsa om Silverbibelns äventyr genom historien är ibland riktigt spännande. Du som gillar Dan Browns böcker kan här få ett litterärt och språkligt äventyr, fast ”på riktigt”.

Silverbibeln : Theoderiks bok i bibliotekets katalog


Uppsala universitet har lagt ut en onlineversion av Silverbibeln, i flera olika editioner.
Codex Argenteus online

%d bloggare gillar detta: