Demokratins historia och framtid

Emot allmänna val

I år är det valår och ämnet demokrati uppmärksammas mer än vanligt. Projekt dras igång, vars syfte är att öka valdeltagandet. Vi påminns om att demokratin inte är självklar och att vi ska sätta värde på vår möjlighet att få rösta i allmänna val vart fjärde år. Demokrati och allmänna val är nästan helt synonyma begrepp.

Samtidigt befinner sig den representativa demokratin i kris. De politiska partierna tappar medlemmar, och allt färre medborgare vill ställa upp som valbara kandidater. Dessutom minskar hela tiden medborgarnas förtroende för partierna, för de folkvalda parlamenten och för Europeiska Unionen. Vad kan vi göra åt detta?

Den här frågeställningen tar David van Reybrouck upp i ”Emot allmänna val : ett anspråkslöst förslag för att rädda demokratin” (Natur & Kultur, 2018).

Reybrouck är belgisk kulturhistoriker och arkeolog. På svenska av honom finns sedan tidigare den utmärkta boken om Kongos historia, som jag tidigare rekommenderat i bloggen.

I ”Emot allmänna val” börjar Reybrouck att ställa diagnos på dagens västerländska demokrati. Alla älskar demokratin, men samtidigt misstros den.

Författaren driver tesen att det är den elektoral-representativa demokratin som är problemet. Hela vår nuvarande konstruktion med politiska kandidater som medborgare röstar på i allmänna val är endast ca 250 år gammal och tillkom i en helt annan tid, påpekar Reybrouck.
”Om unionens fäder i USA och den franska revolutionens hjältar hade känt till vilken kontext deras metod skulle fungera i 250 år senare så skulle de förmodligen ha utformat en annan modell” skriver han, och jämför med andra uppfinningar från 1700-talet – skulle vi fortfarande använda luftballonger för flyg idag trots att både teknik och samhälle utvecklats kraftigt sedan dess? Idag för medborgarna sin egen talan på flera olika sätt, inte minst via sociala medier.

Sedan övergår Reybrouck till att lyfta fram lottningen, en metod som använts tidigare vid olika tidpunkter i historien.
Han beskriver hur man använde lottning i antikens Aten, i italienska städer som Venedig och Florens under renässansen, och hur detta spreds till t.ex. Spanien. Ofta kombinerades lottning med olika sorters val, något som skapade en överraskande god balans och stabilitet. 1700-talsfilosofer som Montesquieu och Rousseau hyllade lottningssystemet. Valet ansågs däremot vara en aristokratisk metod. Ändå blev det just denna metod som från 1700-talets slut kom att helt bli synonym med ordet demokrati. I samma veva försvann lottningen helt som demokratisk procedur. Reybrouck förklarar sedan hur detta gick till.

Reybrouck övergår sedan till att beskriva olika experiment med nya former av demokratiska beslutsvägar som testats i bl.a. USA, Kanada, Island, Irland och Nederländerna. Här får vi intressanta upplysningar om försök med medborgarparlament och hur dessa har fungerat tillsammans med etablerade partier och massmedia.

Sedan presenteras en idémodell över hur man skulle kunna bygga ett system av lottade lagstiftande församlingar.
Historiskt är lottningen ett mera demokratiskt instrument än val, hävdar Reybrouck. Han argumenterar också för införandet av nya system som rådslag, medborgarpaneler och crowdsourcing.

Det hela är mycket intressant och läsaren av ”Emot allmänna val” ges nya perspektiv som stimulerar kreativa tankar. Boken utkom i Belgien redan 2013 och blev då mycket omdebatterad. Sedan har Reybroucks bok utgivits i flera länder och en ny utgåva utkom 2016, med ett nyskrivet efterord av författaren. Där skriver han att i bokens första utgåva varnade han för en lång period av stor instabilitet om vi inte anpassar vår demokrati efter vår egen tid. I efterordet skriver han ”Jag visste verkligen inte att det skulle gå så snabbt”.

”Emot allmänna val” är en mycket intressant samtidsanalyserande bok att läsa och sedan diskutera med andra. Den skulle kunna användas i en bokcirkel för facklitteratur. Boken utmanar etablerade föreställningar och ger läsaren nya intressanta perspektiv och saker att fundera över.
Boken är ganska lättläst, även om vissa ord i texten är något akademiska. Författaren ger dock en förklaring till alla de uttryck som används i texten.

Emot allmänna val i bibliotekets katalog

Annonser

Om Thomas

Bibliotekarie vid Östersunds bibliotek.

Publicerat på 6 augusti, 2018, i Politik och märkt , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken. 2 kommentarer.

  1. Hej!

    Efter långt sökande har jag svårt att hitta hur antikens tänk och litteratur påverkat oss idag, är det något som ni skulle kunna svara på eller komma med någon idé?

    Mycket tacksam för svar!

    Med vänliga hälsningar

    Ellen

    Gilla

    • Hej!
      Detta är en facklitteraturblogg som ger boktips.
      Ett av de nyare boktipsen i bloggen är ”Arvet och arvtagarna”, om arvet från Mesopotamiens högkulturer: https://historiskt.wordpress.com/2016/05/04/arvet-fran-mesopotamien/

      Svaret på din fråga hittar du bäst genom att söka i böcker på ditt lokala bibliotek. Det finns ganska mycket litteratur om antiken, med lite olika vinklar. Här är några nyare titlar som du kan fråga efter på ditt lokala bibliotek:
      * ”Antiken : från faraonernas Egypten till romarrikets fall”, Natur & Kultur, 2017
      * Lappalainen, Tomas: ”Världens första medborgare : om statens uppkomst i det antika Grekland”, Lind & Co, 2017
      * Queckfeldt, Eva: ”Romarriket : den romerska republiken”, Historiska media, 2014
      * Veyne, Paul: ”När världen blev kristen 312-394”, Daidalos, 2013
      * Hedin, Christer: ”Mellanöstern under antiken : kulturernas mötesplats”, Dialogos, 2008
      * Tengström, Emin: ”På spaning efter en europeisk identitet : det antika Rom, den Europeiska unionens historiska fundament”, Santérus, 2004
      Du kan också leta i världshistoriska översiktsverk i flera band, och kika i den/de delar som handlar om just antiken. Det beror lite på hur pass djupt du vill gå i ämnet. Fråga på ditt lokala bibliotek, så kan de visa dig vad de har i detta ämne.
      Vänliga hälsningar / Thomas Drugg

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: