Bloggarkiv

”Inte sedan Eldkvarn brann”

Eldkvarn brinner

Idag associerar vi namnet Eldkvarn till en känd rockgrupp. Men gruppens namn kommer från den stora ångdrivna kvarn som i mer än 100 år var en berömd och aktiv Stockholmsbyggnad.
Eldkvarn låg på den plats där Stockholms stadshus idag ligger.

Det är dock den stora branden som Eldkvarn är mest känd för. Denna beryktade eldsvåda inträffade den 31 oktober 1878 – för 138 år sedan.

Man tror att branden orsakades av en nedfallande gaslampa, som antände mjöldammet. Snart stod nästan hela byggnaden i lågor, och den stora eldsvådan lyste upp hela Stockholm. Många av stadens invånare gick ut i höstmörkret för att se det kusliga skådespelet. Folk trängdes på Norrbro och Vasabron för att se branden.

Händelsen etsade sig fast i minnet hos alla som upplevt den, och gav upphov till det kända uttrycket ”inte sedan Eldkvarn brann” (vilket betyder ”för mycket länge sedan”).

Vad inte alla vet är att Eldkvarn inte totalförstördes i branden, utan fortsatte att vara en aktiv kvarn. Den användes fram till 1906 och byggnaden revs inte förrän 1910. Kvarteret där Stadshuset idag ligger heter Eldkvarn.

Tavlan som avbildar Eldkvarns brand målades av Gustaf Carleman samma år, 1878.

Svenska Akademiens Ordbok på internet

SAOB

Svenska Akademiens Ordbok, populärt förkortad SAOB, är ett av de största svenska kulturprojekten.
Redan i Akademiens ursprungliga stadgar från 1786 anges uppdraget att skapa en ordbok över svenska språket. Det var dock egentligen först 1883 som ordboksarbetet kom igång på allvar. Det första häftet av SAOB utgavs 1893. Hittills har 36 tjocka band utkommit, och arbetet med band 37 pågår. 2014 utkom det senaste häftet, som sträcker sig fram till uppslagsordet ”vedersyn”.

Inom något år kommer ordboksredaktionen att ha hunnit fram till bokstaven Ö, och arbetet med SAOB är då äntligen färdigställt.
SAOB innehåller ca 466.000 uppslagsord, och här hittar du svenska ord från 1521 och fram till idag.

I mars 2016 har SAOB invigt sin nya och uppdaterade webbplats, www.saob.se.
Det har redan tidigare funnits en digital version av SAOB online, men den nya är anpassad till surfplattor och telefoner. All text är teckenrätt och möjlig att citera direkt från nätet.
Här finns givetvis fritextsökning.

SAOB online är en mycket användbar e-tjänst, fritt åtkomlig för alla.

Svenska Akademiens informationssida om SAOB

SAOB förväxlas ibland med enbandsordlistan SAOL (Svenska Akademiens Ordlista).

SAOL

SAOL är den allmänt vedertagna normen för stavning, uttal och böjning av svenska ord. Första upplagan kom 1874, den senaste i april 2015 (14:e upplagan).
Även SAOL finns fritt sökbar på internet, dock i sin 13:e upplaga (2006).

SAOL finns dessutom som fritt nedladdningsbar app till mobiltelefon. Appen kan hämtas via AppStore eller Google Play. Även denna baseras på ordlistans 13:e upplaga.

Svenska Akademiens informationssida om SAOL

 

Snille och smak

Snille och smak

Svenska Akademien är vårt lands kanske mest kända kulturinstitution. De flesta associerar kanske omedelbart Akademien med Nobelpriset i litteratur, men dess arbetsfält innefattar också svenska språket och svensk litteratur.
Nu har en fräsch och uppdaterad historik över Svenska Akademien utgivits: ”Snille och smak : Svenska Akademien förr och nu” av Bo Svensén (Svenska Akademien/Norstedts, 2015).
Detta är en ny upplaga av en bok som tidigare utgivits 1998. Denna läsvärda bok är mycket praktisk för var och en som vill veta mera om Akademien, vars valspråk ju är ”Snille och smak”.

Boken inleds med en översiktlig historik. Sedan övergår Svensén till att beskriva Akademiens tre huvudområden: språkarbetet, tävlingar och priser och så utseendet av Nobelpristagare i litteratur.

Svenska Akademien instiftades 1786 av Gustaf III. Förebild var Franska akademien, vars sammanträde kungen hade besökt vid ett Parisbesök 1771. Det fanns vid denna tid ett antal andra svenska akademier. Vitterhetsakademien hade haft språkliga och historiska uppgifter. Flera av dessa övertogs av Svenska Akademien. I boken kan vi läsa om Gustaf III:s tankar kring ledamöter och kring akademiens arbetssätt. Intressant är att kungen ville göra akademien ekonomiskt oberoende, något som fortfarande gäller. Den är helt oberoende av statliga eller andra myndigheter.

Under sin mer än 200-åriga historia har Akademien haft olika roller i kulturlivet. Under första halvan av 1800-talet satt flera stora skalder i Akademien, t ex Tegnér, Geijer, Wallin, Atterbom och Franzén. När samhället förändrades angreps Akademien av kritiker, som ansåg den alltför konservativ.

Riktigt konservativ blev dock inte Akademien förrän Carl David af Wirsén blev dess ständige sekreterare, en post han innehade 1884-1912. Han ville hålla den nya tidens författare utanför Akademien, var en av August Strindbergs främsta antagonister och bekämpade länge utseendet av Selma Lagerlöf som Nobelpristagare. Inte förrän efter Wirséns död kunde Akademien välja in så pass självklara ledamöter som Heidenstam, Schück och Lagerlöf (som blev den första kvinnliga ledamoten). Idag är en tredjedel av Akademiens ledamöter kvinnor. Det är välkänt att Akademien har 18 ledamöter, som alla väljs in på livstid.

En viktig del av Svenska Akademiens arbetsområde är språkarbetet. Gustaf III skrev att Akademien hade som uppgift ”att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet”.
I Svenséns bok kan vi läsa om tillkomsten av, och det mångåriga arbetet med Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) och den mindre Svenska Akademiens Ordlista (SAOL). Båda dessa finns idag att ta del av på internet. SAOL är mycket ansedd och har uppnått en sorts inofficiell status som norm för stavning, böjning och uttal av svenska ord.
Arbetet med SAOB har pågått i 130 år och snart beräknas man vara framme vid bokstaven Ö.

Något som troligen inte är vitt känt bland allmänheten är att Akademien utdelar ett stort antal belöningar, ofta för insatser på språkområdet. Akademien förvaltar också ett flertal stipendier och priser som utdelas till författare och översättare. Man stöder och belönar också insatser inom olika kulturområden.

Endast ca 30 sidor av ”Snille och smak” ägnas åt Akademiens Nobelprisarbete, något som också finns mer detaljerat återgivet i andra böcker. Men här får vi en god sammanfattning av Akademiens arbete med att utse Nobelpristagarna i litteratur.

Boken avslutas med lite fakta om Akademiens arbete, både till vardag och fest. Här finns också förteckningar över ledamöter och pristagare.

Snille och smak” är praktisk, lättläst och användbar. Läsvärd för vem som helst som vill veta mera om denna anrika men idag också påtagligt aktiva kulturinstitution.

Snille och smak i bibliotekets katalog

Äldre Västgötalagen finns nu online

Äldre Västgötalagen

Litteraturbanken har låtit digitalisera Äldre Västgötalagen i form av en handskrift från 1290-talet. Äldre Västgötalagen är den äldsta av våra medeltida landskapslagar, och denna handskrift är den tidigast kända fullständiga avskriften av den.

Denna handskrift anses vara den äldsta bevarade boken på svenska språket. Nu finns den alltså digitaliserad hos Litteraturbanken.
Litteraturbanken: Äldre Västgötalagen

Handskriften består av tre olika skrifter som sammanbundits, och språket är fornsvenska.
Man tror att handskriften har använts i Skara domkyrka.

Läs mera om handskriften här:
Kungliga Biblioteket: Västgötalagen

Äldre Västgötalagen finns beskriven och utgiven i olika böcker, t ex dessa, som alla finns att låna på Östersunds bibliotek:
Äldre Västgötalagen i diplomatariskt avtryck och normaliserad text, utgiven av Bruno Sjöros (1919)
Äldre Västgötalagen, utgiven av Elias Wessén (1953)
Svenska landskapslagar, tolkade och förklarade för nutidens svenskar av Åke Holmbäck och Elias Wessén, band 5 (1946)

Svenska skällsord

Svenska skällsord

I bibliotekets magasin upphittades härom veckan en liten och till synes oansenlig bok, ”Svenska skällsord : en praktisk handbok” (Bokfenix, 1974).

Boken är verkligen inte särskilt stor. Den är i fickformat, 9 x 12 cm, och omfattar endast 61 sidor. Den består av en alfabetisk uppräkning av över 750 olika skällsord, många av dem gamla, med ordförklaringar. Boken är illustrerad med några skämtbilder som ser ut att komma från tidigt 1900-tal.

På baksidan kan man läsa: ”Nog finns det tillfällen då Ni söker skällsord utöver det vanliga. Någon har slagit in Er fönsterruta, stulit er bil eller flicka, Rörmokaren eller TV-reparatören dröjer in på tredje timmen, eller den där individen snett upp till vänster [som] ser så innerligt förargad ut.”

Hyllesnok

Vet du vad en ”äfflare” är? (en baktalare) Eller ”karskbult”? (en skrävlare). Kanske har du hört adjektivet ”härpesnärp”? (att vara sparsam, girig) eller råkat ut för en ”tjagg” (gnatande, grälaktig karl).

Bokfenix var namnet på ett klassiskt antikvariat i Uppsala. Det ägdes av Viktor Persson (1918-2000), populärt kallad ”Bok-Vicke”. Generationer av Uppsalastudenter har någon gång träffat ”Bok-Vicke”, kanske på jakt efter någon särskild bok i hans antikvariat. Han gav också ut ett antal böcker, varav ”Svenska skällsord” är en.

När man bläddrar i ”Svenska skällsord” känner man sig förflyttad tillbaka i tiden, till en tid utan digitala mobilskärmar och webb-tv. Det var en tid då man kunde ge ut små böcker om nästan vad som helst, och böckerna kunde ha framsidor där titeln var satt med gnuggbokstäver, s k ”gnuggisar”.
Fascinerande och underhållande, en skärva kulturhistoria från förr.

Svenska skällsord i bibliotekets katalog

 

Bellman på engelska

Sångerna av Carl Michael Bellman (1740-1795) är välkända för oss svenskar. Bellmans visor och sånger är en del av vår nationella kulturskatt, på samma sätt som t ex Shakespeares pjäser är för engelsmän.

Men hur kan man presentera Bellman för en utländsk publik?

Fredman's epistles and songs

”Fredman’s epistles & songs” (Proprius, 1990) är en utgåva av några av de mest kända Bellmanvisorna, närmare bestämt 54 st, tolkade till engelska av Paul Britten Austin. Boken innehåller både noter och text.

Att läsa vistexter som ”Käraste bröder”, ”Stolta stad”, ”Så lunka vi så småningom” och ”Märk hur vår skugga” översatta till engelska ger läsaren ett nytt spännande perspektiv. Det är också en intressant påminnelse om hur svårt det kan vara att översätta text i versform till andra språk. Men översättaren har gjort det bra. Han blev t o m belönad av Svenska Akademien.

I boken finns också en introduktion till Bellmans liv och verk, även den skriven på engelska

Fredman’s epistles & songs i bibliotekets katalog

Fredman’s epistles & songs finns också fritt tillgänglig som e-bok hos Litteraturbanken.

Martin Best sjunger ”So screw up the fiddle” (Nå skruva fiolen, Fredmans epistel nr 2)

Snacka skandinaviska

Snacka skandinaviska

Många av oss svenskar har dålig koll på grannländerna och våra grannspråk norska och danska.
Du som vill bli bättre på att kommunicera med norsk- eller dansktalande bör absolut läsa boken ”Snacka skandinaviska” av Birgitta Lindgren och Anitha Havaas (Prodicta, 2012)

Detta är en ovanligt bra och användbar bok om våra grannspråk. Här får vi lära oss kulturella skillnader som kan vara bra att känna till. Läs om språkliga likheter och olikheter, och kika i listorna över ”lömska” ord (ord som låter likadant som ett svenskt ord, men som betyder något helt annat).

Författarna har lång erfarenhet av kommunikation i Sverige, Norge och Danmark och i den här boken får vi massvis av praktiska tips och nyttig bakgrundsinformation. Läs om språkens historiska utveckling, om dess uttal, stavning, grammatik och dialekter. Läsaren får en introduktion i skillnaden mellan norskans två målformer: bokmål och nynorsk.

I den här boken finns den kanske bästa beskrivningen och förklaringen som jag sett av de danska räkneorden. Just dessa räkneord tillhör det kanske svåraste för svenskar att lära sig.

I ”Snacka skandinaviska” finns dessutom ett kul kapitel som beskriver vad i svenskan som är svårast att lära sig för någon som läser det som andraspråk.

I boken finns också sju intressanta intervjuer med människor som på olika sätt arbetar i ett grannland. Läs om deras språkliga erfarenheter och upplevelser. Riktigt intressant!

”När du har läst denna bok tror vi att du både vågar prata med en dansk i telefon och vill läsa Anne Holt på norska” skriver författarna i förordet.

En bra, lättläst, lärorik och allmänbildande bok.

Snacka skandinaviska i bibliotekets katalog

 

Ord ombord

Åtta glas

Sjömanslivet har skapat många ord och uttryck i svenskan. Styrbord och babord, bramsegel och mesan, barduner och brassar. För att inte tala om lösa boliner. Vad betyder allt detta, och hur har orden och uttrycken kommit till?

Det kan du läsa om i Bengt Ohrelius underhållande bok ”Åtta glas : ord ombord – skepp och sjömän” (Rabén & Sjögren, 1979).

Varför heter det t ex durk? I boken får vi lära oss att ursprunget är fornengelskans thurruc som betydde skeppsbotten. Ordet hamnade i lågtyskan som dork. Därifrån hamnade ordet i svenskan.

En del nybörjare till sjöss har fått order att ”gå och mata kölsvinet”. Kölsvinet är den förstärkning av fartygets skrov som finns ovanpå kölen.

Här kan vi också läsa om det berömda Plimsollmärket, eller lastmärke, som ofta syns på fartygsskrov. Det har räddat många sjömäns liv genom åren. Men hur ska det uttydas?

I ”Åtta glas” finns dessutom spännande berättelser om berömda fartyg. Kungliga slupar som Vasaorden, Gustaf III:s Amphion, Pommern i Mariehamn på Åland, Cutty Sark, HMS Victory och många andra beskrivs.

Läs också om seder och bruk ombord: Dop av fartyg, sjömansskrock, navigation med gamla och nya hjälpmedel, salut och skeppsklockor.

De olika vakterna till sjöss hade egna namn. Man räknade glas. Varje vakt omfattade fyra timmar, vilket var samma som åtta halvtimmar, dvs åtta glas.

Här finns mycket läsning om gamla segelfartyg, men också om intressanta ångfartyg.
På litet mera än 200 sidor samlas påfallande mycket information om sjöfartshistoria. Rikt illustrerad med både foton och teckningar.
En både rolig och allmänbildande bok, som lätt ger läsaren lust att veta ännu mera om sjömansliv.

Åtta glas i bibliotekets katalog

Vilka var germanerna?

Germanerna

Begreppet ”germaner” stöter man på lite då och då. Finns det germaner nu? Om inte, fanns de förr, i forntiden? Vilka var de i så fall? Kan man säga att svenskar är germaner? Sådana här frågor är faktiskt svårare än man tror att besvara.

Tore Janson har skrivit den mycket intressanta och läsvärda boken ”Germanerna : myten – historien – språken” (Norstedts, 2013). Janson har varit professor i latin och afrikanska språk vid Göteborgs universitet och har tidigare skrivit flera andra uppmärksammade böcker, bl a en framstående bok om latinet.

Man kan säga att ”Germanerna” är en utredande bok. Janson vill helt enkelt reda ut och förklara alla begrepp, alla missförstånd och klargöra vad forskningen säger oss.

Boken ”Germanerna” är uppdelad i tre delar. Den första heter ”Myten” och beskriver hur man i samband med det tyska rikets enande ville ge det tyska folket en egen historia. Den romerske historieförfattaren Tacitus verk ”Germania” (som återupptäcktes på 1400-talet) blev här den viktigaste källan till skapandet av bilden av ”germanerna” som det tyska folkets förfäder. För de tyska nationalisterna på 1800-talet var Tacitus verk en sorts ”helig skrift”.
Som lingvist tar Janson särskilt upp de språkliga benämningarna på folkgrupper och länder, och härleder dem bakåt. I detta avsnitt kan vi också läsa om hur nazisterna använde begreppet germaner, och hur man efter andra världskriget försökt avnazifiera detta begrepp.

Bokens andra avsnitt heter ”Historien”. Här får vi veta vad som faktiskt är känt om de germanska folkgrupperna, de som romarna mötte. Läs om hur dessa levde, hur deras samhällen kan ha sett ut och vilka spår de lämnat efter sig.

Det tredje avsnittet är ”Språken” och här går Janson igenom vad germanska språk egentligen är för en grupp, hur dessa är släkt med varandra, och vilka språk som kan ha föregått våra moderna. Hur kom exempelvis engelskan och tyskan till? Framför allt sätter han allt detta i sitt sammanhang.

Germanerna” är en väldigt bra bok, inte minst tack vare Tore Jansons utmärkta berättarstil. Boken är skriven på ett tillgängligt och levande språk och författaren har valt ett bra sätt att presentera och dela upp detta (emellanåt ganska snåriga) faktamaterial. På så vis hålls boken ihop på ett utmärkt sätt. Författaren är dessutom väldigt kunnig i sitt ämne.
Under läsningen får vi lära oss både det ena och det andra, Det framgår tydligt hur historiskt stoff om germanska folkgrupper lever vidare än idag i skilda sammanhang.
Boken är även utrustad med ett bra bildmaterial, samt kartor.
En både bildande och underhållande bok. God läsning, helt enkelt.

Min enda invändning är omslagsbilden, som utgörs av en detalj ur Rembrandts konstverk ”Batavernas trohetsed”. Även om många har sett denna tavla på Nationalmuseum har den bland allmänheten knappast en självklar koppling till germaner, och är formodligen därför inte helt lättbegriplig. Troligen skulle boken nå ut till fler läsare med en ”tydligare” omslagsbild, kanske en scen ur en Wagneropera.

Tore Jansons ”Germanerna” var en av sex titlar som 2013 nominerades till Augustpriset i fackboksklassen.

Germanerna i bibliotekets katalog

Janson, T - Germanerna - 13032863

Månsing

Månsing

Olika yrkeskategorier har under historien använt sig av s k ”hemliga språk”. Man bytte ut vissa nyckelord i svenskan mot egna varianter. Det språk som användes av västgötaknallarna hette månsing och är känt från 1700-talet och framåt. I detta språk lånade man in flera ord från romani, finska m m. Flera av orden har vi fortfarande kvar i svenskt slangspråk, exempelvis ”tjacka” (köpa), ”paj” (rock), ”lattjo” (bra) och ”fika” (kaffe).

Det finns inte så mycket skrivet i bokform om månsing. En bra introduktion är ”Månsing – knallarnas hemliga språk” av Sven H G Lagerström (Jonito, 2004).
Boken omfattar 95 sidor och inleds med en kort bakgrundsartikel om knallarna, deras liv och språk. Sedan upptas resten av boken av en ordlista med de flesta kända månsing-orden. Många av orden handlar om att köpa och sälja och berör pengar, vilket givetvis är naturligt med tanke på knallarnas verksamhet.

Här finns en hel del kul uttryck. Några smakprov:
”Kroken bällawäns habera håltjack te fjälla som ska gänga sig.”
(”Gumman vill ha fint tyg till pigan som ska gifta sig”)

”Pecklänningen stulpar och murvlar.”
(”Smålänningen säljer till underpris.”)

”Jonsen mula’ dilla’ bakom lämmikehäcken.”
(”Drängen kysste pigan bakom lagår’n.”)

En trevlig, lattjo och informativ bok om månsing. Tura på den!

Månsing i bibliotekets katalog

Gamla och nya ordspråk från 1600-talet

Brukar du ibland säga ”Det som göms i snö kommer upp i tö” och ”Själv är bästa dräng”? Vissa av våra ordspråk och språkliga uttryck är flera hundra år gamla. Faktum är att en del av dem ansågs gamla redan på 1600-talet.

En intressant bok ur den svenska 1600-talslitteraturen är ”Penu proverbiale” (1665) av Christofer Larsson Grubbe (1594-1681), en samling av ordspråk. Bokens fullständiga titel är ”Penu proverbiale dhet är: ett ymnigt förrådh aff allehanda gambla och nya swenska ordseeder och lährespråk : deels genom långlig observation antecknade; dels aff latinen och tyskan vthsökte, och til. swänskan lämpade”. Enligt tidens sed hade boken även en lång undertitel. I den står det ”Medh en kort explication för dhe enfaldigas skul”. Detta är en rejäl och omfattande bok på över 900 sidor.

Christofer Larsson Grubbe tjänstgjorde under många år i det kungliga kansliet. Han blev borgmästare i Kalmar och sedan landshövding i Kalmar län.

Litteraturbanken har digitaliserat hela denna bok. Den kan alltså läsas online.

1600-talssvenskan kan först kännas lite ovan, men i boken finns en hel del intressanta och ibland rentav riktigt roliga ordspråk. Vissa av dem känner vi igen: ”Dhen i leeken gåår / han måste leeken thola” och ”Dher Wijn går in / går weetet uth”
Andra är inte lika vanliga idag, men ändå kärnfulla: ”Buuken haar inga Öron, i.e. Hungrig maaga hörer ingen uhrsächt”, ”Tankar löpa tullfritt” och ”Seent stängia Hönsehuuset / när Räfwen haar äthet opp Hönsen”.

Här kan vi hitta nygamla ordspråk och uttryck som man alltid kan försöka återlansera i språket.
”Penu proverbiale”
är riktigt rolig att bläddra i. Den känns som en frisk fläkt från 1600-talets Sverige. Det är också kul att läsa Grubbes definitioner och förklaringar till ordspråken. Ibland listar han synonyma ordspråk som betyder samma sak.

Exempel: ”Alla få intet sittia främst, i.e. Alla få icke wara som Swijnefötter”.

”Örnen fiskiar inga flugor, i.e. Som man wille säga; Kasta Bäär i Björne-röff”

På biblioteket i Östersund har vi Grubbes bok även i original, i två olika upplagor (1665 och 1678). De ingår i Zetterströmska biblioteket (vår samling av litteratur tryckt före 1830).

Läs som gratis e-bok hos Litteraturbanken

Bibliska ord

Bibliska ord

Våra bibelöversättningar har haft en enorm påverkan på det svenska språket. Dagligen använder vi ord och uttryck som härstammar från Bibeln, ofta utan att vi vet om det. En gång i tiden var Bibeln en självklar referensram för alla svenskar. Idag är det inte längre så.

I den lilla men mycket intressanta boken ”Bibliska ord” av Olle Bergman (Historiska media, 2012) kan du läsa mera om några av dessa ord. Boken inehåller texter om över 70 olika ord och om nästan 30 olika uttryck.

Ord som apokalyps, katedral, mässa och evangelium förstår man nog att de har bibliskt ursprung, men vet alla att ord som talang, ramaskri och mackapär också har det? När vi säger att några samlas vid köttgrytorna, så är det något som härstammar från andra Mosebok.

Det roligaste avsnittet i boken är det om uttrycken. Att ”dra någon vid näsan” kommer från Jesaja. Att ”göra sig ett namn” kommer från första Mosebok. Från Matteusevangeliet kommer ”att skilja agnarna från vetet” (idag är det dock kanske inte längre så många som vet vad agnar är) och ”A och O” kommer från Uppenbarelseboken.
”Kreti och Pleti” är från början en benämning på kung Davids livvakter.
Och vem var egentligen den där Jehu, som for runt med en väldig fart?

En kul och allmänbildande bok om ord och språkliga uttryck. Här finns mycket nytt att hämta för de flesta. Lättillgänglig och underhållande.

Boken ingår i Historiska medias språkserie. Övriga delar i serien är Latinska ord, Kulinariska ord och Krigiska ord.

Bibliska ord i bibliotekets katalog

Vem vill vara labbug?

Dahlgrens Glossarium

Litteraturbanken fortsätter att pytsa ut viktiga boktitlar som gratis e-böcker.
Nu finns det klassiska språklexikonet ”Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt i svenska språket från och med 1500-talets andra årtionde” av Fredrik August Dahlgren (1914-1916) online.

Dahlgren (1816-1895) är mest känd som författare till folklustspelet ”Värmlänningarne” och som upptecknare av visan ”Jänta å ja”. Han var ledamot av Svenska Akademien, där han arbetade med både ordboken och ordlistan.

Hans Glossarium är välkänt och fortfarande en viktig referenskälla till många äldre ord och uttryck.
Här kan du hitta många spännande ord. Varför inte försöka återintroducera ord som mukla (mumla, tala i tysthet), snedig (listig, illfundig) eller vanälska (behandla kärlekslöst).

Labbug betyder ”klumpig, grov, utan skick”.

