Bloggarkiv

Medeltida stöldskydd

Medeltida bok-förbannelse

I medeltida handskrifter kan man emellanåt hitta stöldskydd i form av förbannelser eller besvärjelser, med uppgifter om de olyckor och elände som kommer att drabba den som stjäl boken ifråga.
Böcker var vid denna tid verkliga värdeföremål.

Medievalists.net listar några intressanta medeltida bok-förbannelser.
Texten här ovan finns i en Bibel från 1172, som ägs av British Library.

Texten lyder (i fri översättning):
”Om någon tager denna bok, må han döden dö; må han stekas i en panna; må fallandesjukan och febern förlama honom; må han brytas på hjulet, och hängas. Amen.”

Det är dock oklart hur effektivt denna typ av stöldskydd var.

Medievalists.net: Top 10 Medieval Book Curses

 

Böckernas händer och fötter

Bokspänne
Bokspänne på inkunabel (1495). Zetterströmska biblioteket. Östersund.

Den nederländska bokhistoriska bloggen Medievalbooks postar många intressanta inlägg om medeltida litteratur och om läsning.

Ett av de senaste inläggen handlar om böckernas händer och fötter. Det är inte så konstigt som det först kan låta.

Innan boktryckarkonsten hade introducerats i Europa var böckerna i allmänhet stora och ofta tunga. De var också dyrbara och fanns endast i ett fåtal exemplar per titel. Att handskriva en kopia av en bok tog tid.

De flesta böcker var skrivna på pergament. Detta material har en tendens att krulla ihop sig. Böckerna behövde därför vara ordentligt tillslutna när de inte användes. Därför uppfanns bokspännen i metall. Med dessa kunde man knäppa ihop boken, ungefär som med ett nutida mobilfodral med knapp. Detta gjorde att boken effektivt hölls ihop och förhindrade också att fukt kom in mellan sidorna.

Dessa bokspännen kunde vara konstnärligt utformade, ibland som händer och fingrar.
(Se bilder i Medievalbooks)

Men fötterna då? Även bokens fötter uppkom på grund av ett praktiskt behov.

Böcker kunde ofta förvaras på snedställda pulpethyllor. Ibland kunde böckerna även vara fastkedjade. Det var en sorts tidigt stöldskydd för bibliotek och andra boksamlingar. En fastkedjad bok kallas ”liber catenatus”.

Böckerna lästes då vid dessa pulpethyllor, i stående skick. För att inte sidorna skulle skadas av läsningsaktiviteten (bindningen kunde skadas, så att sidorna lossnade) uppfann man fötter. Dessa utgjordes av små metallpiggar som fästes nedtill på bokens pärmkanter. Man kan jämföra med metallfötterna under en modern resväska.

Det intressanta är att boken här sågs som ett objekt, ett hjälpmedel vars praktiska användning kunde förbättras genom extra tillbehör som händer och fötter.

Medievalbooks: Hugging a medieval book

Världens äldsta judiska bönbok ställs ut

Det hör inte till vanligheterna att man kan få en chans att titta på 1200 år gamla böcker. Men nu finns möjligheten för den som befinner sig i Jerusalem, meddelar Medievalists.net.

Bible Lands Museum ställer ut världens äldsta judiska bönbok, en liten bok från år 820. Den består av 50 sidor hebreisk text som förtecknar morgonens böner samt några liturgiska dikter. Boken har otroligt nog fortfarande sin originalinbindning.

Boken befinner sig tillfälligt i Jerusalem. Den ägs av en amerikansk privatperson och ska senare permanent deponeras i Museum of the Bible, som nu är under uppförande i Washington D.C.

Nyhetsinslag från den israeliska tv-kanalen Arutz Sheva:

Bokomslag från förra sekelskiftet

Bokomslag "Day of the Dog" (1904)

Kring år 1900 var det på modet att ge ut böcker med påkostade omslag. Omslagsmotivet var ofta inpräglat i pärmar och rygg, med inlagda färger. Ibland var banden dekorerade med guld- och silverfärg.

Det var ofta mycket konstnärlig formgivning med blomrankor, djurmotiv och porträttbilder. Även bokens titel och författarnamn kunde bli en integrerad del av omslagets design.

Webbplatsen Retronaut har samlat ihop ett flertal bilder av några tidstypiska omslag.

Retronaut: Book covers, c 1900

 

Handbok i simning från 1587

De arte natandi, 1587

År 1587 utgavs boken De Arte Natandi (Simningskonsten), skriven av Everard Digby. Det var en bok i två delar och var skriven på latin. Den ena delen var teoretisk medan den andra innehöll praktiska råd.

Åtta år senare översattes boken till engelska, med titeln ”A short introduction for to learne to swimme. Gathered out of Master Digbies Booke of the Art of Swimming. And translated into English for the better instruction of those who vnderstand not the Latine tongue”.

Verket var rikt illustrerat med hela 40 olika träsnitt, som avbildar simmare i olika positioner.
Digbys bok blev inflytelserik och han var tidigt ute med att tänka på säkerhetsfrågor. Bl a rekommenderas att man inte ska gå ned i en flod med fötterna först eftersom man då kan fastna i gyttjan på botten. Likaså bör man ha med en följeslagare ifall man skulle behöva hjälp under simningen.

The Public Domain Review har nu digitaliserat 20 av de fina träsnitten ur boken.
http://publicdomainreview.org/collections/the-art-of-swimming-1587/

De arte natandi tycks vara sällsynt i sin tryckta version och boken finns inte på något svenskt bibliotek.

 

Tideboken ”Wardington Hours”

Wordington Hours

Digitaliseringsmöjligheterna gör det idag möjligt för bibliotek, museer och arkiv att presentera sina samlingar på ett nytt sätt och göra dem tillgängliga online.

Som jag tidigare tipsat om här i bloggen har British Library i London exempelvis lagt ut flera av sina finaste böcker online som ”virtual books”. Det betyder att du kan bläddra i böckerna virtuellt i din egen webbläsare.
Man har särskilt velat digitalisera sina många tideböcker. British Library har en stor och mycket fin samling tideböcker. Samlingen uppgår till nästan 400 st.

”Books of hours” kallas på svenska tideböcker. De innehöll bönerna för den katolska kyrkans s k kanoniska timmar. Dessa böcker var rikt illustrerade och var populära statusföremål bland högreståndspersoner vid denna tid. Sådana här tideböcker kunde vara mycket dyra att köpa.

En av de mer kända tideböckerna är ”The Wardington Hours”, som med hjälp av donationer kunde räddas kvar i Storbritannien 2007, då British Library köpte in den. Annars hade den köpts av utländska samlare.

”The Wardington Hours” tillkom i Paris någon gång mellan 1410 och 1440. I Paris fanns vid denna tid en mycket framstående bokmålarverkstad, som man tror ligger bakom några av de finaste tideböckerna.

Tideboken har åtta miniatyrmålningar som skildrar Kristi passionsberättelse. Tack vare British Librarys digitalisering kan vi nu studera denna vackra handskrift online.
Zooma in i bilderna och studera det enastående måleriet med alla sina färgsprakande detaljer.

The Wardington Hours – BL digitised manuscripts

 

Medeltida storverk

Böcker finns i alla möjliga storlekar. Vissa kan vara mycket stora och ibland ganska otympliga att hantera.

Bloggen ”Medieval Fragments” drivs av universitetet i Leiden, Nederländerna.

I bloggposten Giant Medieval Manuscripts berättas om ett antal riktigt stora medeltida böcker. En av de titlar som beskrivs är Codex Gigas, ”Jätteboken”, som förvaras på KB i Stockholm. Den är mer känd under namnet Djävulsbibeln. Namnet kommer dels på grund av en grotesk djävulsbild som finns i den, och dels för att den enligt legenden sägs ha skrivits av en munk i ett böhmiskt kloster på en enda natt med djävulens hjälp. 1648 togs den som krigsbyte av svenskarna i Prag, och sedan dess finns den på KB. Boken väger över 75 kilo.

Flera andra av de medeltida handskrifterna i mycket stort format som beskrivs utgörs av noter. Det var helt enkelt praktiskt att ha stora böcker med noter, eftersom dessa kunde ligga uppslagna på en pulpet medan kören stod runt omkring.

 

Klotter i marginalen

Man ska inte rita i böcker, det är ju allmänt känt. Inte heller ska man skriva en massa egen text i dem. Detta gäller särskilt biblioteksböcker.
Men om marginalanteckningarna och klottret är tillräckligt gammalt kan det bli kulturhistoria.

BuzzFeed berättar i en intressant artikel om några gamla böcker med marginalanteckningar och bilder. En del klotter är flera sekler gammalt. En liten flicka vid namn Elizabeth ritade på 1700-talet bilder av hus i en förstaupplaga av Shakespeare.

BuzzFeed: 7 pieces of fascinating marginalia

 

Förbjudna böcker

100 banned books

Det skrivna ordet har stor sprängkraft och kan anses farligt. Under historiens gång har många böcker förbjudits av olika skäl. Det är inte bara totalitära stater som förbjudit böcker, även kyrkliga institutioner och demokratiska stater har ägnat sig åt censur av litteratur.

I boken ”100 banned books : censorship histories of world literature” av Nicholas J Karolides, Margaret Bald och Dawn B. Sova (Checkmark Books, 1999) får vi en intressant sammanställning av 100 böcker som under olika perioder förbjudits. De flesta av titlarna är välkända, och en del av dem är litterära klassiker.

Böckerna är indelade i fyra kategorier: de som förbjudits av politiska skäl, av religiösa skäl, av moraliska skäl och av sociala skäl.

Varje bok beskrivs på några sidor och inleds med ett referat av bokens innehåll. Sedan redovisas bokens censurhistoria, som ibland är lång, och varje avsnitt avslutas med tips på annan litteratur i ämnet för den som vill läsa vidare.

Några av världslitteraturens mest kända verk finns med i ”100 banned books”.
Voltaires Candide, Boccaccios Decamerone, Flauberts Madame Bovary, Dickens Oliver Twist, Steinbecks Vredens druvor och Möss och människor, Stowes Onkel Toms stuga, Orwells 1984 och Djurfarmen, Joyces Odysseus, Anne Franks dagbok och många andra.

Än idag är många av dessa klassiska verk omdiskuterade. Vissa argumenterar för att man ska sätta varningsetiketter, s k ”trigger warnings” på böckerna.

Samtidigt pågår ett omfattande digitaliseringsarbete, för att istället göra klassisk litteratur fritt tillgänglig för alla via internet.

”100 banned books” ger oss en nyttig påminnelse om det fria ordets betydelse. Inte minst i USA är det inte ovanligt att bibliotek anmodas att ta bort oönskad litteratur ur sina samlingar. Flera sådana censurdebatter beskrivs också i ”100 banned books”. Det märks att boken primärt är skriven för amerikanska läsare, men innehållet är ändå allmängiltigt. Vår kulturhistoria skulle ha varit betydligt torftigare och fattigare om dessa verk hade förbjudits.

Visste du exempelvis att Rousseaus ”Bekännelser” under en tid var förbjuden att införas i USA? Det var meningen att tullen skulle beslagta eventuella exemplar av boken, som ansågs skadlig för den allmänna moralen. Förbudet upphävdes 1930.
På samma sätt var Nabokovs ”Lolita” länge förbjuden i länder som Storbritannien, Frankrike och Argentina. I Sydafrika tilläts publicering av ”Lolita” först 1982.
Personer som skickade förbjudna böcker med posten till en mottagare kunde åtalas för spridande av ”obscent material”, och det kunde förekomma räder mot bokhandlar, där alla exemplar av någon oönskad titel beslagtogs. Bokhandlarna riskerade åtal.
En del av dessa titlar är fortfarande förbjudna i vissa delar av världen. På våra svenska folkbibliotek finns de dock fritt tillgängliga för lån.

”100 banned books” kan t ex användas som uppslagsbok för boktitlar. Och den som vill veta vilka klassiska verk ur litteraturhistorien som t ex har ifrågasatts för sitt sexuella eller politiska innehåll får i boken en praktisk sammanställning av dem.
Läsvärd och tankeväckande.

100 banned books i bibliotekets katalog

Messenius och Scondia illustrata

Scondia illustrata

Östersunds bibliotek har en hel del rariteter i sina äldre samlingar. De flesta av dessa böcker inköptes av professor Carl Zetterström i början av 1800-talet, vars stora bokdonation utgjorde bibliotekets grundbestånd. De äldsta böckerna, de som är tryckta före 1830, är samlade i Zetterströmska biblioteket.

En av de stora foliantvolymer som står på avdelningen för historia i Zetterströmska biblioteket är Johannes Messenius livsverk, ”Scondia illustrata”. Detta är en bok med en intressant bakgrundshistoria.

Johannes Messenius (1580-1636) hade som barn gått i klosterskola i Vadstena och var troende katolik. Detta var ett problem eftersom allt utövande av katolsk gudstjänst var förbjudet sedan 1595 i Sverige. Han blev, trots kung Karl IX:s och andras misstänksamhet, utsedd till historiker och lärare vid Uppsala universitet. 1610 fick han dock avsvära sig alla katolska ”villfarelser”.

Messenius intresserade sig särskilt för utgivandet av medeltida historiska källskrifter som Magnus Erikssons landslag, flera rimkrönikor och Adams av Bremen kända beskrivning över Norden. Messenius brukar också anses som en banbrytare, en representant för en ny tids historieskrivning med vaknare kritik och med ett mångsidigare studerande av källor.

Messenius var omtyckt av studenterna i Uppsala, men blev osams med sina lärarkollegor genom, som Nordisk Familjebok uttrycker det, ”häftighet, övermod och skryt”.
Det blev rejäla konflikter på universitetet, särskilt sedan Messenius fått Johannes Rudbeckius till huvudmotståndare. Till sist blev kanslern Axel Oxenstierna tvungen att ingripa, och det slutade med att både Messenius och Rudbeckius förflyttades från Uppsala.

1616 blev Messenius inblandad i en rättegång mot en viss Jöns ”Papista” Hansson, som anklagades för förbindelser med katoliker i Polen. Messenius hade för sin hustrus räkning försökt återförvärva egendom som ägts av hans svärfar, men som nu ägdes av Erik Jöransson Tegel. Den sistnämnde såg nu till att offentliggöra en del dokument, som Messenius oförsiktigt låtit Jöns Hansson sprida i Polen. I dessa dokument framställdes Messenius som katolikvänlig. Messenius syfte var att försöka komma över några svenska historiska källskrifter som förvarades i ett polskt kloster.
Det var en känslig period eftersom det vid denna tid ryktades om ett förestående polskt angrepp på Sverige.

Messenius dömdes till döden för att ha haft ”hemliga förbindelser med Sveriges fiender i Polen”. Han benådades dock till fängelse på Kajaneborgs slott i Österbotten, Finland. Han levde sedan i fångenskap i nästan 20 år. Han frigavs 1635 men avled redan året därpå.

Under sin fängelsevistelse skrev Messenius sitt stora historiska arbete ”Scondia illustrata” – det förhärligade Skandinavien.

Vid Messenius död 1636 var boken fortfarande opublicerad. Regeringen ville då inköpa boken för att ge ut den. Man erbjöd Messenius änka 500 daler, men hon tog med sig manuskriptet och reste från Sverige. Hon erbjöd manuskriptet till kung Vladislav av Polen.

Scondia illustrata

Det var sonen Arnold Johan Messenius som återförvärvade boken så att den kunde ges ut. Han lät också renskriva stora delar av materialet. Boken utgavs slutligen i flera delar 1700-05, och det är dessa delar som finns inbundna i ett enda band i Zetterströmska biblioteket.

”Scondia illustrata” består av 15 böcker eller ”tomer”. De åtta första innehåller en kronologisk krönika från Noaks ättlingar t o m Karl IX. En av böckerna är en helgon- och biskopshistoria, en handlar om Filnland och de baltiska provinserna, två tar upp källredovisningar och diskussioner, och en särskild bok, Censura, består av kritiska uppgörelser med äldre historiker.

Både sonen och sonsonen fick även de ett olyckligt slut. Sonen Arnold Johan Messenius utnämndes visserligen till rikshistoriograf och adlades, men blev sedan inblandad i en process där hans son Arnold anklagades för högförräderi. Arnold, som alltså var sonson till Johannes Messenius, var i opposition till de aristokratiska rådsherrarna, bl a kanslern Axel Oxenstierna. Han hade författat en anonym skrift där han varnade hertig Karl Gustav (senare kung Karl X Gustav) för rådsherrarnas ränksmideri. Där förekom också ett gravt angrepp på drottning Kristina.

Det visade sig också att en del av bakgrundsmaterialet till skriften hade tillhandahållits av rikshistoriografen Arnold Johan Messenius, som för att rädda sonen oriktigt tog på sig ansvaret för pamfletten. Det hjälpte dock inte. Båda dömdes till döden och halshöggs år 1651.

Messenius Scondia illustrata

Om ”Scondia illustrata” kan du läsa mera i en särskild bok av Harald Olsson: ”Johannes Messenius Scondia illustrata : studier i verkets tillkomsthistoria och medeltidspartiets källförhållanden” (Gleerups, 1944). Här finns också en biografisk artikel om Messenius.

Harald Olssons bok i bibliotekets katalog

En annan bok om Messenius är Henrik Schücks ”Messenius : några blad ur Vasatidens kulturhistoria”  (Svenska akademiens handlingar, 1920).

Henrik Schücks bok i bibliotekets katalog

 

Svenska slottsbibliotek

Resa i tysta rum

Idag 23 april firas Världsbokdagen, instiftad av Unesco. Vad passar då bättre än att tipsa om en bok om en mindre känd del av vårt litterära kulturarv – slottsbiblioteken med sina samlingar.

”Resa i tysta rum : okända svenska slottsbibliotek” av Per Wästberg, Anita Theorell och Hans Hammarskjöld (Bonniers, 2004) är en mycket fin bok som tar oss med på en resa till platser som inte är tillgängliga för allmänheten. Författarna gör nedslag i de ibland ganska omfångsrika samlingarna och hittar mycket intressant, både kända verk och annat som mer är av sorten kuriosa.
Samtidigt är det en berättelse om de personer som aktivt byggde upp biblioteken på 1700- och 1800-talet. Vetgiriga, läshungriga, litteraturälskande eller rentav uttråkade godsherrar bodde långt ut på landet och ville ha ett bra bibliotek nära till hands. Vi får följa deras tankar och deras liv.

Det här är verkligen en bok om en svunnen värld, som känns helt annorlunda för oss. Vår nutid är ofta präglad av en slit-och-släng-kultur, där få saker anses värda att spara någon längre tid. Men dessa boksamlingar var ihopsatta just för att bevaras. Biblioteken har vårdats i flera generationer.
En del av de personer som satte ihop biblioteken skrev dessutom själv egna alster. Flera av dessa visas också i boken.

Författarna har tidigare skrivit den Augustbelönade klassikern Minnets stigar om svenska kyrkogårdar, och ”Resa i tysta rum” är gjord i liknande stil. De är mycket bra på att fånga atmosfärer och stämningar i slottsbiblioteken, och Hans Hammarskjölds utsökta fotografier är av mycket hög klass.
Vi får besöka hela 25 olika slottsbibliotek. De flesta av dessa boksamlingar har en kärna från 1700-talets slut. Ibland fanns en vilja att samla allt mänskligt vetande i bokform, andra gånger kunde syftet vara att visa den egna släktens anor och status. Det fanns också de som använde böckerna som ren inredningsdekor.

Se handkolorerade illustrationsblad, utvikbara bilagor, brev med kungliga signaturer, vackra jordglober, exempel på framstående bokhantverk och inbindningar från flera sekler och mycket annat.

”Resa i tysta rum” är en bok som får läsaren att förflyttas till en annan tid och en annan miljö. Det är en berättelse om bildningshistoria, bokhistoria och små biografiska noteringar om ägarna till slotten och herrgårdarna. Boken är mycket fantasieggande och dessutom väldigt tjusig. Man funderar på hur många dolda kulturskatter det egentligen kan finnas i vårt land. Säkert fler än vi tror.

Resa i tysta rum i bibliotekets katalog

Lindisfarne-evangeliariet

Lindisfarne-evangeliariet

Evangeliarier tillhör höjdpunkterna i det medeltida bokmåleriet. Ett evangeliarium är en handskrift som innehåller texten till de fyra evangelierna. Ofta ingår också i handskriften målade framställningar av evangelisterna, och s k kanonbågar (konkordanstabeller som relaterar de olika evangelierna till varandra).

Ett av de mest kända evangeliarierna är det från Lindisfarne, en ö utanför norra Englands kust. (Lindisfarne är mest känd för att det var där den allra första kända vikingaräden mot engelskt område utfördes år 793).
Det praktfulla Lindisfarne-evangeliariet skapades troligen kring år 700 och har fantastiska utsmyckningar av mycket hög konstnärlig klass. Dessutom är handskriften oerhört välbevarad.
Den ursprungliga bokbandet var rikt smyckat med juveler. Det gick förlorat under vikingarädernas tid, men ett nytt band skapades på 1850-talet.
De konstnärliga textsidorna med slingor, djur och spännande färgsättning har bl a inspirerat dagens formgivare av bokomslag.

Lindisfarne-evangeliariet är även språkhistoriskt viktigt. På 900-talet försågs texten med en översättning till en nordöstfornengelsk dialekt. Det är den äldsta kända bibelöversättningen till engelska.

Handskriften finns idag på British Library i London. De har digitaliserat hela Lindisfarne-evangeliariet, vilket betyder att du virtuellt kan bläddra i handskriften online.

BL Digitised Manuscripts : The Lindisfarne Gospels

Här finns 8 olika ingångar till handskriften. Du kan t ex välja något av evangelierna och sedan bläddra fram och tillbaka. Det går att blåsa upp varje bild i helskärmsläge, och du kan zooma in i varje bild för att studera det fantastiskt konstnärliga bokmåleriet.
Egentligen är det ganska fantastiskt att vi alla idag kan sitta hemma framför datorn och virtuellt bläddra i, och detaljstudera en sådan här bokskatt.

10 mycket ovanliga böcker

Rohonc Codex

Det finns gott om riktigt ovanliga böcker. En del skulle kalla dem bisarra eller åtminstone rejält udda. Sedan tidigare finns en hel bok i ämnet, som bloggen tidigare tipsat om: Bisarra böcker.

ListVerse har nu publicerat en 10-i-topplista över världens mest udda böcker, och i den hittar vi både gamla och nya bekantskaper. Läs om 1500-talsmystikern John Dee och hans ”Book of Soyga”, eller om Rohonc Codex, som ingen vet ens vilket språk den är skriven på, eller hur gammal den är.
En del av böckerna finns ute i digitala versioner online. Länkar finns i artikeln.
LiveVerse : 10 of the most bizarre books ever written

En tidebok från 1400-talet

Ur The Bedford Hours

Modern teknik gör det möjligt för bibliotek, museer och arkiv att presentera sina samlingar på ett nytt sätt och göra dem tillgängliga online.

British Library i London har exempelvis lagt ut flera av sina finaste böcker som ”virtual books”. Det betyder att du kan bläddra i böckerna virtuellt i din egen webbläsare.

Ta gärna en titt på ”The Bedford Hours”, som är en av de finaste medeltida bönesamlingarna. Denna bönbok, som skapades i Paris mellan 1410 och 1430, är extremt påkostad. Den innehåller 38 stora handmålade illustrationer och ca 1200 marginalillustrationer.

”Books of hours”, eller tideböcker, innehöll bönerna för den katolska kyrkans s k kanoniska timmar. De var rikt illustrerade och var populära statusföremål bland högreståndspersoner vid denna tid. Sådana här böcker kunde vara mycket dyra att köpa. Just den här boken ägdes av John, hertig av Bedford och bror till den engelske kungen Henrik V. Man vet tyvärr inte namnet på illuminatören, som bara kallas ”The Bedford master”.

Boken är verkligen enastående vacker. I British Librarys virtuella version kan du även zooma in på varje sida för att studera detaljer.

För att ta del av British Librarys virtuella böcker kan du behöva ladda ned en insticksmodul till din webbläsare. Själv fick jag installera en insticksmodul till Silverlight i min Firefox. Men det är värt besväret.

British Library – Virtual books

Vad är en raritet?

Kungliga Biblioteket har flera läsvärda bloggar. En av dem heter ”Om samlingar och bevarande”.

Just nu läggs en serie inlägg ut som alla handlar om rariteter. Inom biblioteksvärlden används ordet om böcker eller trycksaker som på något sätt är sällsynta. Men hur definieras egentligen en raritet?
KB listar fem kriterier. Innehåll, proveniens (härkomst), bild, typografi och band. Alla dessa fem kriterier kan var och en för sig innebära att en viss bok ses som rar.

KB:s samlingar av rariteter omfattar 21 hyllmeter, eller ca 1000 volymer svenskt tryck.

KB: Om samlingar och bevarande
Vad är en raritet?
Del 1 – Innehåll
Del 2 – Proveniens (härkomst)
Del 3 – Bild
Del 4 – Typografi
Del 5 – Band

%d bloggare gillar detta: