Annonser för herrar, 1892

Annonser är ofta det som verkligen speglar samtiden. Vi har nog alla någon gång hittat en gammal dagstidning eller tidskrift, börjat bläddra i den, och då ofta fastnat just för annonserna.
Vissa typer av varor och tjänster kan vara påtagligt tidsbundna, liksom namnen på företag och produkter. Dessutom är språkbruket intressant. Annonsutrymmet är alltid begränsat, vilket framtvingar ett kort och ofta slagkraftigt språk.

I boken ”Det hände 1892” (A.-B. Bokverk, 1942) hittade jag en sammanställning över olika annonser just från 1892. Annonserna har det gemensamt att de alla vänder sig direkt till herrar.

Dessa annonser kan vi idag tycka är lustiga, men vilka annonser skulle man sammanställa nu, för en motsvarande sida från 2015? Om 120 år kommer framtidens läsare att tycka att de är minst lika lustiga som vi idag finner 1892 års annonser.

Cervantes grav funnen

Med dagens teknik och metoder kan arkeologerna lösa månghundraåriga gåtor, t ex beträffande försvunna gravplatser.

Härom året fann brittiska arkeologer Richard III:s grav under en p-plats i staden Leicester, och nu har spanska arkeologer hittat Miguel de Cervantes grav. Den har varit försvunnen i hundratals år men är nu återfunnen.

Den spanske författaren Miguel de Cervantes (1547-1616) är mest känd för sin legendariska roman ”Den snillrike riddaren Don Quijote av la Mancha”, vars första del utkom första gången 1605.

Cervantes liv var händelserikt. Han deltog som ung i kriget mot turkarna och sårades svårt vid slaget vid Lepanto 1571. Under fem år satt han i hårt fängelse i Alger, men blev friköpt. Vid hemkomsten till Spanien fick han inget jobb och började då skriva böcker.

Cervantes dog 1616 och begravdes i en klosterkyrka i Madrid. Några decennier senare flyttades kvarlevorna, och försvann sedan. Under flera sekler har ingen känt till var de befunnit sig.

Nu har dock spanska arkeologer med största sannolikhet identifierat graven. Cervantes kvarlevor ligger blandade med andra, bl a de från hans fru. Så småningom kommer Cervantes att få en ståtlig återbegravning. 2016 ska man högtidlighålla 400-årsminnet av hans död.

BBC News: Spain finds Don Quixote writer Cervantes’ tomb in Madrid

”Don Quijote” är en av världslitteraturens stora romaner och har varit extremt betydelsefull för romanens utveckling. Under många år fanns boken bara översatt till svenska i förkortad form. 2001 utgavs hela verket i fräsch nyöversättning: ”Den snillrike riddaren Don Quijote av la Mancha”.

Den snillrike riddaren Don Quijote av la Mancha i bibliotekets katalog

Ingen svensk översättning finns idag tillgänglig som gratis tillgänglig e-bok, men versioner på andra språk går att hitta hos Project Gutenberg.

 

Hollywood på 1920-talet

Vi kan idag följa dagens filmstjärnor och andra kända personer via internet och sociala medier. När filmindustrin växte fram i början av 1900-talet var det dock helt annorlunda.

Starten för Hollywoods s k ”guldålder” brukar ibland sättas till slutet av 1920-talet, då ljudfilmen slog igenom. Tiden dessförinnan kan man kalla ”stumfilmsepoken”.

Stumfilmstidens filmstjärnor kunde vara verkliga megastjärnor. Det fanns inte så många riktigt stora stjärnor, så dessa personer var igenkända i stora delar av världen, och deras liv beskrevs i tidningar och böcker. För den vanlige biobesökaren framstod dessa stjärnor som närmast ouppnåeliga.

I bibliotekets magasin hittade jag av en slump den intressanta boken ”Hos filmstjärnor i U.S.A. : snapshots från New York och Hollywood” av Märta Lindqvist (Gebers, 1924).

Märta Lindqvist (1888-1939) var journalist på Svenska Dagbladet och skrev ”resebrev” från USA, vilka sedan publicerades i tidningen. Flertalet av kapitlen i den här boken utgörs av dessa artiklar.

I boken ”Hos filmstjärnor i U.S.A.” möter vi de allra största av den tidens stjärnor. Det allra första kapitlet heter ”Världens störste kvinnotjusare på nära håll” och handlar givetvis om Rudolph Valentino, som under sin storhetstid var föremål för en extrem idolkult. Två år efter att den här boken kom ut avled Valentino hastigt vid endast 31 års ålder.

Lindqvist träffar Douglas Fairbanks och Mary Pickford. Det populära filmstjärneparet besökte också Stockholm under 1924, något som vid den här tiden var rena sensationen. Ett särskilt kapitel i boken handlar om detta mycket uppmärksammade besök.

Hon lyckas även få en intervju med självaste Charlie Chaplin, något som var mycket svårt och som endast lyckades tack vare Victor Sjöström, den svenske regissören som då nyligen hade flyttat till Hollywood. ”Om jag lever, tills jag blir hundra år, skall jag icke glömma det ögonblicket” skriver Lindqvist om hennes allra första möte med megastjärnan Chaplin.

Den som är intresserad av filmhistoria konstaterar att Märta Lindqvist verkligen lyckades träffa många av den tidens allra största namn: Erich von Stroheim, Ernst Lubitsch, Norma Talmadge… och lille Jackie Coogan, ”Chaplins pojke”, som då endast var 10 år. Långt senare skulle Coogan bli känd som Uncle Fester i tv-serien Familjen Addams.

Lindqvist beskriver hur förvånad hon blev när hon först kom till Hollywood. Stora delar av det omgivande landskapet visade sig vara ökenliknande. Men den stora Hollywoodskylten, som hade monterats upp bara året dessförinnan, fanns på plats. Då var den längre och det stod ”Hollywoodland”.

Detta är en fascinerande bok, underhållande och spirituellt skriven. Den är ett intressant tidsdokument från en tid som ligger långt bort, fast kanske inte så långt ändå. Illustrerad med ett 10-tal foton.

Jag låter Märta Lindqvist få sista ordet: ”Totalintrycket av filmstaden, som inte är någon filmstad: en underligt hetsad stämning, ett underligt ofärdigt yttre, en myckenhet stötande fulhet och naiv okultur – men samtidigt en målmedveten energi och en glättig sorglöshet, som i den amerikanska filmen kanske ge något av det allra mest typiska – och värdefulla – i amerikanskt väsen.”

”Hos filmstjärnor i U.S.A.” i bibliotekets katalog