Läs Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord som e-bok i Litteraturbanken

Här på biblioteket i Östersund har vi givetvis även den tryckta versionen av boken, både som referensbok och till utlån.
Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord i bibliotekets katalog

Then Swänska Argus

Then Swänska Argus

En av de viktigaste tidningarna i Sveriges historia är Then Swänska Argus, som utgavs av författaren och historikern Olof von Dalin (1708-63). Then Swänska Argus utgavs under endast två år, 1732-34, men fick en banbrytande inverkan, särskilt på det svenska språket.

Dalin hade de brittiska tidningarna The Tatler och The Spectator som inspiration. Tidningen utgavs anonymt. Det var inte förrän 1735 som det blev känt att det var Dalin som var ”herr Argus”.

En del av artiklarna i Argus var rena översättningar av texter från Tatler, Spectator och även andra utländska titlar. Annars skrev Dalin det mesta av materialet själv. I Argus kunde man läsa artiklar som behandlade moraliska, politiska, religiösa och ekonomiska frågor på ett spirituellt och ofta underhållande vis. Här fanns exempelvis satirer och kåserier.

Dalins språk var enkelt och tydligt, och i flera avseenden nyskapande. Språkligt brukar man säga att Then Swänska Argus inleder den yngre nysvenska perioden.

Under våren 1733 blev Then Swänska Argus förbjuden av Kanslikollegium, på grund av vissa angrepp på religionen, staten och en del annat. Efter fyra dagar upphävdes förbudet. Vissa tror att drottning Ulrika Eleonora kan ha påverkat beslutet, eftersom hon var en av de som uppskattade Dalins tidning.

Nyligen har samtliga 52 nummer, samt de register som finns, av Then Swänska Argus digitaliserats och lagts ut på webbplatsen Litteraturbanken.
Passa på att kolla in denna klassiska tidning. Sidorna ser väldigt tjusiga ut på t ex en surfplatta.

Litteraturbanken: Then Swänska Argus

Finlands svenska historia

Finlands svenska historia, del 1 och 2

Idag, 6 december, är det Finlands nationaldag.

Som bekant har Finland och Sverige en lång gemensam historia. Idag vill bloggen passa på att tipsa om en mycket bra bokserie som är under utgivning. Den heter ”Finlands svenska historia” och utges av förlaget Atlantis i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland. Hela verket ska omfatta fyra delar, och hittills har två delar utkommit.

Del 1 heter ”Sveriges österland : Från forntiden till Gustav Vasa” (2008) och är skriven av Kari Tarkiainen. Den behandlar förhistorien, medeltiden och Vasatiden. Omtvistade frågor i finsk historia är t ex när svenskarna kom till Finland. Tarkiainen skriver lättläst och intressant om denna och andra frågor. Här kan du även läsa om språkhistoria, om ortnamn och korståg, om bebyggelse och städer, om kyrkans roll och mycket annat.

Del 2 heter ”Riksdelen : stormakt och rikssprängning 1560-1812” (2009) och är skriven av Nils Erik Villstrand. Under den här perioden integreras Finland och blir en naturlig del av det svenska riket. Den tar upp den händelserika perioden när Sverige blir stormakt och sedan sjunker tillbaka under 1700-talet. I denna volym kan du läsa om det finländska folkets vardagsliv, om den styrande elitens gradvisa försvenskning, om hur man såg på finskan som språk, och inte minst om förhållandet till Ryssland, som växte sig allt starkare militärt.
Det framgår tydligt vilken viktig roll kyrkan hade, både som en del i förvaltningen av Finland och i sin förmedlande roll mellan de styrande och allmogen.

Båda dessa böcker är mycket välskrivna och faktatäta. Jag kan verkligen rekommendera dem. De tar dessutom upp den senaste forskningen, och är väldigt fint formgivna med mängder av illustrationer, en del av dem av påfallande hög klass. Båda delarna har omfångsrika och användbara register och långa litteraturlistor för den som vill läsa mera.

Detta är nog de bästa böcker som finns att tillgå i dagsläget för den som vill ha en bra, kunnig och lärorik beskrivning av Finlands svenska historia. Del 3 och 4 kommer att givetvis handla om 1800-talet och 1900-talet, och har ännu ej utkommit. Jag ser fram emot att få läsa fortsättningen.

Del 1, Sveriges österland, i bibliotekets katalog

Del 2, Riksdelen, i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: