Bloggarkiv

Slagfält under medeltiden

Slagfält under medeltiden

På senare år har svenska förlag börjat ge ut fler böcker om militärhistoria och strategi. Genren har alltid varit stor på andra språk, t ex engelska, men nu kan alltså svenska läsare också ta del av spännande böcker i ämnet.
En av de senaste titlarna är ”Slagfält under medeltiden : från Hastings 1066 till Brunkeberg 1471” av Kelly DeVries, Martin J Dougherty, Iain Dickie, Phyllis G Jestice och Christer Jörgensen (Fischer & Co, 2014).

Boken är i stort format och beskriver 20 kända slag, de flesta från 1200- 1300- och 1400-talen.
Varje slag beskrivs ingående på ca 10 sidor. Tydliga faktarutor om bakgrund, medverkande styrkor etc gör det lätt för läsaren att följa med. Dessutom finns nygjorda stora kartillustrationer av varje slag, där du kan se härarnas uppställning och se slagets händelseförlopp.
Brunkeberg 1471 är kanske det slag som har det största svenskintresset, men i den här boken kan du läsa om många andra kända slag.

Vad var det som låg bakom Vilhelm Erövrarens politiskt avgörande seger i slaget vid Hastings 1066? Vilken betydelse fick segern i Konstantinopel 1203-1204 för Venedigs utveckling till stormakt? Det är exempel på frågor som du får svar på i den här boken.

Du som är särskilt intresserad av t ex korstågen kan läsa om slaget vid Hattin 1187 och Arsuf 1191. Om du hellre vill läsa om hundraårskriget så erbjuder ”Slagfält under medeltiden” utmärkta artiklar om slaget vid Sluis 1340, Crécy 1346 och Azincourt 1415.

Två slag som ”jubilerar” i år är Bouvines 1214, ibland kallat ”medeltidens historiskt mest viktiga slag som de flesta idag inte känner till”, och skottarnas viktiga seger vid Bannockburn 1314. Båda dessa slag kan du läsa om i boken.

Bland artikelförfattarna finns historieprofessorer och redaktörer för militära tidskrifter.

Jag tror att den här stiliga och bläddervänliga boken tilltalar även den som vanligtvis inte brukar läsa böcker om historiska slag. Lättläst och intressant.

Slagfält under medeltiden i bibliotekets katalog

 

Vikingar i krig

Vikingar i krig

”Bevare oss för nordmännens raseri, Herre” är en översättning av en latinsk text som skrivits ned i en anglosaxisk bönbok.
Att se vikingaskepp närma sig vid horisonten var inget som irländska munkar på 800- och 900-talet längtade efter.

Bilden av vikingarna har förändrats under årens lopp. På 1800-talet ville man se vikingen som en tapper och ädel nordisk kämpe, en nationalromantisk hjälte. Sedan sågs vikingen mest som en våldsam plundrare. På senare tid har ofta vikingarnas egenskaper som handelsmän, hantverkare och bosättare lyfts fram. Men vikingens värld var våldsam, liksom krigföringen vid denna tid.

”Vikingar i krig” av Kim Hjardar och Vegard Vike (Bonnier Fakta, 2013) ger en beskrivning av vikingatidens militära historia under perioden ca 750-1100.
Detta var en intensivt expensiv och utvecklingsrik period i Nordens historia. Vikingarnas färder tog dem till Kaspiska havet, till Jerusalem och ända till Nordamerika. Hur kunde det vara möjligt, och hur såg vikingarnas samhälle ut? Svaret får vi i den här fina boken, som använder sig av de senaste forskningsrönen.

Författarna är mycket kunniga i sitt ämne. Kim Hjardar är historiker vid Oslo universitet och expert på vikingatiden, och Vegard Vike är arkeologisk konservator vid Kulturhistoriska museet i Oslo. De vill ge en nyanserad och modern bild av vikingarna och deras värld, och lyckas bra med det i sin bok.

”Vikingar i krig” är uppdelad i flera huvudavsnitt. Först presenteras vikingarna, deras samhälle och religion. Sedan följer ett avsnitt om vikingarnas krigskonst och militära organisation. Därefter kommer särskilda studier av först skeppet, det så centrala fortskaffningsmedlet för vikingarna, och sedan om deras vapen. Bokens längsta avsnitt heter ”Vikingarna anfaller!” och beskriver vikingafärderna och plundringstågen till Irland, England, frankerriket, iberiska halvön, färderna i österled till nuvarande Ryssland och till Bysans, och avslutningsvis Grönland och Amerika.

Läs om vikingarnas stenhårda hederskultur som kombinerades med ett starkt matriarkat hemma på gården, och om vikingarnas slavhandel. Och hur var det egentligen med bärsärkarna?

Jag tror inte att jag tidigare sett en sådan här nästan häpnadsväckande detaljerad och intressant skildring av vikingarnas strategier och stridskonst.

Bara ett exempel: Vikingarna var experter på att bygga fästningar. Ännu mer än tusen år senare finns det många lämningar kvar av borgar och andra befästningar. I den här boken kan vi läsa hur dessa fästningar såg ut, hur de byggdes, se plankartor över kända fästningar, och se hur de användes. Och det är bara ett mindre avsnitt i denna omfångsrika bok.

Författarna visar hur pass mycket krig och krigssymbolik genomsyrade det nordiska samhället för tusen år sedan.

Boken är utomordentligt välillustrerad med foton och teckningar. Den innehåller dessutom ett flertal tjusiga kartor, som avsevärt förhöjer läsvärdet. Tack vare detta får man en tydlig överblick över t ex vikingarnas färder till England.
”Vikingar i krig” omfattar nästan 400 sidor och är i stort format. Given läsning för alla som är det minsta intresserade av vikingatiden. Texten är levande och välskriven. En spännande, upplysande och informativ bok. Rekommenderas!

Vikingar i krig i bibliotekets katalog

Legendariska fältherrar

Legendariska fältherrar

På senare år har det börjat ges ut fler titlar på svenska om militärhistoria och strategier, något som tidigare var mer ovanligt. En av de senaste titlarna i genren är ”Legendariska fältherrar : från Hannibal till Rommel” (Semic, 2013).

Boken består av 19 olika artiklar om enskilda fältherrar genom historien. Texterna är skrivna av 13 olika författare, bl a Dick Harrison, Anders Frankson och Lars Ericson Wolke. Varje fältherre behandlas på ca 12-13 sidor och kapitlen är ordnade kronologiskt.

”Legendariska fältherrar” inleds med Hannibal och kniptångsmanövern vid det berömda slaget vid Cannae 216 f.Kr. Sedan följer kapitel om Julius Caesar, Rickard Lejonhjärta, Djingis Khan, och (kanske lite överraskande) Vlad ”Pålspetsaren” Tepes. Svenska fältherrar som behandlas är Gustav II Adolf, Lennart Torstensson och Karl XII.

Något som är väldigt bra med boken är att den tar upp även kontroversiella fältherrar, vars beslut ifrågasätts än idag. Den brittiske fältmarskalken Douglas Haig har i efterhand fått skulden för stora manskapsförluster under första världskriget, och Arthur ”Bomber” Harris var ansvarig för bombingen av civila mål i tyska städer under andra världskriget. Båda dessa herrar får var sitt mycket intressant kapitel, liksom fransmannen Pétain – kallad hjälte under första världskriget men förrädare under det andra.

Här finns också en nationell spridning av fältherrarna. Läs om japanen Heihachiro, kallad ”Stilla Havets Nelson” efter segern över ryssarna 1905, om ryssen Tuchatjevskij eller om tyskarna Guderian, Manstein och Rommel.

Boken lider dock av en viss brist på bra illustrationer. Särskilt bokens första halva är svagt illustrerad, ofta med gamla gravyrer från 1880-talet. Återgivningen av de svartvita fotografierna är väl heller inte alltid den bästa, men här finns en del bra översiktskartor över olika fältslag. Tyvärr har man i kapitlet om Julius Caesar använt sig av en bild av en staty över Augustus. Den bilden används även på bokens omslag, men Augustus behandlas alltså inte alls i boken.

Texterna är dock genomgående lättillgängliga och intresseväckande. En bra bok inom militärhistoria, som jag tror kan intressera även den som i vanliga fall inte brukar läsa böcker om krig och fältslag.

Legendariska fältherrar i bibliotekets katalog

Hästens tid

Hästens tid

Sveriges stormaktstid var omöjlig utan hjälp av hästen. Faktum är att hästen är det djur som betytt mest för människan genom historien. Hästen har varit transportmedel, handelsvara, statusobjekt och stridshjälpmedel. Den var också en förutsättning för kriget.

Om hästens roll under den svenska stormaktstiden handlar Anna Larsdotters bok ”Hästens tid : rid- och stridskonst under stormaktstiden” (Historiska media, 2008).

På 1600-talet blev behovet av hästar enormt i Sverige. Officerare och soldater behövde riddjur, och artilleriet behövde dragdjur. Lika viktig var hästens funktion som statussymbol. Den som var en hög adelsman borde ha så fina hästar som möjligt i sin ägo. Stallen visades upp vid utländska besök.
Inte under någon annan period i vår historia har det producerats så många ryttarporträtt och även rena hästporträtt.
Dressyrkonsten utvecklades, alltid med argumenten att konsterna var viktiga i stridsmiljö.

Samtidigt led hästarna svårt under striderna. Vid ett fältslag dog i allmänhet dubbelt så många hästar som soldater.

Anna Larsdotter berättar i den här intressanta och välskrivna boken om hästens viktiga roller under svensk stormaktstid. En centralgestalt i boken är kung Karl XI, som är den regent som allra mest förknippas med hästar. Här finns många fascinerande detaljer som gör berättelsen levande. De fruktansvärda förhållandena i fält framgår också tydligt.  Du kan även läsa om klipparen – den typiska svenska arbetshästen.
En bra och läsvärd bok med en annorlunda vinkel.

Hästens tid i bibliotekets katalog

Att vinna på slagfältet

Hur man vinner på slagfältet

Böcker på svenska om militära strategier har varit sällsynta. Men alla strategiskt intresserade kan nu läsa den utmärkta boken ”Hur man vinner på slagfältet : 25 klassiska taktiker” av Rob Johnson, Michael Whitby & John France (Fischer & Co, 2011).

Boken består av beskrivningar av 25 olika militära taktiker som under olika sekler har lett till stora och ibland även avgörande krigsframgångar. Exemplen är hämtade från alla tidsepoker och från alla världsdelar.
Det är lätt att överskatta den inverkan som teknologi kan ha haft som avgörande faktor för segern, menar författarna. Att ha rätt taktik och att vara målmedveten är viktiga delar i det strategiska tänkandet.

Kapitel 11, Chockverkan, använder slagen vid Arsuf 1191, under tredje korståget, och slaget vid Balaklava 1854 under Krimkriget som exempel. Varje kapitel har en inledning, beskrivning av historiska exempel och en avslutande analys.

Boken är överraskande innehållsrik och ganska heltäckande. Den är också lättillgänglig och inte alltför detaljerad. Illustrerad med bilder och kartor, och försedd med litteraturlistor för den som vill fördjupa sig ytterligare. Rekommenderas till alla militärhistoriskt intresserade läsare.

Hur man vinner på slagfältet i bibliotekets katalog

Rogers rangers

Rogers rangers

Det finns inte så många böcker på svenska om amerikanska frihetskriget, den period som många har läst om i klassikern ”Den siste mohikanen” av James Fenimore Cooper.
En av de bästa böckerna i ämnet är Bertil Nelssons ”Rogers rangers : kampen om Nordamerika 1755-1783” (Historiska media, 2003).

Robert Rogers (1731-1795) var vildmarkskrigare som i de nordamerikanska striderna mellan engelsmän och fransmän blev känd för sina jägarförband – ”rangers”. Han står i centrum för den här intressanta skildringen. Rogers rangers utmärkte sig för sitt mod och sin stridsskicklighet. Än idag hänvisar man till honom vid utbildningen av amerikanska jägarsoldater.

Läs om hur Nya Frankrike erövrades av engelsmännen, och om hur Nya England och de andra kolonierna längs Atlantkusten stred för sin självständighet.

Indianerna hade en viktig roll som allierade till både engelsmän och fransmän. I boken finns skildringar av de olika indianstammarna.

Det finns en hel del källmaterial från denna tid. Rogers skrev en egen dagbok, som finns bevarad. I Nelssons bok återges många samtida texter, dagboksanteckningar och brev.

En bok som visar att verkligheten var mer äventyrlig och spännande än många romanskildringar.

Rogers rangers i bibliotekets katalog

Krigsherrar

Krigsherrar

Känner du dig sugen på en rejäl, färgsprakande bok i stort format om fältherrar och militärhistoria? Då är detta boken för dig: ”Krigsherrar : militärhistoriens främsta befälhavare” av Reg G Grant (Fischer, 2011).

Detta är en svensk utgåva av en Dorling-Kindersley-bok. Det brittiska förlaget specialiserar sig på överdådigt illustrerade böcker som ofta är stora och tunga.

I denna bok är det de militära befälhavarna som står i centrum. Berättelsen börjar med antiken och går sedan kronologiskt fram till nutid. Det är mycket Europa, men här finns också beskrivningar av fältherrar från Asien, Afrika och Amerika. Texten är lite snuttifierad emellanåt men man får en bra överblick. Bokens främsta egenskap är det fantastiska bildmaterialet. Varje uppslag sprakar av färg och här finns också en del nyritade kartor över de mest kända fältslagen.

Omslaget pryds av Karl XII, trots att han endast medverkar sparsamt i boken. Gustav II Adolf hade varit en bättre omslagspojke eftersom han är med på hela 4 sidor.

Detta känns som en påtagligt manlig bok. Intressant och omfattande läsning för den historiskt militärintresserade. Bokens format (26 x 30 cm) och tyngd gör den dock något svårhanterad.

Krigsherrar i bibliotekets katalog

Militära misstag

Militära misstag

Ibland är det mer intressant och lärorikt att läsa om misslyckanden och felaktiga beslut än om succéer. Militärhistorikern Saul David beskriver i boken ”Militära misstag” (Historiska media, 1999) några av historiens mest kända militära misslyckanden.

David har delat upp misstagen i tematiska kapitel. Först tar han upp ett antal fall under rubriken ”Olämpliga ledare”. Här hittar vi välkända exempel som Lätta brigadens anfall under Krimkriget 1854, men också McClellan vid Antietam under nordamerikanska inbördeskriget 1864.

Nästa kapitel heter ”Planera för problem” och här kan vi läsa om både första världskriget (Somme) och det andra (Arnhem).

Kapitlet ”Ministrarna lägger sig i” tar upp både Bannockburn och Stalingrad, och i kapitlet ”Obefogat självförtroende” läser vi förstås om Teutoburgerskogen och om Custer vid Little Big Horn 1876. ”Svaga insatser” avslutar boken och där hittar vi texter om t ex Crécy och Kejsarslaget.

Som synes är det ordentliga tidsspann som David rör sig över i boken. Ibland är det tidsmässiga hopp på flera århundraden. Men det gör inte så mycket eftersom boken är så intressant.

Boken lider av en brist på illustrationer, men den har ett flertal nyritade kartor över diverse slagfält som nämns i texterna.

Militära misstag i bibliotekets katalog

Romarrikets armé

The Roman army

Hela historien om romarrikets armé – den antika världens största krigsmaskin.

I den här maffiga boken kan du läsa om hur den romerska armén startade som en medborgarhär och så småningom förvandlades till en professionell krigsmakt.
”The Roman army” (2010) är ett rikt illustrerat samlingsverk, utgivet av det brittiska förlaget Osprey, där flera skribenter har bidragit med olika delar. Kapitlen är kronologiskt upplagda och börjar med den äldsta tiden, för att sedan avsluta med romarrikets sista tid på 500-talet e. Kr.

Det finns för litet litteratur på svenska om militärhistorisk strategi. Förlagen översätter inte det som ges ut på andra språk. Troligen kommer inte heller denna bok på svenska. Engelskan i denna bok är dock inte så avancerad.

I ”The Roman army” finns intressanta avsnitt om strategi och utrustning, och bra kartor. Här hittar man också skildringar av vissa fältslag och belägringar.

För att uppskatta denna bok bör man ha lite allmän bakgrundskunskap om romarrikets historia, eftersom författarna till ”The Roman army” helt fokuserar på den militära delen. Det är en snyggt formgiven bok som det är lätt att fastna i när man sitter och bläddrar i den.

Spännande läsning för den som är intresserad av antikens militärhistoria.

The Roman army i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: