Bloggarkiv

Äldre Västgötalagen finns nu online

Äldre Västgötalagen

Litteraturbanken har låtit digitalisera Äldre Västgötalagen i form av en handskrift från 1290-talet. Äldre Västgötalagen är den äldsta av våra medeltida landskapslagar, och denna handskrift är den tidigast kända fullständiga avskriften av den.

Denna handskrift anses vara den äldsta bevarade boken på svenska språket. Nu finns den alltså digitaliserad hos Litteraturbanken.
Litteraturbanken: Äldre Västgötalagen

Handskriften består av tre olika skrifter som sammanbundits, och språket är fornsvenska.
Man tror att handskriften har använts i Skara domkyrka.

Läs mera om handskriften här:
Kungliga Biblioteket: Västgötalagen

Äldre Västgötalagen finns beskriven och utgiven i olika böcker, t ex dessa, som alla finns att låna på Östersunds bibliotek:
Äldre Västgötalagen i diplomatariskt avtryck och normaliserad text, utgiven av Bruno Sjöros (1919)
Äldre Västgötalagen, utgiven av Elias Wessén (1953)
Svenska landskapslagar, tolkade och förklarade för nutidens svenskar av Åke Holmbäck och Elias Wessén, band 5 (1946)

Sveriges rikes lag 1734

1734 års lag

Idag hade jag en intressant fråga i bibliotekets informationsdisk. Den handlade om svensk 1700-talsjuridik. Jag fick ta fram 1734 års lag och slå upp Missgärningsbalken, kap. XL, ”Om Stöld”

1734 års lag: Om stöld

”1.§. Hwar som första gången stiäl gods, eller penningar, öfwer tijo daler; böte tre gånger så mycket, som thet stulne wärdt är. Orkar han ej böta; plichte med kroppen efter stöldens wärde.”

1734 års Sveriges rikes lag var den första lag som gällde över hela landet: både för landsbygden och i städerna. Den ersatte de medeltida lagarna. Det är också den senaste fullständiga lagrevisionen vi haft i Sverige, och indelningen i balkar finns kvar än idag.
Så på sätt och vis kan man säga att 1734 års lag fortfarande används till sin yttre ram, även om hela innehållet gradvis med tiden har bytts ut.

1734 års lag bestod av nio balkar: giftermålsbalken, ärvdabalken, jordabalken, byggningabalken, handelsbalken, missgärningsbalken, straffbalken, utsökningsbalken samt rättegångsbalken.

Lagen innehöll dock ingen konungabalk. Under frihetstiden ansåg man att de grundläggande lagarna om statsskicket inte skulle ingå i den allmänna lagen. Inte heller ingick någon kyrkobalk. Detta berodde på att man 1686 hade instiftat en särskild kyrkolag.

I 1734 års lag kan man hitta en hel del intressanta saker. Avsnittet om sedlighetsbrott innehåller exempelvis dessa anvisningar i Missgärningsbalken, LVII. kapitlet, ”Om Kopleri och Skiörlefnad”:

1734 års lag: Om Kopleri

Det allra mest kända avsnittet i lagen kanske ändå är Byggningabalkens XII. Kapitel, ”Huru Swin må i Ollon-skog släppas”.
Projekt Runeberg: Huru swin må i ollonskog släppas.

Illustrationerna är hämtade ur Östersunds biblioteks exemplar av originalutgåvan av 1734 års lagbok. Den ingår i Zetterströmska biblioteket.

Hela 1734 års lagtext finns att läsa online, digitaliserad från en 1800-talsutgåva.

Förbjuden kärlek på 1600-talet

Förbjuden kärlek

Sommaren 1596 reste ärkebiskopen Abraham Angermannus genom socknar i Småland och på Öland. Där ägnade han sig åt en riktig räfst, på order av hertig Karl, som framkallade skräck hos delar av befolkningen. Den kom att kallas ”Mäster Abrahams räfst”.
Ärkebiskopens främsta mål var att rensa ut allt katolskt som kunde finnas kvar, ”påviska seder och villfarelser”. Helgondyrkan och läsning av mässor skulle bort.

Men en annan viktig uppgift för Angermannus var att övervaka moralen och laglydnaden. Den ansågs alldeles för låg, och särskilt gällde det sedligheten.
Reformationen hade gjort att kyrkans syn på sexualmoral hade blivit betydligt strängare. För- och utomäktenskapliga förbindelser fördömdes mycket starkt. Den kärleken var helt förbjuden. Under tidigt 1600-tal avkunnades därför många domar för sedlighetsbrott. Dessa finns dokumenterade i de många domböcker som bevarats.

I Rudolf Thunanders bok ”Förbjuden kärlek : sexualbrott, kärleksmagi och kärleksbrev i 1600-talets Sverige” (Atlantis, 1992) möter vi de människor som levde för 400 år sedan och som drabbades av ärkebiskopens räfst. Genom referaten i domböckerna får de liv och talar till oss.

Efter 1608 skärptes straffet för den som bröt mot sjätte budet. Tidigare hade man dömts till botgöring och böter, men nu blev hor belagt med dödsstraff. Texter ur Bibelns Moseböcker lyftes in i landslagen. I ett tillägg citerades Mose lag: ”Den som hor bedriver med någon mans hustru, den skall döden dö, både horkarlen och horkonan.” Den svenska bondebefolkningen skulle uppfostras och disciplineras.
Det fanns också en stark social kontroll i själva bondesamhället. Det fanns ofta gott om folk som hade lust att anmäla andra sockeninvånare för både det ena och det andra. Ofta, men inte alltid, förvandlades dock dödsstraffet istället till straffarbete eller kroppsstraff.

I ”Förbjuden kärlek” kan du läsa om flera intressanta rättsfall från den här tiden. En vanlig grupp kvinnor som förekommer i domböckerna är knekthustrur. Maken var borta i fält i åratal och hördes ofta inte av under lång tid. Hustrun kunde efter åratal av väntan till sist tro att maken var död. Skulle hon sedan våga inleda en relation med en ny man? I vissa fall återvände maken efter många år, och hustrun med ny man blev anklagade för hor.

I den här läsvärda boken kommer vi 1600-talsmänniskorna nära. Skildringarna är levande och påminner oss om olika tiders skilda syn på moralfrågor. Fascinerande och livfull läsning.

Förbjuden kärlek i bibliotekets katalog

 

%d bloggare gillar detta: