Motståndsrörelser

Vår tid är fylld av konflikter. Kolonialmakter och totalitära regimer har ofta mött motstånd i form av olika motståndsrörelser. Motstånd handlar ofta om de maktlösas kamp. Hur ska man mobilisera de svaga och de fattigaste mot en övermakt som kontrollerar stat och militär?
Journalisten och författaren Björn Kumm beskriver i sin senaste bok ”Motstånd : de maktlösas kamp” (Historiska media, 2013) 1900-talets motståndsrörelser. Flera av dem har varit framgångsrika, ibland utan att tillgripa våld. Hur gick det egentligen till? Det får du veta i boken.  Andra motståndsrörelser drabbades däremot av nederlag.

Kumms bok är indelad geografiskt efter land. Samtidigt har kapitlen försökt organiseras lite löst efter kronologi. Boken börjar med Marocko och Irland under 1920-talet, fortsätter sedan till Indien och vidare till många andra länder. Även motståndsrörelserna i Skandinavien under andra världskriget tas upp. Ett avslutande kapitel nämner även vår samtids motståndsmän som Bradley Manning och Julian Assange och dagens metoder som ”hacktivism”.
De flesta kapitlen handlar om motstånd mot kolonialmakter i Asien, Afrika och Sydamerika. Flera områdens historia är troligen ganska okända för en bred publik.

”Motstånd” är välskriven, men ibland något rapsodisk. Vissa kapitel är endast några sidor långa, och Kumm gör ingen direkt sammanfattande analys av motstånd.  Episoden från t ex Malackahalvön hade man velat läsa mera om, men det kapitlet är över efter bara fyra sidor. Det gäller även en del andra kapitel. En liten litteraturlista avslutar boken.
Den arabiska våren nämns dock bara i förbigående. Den kan man däremot läsa om i andra böcker.

”Motstånd” är ändå en bra, lättillgänglig och läsvärd bok som ger oss en överblick över flera av 1900-talets välkända konflikter, och en större kunskap om deras bakgrund. Den kan läsas helt utan förkunskaper. Tyvärr saknar boken helt illustrationer.

Motstånd i bibliotekets katalog

Ur regnskogens skugga

Idag vill bloggen rekommendera en av 2012 års finaste fackböcker, ”Ur regnskogens skugga : Daniel Rolander och resan till Surinam” (Max Ström, 2012) av James Dobreff, Helene Schmitz och Arne Jönsson. Den nominerades till Augustpriset i fackboksklassen.

Boken handlar om Daniel Rolander (1723/25-1793), en av Carl von Linnés mest begåvade lärjungar. 1754 begav han sig ut på en nästan ofattbart strapatsrik resa till Sydamerika och urskogarna i Surinam, ett land som då var en del av Holländska Guyana. Rolanders uppdrag var att samla in växter, studera djurlivet och att beskriva landet. Resan varade i två år och Rolander dokumenterade den i en omfattande dagbok, Diarium Surinamicum, skriven på latin.

Rolander var skarpsynt, orädd och egensinnig. När han kommit hem från Surinam vägrade han att dela med sig av sitt material till Linné. Endast han själv skulle få äran av arbetet.
Resultatet blev att Rolander blev helt utfrusen och tvingades lämna Sverige. Han hamnade i Danmark, där han tidvis levde i svår armod. Under en treveckorsperiod hade han endast en låda äpplen att leva på. Han lyckades få några uppdrag, bl a uppordningen av ett naturaliekabinett och författandet av en naturalhistoria för ön Ven. Den sista tiden tillbringade han i Lund, där han dog 1793.

Hans stora livsverk, dagboken från Surinam, gavs aldrig ut. Rolander hade velat ge ut allting samlat. Om han hade delat upp materialet och t ex publicerat ett flertal artiklar tillsammans med en lagom lång reseskildring, hade detta givit honom stor akademisk ryktbarhet. Istället hände ingenting med det, och manuskriptet finns än idag i Botaniska centralbiblioteket i Köpenhamn.

Ända fram till 1990-talet trodde man att Rolanders resa till Surinam i stort sett hade varit ett misslyckande, och att det intressanta i hans reserapporter redan hade presenterats av en dansk medicinprofessor på 1770-talet. Arne Jönsson, professor vid Lunds universitet, återupptäckte då manuskriptet och insåg dess värde och omfattning. Han har nu översatt Rolanders dagbok till svenska, vilket gör att texten för första gången ges ut i bokform, efter 250 år.

”Ur regnskogens skugga” är en magnifik bok som består av flera olika delar. Tillsammans bildar de ett verk som ger en stor läsupplevelse. James Dobreff inleder med en mycket intressant essä om Daniel Rolander, och sedan följer Rolanders egen resedagbok från Surinam, åtföljd av helt enastående vackra foton, tagna av naturfotografen Helene Schmitz.
Rolanders reseskildring är välskriven. Han är inte bara intresserad av växter och djur, utan också av de folk han möter längs vägen. Resan till Surinam på 1750-talet var sanslöst krävande. Läs reseberättelsen, förundras över upplysningstidens kunskapstörst och fundera på hur Rolanders liv kunde ha sett ut om han hade fattat en del andra beslut.

En fascinerande och tankeväckande bok, och dessutom ett framstående exempel på bästa sortens bokformgivning.
Om du inte tänker läsa själva dagboken (men jag törs lova att du kommer att fastna i den ganska snabbt), läs åtminstone essän om Rolander och se alla fantastiska foton.

Ur regnskogens skugga i bibliotekets katalog

Brasiliens historia

Brasilien är världens till ytan femte största land och världens åttonde största ekonomi. Här bor 192 miljoner människor. Ändå är Brasilien hos oss mest känt för sin sambafotboll och för karnevaler.

Det har hittills inte funnits någon heltäckande historisk översikt på svenska om detta väldiga land, men nu har boken ”Brasiliens historia” av Dag Retsö (Historiska media, 2011) utkommit.

Många tror att Brasilien är en blivande ekonomisk gigant. Landet är redan starkt inom områden som datateknik, vapenteknik och flygplanstillverkning. Hur känt är det bland svenskar att Brasilien var ett kejsardöme på 1800-talet?

1494 slöt Spanien och Portugal ett föredrag där man delade upp allt hittills upptäckt och oupptäckt land i intressesfärer. Därför kunde Portugal sedan göra anspråk på den del av Sydamerika som sedan kom att heta Brasilien. När européerna kom dit på 1500-talet fanns där inga stora riken som Inka och Maya. Ett träslag som kallades ”brasilträ” fick ge namn åt området.
Indianerna ville inte arbeta på portugisernas sockerplantager, så därför importerade man slavar från Afrika. Många indianer dog i sjukdomar och epidemier. Andra blev massakrerade eller förgiftade.

Kejsar Pedro I utropar Brasiliens självständighet 1822

Under 1800-talet blev Brasilien en självständig monarki. Kejsaren Pedro I utropade landets självständighet 1822. Monarkin störtades 1889 i en militärkupp, och sedan blev Brasilien en republik. 1964-85 hade en militärregim makten i Brasilien. Idag känner vi till brasilianska ledare som Lula da Silva och dagens kvinnliga president Dilma Rousseff.

Detta är en intressant bok om ett väldigt men ändå hos oss så relativt okänt land, fyllt av kontraster. Mycket positivt att det ges ut böcker om viktiga länders historia. Boken fyller en stor lucka.

Dag Retsö är doktor i Latinamerikastudier och ekonomisk historia vid Stockholms universitet.

Brasiliens historia i bibliotekets katalog

Moctezuma

Montezuma II (eller Moctezuma, som är den nu gällande transkriberingsformen av hans namn) var Aztekernas siste härskare. Han dog 1520 under den spanska erövringen av Aztekriket.
På British Museum i London visades 2009-10 en unik utställning av konstverk och andra föremål relaterade till aztekerna och spanjorernas erövring. Vi som inte kunde se utställningen har istället möjlighet att ta del av den via en magnifik bok, ”Moctezuma – Aztec ruler” (British Museum Press, 2009).

Den mer korrekta benämningen på aztekerna är Mexica. 1502 valdes Moctezuma II till deras härskare. Det stora rike han fick överta styrdes från huvudstaden Tenochtitlan (vars ruiner ligger under dagens Mexico City). Riket gick under när de aggressiva spanjorerna kom 1519 under ledning av Hernán Cortés.
De spanska erövrarna smälte ned det mesta av alla guldskatter de fick tag i, och lät förstöra mycket av det de ansåg som ”hedniskt” i Mexica-folkets rike. Men en hel del föremål klarade sig, och tillsammans med färska arkeologiska fynd har man nu kunnat återskapa delar av Moctezumas härskartillvaro. Föremålen i utställningen lånades in från olika håll.

Boken är i stort format och innehåller ett fantastiskt fint bildmaterial. Dessutom kan du läsa intressanta artiklar om aztekerna/mexica och om den spanska erövringen. De är mycket informativa och uppdaterade med den senaste forskningen. 320 späckade sidor.

Moctezuma i bibliotekets katalog

Montezumas hämnd är ett samlingsnamn på magsjukeåkommor som turister i t ex Latinamerika kan drabbas av. Detta får man dock läsa om i andra böcker.

Machu Picchu

7 juli 1911, för 100 år sedan, återupptäcktes inkastaden Machu Picchu av den amerikanske arkeologen Hiram Bingham.
Det är den officiella historien. Men troligen hade staden redan varit känd ett tag. Bingham gjorde platsen känd, men överdrev sin egen betydelse och berättade ytterst litet om den hjälp och assistans han fick av peruaner.

I mars i år återlämnades över 46.000 föremål från Machu Picchu till Peru från Yale-universitetet i USA. Bingham hade tagit med sig fynden dit 1912 och Peru hade länge velat ha tillbaka dem. Flera av de mest intressanta föremålen ska nu ställas ut på ett museum i Cuzco.

Peru firar i år 100 års-jubileet av Machu Picchu-forskningen, utan att egentligen fokusera mer än nödvändigt på Bingham.
Staden är ett viktigt turistmål som varje år drar in stora intäkter.

BBC News har en intressant artikel i ämnet, där man bl a hävdar att Bingham kan ha varit en av förebilderna till Indiana Jones. Här finns också ett fint bildspel med historiska foton av Machu Picchu.

BBC News: Machu Picchu: What is the legacy of ‘Indiana Jones discoverer’?

BBC News: Historic pictures of Machu Picchu (bildspel)

Inkariket

Detta är en nyutgiven, fin och heltäckande bok om Inkariket.
Böcker om Inkariket handlar oftast om perioden när de spanska erövrarna kom, vilket innebär de sista 100 åren av rikets existens. Boken ”The Inca world” av David M Jones vill råda bot på detta. Jones är doktor i amerikansk arkeologi och historia vid universiteten i Berkeley och London.

”The Inca world” är en heltäckande och väldigt snygg bok om Inkariket. Här kan du också läsa om de andinska kulturer som föregick Inkariket och som senare blev en del av det: paracas, chavin, moche, nazca.

Boken är uppdelad i 12 huvudkapitel med underavdelningar. ”The world of work” handlar om hur man administrerade hela det stora riket med skattesystem, vägar och handel. ”Daily life” beskriver vardagen med synen på barn, giftermål och hushållsliv. Ett särskilt kapitel tar upp de religiösa föreställningarna, ett annat arkitekturen, En stor del av boken beskriver Inkarikets framstående stenskulpturkonst, keramik och textilier. Massor av fina illustrationer.

Det är synd att sådana här fina och användbara faktaböcker sällan översätts till svenska. Men engelskan är inte alltför svår.

The Inca world i bibliotekets katalog