Månadsarkiv: juli 2013

Bisarra britter

Bisarra britter

Här i Sverige finns många anglofiler. Brittiska tv-serier som Downton Abbey lockar storpublik, och Jane Austens böcker läses mer än någonsin. Det genuint brittiska är det som lockar.
Vissa historiska britter har varit excentriska och litet speciella. Några av dem kan du möta i essäsamlingen ”Bisarra britter” av Knut Hæger (AWE-Gebers, 1980).

Knut Hæger (1925-1984) var docent och kirurg. Han var också en av ”de lärde i Lund”. I hans bokproduktion hittar vi medcinhistoriska verk, men också flera böcker om brittisk historia, exempelvis denna.

Ordet ”bisarra” i titeln är valt i betydelsen underlig eller excentrisk. Och flera av dessa britter var definitivt annorlunda.

Först möter vi Samuel Pepys, författare till den berömda 1600-talsdagboken som bl a beskriver Londons pestutbrott 1665 och efterföljande brand 1666.
Sedan läser vi om William Bligh, kaptenen på HMS Bounty. Han är en av de få brittiska sjöofficerare som upplevt hela tre myterier. Vad säger det oss om hans ledarskap?

Ett intressant kapitel handlar om William Pitt d.ä., en av 1700-talets största brittiska statsmän. Som utrikesminister var han ansvarig för krigföringen under sjuårskriget 1754-63. Den egensinnige och envise Pitt var med om att inleda Storbritanniens guldålder. Ett av hans kända citat lyder ”I am sure I can save the country. No one else can.”

En annan udda statsman var Viscount Henry John Temple Palmerston, utrikesminister i flera omgångar på 1830- och 1840-talet. På grund av sitt självständiga agerande hamnade han konsekvent i konflikt med drottning Victoria och tvingades till sist avgå. Palmerston var under lång tid en diplomatisk gigant i Europa.

Den lärde Hæger har en underhållande, personlig och kåserande stil som gör att boken är kul att läsa, både för anglofiler men även för alla andra.
Den innehåller inte bara biografier. Några kapitel handlar om brittisk mentalitet, om staden Oxford och om Londons ”ruskiga ställen”.
Sådana här böcker skrivs inte längre. Men de finns som tur är att låna på biblioteket.

Bisarra britter i bibliotekets katalog

Caligula

Den romerske kejsaren Caligula (12-41 e.Kr.) är en av de härskare som av eftervärlden fått sämst eftermäle. Hans rykte är genuint dåligt. Caligulas namn har i snart 2000 år symboliserat depraverad tyranni.
Historierna om hans utsvävningar och nycker är många. Han sägs ha haft storhetsvansinne, ha varit incestuös, haft onormala relationer med husdjur, låtit avrätta folk av rent nöje och en hel del annat. En av de mest spridda historierna går ut på att han ska ha utsett sin häst till konsul. Caligula ses av vissa historiker som det första exemplet på ”kejsarvansinne”.

Men finns det någon sanning i de gamla historierna, eller är det bara ett försök från hans efterträdare att svärta ned honom? Hur kan vi veta vad som kan vara sant?
BBC News Magazine
undersöker saken i en intressant artikel:
”Does Caligula reserve his bad reputation?”

Kejsarbiografier

En av de främsta källorna till många av de klassiska historierna om Caligula, vars kejsartid endast varade i knappt fyra år, är Gajus Suetonius Tranquillus (76-138) berömda verk De vita duodecim Caesarum libri VIII (”Åtta böcker om tolv kejsares liv”) senast utgiven på svenska i fräsch nyöversättning av Ingemar Lagerström: ”Kejsarbiografier” (Wahlström & Widstrands klassikerserie, 2001), som var den första kompletta översättningen till svenska av verket på ca 150 år.

Suetonius stil är ganska skvallrig, men oerhört underhållande. Ett exempel på hur biografi och historia under antiken ansågs tillhöra samma genre. Suetonius är en ren personhistoriker, och den yttre romerska historien berörs bara när det är motiverat ur den omskrivne personens perspektiv. Denna volym innehåller som sagt alla tolv kejsarbiografier, inklusive den om Caligula, och inleds med biografin över Julius Caesar och avslutas med den om Domitianus. ”Kejsarbiografier” är ett av världslitteraturens mest underhållande verk. Rekommenderas.

Kejsarbiografier i bibliotekets katalog

Månsing

Månsing

Olika yrkeskategorier har under historien använt sig av s k ”hemliga språk”. Man bytte ut vissa nyckelord i svenskan mot egna varianter. Det språk som användes av västgötaknallarna hette månsing och är känt från 1700-talet och framåt. I detta språk lånade man in flera ord från romani, finska m m. Flera av orden har vi fortfarande kvar i svenskt slangspråk, exempelvis ”tjacka” (köpa), ”paj” (rock), ”lattjo” (bra) och ”fika” (kaffe).

Det finns inte så mycket skrivet i bokform om månsing. En bra introduktion är ”Månsing – knallarnas hemliga språk” av Sven H G Lagerström (Jonito, 2004).
Boken omfattar 95 sidor och inleds med en kort bakgrundsartikel om knallarna, deras liv och språk. Sedan upptas resten av boken av en ordlista med de flesta kända månsing-orden. Många av orden handlar om att köpa och sälja och berör pengar, vilket givetvis är naturligt med tanke på knallarnas verksamhet.

Här finns en hel del kul uttryck. Några smakprov:
”Kroken bällawäns habera håltjack te fjälla som ska gänga sig.”
(”Gumman vill ha fint tyg till pigan som ska gifta sig”)

”Pecklänningen stulpar och murvlar.”
(”Smålänningen säljer till underpris.”)

”Jonsen mula’ dilla’ bakom lämmikehäcken.”
(”Drängen kysste pigan bakom lagår’n.”)

En trevlig, lattjo och informativ bok om månsing. Tura på den!

Månsing i bibliotekets katalog

Stockholms hyrkusktaxa 1909

Hyrkusktaxa 1909 by Historiskt
Hyrkusktaxa 1909, a photo by Historiskt on Flickr.

Idag kikar vi på Stockholms hyrkusktaxa från 1909. Tydligen hade priserna då inte höjts på nio år.
Taxan omfattar tre sidor med relativt detaljerade beskrivningar.

Avgiften 4 kr per timme motsvarar ungefär 187 kr i 2010 års penningvärde.
(Källa: Kgl Myntkabinettets tjänst ”Räkna ut penningvärdet”).

Två bilder till från hyrkusk- och drosktaxan, med bl a priser för ”begrafningskörningar” finns i bloggens bildgalleri på Flickr.

Kyrkornas hemligheter – tv-serien

På SVT sänds just nu två serier med välgjorda historiska faktaprogram, alla under kunnig, underhållande och inlevelsefull guidning av historikern Christopher O’Regan.

Kyrkornas hemligheter presenterar några av våra mest kända kyrkobyggnader. Första avsnittet handlar om Uppsala domkyrka och helgonkungen S:t Erik.
Kyrkornas hemligheter på SVT

Kampen om kronan beskriver svenska regenter genom tiderna. Hittills har fyra avsnitt sänts. Det senaste handlar om Erik XIV.

Varje avsnitt är ca 10 minuter långt och alla kan ses på SVT Play.
Kyrkornas hemligheter på SVT Play
Kampen om kronan på SVT Play

Under 2013 utgavs dessutom en fenomenalt bra bok i ämnet. Den heter också ”Kyrkornas hemligheter” och är framtagen av producenterna bakom den här tv-serien. Läs mera om boken här.

3D-bilder från första världskriget

För ett par år sedan dök en välbevarad 3D-kamera från första världskriget upp i Ontario, Kanada. Kameran var mycket välbevarad, med originalemballage, och hade en gång ägts av franska armén. Här fanns också ett antal glasplåtar med 3D-bilder från kriget.

Webbplatsen iO9 har nu lagt ut ett antal gif-animationer som fejkar 3D-effekten i bilderna. Se skyttegravar, stridsvagnar, soldater i aktion och under transport, en begravning och en hel del annat.
iO9: Rare 3D camera found
Fler bilder från kameran finns att se hos A Nerd’s World.

Det är fascinerande att se dessa nästan 100 år gamla bilder. Man undrar om det kan finnas fler sådana här oväntade fynd som väntar på upptäckt.

Prisgåta 1898

Prisgåta 1898 by Historiskt
Prisgåta 1898, a photo by Historiskt on Flickr.

En klurig uppgift. Om man löste den kunde man vinna fina priser. Vad sägs om att vinna ett porträtt av Konungen? (Oscar II vid denna tid).
Ur Jämtlands läns annonsblad 1898.

Svensk militärhistorisk atlas

Svensk militärhistorisk atlas

Det finns ett tydligt intresse för militärhistoria. Sverige har under tidernas gång varit inblandat i många krig och väpnade konflikter. När krigshandlingar ägt rum på svenskt territorium har det oftast varit i gräns-och kusttrakterna, men inte alltid. Det saknades länge en bra militärhistorisk översikt i bokform över de svenska regionerna. Men det var innan ”Svensk militärhistorisk atlas : en guide till klassiska slagfält och krigsskådeplatser i Sverige” (Hjalmarson & Högberg, 2000) utkom.

”Svensk militärhistorisk atlas” är, trots sitt namn, inte en renodlad atlas. Det är snarare en uppslagsbok som innehåller en del kartillustrationer.

Boken består av texter från ett flertal militärhistoriska författare, som skriver om varsin geografisk region. Den är indelad efter områden. Särskilda kapitel handlar således om Skånelandskapen, om Gotland, om de västsvenska landskapen, om nedre och övre Norrland, etc.
Varje kapitel inleds med en kronologisk översikt över militärhistorien i området. Sedan följer en uppräkning över skilda krigsskådeplatser, slagfält, minnesmärken m m. Varje plats är utsatt på en karta, och det anges hur man som besökare hittar dit. Det finns också litteraturhänvisningar för den som vill läsa mera om en viss plats, vare sig det är hedar, skansar, slott eller något annat. Här hittar du också strategiska kartor över härarnas uppställning vid slagfält som Stångebro 1598 eller Lund 1676.

Troligen inget att sträckläsa, men utmärkt som uppslagsbok. Här hittar du dessutom spännande tips på historiska besöksmål om du ska ut på resa.

Svensk militärhistorisk atlas i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: