Bloggarkiv

Art Nouveau från Rörstrand

Art Nouveau från Rörstrand

Rörstrands porslinsfabrik var under nästan 280 år en välkänd och internationellt ryktbar institution för konsthantverk.

Kring sekelskiftet 1900 blev Rörstrands produktion av konstkeramik i jugendstil (Art Nouveau) mycket uppmärksammad. Konstnärliga uttrycksformer och teknikutvecklingen gjorde samtidiga framsteg, och resultatet blev ett stort antal mycket framstående keramikföremål.

Hittills har denna konstkeramik inte beskrivits ingående i bokform. En del av materialet har t o m varit i princip bortglömt. Nu har dock Markus Dimdal skrivit en utmärkt bok i ämnet: ”Art Nouveau från Rörstrand : konstkeramiken 1895-1926” (Arvinius+Orfeus, 2016).

Konstgodset i Art Nouveau var exklusivt och utgjorde en ganska liten del av Rörstrands produktion, men idag är det kanske ändå dessa ofta praktfulla pjäser som intresserar samlare mest. En del av konstkeramiken har vi exempelvis kunnat se förevisat i SVT:s Antikrundan.

Dimdal har under mer än 10 års tid gjort omfattande research, och den här tjusiga boken är en estetisk och konstnärlig fullträff. T o m rubrikernas typsnitt är genomtänkt, och fotografierna (också tagna av författaren) är av hög klass. Boken omfattar över 400 sidor och väger över 1.5 kg.

Det är ett omfattande konstmaterial som har dokumenterats i denna imponerande volym. Det är verkligen fascinerande att läsa om hur mycket arbete som lades ned på detaljerna för detta konstgods.
I boken finns också flera praktiska register, t ex över konstnärer och produktionsår.

”Art nouveau från Rörstrand” är en av de stiligaste böcker jag sett på ett tag.

En krönika över en guldålder inom svenskt konsthantverk, står det på bokens baksida och jag kan bara hålla med. Rekommenderas!

Art Nouveau från Rörstrand i bibliotekets katalog

Everybody loves somebody sometime – Dean Martin 100 år

Idag är det 100 år sedan Dean Martin föddes.
Dean Martin (vars riktiga namn var Dino Paul Crocetti) var en av 1900-talets mest populära amerikanska entertainers.

”Everybody Loves Somebody Sometime” var en sång från 1947 som redan hade spelats in av flera andra artister, men Dean Martins version från 1964 knuffade ned The Beatles från 1:a-platsen på Billboardlistan. Låten förvandlades till hans egen signaturmelodi. Sångtiteln finns även på hans gravsten.
I det här videoklippet från 1965 ser vi ”Dino” i högform.

Dean Martin var förutom sångare också skådespelare och komiker. Under många år utgjorde han och Jerry Lewis ett mycket populärt komikerpar. Martin ingick också i det berömda ”Rat Pack” tillsammans med bl a Frank Sinatra och Sammy Davis jr.

Många citat tillskrivs honom. Det mest kända är nog Dean Martins definition av nykterhet:
”You’re not drunk if you can lie on the floor without holding on.”

Dean Martin, 1960

Dean Martin var en man som spred glädje. Ofta framträdde han med glaset i hand, och skämtade friskt om t.ex. alkohol.
Det var dock hans mångåriga och intensiva rökning som tog hans liv. Han diagnosticerades med lungcancer och avled på juldagen 1995, 78 år gammal.

På Östersunds bibliotek har vi två samlings-cd med Dean Martins musik, ”The very best of Dean Martin”, vol. 1 och vol. 2.
Du kan också låna filmen ”Rio Bravo” (1959) där han spelar mot bl. a. John Wayne.

 

Moderna kyrkor i Sverige

Moderna kyrkor i Sverige

Det har skrivits många böcker om gamla kyrkor. Nyare kyrkor har dock inte beskrivits lika ofta i bokform. I Helena Linds och Bert LeanderssonsModerna kyrkor i Sverige” (Arena, 2016) presenteras ett 30-tal kyrkor byggda under perioden 1940-2014. Under den här tidsperioden förekom mycket nytänkande inom kyrkoarkitekturen. Flera av byggnaderna i den här boken ser inte ens ut som kyrkor i klassisk mening.

Moderna kyrkor i Sverige” är i stort format och är rikt illustrerad med fina fotografier av Bert Leandersson. Här hittar vi kyrkobyggnader från olika delar av landet och från skilda decennier.

Helena Linds texter är lättlästa och samtidigt mycket informativa. Det är helt enkelt en påfallande bläddervänlig bok.

Bland alla byggnaderna hittar jag S:t Botvids kyrka (1957) i min gamla hemkommun Oxelösund. Kyrkan är ritad av Rolf Bergh, byggd i betong, högt belägen på en klippa och är bl a inspirerad av sjömärken. Ett annat avsnitt beskriver Hornsbergskyrkan på Frösön (arkitekt Yngve Tegnér, 1966).

En av de nyaste kyrkorna i boken är Amhults kyrka i Torslanda (arkitekt Margareta Diedrichs, 2014), med sin fascinerande klockstapel i glas.

En del kyrkor ger onekligen ett något dystert och avskalat intryck, medan andra är exempel på spännande nya idéer. Spännvidden är stor.

Den här boken är intressant inte bara för den som är nyfiken på kyrkor, utan för alla som tycker om arkitektur och konst. Kanske den t o m kan inspirera till ett och annat besök.

En bra och inspirerande bok. Man kan i princip börja läsa var som helst i boken. Ska man klaga på något är det kanske det något anonyma omslagsfotot, som gärna kunde ha bytts ut mot någon raffinerad interiörbild, som ”Moderna kyrkor i Sverige” är fylld av.

Moderna kyrkor i Sverige i bibliotekets katalog

KB:s digitaliserade dagstidningar

svd_18850420

Kungliga Biblioteket, KB, har sedan några år tillbaka ett pågående projekt där man digitaliserar äldre svenska dagstidningar.
Det är främst 1800-talstidningar som digitaliserats. I dagsläget är det tidningar som är 115 år eller äldre som är fritt tillgängliga online. Det är ingen komplett digitalisering av samtliga titlar som utgavs i Sverige, men det som ingår är riktigt intressant.
Just nu finns material från ett 40-tal dagstidningstitlar inlagda, och fler titlar ska tillkomma.

KB: Svenska dagstidningar

En förteckning över vilka titlar som ingår i tjänsten finns här:
http://feedback.tidningar.kb.se/viewtopic.php?id=84

Nu meddelar KB att man passerat en miljon inskannade tidningssidor, och arbetet fortsätter.
KB: En miljon fria tidningssidor i KB:s söktjänst

Bilden här ovan visar övre delen av Svenska Dagbladets förstasida 1885-04-20.

Svensk-amerikanska dagstidningar online

Omaha-posten 1904

En stor onlinedatabas med digitaliserade svensk-amerikanska dagstidningar har just öppnats.
Den heter Swedish American Newspapers och innehåller mer än 300.000 digitaliserade tidningssidor. 28 olika tidningstitlar ingår.

Detta är en oerhört rik faktaresurs för alla som är intresserade av svensk-amerikansk historia, släktforskare m fl. Materialet kommer från tidsperioden 1859-2007.
Läs tidningar som Svenska amerikanaren, Nordstjernan, Oregon-posten och Omaha-posten, eller Vestkusten, som utgavs i Kalifornien och som i databasen finns i hela 80 årgångar.

Swedish American Newspapers

Det här är ett bra exempel på hur man kan skapa en användbar och viktig resurs genom digitalisering. Dessutom är den fritt åtkomlig för alla.

Swedish American Newspapers är en del av ett svenskamerikanskt samarbetsprojekt för tidningsdigitalisering mellan Kungliga biblioteket (KB), Minnesota Historical Society, American Swedish Institute (ASI) och Swenson Swedish Immigration Research Center (SSIRC).

KB:s nyhetssida om databasen:
Ny söktjänst med 300.000 svenskamerikanska tidningssidor

Tänk om vi en dag också kan få se en sådan här stor fritt åtkomlig databas för alla våra inhemska svenska dagstidningar! Finansiering och upphovsrätt brukar vara de främsta stötestenarna för digitaliseringsprojekt. Men det har ju bevisligen gått att lösa i t ex det här fallet, vilket vi är tacksamma för.

Bilden här ovan avbildar förstasidan av Omaha-posten, utgiven i Nebraska, 1904-10-21.

Svenska möbler från 1950- och 1960-talet

Svenska möbler

Intresset för föremål från 1950- och 60-talet är idag stort. Begrepp som retro och vintage är välkända. Det är populärt att fynda gamla saker, och inte minst möbler, i second hand-butiker.
Det som kan vara knepigt är att hitta faktauppgifter om alla dessa föremål.

Andreas Siesings bok ”Svenska möbler : folkhemsform i ull, jakaranda, furu och bok 1949-1970” (Atlantis, 2015) är en omfattande genomgång av landets möbelproduktion under efterkrigstiden.
Detta är en rejäl tegelsten som väger 2.8 kilo. Här finns faktauppgifter och bilder av ca 700 olika möbler från denna kreativa tidsperiod.

Många av möblerna tillverkades av små fabriker som idag inte längre finns kvar. Bara i Tibro fanns det på 1950-talet ett hundratal möbelproducenter.

I den här boken hittar vi givetvis kända formgivare som Bruno Mathsson och Carl Malmsten, men dess styrka är att den lyfter fram alla de formgivare som inte är lika kända och som närmast glömts bort.

Läsaren tas med på en inspirerande nostalgiresa. En hel del av alla dessa möbler är bekanta, medan andra kanske är nya. Möblerna är grovsorterade i tre kategorier: sittmöbler, bord och övriga möbler. Texten är lättläst och intressant, och alla foton är nytagna och av hög kvalitet. Boken avslutas med ett par praktiska och användbara register.

Författaren har gedigna kunskaper i ämnet. Han är hemvärderingsman för auktionsfirman Bukowskis.
”Svenska möbler” är ett modernt referensverk som kommer att användas under lång tid framöver. Boken passar den som söker information om en särskild möbel, den som vill få en överblick över formgivning och trender under 1950- och 60-talen, eller den som bara är intresserad av möbler.

Enda invändningen är väl bokens tyngd – en ordentlig pjäs på nästan 3 kilo är kanske inget man kånkar omkring på, men innehållet är magnifikt.

Svenska möbler i bibliotekets katalog

Svenska prylar

Svenska prylar

Vi omges av vardagsföremål som vi ser som en ofta självklar del av vardagen. Sällan tänker vi kanske på att anledningen till att dessa föremål ses som så självklara är att de var så bra skapade och formgivna redan från början. Ingen varken kan eller vill göra dem bättre.

”Svenska prylar : känn dig som hemma!” av Katarina Danielsson (Historiska media, 2015) är en nostalgisk kavalkad där vi möter ca 40 av dessa svenska föremål, eller prylar om man så vill. Boken är gjord i samma stil som författarens förra bok ”Svenska klassiker” (2014), som tidigare tagits upp här i bloggen.

Varje föremål beskrivs i ett kort men mycket informativt kapitel, ca 2-4 sidor långt.
Här kan du läsa om ryggsäcken Kånken, Stiga bordshockeyspel, skiftnyckeln, Ballografpennan, Wettexduken, Karlsons klister, Sparkstöttingen, Stenmarksmössan och många andra bekanta.

Ibland är det enskilda personer som ligger bakom de kända föremålen. I kapitlen om dessa får läsaren därför ett litet porträtt av upphovspersonen. Beda Hallberg skapade den första Majblomman 1907, och Victor Hasselblads kamera svävar än idag omkring i rymden, sedan astronauten Michael Collins tappat den under ett uppdrag 1966. I boken finns gott om anekdoter om alla prylar.

Texten är lättläst och underhållande, och alla kapitel är illustrerade med tjusiga foton.
När man läser ”Svenska prylar” inser man att alla dessa välkända, praktiska och omtyckta saker tillkom före ”slit-och-släng”-mentalitetens intåg. Saker skulle vara slitstarka och kunna användas under lång tid. Alla sakerna är dessutom avsedda att vara snygga att se på och sköna att hålla i.
Den här boken kommer att uppskattas inte bara av nostalgiker, utan också av var och en som vill veta mer om design och om vardagsföremål.

Svenska prylar i bibliotekets katalog

Marilyn Monroes 90-årsdag

Marilyn Monroe, 1952.

1 juni 2016 skulle Marilyn Monroe ha fyllt 90 år. Tyvärr blev hon endast 36.

Marilyn Monroe (1926-1962) är en av 1900-talets mest omskrivna kvinnor. Hennes livsöde upphör aldrig att fascinera oss. Ofta är hon mest ihågkommen i sin roll som sexsymbol med komplicerat privatliv, som offer för sin egen berömmelse, som ständigt jagad av media, och inte minst på grund av de mystiska omständigheterna kring hennes död 1962.

Idag har hennes faktiska filmroller överskuggats av hennes egen dramatiska liv.
Totalt medverkade hon i 29 filmer. De mest kända av dessa är ”Herrar föredrar blondiner” (1953), ”Flickan ovanpå” (1955), ”Bus stop” (1956), ”I hetaste laget” (1959) och ”De missanpassade” (1961).

Det är nästan svårt att tänka sig Marilyn Monroe som 90-åring. Precis som för andra kända personer som avlidit innan 40 års ålder är hon till synes evigt ung, fastfrusen i tiden.
Än idag är hon för många ett stilideal, och hon räknas till en av de stora amerikanska populärkulturella ikonerna. Frågan är om någon av vår tids kända personer, nu eller i framtiden, skulle kunna göra ett lika stort avtryck som Marilyn Monroe.

På Östersunds bibliotek har vi ett flertal biografier om Marilyn Monroe.
Dessutom kan du läsa Joyce Carol Oates dokumentärroman ”Blonde.

 

Hur en modern bil kommer till

Hur en modern bil kommer till

Ett av de senaste intressanta fynden från bibliotekets magasin är den lilla skriften ”Hur en modern bil kommer till” av Erik Carlberg (Norstedts, 1931). Den ingår i den upplysande serien ”Från kunskapens fält”.
Skriften har formen av ett litet häfte (ca 11 x 17 cm) och omfattar 56 sidor. Här finns häpnadsväckande mycket detaljerad information om hur biltillverkningen i Sverige gick till på 1920-talet.

Bilen var i början av 1900-talet en symbol för det moderna samhället.
”Det kanske mest utmärkande för det tjugonde århundradet är den enormt hastiga utvecklingen av nya kommunikationsmedel. Bland dessa intager utan tvivel automobilen en av de främsta platserna. Med undantag för telefon och radio har väl ingen annan uppfinning på detta område fått en så stor praktisk användning och därmed en så snabb spridning.” Så inleds förordet i Carlbergs skrift.

Bilen hade verkligen gjort en snabb entré i Sverige. 1891 visades den allra första bilen upp i landet, närmare bestämt på Göteborgsmässan. Den första svenska bilen som drevs av förbränningsmedel byggdes 1898 vid Surahammars bruk. Bilen hade konstruerats av ingenjör Gustav Eriksson och drevs av fotogen. Redan 1899 byggde Vabis i Södertälje den första bensindrivna svenska bilmodellen. Man styrde med en styrpinne. Produktutveckling i form av ratt och gummiringar tillkom senare.

För 100 år sedan, 1916, fanns det ca 3.000 bilar i hela Sverige. 1929 hade detta antal ökat till hela 137.000. Massproduktionen hade gjort bilen billigare för konsumenten.

I ”Hur en modern bil kommer till” kan vi läsa hur tillverkningen av bilar gick till vid denna tid. Vi får veta att ett vanligt personvagnschassi innehåller ca 5.000 olika detaljer, och karosseriet ca 3.000. Författaren berättar att Volvo får olika delar levererade från andra företag.

Det dyraste och mest komplicerade delen i 1931 års automobil är motorns cylinderblock. Det utförs i gjutjärn av särskilt god kvalitet.

Bilmontering 1931

Volvos monteringsfabrik i Göteborg används som exempel för monteringen av de olika bildelarna. Över 30 sidor i boken ägnas åt detaljerade beskrivningar av monteringsproceduren, allt illustrerat med foton och teckningar.
Man slås av författarens genuina berättarglädje och stolthet över att få förklara alltihop. Läsaren får veta på vilken av fabrikens fem våningar de olika momenten utförs, och det är viktigt att redovisa allt.
Här finns också schematiska bilder av motorer i genomskärning.

En fascinerande teknikhistorisk liten bok, som säkert kan intressera många nutida läsare.

På främre pärmens insida har någon i bibliotekspersonalen antecknat med blyerts: ”Teknologi. Transportmedel”.

Hur en modern bil kommer till i bibliotekets katalog

Snille och smak

Snille och smak

Svenska Akademien är vårt lands kanske mest kända kulturinstitution. De flesta associerar kanske omedelbart Akademien med Nobelpriset i litteratur, men dess arbetsfält innefattar också svenska språket och svensk litteratur.
Nu har en fräsch och uppdaterad historik över Svenska Akademien utgivits: ”Snille och smak : Svenska Akademien förr och nu” av Bo Svensén (Svenska Akademien/Norstedts, 2015).
Detta är en ny upplaga av en bok som tidigare utgivits 1998. Denna läsvärda bok är mycket praktisk för var och en som vill veta mera om Akademien, vars valspråk ju är ”Snille och smak”.

Boken inleds med en översiktlig historik. Sedan övergår Svensén till att beskriva Akademiens tre huvudområden: språkarbetet, tävlingar och priser och så utseendet av Nobelpristagare i litteratur.

Svenska Akademien instiftades 1786 av Gustaf III. Förebild var Franska akademien, vars sammanträde kungen hade besökt vid ett Parisbesök 1771. Det fanns vid denna tid ett antal andra svenska akademier. Vitterhetsakademien hade haft språkliga och historiska uppgifter. Flera av dessa övertogs av Svenska Akademien. I boken kan vi läsa om Gustaf III:s tankar kring ledamöter och kring akademiens arbetssätt. Intressant är att kungen ville göra akademien ekonomiskt oberoende, något som fortfarande gäller. Den är helt oberoende av statliga eller andra myndigheter.

Under sin mer än 200-åriga historia har Akademien haft olika roller i kulturlivet. Under första halvan av 1800-talet satt flera stora skalder i Akademien, t ex Tegnér, Geijer, Wallin, Atterbom och Franzén. När samhället förändrades angreps Akademien av kritiker, som ansåg den alltför konservativ.

Riktigt konservativ blev dock inte Akademien förrän Carl David af Wirsén blev dess ständige sekreterare, en post han innehade 1884-1912. Han ville hålla den nya tidens författare utanför Akademien, var en av August Strindbergs främsta antagonister och bekämpade länge utseendet av Selma Lagerlöf som Nobelpristagare. Inte förrän efter Wirséns död kunde Akademien välja in så pass självklara ledamöter som Heidenstam, Schück och Lagerlöf (som blev den första kvinnliga ledamoten). Idag är en tredjedel av Akademiens ledamöter kvinnor. Det är välkänt att Akademien har 18 ledamöter, som alla väljs in på livstid.

En viktig del av Svenska Akademiens arbetsområde är språkarbetet. Gustaf III skrev att Akademien hade som uppgift ”att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet”.
I Svenséns bok kan vi läsa om tillkomsten av, och det mångåriga arbetet med Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) och den mindre Svenska Akademiens Ordlista (SAOL). Båda dessa finns idag att ta del av på internet. SAOL är mycket ansedd och har uppnått en sorts inofficiell status som norm för stavning, böjning och uttal av svenska ord.
Arbetet med SAOB har pågått i 130 år och snart beräknas man vara framme vid bokstaven Ö.

Något som troligen inte är vitt känt bland allmänheten är att Akademien utdelar ett stort antal belöningar, ofta för insatser på språkområdet. Akademien förvaltar också ett flertal stipendier och priser som utdelas till författare och översättare. Man stöder och belönar också insatser inom olika kulturområden.

Endast ca 30 sidor av ”Snille och smak” ägnas åt Akademiens Nobelprisarbete, något som också finns mer detaljerat återgivet i andra böcker. Men här får vi en god sammanfattning av Akademiens arbete med att utse Nobelpristagarna i litteratur.

Boken avslutas med lite fakta om Akademiens arbete, både till vardag och fest. Här finns också förteckningar över ledamöter och pristagare.

Snille och smak” är praktisk, lättläst och användbar. Läsvärd för vem som helst som vill veta mera om denna anrika men idag också påtagligt aktiva kulturinstitution.

Snille och smak i bibliotekets katalog

Att döda ett fotografi

Ett 'dödat' fotografi

USA under depressionen, tidigt 1930-tal. Flera olika fotografer dokumenterade amerikanskt vardagsliv, och många av fotografierna har blivit klassiska. Men det gick inte lika bra för alla foton.

Farm Security Administration, FSA, var en amerikansk myndighet som var verksam under Roosevelts New Deal. Ambitionen var att minska fattigdomen på landsbygden.
Det som FSA mest förknippas för idag är just de olika fotografiska projekt man drev under 1930-talet. Tack vare dessa finns vardagslivet på landsbygden dokumenterat.
Chefen för FSA hette Roy Stryker. Han var en krävande arbetsgivare som bara ville ha ut det bästa av de fotografer han anlitade. Misshagliga bilder ”dödade” han genom att stansa ett stort hål i dem.
Negativen kunde dömas snabbt och hänsynslöst. Resultatet blev bilder med stora runda svarta hål.

Fotograferna var givetvis mycket missnöjda med denna diktatoriska behandling. De refuserade bilderna kunde inte användas eftersom negativen var perforerade. Till sist övertalades Stryker att sluta med denna metod, men då hade redan många bilder stansats sönder.

I ett bildgalleri hos den historiska fotobloggen Retronaut kan du se en serie av dessa bilder. Flera av dem är fantastiska, och det är sorgligt att notera hur de okänsligt förstörts genom sina svarta hål.

Detta väcker tankar om bevarande av vår historia, både av äldre minnesmärken och av samtidshistoria. Ibland kan det vara svårt att se det som i framtiden kommer att ses som viktigt.

Tidigare i bloggen har jag tagit upp frågan om bevarande av film.
Digital undergång för vår tids filmarkiv? (feb 2012)  och Svensk filmhistoria hotas av utplåning (apr 2013)
Vår tids snabba teknikskiften gör att stora delar av vår digitala kultur inte kommer att kunna bevaras. Hur kommer det att påverka framtidens bild av vår tid?

Samtidigt kan vi fundera över hur vi reagerar över medveten förstörelse av kulturföremål, som ju detta är frågan om. Men Stykes såg fotografierna som rent bruksmaterial.

Detta bildgalleri berör oss på flera plan. Titta på dessa foton från 1930-talets amerikanska landsbygd, se hålet i varje bild och ge bilderna en stunds eftertanke.

Retronaut: ‘Killed’ photographs

Vad hade hänt om…?

Vad hade hänt om...

Historiker brukar ofta ogilla kontrafaktisk historieskrivning, alltså spekulationer om vad som kunde ha hänt om historien hade tagit en annan vändning vid vissa särskilda tillfällen. Men det är alltid ett intressant tankeexperiment.

Bloggen har tidigare tagit upp kontrafaktisk historia, t ex boken ”Om Tyskland segrat” som funderar över vad som hade hänt om andra världskriget hade slutat på ett annat sätt.

Vad hade hänt om… Åtta kontrafaktiska historier” (Historiska media, 2015) är en bok under Kristian Gerners redaktörskap. Gerner är professor och historiker, specialiserad på Öst- och Centraleuropa.
Fokus ligger på 1900-talets historia. Endast två av essäerna berör historien före 1900:  Dick Harrison berättar om hur det kunde ha gått om Richelieu hade slutit fred i trettioåriga kriget redan 1636, och Daniel Rydén beskriver ett scenario då kronprins Fredrik hade sagt ja till Preussens krona 1862.

Flera av 1900-talsessäerna berör Sovjetunionen på olika sätt. Tänk om Beria hade vunnit maktkampen med Chrusjtjov? Tänk om statskuppen 1991 hade lyckats? Och tänk om kärnvapenkriget hade brutit ut i samband med Kubakrisen 1962?

Den essä jag tycker är allra mest intressant är den inledande, av Per T Ohlsson: ”Stockholms blodbad 1917”. Den handlar om kommissarie Anders Gustaf Kempe, som hindrade sin chef från att med våld angripa den folkmassa av uppretade arbetare som demonstrerade på Helgeandsholmen i Stockholm under hungersnödsåret 1917. Ohlssons alternativscenario för Sveriges 1900-tal som sedan följer är riktigt tankeväckande

Vad hade hänt om…” är en läsvärd bok. Personligen hade jag dock hellre sett några fler essäer från andra tidsepoker än 1900-talet, och ett något mindre ryskt fokus. Men detta är randanmärkningar, kontrafaktiska historiebeskrivningar av denna sort ges oss läsare nyttiga tankeställningar. Ofta är det givetvis inte en enda händelse som påverkar historien, utan flera i en följd. Men som tankeexperiment ger det läsaren något att fundera på.

Vad hade hänt om…? i bibliotekets katalog

En tidigare kontrafaktisk bok av samma slag är ”Tänk om…” (Historiska media, 1999).

Gustaf Tenggren

Gustaf Tenggren

Hur många i Sverige känner till konstnären Gustaf Tenggren? I sitt hemland har han hittills egentligen bara varit känd av specialintresserade. I USA ses han däremot som en av 1900-talets främsta illustratörer.

Gustaf Tenggren – en biografi” av Lars Emanuelsson och Oskar Ekman (Kartago, 2014) är den första svenska biografin om denne intressanta konstnär.

Gustaf Tenggren (1896-1970) föddes i Magra i Västergötland och växte upp i en trångbodd arbetarstadsdel i Göteborg. Redan som 20-åring fick han det prestigefyllda uppdraget att illustrera sagosamlingen ”Bland tomtar och troll” efter John Bauer. Fyra år senare lämnade han dock Sverige och återvände aldrig.

Tenggren flyttade till New York, där han snart gjorde sig ett namn som begåvad illustratör. Under 1920- och 1930-talet efterfrågade de nya magasinen kvalitetsillustrationer, och han gjorde också arbeten i reklambranschen.

I mitten av 1930-talet öppnade Walt Disney ett rekryteringskontor i New York. Tanken var att fånga in animatörer och målare som kunde ge hans verk en mer europeisk stil.

Tenggren utsågs till en av huvudtecknarna för ”Snövit och de sju dvärgarna”, filmhistoriens första tecknade långfilm. Tenggrens del i arbetet bestod bl a i att formge delar av dvärgarnas utseende, samt att måla bakgrundsteckningar i europeisk sagoliknande stil.
Han skulle sedan komma att arbeta med de kommande Disneyfilmerna ”Pinocchio”, ”Bambi” och ”Fantasia”. Allra mest syns Tenggrens stil i ”Pinocchio”.

Det var ovanligt att Disneys anställda tecknare fick signera sina verk. Tenggrens namn utelämnades dock helt från förtexterna i ”Pinocchio”, vilket väcker funderingar om någon idag okänd konflikt.
Det verkar dock som om Tenggren hade problem att anpassa sig till den ameikanska sociala stilen. En del kollegor uppfattade honom som högdragen.

På 1940-talet lanserades den välkända barnboksserien ”Little golden books” (”En liten gyllene bok”). Tenggren illustrerade några av de allra mest framgångsrika titlarna i serien. Dessa böcker såldes i mångmiljonupplagor, vilket gör Tenggren till en av de mest spridda barnboksillustratörerna.

Hans verk kännetecknas av en nordisk/europeisk sagostil med feer, riddare, drakar, skogar. Han målade också söta djur, antika gudar, historiska pirater och hans stil är lätt att känna igen. Ändå är Tenggrens namn nästan okänt i Sverige, trots att han blev en inspirationskälla för senare tiders konstnärer.

Emanuelsson har ägnat 25 år av forskning bakom denna bok och resultatet har blivit ett verkligt gediget verk.
Boken är en praktvolym i stort format, ca 22 x 28 cm, och slösande rikt illustrerad. Trots att berättelsen är så detaljrik är texten lättläst och intresseväckande. En mycket fin och fascinerande konstnärsbiografi.

Boken ingår dessutom i serien Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet, där den utgör nr 125.

Gustaf Tenggren – en biografi i bibliotekets katalog

Hur man ringer, 1927

Under telefonens tidiga decennier behövde man alltid ringa en växel, där telefonister manuellt kopplade samtalet vidare. På 1920-talet introducerades dock telefonen med nummerskiva, där man själv slog numret utan att behöva gå via en växel. Detta var något helt nytt.

American Telephone and Telegraph Company tog 1927 fram en instruktionsfilm, ”How to use the dial telephone”, där det framgår hur man ringer med den nya moderna telefonen. Nummerskivan ägnas särskilt intresse.
(Idag har vi väl en yngre generation som faktiskt inte använt nummerskiva, så det kan vara intressant ur flera perspektiv).

Om man ändå inte hittade rätt nummer att ringa, kunde man genom att slå siffran 8 få hjälp via telefonbolagets informationscenter. Ca 5 minuter in i filmen får vi titta in där. Kvinnliga telefonister sitter febrilt och slår i olika telefonkataloger.

Hela instruktionsfilmen är 7:07 lång och visades i Kalifornien.
Denna film är en av många som ingår i samlingarna hos Internet Archive.

Läs också ”Hallå!”– en underhållande bok om telefonens första tid i Sverige.

Motorhistoria i färg

Kulör

Bloggen har tidigare tagit upp fotografihistoria: tidiga fotografer och tidiga försök med färgtekniker, t ex Albert Kahns foton.
Den stora majoriteten av historiska fotografier från tiden innan 1960 är ändå svartvita.
Att kolorera svartvita foton är en ibland omdiskuterad metod, men dagens teknik gör kolorering betydligt lättare än tidigare, och resultatet blir ofta oväntat bra.

Journalisten Anders Tengner är mest känd för sina många musikreportage. Han är också mycket intresserad av veteranbilar och har varit medarbetare i tidskriften Classic Motor.
Nu har han utgivit boken ”Kulör: svartvit motorhistoria i färg” (Classic Motor/Egmont, 2015).

Kulör” innehåller över 250 sidor kolorerade fotografier från perioden 1900-1969.
De flesta foton är svenska, men här hittar du också foton från övriga Europa och USA. Bildurvalet har temat bilar och bilism, och det är verkligen fascinerande att se denna sammanställning. Färgerna ger de svartvita fotona nytt liv – perspektivet blir ett helt annat än det vanliga. Bilderna är sorterade efter decennium, och åtföljs av beskrivande texter, som berättar mera om fordonen och människorna vi ser. I inledningen av varje decennie-kapitel finns en sammanfattning av den bilhistoriska utvecklingen under dessa år.

Tengner berättar i förordet att han så långt det varit möjligt valt färger på bilar som är tidsenliga, utan att ha de exakta färgkoderna. Sedan utgör ju valet av färger författarens vision av de historiska vyerna. Något annat är in te möjligt. Men troligen ligger visionen inte alltför långt från verkligheten.

De gamla fotografierna är ofta av mycket hög teknisk kvalitet, och merparten av dem är inskannade från originalnegativ.

I princip kan man börja läsa var som helst i boken. Som läsare fastnar man genast i dessa gamla bilder, och i berättelserna omkring dem. En riktig nostalgitripp, extremt bläddervänlig och underhållande. Dessutom är ”Kulör” mycket fint formgiven, något som förhöjer läsvärdet. En trivsam, inspirerande och intresseväckande bok.

Kulör i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: