Bloggarkiv

Svenska prylar

Svenska prylar

Vi omges av vardagsföremål som vi ser som en ofta självklar del av vardagen. Sällan tänker vi kanske på att anledningen till att dessa föremål ses som så självklara är att de var så bra skapade och formgivna redan från början. Ingen varken kan eller vill göra dem bättre.

”Svenska prylar : känn dig som hemma!” av Katarina Danielsson (Historiska media, 2015) är en nostalgisk kavalkad där vi möter ca 40 av dessa svenska föremål, eller prylar om man så vill. Boken är gjord i samma stil som författarens förra bok ”Svenska klassiker” (2014), som tidigare tagits upp här i bloggen.

Varje föremål beskrivs i ett kort men mycket informativt kapitel, ca 2-4 sidor långt.
Här kan du läsa om ryggsäcken Kånken, Stiga bordshockeyspel, skiftnyckeln, Ballografpennan, Wettexduken, Karlsons klister, Sparkstöttingen, Stenmarksmössan och många andra bekanta.

Ibland är det enskilda personer som ligger bakom de kända föremålen. I kapitlen om dessa får läsaren därför ett litet porträtt av upphovspersonen. Beda Hallberg skapade den första Majblomman 1907, och Victor Hasselblads kamera svävar än idag omkring i rymden, sedan astronauten Michael Collins tappat den under ett uppdrag 1966. I boken finns gott om anekdoter om alla prylar.

Texten är lättläst och underhållande, och alla kapitel är illustrerade med tjusiga foton.
När man läser ”Svenska prylar” inser man att alla dessa välkända, praktiska och omtyckta saker tillkom före ”slit-och-släng”-mentalitetens intåg. Saker skulle vara slitstarka och kunna användas under lång tid. Alla sakerna är dessutom avsedda att vara snygga att se på och sköna att hålla i.
Den här boken kommer att uppskattas inte bara av nostalgiker, utan också av var och en som vill veta mer om design och om vardagsföremål.

Svenska prylar i bibliotekets katalog

Hur en modern bil kommer till

Hur en modern bil kommer till

Ett av de senaste intressanta fynden från bibliotekets magasin är den lilla skriften ”Hur en modern bil kommer till” av Erik Carlberg (Norstedts, 1931). Den ingår i den upplysande serien ”Från kunskapens fält”.
Skriften har formen av ett litet häfte (ca 11 x 17 cm) och omfattar 56 sidor. Här finns häpnadsväckande mycket detaljerad information om hur biltillverkningen i Sverige gick till på 1920-talet.

Bilen var i början av 1900-talet en symbol för det moderna samhället.
”Det kanske mest utmärkande för det tjugonde århundradet är den enormt hastiga utvecklingen av nya kommunikationsmedel. Bland dessa intager utan tvivel automobilen en av de främsta platserna. Med undantag för telefon och radio har väl ingen annan uppfinning på detta område fått en så stor praktisk användning och därmed en så snabb spridning.” Så inleds förordet i Carlbergs skrift.

Bilen hade verkligen gjort en snabb entré i Sverige. 1891 visades den allra första bilen upp i landet, närmare bestämt på Göteborgsmässan. Den första svenska bilen som drevs av förbränningsmedel byggdes 1898 vid Surahammars bruk. Bilen hade konstruerats av ingenjör Gustav Eriksson och drevs av fotogen. Redan 1899 byggde Vabis i Södertälje den första bensindrivna svenska bilmodellen. Man styrde med en styrpinne. Produktutveckling i form av ratt och gummiringar tillkom senare.

För 100 år sedan, 1916, fanns det ca 3.000 bilar i hela Sverige. 1929 hade detta antal ökat till hela 137.000. Massproduktionen hade gjort bilen billigare för konsumenten.

I ”Hur en modern bil kommer till” kan vi läsa hur tillverkningen av bilar gick till vid denna tid. Vi får veta att ett vanligt personvagnschassi innehåller ca 5.000 olika detaljer, och karosseriet ca 3.000. Författaren berättar att Volvo får olika delar levererade från andra företag.

Det dyraste och mest komplicerade delen i 1931 års automobil är motorns cylinderblock. Det utförs i gjutjärn av särskilt god kvalitet.

Bilmontering 1931

Volvos monteringsfabrik i Göteborg används som exempel för monteringen av de olika bildelarna. Över 30 sidor i boken ägnas åt detaljerade beskrivningar av monteringsproceduren, allt illustrerat med foton och teckningar.
Man slås av författarens genuina berättarglädje och stolthet över att få förklara alltihop. Läsaren får veta på vilken av fabrikens fem våningar de olika momenten utförs, och det är viktigt att redovisa allt.
Här finns också schematiska bilder av motorer i genomskärning.

En fascinerande teknikhistorisk liten bok, som säkert kan intressera många nutida läsare.

På främre pärmens insida har någon i bibliotekspersonalen antecknat med blyerts: ”Teknologi. Transportmedel”.

Hur en modern bil kommer till i bibliotekets katalog

Hur man ringer, 1927

Under telefonens tidiga decennier behövde man alltid ringa en växel, där telefonister manuellt kopplade samtalet vidare. På 1920-talet introducerades dock telefonen med nummerskiva, där man själv slog numret utan att behöva gå via en växel. Detta var något helt nytt.

American Telephone and Telegraph Company tog 1927 fram en instruktionsfilm, ”How to use the dial telephone”, där det framgår hur man ringer med den nya moderna telefonen. Nummerskivan ägnas särskilt intresse.
(Idag har vi väl en yngre generation som faktiskt inte använt nummerskiva, så det kan vara intressant ur flera perspektiv).

Om man ändå inte hittade rätt nummer att ringa, kunde man genom att slå siffran 8 få hjälp via telefonbolagets informationscenter. Ca 5 minuter in i filmen får vi titta in där. Kvinnliga telefonister sitter febrilt och slår i olika telefonkataloger.

Hela instruktionsfilmen är 7:07 lång och visades i Kalifornien.
Denna film är en av många som ingår i samlingarna hos Internet Archive.

Läs också ”Hallå!”– en underhållande bok om telefonens första tid i Sverige.

Motorhistoria i färg

Kulör

Bloggen har tidigare tagit upp fotografihistoria: tidiga fotografer och tidiga försök med färgtekniker, t ex Albert Kahns foton.
Den stora majoriteten av historiska fotografier från tiden innan 1960 är ändå svartvita.
Att kolorera svartvita foton är en ibland omdiskuterad metod, men dagens teknik gör kolorering betydligt lättare än tidigare, och resultatet blir ofta oväntat bra.

Journalisten Anders Tengner är mest känd för sina många musikreportage. Han är också mycket intresserad av veteranbilar och har varit medarbetare i tidskriften Classic Motor.
Nu har han utgivit boken ”Kulör: svartvit motorhistoria i färg” (Classic Motor/Egmont, 2015).

Kulör” innehåller över 250 sidor kolorerade fotografier från perioden 1900-1969.
De flesta foton är svenska, men här hittar du också foton från övriga Europa och USA. Bildurvalet har temat bilar och bilism, och det är verkligen fascinerande att se denna sammanställning. Färgerna ger de svartvita fotona nytt liv – perspektivet blir ett helt annat än det vanliga. Bilderna är sorterade efter decennium, och åtföljs av beskrivande texter, som berättar mera om fordonen och människorna vi ser. I inledningen av varje decennie-kapitel finns en sammanfattning av den bilhistoriska utvecklingen under dessa år.

Tengner berättar i förordet att han så långt det varit möjligt valt färger på bilar som är tidsenliga, utan att ha de exakta färgkoderna. Sedan utgör ju valet av färger författarens vision av de historiska vyerna. Något annat är in te möjligt. Men troligen ligger visionen inte alltför långt från verkligheten.

De gamla fotografierna är ofta av mycket hög teknisk kvalitet, och merparten av dem är inskannade från originalnegativ.

I princip kan man börja läsa var som helst i boken. Som läsare fastnar man genast i dessa gamla bilder, och i berättelserna omkring dem. En riktig nostalgitripp, extremt bläddervänlig och underhållande. Dessutom är ”Kulör” mycket fint formgiven, något som förhöjer läsvärdet. En trivsam, inspirerande och intresseväckande bok.

Kulör i bibliotekets katalog

En rostfri vardag

Aluminium och rostfritt stål

Dagligen omger vi oss av bruksföremål av olika slag. Några av de vanligaste av dessa föremål ät tillverkade av aluminium och rostfritt stål. En hel del av bruksföremålen används i köket: kannor, kastruller, bestick.

I Thomas Lindblads bok ”Aluminium och rostfritt stål : skandinavisk bruksdesign från 1920-tal till 1970-tal” (Atlantis, 2015) kan du läsa om hur föremålen av aluminium och rostfritt stål erövrade vår vardag.

Ett kokkärl i aluminium var givetvis lättare att hantera än ett i gjutjärn, och enklare att sköta om än kopparkastruller.
Det var i slutet av 1800-talet som aluminium blev en billig råvara som möjliggjorde massproduktion. Dessförinnan hade aluminium varit en lyxmetall.

Den tyska stålkoncernen Krupp var först att framställa rostfritt stål. Krupp tog patent på uppfinningen 1912.
Rostfritt stål började tillverkas i Sverige i mitten av 1920-talet, men den första tiden var dessa föremål dyra. Det var först efter andra världskriget som priserna började sjunka. På 1960- och 1970-talet var Sverige det land i världen där priset på rostfritt stål var lägst. Sverige var också ett ledande land för tillverkning av kokkärl i aluminium. Även i övriga Skandinavien fanns företag som alla tillverkade dessa föremål av hög kvalitet.

I Lindblads bok presenteras de främsta fabrikerna. Läs om Skultuna, Gense, Kockums, Nilsjohan och många fler. Här möter du också formgivare som Erik Fleming, Pierre Forsell, Adam Thylstrup, Sigvard Bernadotte, Folke Arström, Arne Erkers och Sigurd Persson.

Konkurrensen från låglöneländer och nya konsumtionsmönster ledde till sammanslagningar och nedläggningar av företagen. Idag finns endast ett fåtal tillverkare av sådana här produkter kvar i Skandinavien.

Den här boken omfattar hela 300 sidor och innehåller mängder av intressanta beskrivningar av bruksföremålen. Boken är dessutom rikt illustrerad med fotografier av hög klass, och är utsökt formgiven.

Dessa bruksföremål har hittills inte uppmärksammats på allvar i bokform, så den här boken fyller ett tomrum. Thomas Lindblad, som tidigare skrivit om t ex bruksföremål i plast och funkisglas, har gjort ett imponerande forskningsarbete för att hitta alla dessa uppgifter.

En upplysande, intressant och mycket bläddervänlig bok.

Aluminium och rostfritt stål i bibliotekets katalog

Enastående bildsamling från Apolloprojektet

AS11-40-5872

Månlandningen, en av människans mest imponerande bedrifter, är idag historia.

Det var den 20 juli 1969 kl. 21:18 (svensk tid) som astronauterna Neil Armstrong och Edwin ”Buzz” Aldrin under Apollo 11-expeditionen som första människor landade på månen. Några timmar senare, den 21 juli 1969 kl. 3:56, tog Neil Armstrong det första steget på månens yta.

Apolloprojektet dokumenterades bl a med tusentals bilder, tagna med Hasselblad-kamera. Många av dessa foton har än idag bara setts av ett fåtal personer.

Nu har ca inte mindre än 8.400 högupplösta foton från Apolloprojektet lagts ut på bildlagringsplatsen Flickr.com.
Detta är bilder av häpnadsväckande hög kvalitet, i rejäl högupplösning (1800 dpi).

De som ligger bakom denna stora uppladdning är The Project Apollo Archive och The Apollo Lunar Surface Journal.

Här finns bilder från flera olika Apollo-expeditioner, dock ej alla. Enligt uppgift ska det läggas till mera bilder så småningom. Men 8.400 bilder, sorterade i olika album, är en fantastisk upplevelse att sitta och bläddra i.
Detta är ett exempel på mycket framstående digitaliseringsarbete.

Flickr.com – Project Apollo Archive

Källa: The Public Domain Review

 

We are the robots

Robot 1928

Ett av 1920-talets nya ord var ”robot”. Det kom från den tjeckiske författaren Karel Capek, som i sin pjäs ”R.U.R.” (1921) skapade ordet från tjeckiskans ”robota”, som betyder ungefär ”dagsverke”.
I Capeks pjäs användes robotar för att effektivisera arbetsuppgifter i t ex fabriker, men till sist tog robotarna över världen.

Idén att kunna konstruera konstgjorda ”människor” är gammal. När tekniska framsteg inom elektronik och radio gjordes under tidigt 1900-tal började de första riktiga robotarna dyka upp.

I den historiska fotobloggen Retronaut (numera en del av Mashable) kan du se fascinerande bilder av robotar från 1920-, 1930- och 1940-talet. Flera av dessa robotmodeller byggdes för att locka besökare till nya varuhus. Robotarna kunde utföra enkla handlingar som att sitta ned, resa sig upp, lyfta en arm, och vissa kunde t o m tända cigarretter.

Retronaut: 1928-81: Dawn of the Robots

”We are the Robots” är en känd låt av tyska elektroniska musikpionjärerna Kraftwerk (1978)

Bomben : ett knapptryck från kärnvapenkrig

Bomben

”Dr Strangelove” från 1964 är en av Stanley Kubricks mest kända filmer. Den är en satir över kapprustning och kärnvapen, och Peter Sellers spelar tre olika roller.

Galenskaperna i denna klassiska film ligger kanske inte så långt ifrån verkligheten som man kunde tro. Så kan man i alla fall tänka efter att ha läst Eric Schlossers ”Bomben : ett knapptryck från kärnvapenkrig” (Ordfront, 2014).

Författaren och journalisten Eric Schlosser är mest känd för ”Snabbmatslandet” (2002) och i den nya boken ”Bomben” skildrar han försöken att kontrollera de olika kärnvapen som finns i vapenarsenaler världen runt. Det är en rejäl och gedigen volym, 770 sidor tjock.
Schlosser har läst tusentals tidigare hemligstämplade dokument och intervjuat många olika militärer, piloter och tekniker som varit inblandade i de händelser han beskriver. Originaltiteln är ”Command and control” och den beskriver bokens fokus ganska bra.

Kalla kriget är idag över, men kärnvapnen, människans mest destruktiva uppfinning, finns kvar.
Det framstår i boken som mycket tydligt att det är den mänskliga faktorn som är farligast, ofta i kombination med föråldrad, om än avancerad, teknik.

Här kan vi läsa om autentiska och skrämmande fall, som påminner oss om att risken för katastrof ibland har varit obehagligt nära. Bomber har tappats i havet, fullt bestyckade stridsflygplan har kraschat, avfyrningssilor har brunnit, och i ett fall misstog ett radarsystem en stigande måne för en sovjetisk attack.

En enda person kan göra ett enkelt misstag, t ex att råka sätta en skruvmejsel i en säkring i en kärnvapensilo. Kortslutningen gör att en stridsspets skickas iväg, ut i den amerikanska mellanvästern.

Sådana här historier kan vi läsa om i Schlossers ”Bomben”. Den är lättläst och mycket tankeväckande, men något för lång.

Boken är resultatet av grundlig bakgrundsforskning. Schlossers notförteckning längst bak i boken omfattar hela 200 sidor! Har man som författare sådana mängder av material vill man givetvis redovisa så mycket som möjligt av det. Ändå tror jag att en del läsare kan avskräckas av bokens tjocklek, vilket är synd eftersom många borde ta del av detta välskrivna reportage.

Givetvis är det en kraftig amerikansk tyngdpunkt i skildringen. I nyhetsflödet på senare år har vi dock kunnat ta del av rapporteringen om förlista ryska kärnvapenubåtar, så incidenter av det slag som beskrivs i ”Bomben” lär ha inträffat i motsvarande omfattning även där.
Schlossers bok visar att det inte finns några perfekta eller totalt säkra system. Människor ska hantera alla dessa system. Där finns det alltid en risk. Läs ”Bomben”, en bok som ger oss alla nyttig eftertanke.

Bomben i bibliotekets katalog

De 25 stegen från uppvaktning till äktenskap

En teknisk nymodighet som togs fram i slutet av 1800-talet var stereografiska fotografier. Man ville uppnå en illusion av 3D genom att fotografera samma scen från två olika vinklar. När dessa foton placerades bredvid varandra och sågs i ett stereoskop uppstod en djupeffekt.

I Boston Public Library, USA, har man hittat en humoristisk bildserie som heter ”The 25 stages from courtship to marriage” (”De 25 stegen från uppvaktning till äktenskap”). Den består av just sådana här stereografiska foton.
Foto nr 11 saknas tyvärr. Denna bild skulle troligen åskådliggöra bröllopsnatten. Kan någon ha tagit undan denna bild ur serien, kanske av sedlighetsskäl? Det vet vi inte, så bildserien omfattar i dagsläget därför endast 24 av de 25 stegen.

Public Domain Review har publicerat alla de kvarvarande 24 stereografiska bilderna. Ta en titt och se om de är lika roliga idag som i slutet av 1800-talet.

Public Domain Review: The 25 stages from courtship to marriage

 

Vårt rullande kulturarv

Kultur på väg

Veteranbilar som samlas på en plats lockar alltid många åskådare, som fascinerat beundrar fordonen och gärna studerar detaljer. Runt om i Sverige utförs en kulturgärning i det tysta av alla de entusiaster som samlar, renoverar, dokumenterar och även använder historiska fordon. De är ofta organiserade i fordonshistoriska föreningar, och dessa är i sin tur medlemmar av Motorhistoriska riksförbundet, MHRF. Här i länet har vi Jemtlands Veteranbilklubb, bildad 1970.

Motorhistoriska riksförbundets 40-årsjubileumsbok heter ”Kultur på väg : den fordonshistoriska rörelsen i Sverige : MHRF 40 år 1969-2009” (Albinsson & Sjöberg, 2009).
Fordonsentusiasterna har tidigare inte fått sin historia berättad, men i den här trivsamma boken får de träda fram i ljuset. Den mängd fritid och pengar som ofta läggs ned på veteranbilarna är omöjlig att mäta.
Den som är fordonsentusiast behöver också ta reda på hur man kan förse sitt fordon med rätt detaljer. Hur syr man upp en plyschklädsel, eller hur gjuter man ett lager eller ekrar ett hjul?

”Kultur på väg” är ännu ett exempel på hur man i en liten bok kan få plats med häpnadsväckande mycket fakta. Boken är inte ens 100 sidor tjock, men här hittar du massor av spännande läsning.
Läs om bilreklam genom tiderna, om de första fordonshistoriska föreningarna, om motorträffar och mycket annat. Ett särskilt intressant kapitel beskriver automobilförordningarna och reglerna i Sverige och hur de förändrats med tiden.  Visste du att backspeglar blev obligatoriska på alla svenska bilar 1931, och att den första svenska motorvägen öppnades 1954? Den var 17 km lång och gick mellan Malmö och Lund.

Boken är givetvis rikt illustrerad med mängder av fina foton, nästan alla i färg. En del av bilderna har tidigare publicerats i tidskriften Nostalgia.

Detta är en ovanligt bra jubileumsbok, dessutom både lättläst och bläddervänlig.
Omslaget avbildar en Ford, modell T Touring, från 1923.

Kultur på väg i bibliotekets katalog

 

Internet på museum

Internetmuseum

Internet har redan hamnat på museum, åtminstone ett virtuellt sådant. Det är Stiftelsen för internetinfrastruktur som lanserat sidan Internetmuseum, www.iis.se/internetmuseum

Här kan du titta på digitala tidslinjer med mängder av händelser.
Ljudet av knastrande modem, gamla videoklipp från nyhetssändningar, tidiga svenska virala succéer, det första e-postmeddelandet i Sverige, och mycket annat samlas på internetmuseet.
Allting är väldigt underhållande. Roligt och upplysande, både för nostalgiker och andra intresserade.

Stiftelsen för internetinfrastruktur administrerar den svenska toppdomänen .se.

 

Gustaf de Laval

Gustaf de Laval

Ingenjören och industrimannen Gustaf de Laval (1845-1913) var en lysande uppfinnare. Han konstruerade separatorer och ångturbiner som blev grunden för än idag internationellt framgångsrika företag i Sveriges näringsliv. Däremot var han inte alls lyckad som entreprenör. Han engagerade sig på alltför många områden och kunde inte hantera praktisk ekonomi.
Nu finns en fräsch och nyskriven biografi om honom : ”Gustaf de Laval : ett rastlöst snille” av Anders Johnson (Atlantis, 2013).

de Laval förknippas främst med sina metoder att med centrifugering separera grädde från mjölk. 1878 fick han patent på sin berömda centrifugalseparator. Den kostade 1878 450 kronor att köpa och kunde skumma 50 kannor mjölk per timme. 1883 startades företaget AB Separator, numera Alfa Laval AB.
Sedan stod ångturbinen i fokus. AB de Lavals Ångturbin grundades 1893.

Gustaf de Laval i 30-årsåldern

Det är fascinerande att läsa om de Laval. Han ägnade sig åt ca 200 olika idéer, tog ut hela 92 svenska patent och grundade inte mindre än 37 företag. Spridningen av intresseområden är verkligen stor : jordbruksmaskiner, svävarfartyg, flygplan, svampodling med ammoniak och mycket annat.
Han startade flera företag för att anlägga gruvor, kraftverk och industrier över hela landet. I boken finns en karta där man kan se alla de platser där de Laval verkade.

Typiskt för de Laval var att han ofta snabbt gav sig in i nya projekt innan produkterna eller uppfinningarna var tillräckligt färdigutvecklade. 1897 drabbades de Laval av en stor ekonomisk krasch, som han sedan aldrig riktigt hämtade sig ifrån. Han var även riksdagsman för Högerpartiet.
När de Laval avled 1913 hade han stora skulder. Dödsboet försattes i konkurs.

Johnsons biografi är trivsam och rikt illustrerad. Trots att de Laval är en av Sveriges mest kända uppfinnare finns det få böcker om honom. Därför är det glädjande att denna lättillgängliga och läsvärda biografi nu utkommit.
Den här intressanta boken ingår i serien ”Svenska företagare” som Atlantis förlag ger ut tillsammans med Centrum för näringslivshistoria, och är nr 3 i den serien.

Gustaf de Laval i bibliotekets katalog

Toalettreklam från 1874

sanitarian_framsida by Historiskt
sanitarian_framsida, a photo by Historiskt on Flickr.

En av våra viktigaste uppfinningar är definitivt vattenklosetten. Den är så självklar för oss idag att vi knappt tänker på det. För 140 år sedan var dock situationen en helt annan.

Industrialiseringen och städernas snabba tillväxt gjorde att de sanitära förhållandena blev ett stort hälsoproblem. Det var mycket vanligt att sjukdomar som kolera spreds via infekterat vatten.

I bibliotekets magasin hittade jag av en slump en låda med okatalogiserat småtryck, mest reklam för olika typer av bokverk. Men här fanns också några amerikanska broschyrer. En av dessa är ett 16-sidigt häfte tryckt 1874, en reklamfolder för mulltoaletten ”The Sanitarian”.

På framsidan kan vi läsa: ”Physicians praise it – Nurses demand it – Invalids, Women and Children rejoice in it!”

I häftet förklaras nackdelar med de då aktuella avloppssystemen, och hälsoriskerna med bruket av utedass i städerna påvisas. Vidare berättar man att USA:s första patent på mulltoalett registrerades 1866, och att man nu har produktutvecklat denna toalett i flera steg. Häftet avslutas med ett antal uppskattande citat av framstående personer som testat ”The Sanitarian”, och sedan kommer instruktioner om hur toaletten ska användas. Allra sist efterlyser man återförsäljare, ”especially ladies”, i fler städer.

Våra moderna toaletter hade varit en nästan ofattbart utopisk framtidsdröm för 1870-talets stadsbor.

Jag har skannat in framsida, baksida och uppslaget 14-15. Bilder finns att se i bloggens bildarkiv.

Radioflugan

radioflugan_1924 by Historiskt
radioflugan_1924, a photo by Historiskt on Flickr.

I vår tids mobila kultur sitter folk överallt uppkopplade med sina smarttelefoner och plattor. Den nya tekniken har förändrat vårt vardagsliv.
På samma sätt förändrade radion folks vardag på 1920-talet. Radiolyssnandet blev ett tecken i tiden, ett beteende som var nytt.
I bibliotekets magasin hittade jag en årgång av Hasse Zetterströms satiriska jultidskrift ”Lutfisken” från 1924. Här finns en sida med en teckning av Ivar Starkenberg, ”Radioflugan”.
Vi ser hur tecknaren skämtar med att alla är så fixerade vid radiolyssning, i princip oavsett vad som just då sänds i programväg.
Bilden kan ses högupplöst i bloggens bildgalleri.

Flygets historia

Boken om flyget

Människans dröm om att kunna flyga är urgammal. Tidiga flygexperiment visade att det behövdes nyskapande konstruktioner för att kunna åstadkomma varaktiga flygturer med full kontroll. Flera flygpionjärer omkom i olyckor. Det blev bröderna Wright i Ohio, USA, som utvecklade den flygteknik som ”knäckte koden”. Under 1910- och 1920-talet gick sedan utvecklingen i rasande fart. Men flera av grundidéerna bakom de tidiga flygplanen används än idag.

En bra bok om flygets historia är ”Boken om flyget : flygmaskinens historia i bilder” (Tukan, 2013).
Detta är en snygg och mycket bläddervänlig bok i stort format (ca 25,5 x 30 cm).
I boken kan du se ca 800 olika flygplanstyper avbildade, från 1920-talet och fram till idag. Många av flygplansmodellerna är välkända och här finns både civila och militära plan, med tillhörande faktarutor. För vissa av modellerna visas också närbilder på exteriör och interiör.
Här hittar du fakta om och bilder av passagerarflygplan, skolflygplan, stridsflygplan, helikoptrar och en hel del annat.

Bokens framstående bildmaterial är det man lägger märke till först, men här finns också riktigt bra artiklar. Du som är intresserad av olika flygmotorer kan således hitta texter om dessa, illustrerade med detaljerade bilder. Insprängt i texten finns också biografiska porträtt av viktiga personer, t ex William Boeing, Geoffrey De Havilland och andra personer som givit namn åt olika modeller, exempelvis Douglas och Cessna.
Boken avslutas med några visioner om flygets framtid.

Som tillägg i slutet av boken finns några bra och tydliga uppslag som visar varför ett flygplan alls kan flyga, och sedan schematiska skisser av de olika motortyperna.
Boken innehåller dessutom en ordlista samt ett register.

En trevlig och riktigt snygg bok om flyghistoria, särskilt intressant för dig som är ute efter bilder av olika modeller och motorer. Den kan också användas som en praktisk uppslagsbok.

Boken om flyget i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: