Bloggarkiv

God jul

julkort151223

Läsekretsen tillönskas en God jul, med nya fräscha läsäventyr!

 

God jul

Viktorianskt julkort

Bloggen vill passa på att önska alla läsare en riktigt God jul och ett Gott nytt år!

 

Julsången Gaudete

Gaudete 1582

Nordens äldsta sångbok heter Piae Cantiones (”fromma sånger”) och gavs ut i bokform första gången 1582. Dessa sånger har medeltida anor och brukade sjungas av skoleleverna (”djäknarna”) vid Katedralskolan i Åbo, Finland. Någon i Åbo på 1580-talet ansåg att de gamla sångerna borde nedtecknas och ges ut i bokform, och det kan vi vara tacksamma för idag.
En del av sångerna anses komma från Syd- och Mellaneuropa, medan andra troligen har nordiskt ursprung. Tack vare att sångerna nedtecknades för över 400 år sedan finns de kvar idag och ingår i många körers repertoar.

Idag finns ett 20-tal exemplar av 1582 års originalupplaga bevarade. Ett av dessa finns i Zetterströmska biblioteket i Östersund.

Några av de mest kända sångerna i Piae Cantiones är In Dulce Jubilo och Puer Natus in Betlehem. Båda dessa har jultema. En annan känd sång med jultema är Gaudete.

Gaudete betyder ungefär ”glädjas, fröjdas”.

Refrängen går så här:

Gaudete, gaudete! Christus est natus
Ex Maria virgine. Gaudete!
Gaudete, gaudete! Christus est natus
Ex Maria virgine. Gaudete!

Här är verserna:

Tempus adest gratiae, hoc quod optabamus,
Carmina laetitiae devote reddamus.

Deus homo factus est natura mirante,
Mundus renovatus est a Christo regnante.

Ezechielis porta clausa pertransitur,
Unde lux est orta, salus invenitur.

Ergo nostra contio psallat jam in lustro,
Benedicat domino: ”Salus regi nostro!”

En ungefärlig svensk översättning av refrängen skulle kunna vara:

Gläds, gläds! Kristus är född
av jungfru Maria. Gläds!
Gläds, gläds! Kristus är född
av jungfru Maria. Gläds!

Det finns många inspelade versioner av Gaudete. Originalversionen finns inspelad bl a med ensemblen Joculatores Upsalienses.
På Östersunds bibliotek finns den musik-cd:n att låna (”Woods, women and wine”), liksom andra samlingar med sånger ur Piae Cantiones.

Folkrockgruppen Steeleye Span hade en hit med sin a cappella-version av Gaudete 1973.

2013 släppte synthduon Erasure en ny och modern version av Gaudete. Den finns med på deras julalbum Snow Globe och släpptes också som singel.
Här är videon till låten. Gaudete!

För ditt julparty finns även en spännande klubbmix av Gaudete:

 

I den härliga vårsolens glans

Den 30 april firar vi traditionsenligt Valborgsmässoafton och vårens ankomst. Det är också tiden för de klassiska vårsångerna för manskör.

En av de mest kända vårsångerna heter just ”Vårsång” och skrevs 1846. Den kallas oftast ”Glad såsom fågeln” efter sin öppningsrad. Texten skrevs av Herman Sätherberg (1812-1897) och musiken av prins Gustaf, ”sångarprinsen” (1827-1852).

Vårsång

Glad såsom fågeln i morgonstunden
Hälsar jag våren i friska natur’n,
Lärkan mig svarar och trasten i lunden,
Ärlan på åkern och orren i fur’n.

Glad såsom fågeln i morgonstunden
Hälsar jag våren i friska natur’n,
Lärkan mig svarar och trasten i lunden,
Ärlan på åkern och orren i fur’n.

Se, hur de silvrade bäckarna små
Hoppa och slå,
Hoppa och slå
Vänliga armar kring tuvor och stenar!
Se, hur det spritter i buskar och grenar
Av liv och av dans,
Av liv och av dans
I den härliga vårsolens glans!

Se, hur de silvrade bäckarna små
Hoppa och slå,
Hoppa och slå
Vänliga armar kring tuvor och stenar!
Se, hur det spritter i buskar och grenar
Av liv och av dans,
Av liv och av dans
I den härliga vårsolens glans!
uti vårsolens glans!

Bloggen vill passa på att önska läsekretsen Glad Valborg (oavsett temperatur och väderlek).

 

Glad påsk

Glad påsk

Seden att skicka påskkort började kring sekelskiftet 1900, men håller väl nu på att försvinna.

Bloggen tar nu påskledigt och återkommer efter helgen. Passar på att tillönska alla läsare en Glad påsk!

Påskfirande

Glad Påsk

Så här i Stilla veckan kan vi fundera lite över påsken. Det är den äldsta och största kristna högtiden, och den firas till minne av Jesu uppståndelse. Men idag är det kanske inte så många som reflekterar över just detta. Istället planerar man sin kommande ledighet. Påskmaten ska inhandlas, godisäggen ska fyllas, och kanske ska det göras en färd till en fjällstuga.

För dig som vill få en lättilllgänglig guide till påsken kan jag rekommendera den lilla boken ”Glad Påsk! : fastlagen – fastan – påsken”  av Maria Maxén & Helena Waldetoft Lindroth (Nordiska museet, 1995).

Allt kring fastlagen och fastan har nog sedan reformationen blivit ganska diffust för många. Numera ser vi mest fastan som perioden innan påsk.
Fastlagen är de tre dagarna som ligger innan fastan. Den mest kända av dessa tre dagar är fettisdagen, då vi äter semlor. I flera katolska länder har man karnevaler under fastlagen. Sedan vidtar alltså fastan, om pågår i 40 dagar (46 om man räknar in söndagarna, då man inte behövde fasta). Fastan börjar på askonsdagen. Då skulle man leva återhållsamt

Våra påskseder har en intressant bakgrund. Påskriset har troligen anor från förkristen tid. Den som berördes med ris troddes förr få ta del av trädets inneboende kraft.
Numera har vi prydnadsris med fjädervippor. Dessa har funnits i ca 150 år.

Sista veckan i fastan kallas Dymmelveckan eller Stilla veckan och det är den vi är inne i nu. Fastans strängaste och mest allvarliga tid var dymmeln, dvs tiden från onsdag till lördag. Då fick ingen arbeta, och man behövde vidta olika försiktighetsåtgärder. Om man högg ved under denna tid, och sedan uppförde ett hus av den veden, så bringade man olycka över det huset. Om kreaturen skulle trampa på en flisa från den veden kunde de bli halta, o s v.

Under dymmelveckan var häxorna särskilt farliga. Man var tvungen att stänga till alla öppningar i huset så att de inte kunde ta sig in, och plocka undan alla redskap som kunde tänkas användas för färder till Blåkulla.

I boken ”Glad Påsk!” kan du läsa citat ur gamla uppteckningar som visar hur man firade påsk förr.
På långfredagens morgon brukade man piska varandra med ris för att påminna om Jesu lidande. Detta kallades ”Långfredagsskräck”. Seden är känd i Sverige sedan 1600-talet men har numera fallit ur bruk.

Det är alltid spännande att veta varför vi har våra seder och vanor. Varför äter vi så mycket ägg till påsk? Jo, under den katolska tiden var ägg förbjuden mat under fastan. När det blev tillåtet igen åt man desto fler ägg, samtidigt som hönsen började värpa igen efter vinterns uppehåll. Så det fanns gott om ägg, inte bara från höns.

En liten men innehållsrik bok, dessutom rikt illustrerad.

Glad Påsk! i bibliotekets katalog

Mark Twain om julen

“The approach of Christmas brings harrassment and dread to many excellent people. They have to buy a cart-load of presents, and they never know what to buy to hit the various tastes; they put in three weeks of hard and anxious work, and when Christmas morning comes they are so dissatisfied with the result, and so disappointed that they want to sit down and cry. Then they give thanks that Christmas comes but once a year.”
(Mark Twain, “Following the Equator”, 1893)

Julfirande med farbror Sven

SF:s jullåda

Ett av Sveriges mest långlivade radioprogram var ”Barnens brevlåda” som började sändas 1925 och lades ned först 1972. Programledare var Sven Jerring (1895-1979), som i detta program alltid kallades farbror Sven.
Många artister gjorde sin radiodebut i Barnens brevlåda, t ex Sickan Carlsson och Birgit Tengroth.

Ibland filmades inslag ur Barnens brevlåda och hamnade i SF:s journalfilmer.
I Filmarkivet kan du se ett julavsnitt av programmet från 1934, ”SF:s jullåda”.
Sven Jerring och ett 20-tal barn dansar kring en julgran, och senare i programmet dansas långdans. Farbror Sven visar barnen Jullådan, där man kan se filmade sagor. (Alla dessa sagor är dock bortklippta ur den version av programmet som finns online). Sedan ska barnen äta gräddbakelser, men en viss Efraim Alexander har ätit upp alla bakelserna.

Filmen är ca 8 minuter lång. Missa inte när farbror Sven leder dansen kring granen med verklig inlevelse!

Filmarkivet är en tjänst som drivs av Svenska filminstitutet i samarbete med Kungliga biblioteket.

S:t Nikolaus

S:t Nikolaus

Helgonet S:t Nikolaus (ca 270-342) var biskop av Myra i Mindre Asien, och den 6 december är hans egen dag. Nikolaus och Niklas har namnsdag.

På medeltiden blev Nikolaus handelsmännens och sjöfararnas skyddshelgon. Senare blev han även skolbarnens helgon och förknippades med givmildhet. En del av legenderna kring Nikolaus går ut på att han brukade ge små presenter till andra genom att gömma gåvor i deras skor.
I protestantiska länder associerades Nikolaus med julen.  Jultomten kallas ju Santa Claus i engelsktalande länder.
Nikolaus reliker är fördelade i två städer, Bari och Venedig.

I vissa kulturer och länder, t ex i Nederländerna, firar man fortfarande Nikolaus den 6 december genom att ge barnen julgåvor just detta datum.
I Sverige ansågs vädret på Nikolausdagen kunna förebåda väderleken för resten av december.

Bilden av Nikolaus förvandlades gradvis till den julröda tomtefigur vi så väl känner till idag.

Europeana berättar S:t Nikolaus historia i en intressant artikel.

Appen Årets dagar

Appen Årets dagar

Nordiska museet har lanserat en gratis app för moderna telefoner, ”Årets dagar”.
Museet har i sina samlingar stora mängder information och fakta om ger oss uppgifter om hur olika högtider och märkesdagar i kalandern har firats genom seklerna. Museet har velat göra denna information tillgänglig för ännu flera, och har därför samlat stora delar av den i den nya appen.

Årets dagar-appen ger svaren på varför vi firar olika högtider och dagar och visar hur firandet förändrats över tiden.
Ett utmärkt exempel på hur kulturhistoria kan tillgängliggöras på ett nytt sätt!

Nordiska museet lanserar appen Årets dagar

Appen Årets dagar finns tillgänglig för både Android och iOS.
Ladda ned via Google Play eller AppStore

 

Glad påsk!

Seden att skicka påskkort håller väl nu på att försvinna.
Postmuseum har en sida med historiska påskkort som du kan kika på. Postmuseum – påskkort
Bloggen tar nu påskledigt och återkommer efter helgen. Passar på att tillönska alla läsare en Glad påsk!

God jul

Inför julhelgen går bloggen in i en period av mer oregelbundna uppdateringar. En och annan historisk bok kommer att läsas.

Alla läsare tillönskas en riktigt God jul!

Viktor Rydbergs Tomten

tomten_1881 by Historiskt
tomten_1881, a photo by Historiskt on Flickr.

Viktor RydbergsTomten” är en av de mest kända svenska dikterna. Den publicerades för första gången i Ny illustrerad tidning, nr 8 1881, som utgavs den 19 februari samma år.

Det är en fascinerande känsla att här på biblioteket faktiskt kunna gå ned i vårt bokmagasin och hämta denna gamla inbundna årgång av Ny illustrerad tidning 1881.

Tomten” har publicerats många gånger, men så här såg den ut när den för första gången presenterades för läsarna.

Läs Viktor Rydbergs ”Tomten” (Projekt Runeberg)

Ny illustrerad tidning

Ny illustrerad tidning började utges 1865. Den utkom med ett nr i veckan och satsade redan från början på illustrationer som en viktig och integrerad del av tidskriften. Bilderna i tidskriften var ofta utförda med xylografi-teknik, men man publicerade även teckningar m m.
Innehållsmässigt då? I Ny illustrerad tidning medverkade regelbundet flera framstående författare och skriftställare. Tidskriften hade ett brett innehåll. I den kunde man läsa artiklar om kultur och historia, noveller och dikter, recensioner av böcker och teaterpjäser och mycket annat.
År 1900 uppgick Ny illustrerad tidning i Ord & Bild.

Idealjulklapp från 1891

Idealjulklapp 1891

För dig som ännu inte julhandlat färdigt vill bloggen idag passa på att tipsa om denna idealjulklapp från 1891.

Om vårt julfirande

Och nu är det jul

Julen är snart här. Det är den mest traditionstyngda av alla våra högtider, och innehåller även en del paradoxer som många har intresserat sig för. Exempelvis firar vi i vårt protestantiska men sekulariserade land ett katolskt helgon (S:t Lucia). Vidare kommer julens ideal från landsbygden, trots att de flesta av oss idag lever i städer.

Etnologen Bo Lönnqvist tar ett intressant grepp på julen i sin bok ”Och nu är det jul…” (Schildts, 2005). Bokens utgångspunkt är det finlandssvenska julfirandet, men Finland och Sverige hade som bekant en gemensam historia i ca 600 år. Detta ger en fräsch vinkel.

Lönnqvists bok tar ett etnologiskt och ibland även filosofiskt perspektiv på julen, vilket betyder att boken har ett djupare innehåll än en del andra julböcker. Han sätter in julen i ett bredare sammanhang.

”Av den icke-kommersialiserade julen, en förindustriell jul i agrar miljö, återstår idag bara ätandet, drickandet, ljuset som symbol mot mörkret och de gröna grenarna – julgranen – som påminnelse om den kommande våren.”

Här kan du läsa om julseder från 1700-talet och fram till idag, om 1960-talets alternativa jular, om julfirande i herrgårdar och torpstugor och om städernas skyltfönster och julgator.

Julen är ofta fylld av förväntningar. Ibland kan det finnas en bild av en ”idealjul” som få når upp till. Då vill vi ha ordning som skapar reda i vardagskaoset. Lönnqvist avslutar boken med några riktigt bra kapitel med olika tankar om julen i ett större sammanhang.

En tankeväckande och bra julbok. Här finns intressant läsning att fundera över mellan julmiddagarna.

Och nu är det jul… i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: