Monthly Archives: november 2013

Andrées expedition

Ballongen Örnen

Sommaren 1897 begav sig ingenjör Salomon August Andrées polarexpedition iväg från Spetsbergen i en vätgasballong med sikte på Nordpolen. Det var en våghalsig idé, men expeditionen var dödsdömd redan från början. De två andra deltagarna var fysikern Nils Strindberg och väg- och vatteningenjören Knut Frænkel.

Sedan ballongen först blivit omöjlig att styra och sedan kraschat, befann sig de tre männen i Andrées grupp i en snövit mardrömssituation. Deras kunskaper om arktiska förhållanden var paradoxalt nog minimala.

Först 1930 hittades männens kvarlevor av en ren slump på den lilla ön Vitön. Deras infrusna dagbok och fotografier vittnade om deras strapatser. Slädarna de drog vägde hundratals kilo, och till sist insåg de att de måste planera för övervintring. På Vitön upphörde sedan alla anteckningar.
Fyndet av resterna efter Andrées expedition blev en världssensation. De tre männen fick en ståtlig nationalistisk paradbegravning.

Denna olycksaliga expedition har under åren intresserat många. Per Olof Sundman skrev på 1960-talet flera böcker om expeditionen. Den mest kända är ”Ingenjör Andrées luftfärd” som senare även filmatiserades i regi av Jan Troell. I Gränna ligger Andréemuseet, där man idag kan se flera av fynden från Vitön. Även de har utgivit flera böcker om expeditionen. Så det är ingen brist på litteratur i ämnet.

Det finns dock fortfarande olösta frågor. Vad hände egentligen på Vitön? Varför dog de tre männen trots att de hade stora mängder proviant, ammunition och tre fungerande gevär?

Expeditionen

Läkaren och författaren Bea Uusma har fascinerats av Andrée-expeditionens öde i ca 15 år. Resultatet är hennes bok ”Expeditionen : min kärlekshistoria. Illustrerad utgåva” (Norstedts, 2013).

Boken är en berättelse som löper parallellt över flera plan. Vi får följa Uusmas mödosamma försök att ta reda på vad som egentligen hände. Hon besöker arkiv, reser till Nordpolen med isbrytare, över packisen med helikopter, och till sist kommer hon fram till den lilla ön Vitön.

Undertiteln ”Min kärlekshistoria” är central. Uusmas egen kärlek till berättelsen och till driften att lösa gåtan om hur de tre männen dog, och den nyförlovade Nils Strindbergs kärlek till sin fästmö Anna Charlier.
I ”Expeditionen” berättas växelvis historien om Uusmas eget sökande och om expeditionens öde, bit för bit. Vi får läsa Nils Strindbergs brev till sin Anna och citat ur Andrées dagbok.

Uusma försöker ta reda på vad de tre expeditionsmedlemmarna dog av. Hon går tillbaka till källorna, undersöker och kommenterar alla dödsorsaker och kan avfärda en del vanliga teorier som exempelvis trikinförgiftning. Uusma kommer dessutom med en del nya intressanta uppgifter som ingen lagt fram tidigare. Boken ger inte något slutligt svar (vilket troligen inte heller är möjligt), men beskriver ett troligt händelseförlopp. Läsaren kan t o m följa expeditionen dag för dag i ett spännande avsnitt, uppställt i tabellform.

Expeditionen” finns i två versioner, men det är den illustrerade utgåvan du bör läsa. Den här utgåvan är fantastiskt snygg och ett exempel på mycket framstående bokformgivning. Bokens hela layout med text, färger, kartor och foton gör den till ett allkonstverk och en läsupplevelse på flera plan.

Bea Uusmas ”Expeditionen : min kärlekshistoria” belönades med Augustpriset för Årets svenska fackbok 2013.

Expeditionen i bibliotekets katalog

Om eftervärlden

”Vi talar så högaktningsfullt om eftervärlden och väntar så många gottgörelser och reparationer av den. Men till hur mycket är inte vi eftervärld och lika dumma för det!”
(Klara Johanson, ”Eftertankar”, 1946)

Mordet på John F Kennedy

Mordet på John F Kwennedy - stillbild från Zapruders film

Fredagen den 22 november 1963 är ett datum som etsat sig fast i världshistorien. Det var dagen då USA:s president John F Kennedy mördades. Han satt i en öppen bilkortege genom Dallas när han blev skjuten i huvudet.
Världen hamnade i en chockfas. Omständigheterna kring mordet framstod mycket snabbt som oklara. Lee Harvey Oswald greps som misstänkt för mordet, men två dagar senare blev han själv skjuten till döds av nattklubbsägaren Jack Ruby. Ingen blev dömd för mordet på presidenten, vilket orsakade ett nationellt trauma.

Det har nu gått 50 år sedan mordet på Kennedy. Än idag finns många obesvarade frågor kring attentatet. En undersökningskommission, Warrenkommissionen, tillsattes och kom med sin slutrapport 1964. Enligt Warrenkommissionens rapport var Oswald ensam gärningsman. Han sköt tre skott från sin position i varulagerbyggnaden i Dallas. President Kennedy dödades och Texas guvernör John Connally skadades.

Ett viktigt vittne som Warrenkommissionen använde sig av var Abraham Zapruder, som med sin filmkamera av en slump lyckades filma hela förloppet. Det fanns flera personer som filmade Kennedys kortegebil, men Zapruders film var den som gav mest kompletta bilden av skotten.

Alla har inte nöjt sig med Warrenkommissionens slutsatser. Många konspirationsteorier har lanserats under årens lopp. Fanns det fler än en skytt? Kom kulor från flera håll? Var det en stor sammansvärjning mot Kennedy, och vilka var i så fall inblandade?

En presidents död

På biblioteket finns flera böcker om mordet på Kennedy.
Den mest kända är ”En presidents död : 20-25 november 1963” av William Manchester (Bonniers, 1967), en rejäl tegelsten på 756 sidor. Boken skrevs på uppdrag av familjen Kennedy. Innan den kunde publiceras var dock Manchester tvungen att ta bort vissa avsnitt om John F Kennedys och hustrun Jacqueline Kennedys familjeliv.

JFK

En senare bok, som också är mycket känd, är åklagaren Jim GarrisonsJFK : jakten på Kennedys mördare” (Forum, 1992). Delar av den filmatiserades 1991 i regi av Oliver Stone och med Kevin Costner i rollen som Garrison.

Sedan finns det dessutom rena biografier om John F Kennedy, och även böcker om hela familjen Kennedy.

Warrenkommissionens rapport

Även Warrenkommissionens rapport finns att låna på biblioteket:Report of the President’s Commission on the Assassination of President John F. Kennedy (U.S. Government Printing Office, 1964). Det är en annan diger lunta på 888 sidor.
Rapporten finns dessutom tillgänglig online.

Råd om hicka

Råd om hicka by Historiskt
Råd om hicka, a photo by Historiskt on Flickr.

År 1578 utgavs den första svenskspråkiga läkarboken – ”Een nyttigh läkere book ther vthinnen man finner rådh, hielp och läkedom til allehanda menniskiornes siwkdomar bådhe inwertes och uthwertes” av Benedictus Olai (ca 1520-1583).

Han hade studerat vid universitetet i Wittenberg och blev Sveriges förste medicine doktor. Dessutom var Benedictus Olai livmedikus åt först Erik XIV och sedan Johan III.

I denna bok kan man bl a hitta detta avsnitt om hicka. Provläs lite 1500-talssvenska.

I bildgalleriet finns även ett foto av början av avsnittet ”Om rapning.

Världens första ”selfie”

Robert Cornelius självporträtt, 1839

Oxford Dictionaries meddelade häromdagen att de utsett ordet ”selfie” till årets internationella ord.

Med ”selfie” menas då ett fotografi i form av ett självporträtt, som fotografen (oftast) tar med en mobiltelefon eller webbkamera, och sedan laddar upp till en social tjänst på internet. En ”selfie” har blivit ett begrepp på bloggar m m. Ordets första dokumenterade användning var i ett australiskt webbforum 2002.

Men faktum är att självporträtt med kamera är en mycket gammal fotometod. Flera av fotografiteknikens pionjärer använde sig av just detta motivval när de tog sina tidiga bilder.

Robert Cornelius självporträtt från 1839 är ett av de absolut tidigaste fotografiska bilderna av en person. Det kan ses som den första ”selfien”.

Robert Cornelius (1809-1893) var en amerikansk fotopionjär från Philadelphia, som var kunnig inom kemi. Han utvecklade en särskild silverplåt som kunde användas för framtagande av daguerrotyper, en tidig fotografimetod. Hans självporträtt togs i oktober 1839 utanför familjens butik. Exponeringstiden var ungefär en minut. På baksidan av bilden skrev han sedan “The first light Picture ever taken. 1839.”

Public Domain Review: Robert Cornelius’ self portrait
Samtida artikel om Robert Cornelius, från 1840

Intresserad av den tidiga fotografitekniken? Läs gärna boken De första fotograferna, som jag tidigare tipsat om här i bloggen.

Katastrofer under 100 år

Katastrofer under 100 år

Människor kommer alltid att göra misstag. Vissa av misstagen blir ödesdigra och kan orsaka stora katastrofer, ibland med hundratals dödsoffer som följd.

Den danske historikern Rasmus Dahlberg berättar om några av de mest kända 1900-talskatastroferna i boken ”Katastrofer under 100 år” (Historiska media, 2013).

Katastroferna är ordnade kronologiskt, med den äldsta först (Branden på hjulångaren General Slocum 1904) och den nyaste sist (Explosionen på Deepwater Horizon 2010).
Totalt är det 11 olika katastrofer som tas upp. En sådan här bok kan givetvis inte kringgå de allra mest kända katastroferna (Titanic 1912, Bhopal 1984, Tjernobyl 1986, Estonia 1994, samt världens värsta flygolycka – Teneriffa 1977), men det intressanta är att Dahlberg även beskriver katastrofer som inte lika ofta skildras på svenska, exempelvis Halifaxexplosionen 1917, Luftskeppet R101 1930, och inte minst kosmodromen i Bajkonur 1960, då det sovjetiska rymdprogrammet försvann i en gigantisk eldkula.

Varje katastrof skildras inlevelsefullt i en form som ligger nära den skönlitterära. Sedan avslutas varje kapitel med faktauppgifter med konkreta orsaker till händelseförloppet, vilka misstag som begicks och vilken lärdom vi kan dra. Det finns också en nytecknad illustration över varje katastrofförlopp. Det är viktigt att vi kan lära oss något av alla dessa förfärliga misstag som gjorts. Stressfaktorer och brott mot gällande regelföreskrifter visar sig ofta vara en avgörande orsak till felbesluten som ledde till katastroferna.

Detta är den första fackbok jag sett som konsekvent använder sig av QR-koder. Utspridda över hela boken finns dessa koder, som kan skannas med läsarens mobiltelefon och då länkar till material på internet – videoklipp, artiklar m m.

En lättillgänglig och intressant bok om historiska katastrofer.

Katastrofer under 100 år i bibliotekets katalog

Finlands medeltida borgar

Finlands medeltida borgar

Finland och Sverige har som bekant en lång gemensam historia. Under ca 600 år var Finland en integrerad och naturlig del av det svenska riket. I Finland finns mängder av intressanta historiska platser och byggnader.

I den fina boken ”Finlands medeltida borgar” av Carl Jacob Gardberg och Per Olof Welin (Schildts, 1993) kan du läsa om flera av de mest kända finländska slotten och borgarna.
En del av borgarna är restaurerade medan andra ligger i ruiner. Men alla har en spännande och ofta dramatisk historia. Läs om flärdfullt hovliv, kungliga besök och hårda militära belägringar.

De flesta borgarna i boken ligger i sydvästra och södra Finland. Den mest kända av alla borgar är givetvis Åbo slott, men i boken kan du också läsa om Kastelholm, Ålands enda medeltida borg, Tavastehus, Raseborg, den klassiska gränsfästningen Viborg och flera andra.

Faktum är att det inte är helt lätt att hitta en bra beskrivning av Åbo slotts historia i svenska fackböcker, vilket är en märklig brist. Slottet är en av de viktigaste borgarna i svensk historia och är starkt förknippat med Vasatiden. Erik XIV och Karin Månsdotter satt i fångenskap på Åbo slott. Här finns över 20 sidor om slottet.

Författaren Gardberg har varit överdirektör för det finländska Museiverket, och han berättar mycket kunnigt och intressant om fästningarna och deras historia. En styrka med boken, som är i stort format, är det rika bildmaterialet. Fotografen heter Per Olof Welin.
Man slås av hur stora svängningar det kan vara för borgarna: från praktfull storhetstid till nedgång och förfall. Större delen av de historiska berättelserna utspelar sig på 1300-, 1400- och 1500-talen.

”Finlands medeltida borgar” är ett utmärkt följeslagare till Martin Hanssons ”Medeltida borgar”, som jag tidigare tipsat om här i bloggen. I boken finns också ett avsnitt om fornborgar.
Dessutom lockar boken till reslust. Man blir lätt sugen på att själv besöka några av alla dessa borgar.
En innehållsrik, fin och bläddervänlig bok.

Finlands medeltida borgar i bibliotekets katalog

Erik-jansarna i Bishop Hill

De lydiga kreaturen i Bishop Hill

Självutnämnda sektledare är inget nytt fenomen. Falska profeter har regelbundet dykt upp i historien. Ofta har det rört sig om udda personer på flera olika sätt.

Författaren och tv-producenten Björn Fontander har skrivit en intressant och läsvärd bok om en av de mest ryktbara och originella svenska sektledarna, Erik Jansson och hans rörelse Erik-jansarna: ”De lydiga kreaturen i Bishop Hill : en religiös fanatikers uppgång och fall” (Carlssons, 2011).

Bonden Erik Jansson (1808-1850) från Biskopskulla i Uppland grundade ett utopiskt kollektiv i Illinois, USA. Han beskrivs som en religiös fanatiker med storhetsvansinne, som utmanade kyrkan med sina läror och inte minst med sitt språkbruk. Han var känd för att kunna tala i fyra-fem timmar utan uppehåll, svor ofta och kunde kalla kyrkan för ”Babylons sköka”, prästerna ”Satans redskap” och fosterlandet ”Djävlanästet”. Jansson samlade många anhängare, särskilt i Hälsingland.
Hans rörelse var en protest mot Svenska kyrkans hårda regelverk vid mitten av 1800-talet. Bara prästvigda fick dela ut nattvard, gudstjänsterna krävde obligatorisk närvaro och husförhören i byarna kunde vara fruktade.

Janssons kyrkokritik och spektakulära protester, t ex tändande av offentliga bokbål med Luthers skrifter, gjorde att han hotades av fängelsestraff. Under falskt namn utvandrade han därför till USA tillsammans med över tusen anhängare. De hamnade i Illinois, där Jansson och hans erik-jansare ville grunda ”ett nytt Jerusalem” under namnet Bishop Hill.

Kolonin fungerade ett tag, men kolerautbrott, ekonomiska problem och avhopp försvagade Janssons grupp. 1850 mördades han av en tidigare lärjunge. Kolonin vanstyrdes sedan av snikna personer, innan den upplöstes 1861.

Fontander berättar historien om erik jansismen i en halvt skönlitterär form, vilket är ett lyckat stilgrepp som passar i sammanhanget. Författaren har rest till dagens Bishop Hill och intervjuat ättlingar till erik-jansarna.
Boken är lättläst och det är sådan där bok som man läser under spänning, fast man vet hur det går på slutet. Ibland är boken rena thrillern.

Historien om erik-jansismen är en väldigt udda och säregen episod i svensk väckelsehistoria.
Fontanders bok avslutas med ett avsnitt om Selma Lagerlöf och Nåsbönderna, och hennes roman ”Jerusalem”, som ju berättar en snarlik historia.

”De lydiga kreaturen i Bishop Hill” är en välskriven och medryckande bok, som snabbt engagerar läsaren. Det är lätt att dra paralleller till sekter i vår egen tid. Rekommenderas.

De lydiga kreaturen i Bishop Hill i bibliotekets katalog

Barockpoeten Jacob Frese

Avsked från världen

Det fanns en tid då barockskalden Jacob Frese var en av de mest lästa svenskspråkiga poeterna från första halvan av 1700-talet, men idag är han nog ganska bortglömd.
Nu presenteras han för dagens publik med den lilla trevliga samlingsboken ”Avsked från världen” (Ellerströms, Lilla serien, nr 47, 2012).

Jacob Frese (1691-1729) kom från Viborg i Finland. I samband med sina studier i Åbo började han skriva tillfällesdikter. Sedan ryssarna erövrat Viborg 1710 flyttade Frese till Stockholm. Där blev han kanslist vid det kungliga kansliet. 1715 firades på Riddarhuset Karl XII:s hemkomst. Då hade Frese fått uppdraget att vara festskald.

Under större delen av sitt liv led Frese av dålig hälsa. 1712 drabbades han av ”skälvesot”, en häftig frossa som sedan återkom varje vår resten av hans liv. Han brukade då årligen skriva en ny dikt om sjukdomen. Dessa samlades sedan i en svit: ”Verser i sjukdom vid åtskilliga vårtider”
Frese skrev både andliga och världsliga dikter. Ofta är de präglade av vemod och resignation. Han har en personlig stil och här finns också en del naturlyrik.

Men döden var ständigt närvarande för den här tidens människor. 1710 drabbades Stockholm av ett stort pestutbrott och stora delar av stadens befolkning dog. Samtidigt stupade många i Karl XII:s ryska krigståg. Nederlaget vid Poltava 1709 var ett hårt slag.

Urvalet i ”Avsked från världen” har gjorts av Daniel Möller, fil.dr i litteraturvetenskap och forskare i barockens poesi. Han har också skrivit en utmärkt presentation av Frese, som inleder boken.
Frese blev en inspirationskälla för flera av romantikerna 100 år senare, t ex Atterbom och Stagnelius.

I dikten ”Över oförfarna läkare” klagar Frese över den medicinska behandling han fick.

O usla hjälpare, som lärt om intet mera,
Dock patientens pung och hälsa att purgera,
Som knappast veten vart ens sjukdom välva vill,
Förrän den sjuke satt båd’ liv och hälsa till!

Läs gärna Jacob Frese – en personlig röst från ett Sverige för 300 år sedan.

Avsked från världen i bibliotekets katalog

Andelige Och Werldslige Dikter

Jacob Freses verk finns givetvis även att läsa online som gratis e-böcker hos Litteraturbanken, och då i faksimil.
Här finns fem diktsamlingar av Frese, alla utgivna under 1720-talet.

Spännande historiska föremål

101 föremål ur Sveriges historia

När vi besöker museer blir vi ofta stående framför något särskilt föremål i utställningarna. Det kan vara ett praktfynd, ett överraskande vardagsföremål, framstående konsthantverk eller något helt annat.

Historikerna Katarina Harrison Lindbergh och Dick Harrison har i boken ”101 föremål ur Sveriges historia” (Norstedts, 2013) valt ut föremål som på olika sätt varit betydelsefulla i vår historia. Urvalskriteriet är att alla föremål ska finnas utställda på museer eller synliga i kyrkor, osv, så att de finns synliga för den som själv vill ta en titt.

I den här lättlästa och spännande boken kan du läsa om föremål från många olika epoker. Varje föremål beskrivs på 4-5 sidor och illustreras med minst en bild. Kapitlen är ordnade efter föremålens ålder, så att de äldsta presenteras först och de nyaste sist.

Här finns självklara val som Erik XIV:s krona, Silverbibeln, Anckarströms ammunition och träskulpturen Mosjömadonnan, men också finurliga val som Bockstensmannens påle och Västerbottens första bil (en Benz Victoria).

Även nyare föremål ska givetvis vara med i en sådan här bok. Sålunda finns här även avsnitt om surströmmingsburkar, Sigvard Bernadottes Margretheskål och Lennart Nilssons ljusmikroskop. Medeltida altarskåp och moderna plastföremål har egentligen ingenting gemensamt förutom att de båda är produkter av människors formgivning under skilda sekler. Satta i sina respektive kulturella sammanhang visar de två olika epoker av skapande människor och deras tankar.

Läs om en av Sveriges äldsta bevarande papperssedlar, en 100-dalerssedel från Palmstruchska banken, eller Stockholms Banco som den egentligen hette. Banken lanserade papperssedlar 1661, men snart föll man för frestelsen att trycka fler sedlar med högre belopp än vad man hade täckning för. Bankens första kris inträffade redan 1664. Staten tog sedan över verksamheten, och resultatet blev Sveriges Riksbank, världens äldsta ännu existerande bank.

Eller läs om Kopparmatte, den 1600-talsskulptur som stod överst på Stockholms skampåle, vid denna tid placerad på Stortorhet i Gamla stan. Eller varför inte om de unika kyrkomålningarna från 1500-talet i Ronneby.
Boken berättar också nästan osannolika och fantastiska historier om föremål, t ex den om mumien i Vänersborg.

Detta är en bok som det är lätt att fastna i. Många fascinerande berättelser utlovas. Alla kapitel kan läsas helt fristående.

101 föremål ur Sveriges historia i bibliotekets katalog

Harrison Lindbergh, K - 101 föremål ur Sveriges historia - 13046525

Mark Twain om tidiga morgnar

”Wisdom teaches us that none but birds should go out early, and that not even birds should do it unless they are out of worms.”
(Mark Twain, ”New Year’s Day”, 1866)

Den Svenska Brännvins-Profvaren

brannvin_1812_1 by Historiskt
brannvin_1812_1, a photo by Historiskt on Flickr.

Dagens fynd i Zetterströmska biblioteket är denna lilla broschyr från 1812. Det är en användarinstruktion för den nya produkten Brännvins-Profvaren, med vilken man kan kontrollera att brännvinet har korrekt temperatur.

Broschyren, som är tryckt i Uppsala 1812, är ett småtryck som omfattar endast fyra sidor. Texten kan läsas i sin helhet här i bloggens bildgalleri.

Du gamla, du fria

Du gamla, du friska

Sveriges nationalsång heter Du gamla, du fria och texten sjungs till en gammal folkvisa. Det vet vi. Sedan finns det dessutom en mängd påståenden om sången. Det menas exempelvis att titeln från början var Du gamla, du friska och att det även ska finnas fler verser, som numera är bortcensurerade. Andra menar att det egentligen är fel att ha den som nationalsång eftersom den inte är officiellt antagen.
Behov finns alltså att reda ut alla dessa frågor en gång för alla, så att vi får veta mera om vår nationalsång.

Eva Danielson & Märta Ramsten har skrivit boken ”Du gamla, du friska : från folkvisa till nationalsång” (Atlantis, 2013). Detta är verkligen en bra bok, som ger svar på alla de frågor man kan tänkas ha kring sången, dess historia och användning.

Författarna har varit verksamma vid Svenskt Visarkiv och konstaterade att en sådan här bok behövdes, eftersom de i sitt dagliga arbete fick massor av frågor om ”Du gamla, du fria”.
Deras bok är trevligt skriven, med olika infallsvinklar på ämnet.

Att ”Du gamla, du fria” skulle bli Sveriges nationalsång kunde varken textförfattaren Richard Dybeck eller hans samtida ana. Det tog lång tid innan sången slog igenom, och det fanns motstånd mot dess upphöjelse till nationalsång.

Boken slår fast några tydliga faktauppgifter. Sången framfördes för första gången den 18 november 1844 vid en konsert på Kirsteinska huset i Stockholm. Detta hus låg på tomten mittemot nuvarande Centralstationen. Folk- och fornminnesforskaren Richard Dybeck (1811-1877) hade skrivit en ny text till en, som han trodde, västmanländsk folkmelodi. Titeln var ”Sång till Norden” och första textraden löd ”Du gamla, du friska”. Dybeck ändrade sedan detta till ”Du gamla, du fria” 1857 eller 1858, men sången hade då redan blivit så pass spridd att ändringen inte slog igenom förrän 1905.

Ett vanligt argument mot ”Du gamla, du fria” som nationalsång har varit att Sverige inte nämns i texten. Flera har skrivit alternativa texter, extrastrofer m m och en del av dessa har även publicerats. Följden har blivit att det uppstått rykten om att sången från början skulle ha haft flera strofer, som senare strukits. Men Dybecks text hade från början endast två strofer, och det är de som sjungs idag. Alla andra strofer som finns har skrivits av andra personer. Danielson & Ramsten går igenom alla dessa varianter i sin bok, så den som är intresserad av denna fråga har mycket spännande att hämta här.

Ett annat faktum är att ”Du gamla, du fria” aldrig officiellt antagits som Sveriges nationalsång. Det är dock inget ovanligt, eftersom samma sak gäller för många andra länders nationalsånger, exempelvis Norge, Finland och Danmark. En sång behöver dock inte vara officiellt antagen för att fungera som nationalsång, det räcker med att det finns en gemensam praxis och sedvana. Då finns inget behov av att officiellt stadfästa det hela.

I boken finns också ett kapitel om de försök som gjorts att härleda melodin. Varifrån kommer den? Dybeck trodde själv att den var västmanländsk. Men den är en av ett 20-tal olika varianter på samma melodi som upptecknats i Sverige, från Norrland till Skåne. Vissa menar att melodin kan ha tyskt ursprung. Att melodin var mycket spridd i sina skilda versioner är dock helt klart.

Den här boken är bra, välskriven och kommer att kunna fungera som referensverk under lång tid framåt. Boken beskriver sakligt allt som är känt om ”Du gamla, du fria”, beskriver debatten om den både förr och nu, och det allra bästa är att den skingrar massor av myter och missuppfattningar om vår nationalsång. Dessutom är den väldigt underhållande och presenterar en hel del nya spännande fakta i ämnet. Rekommenderas!

Du gamla, du friska i bibliotekets katalog

Marcus Aurelius självbetraktelser

Marcus Aurelius

God litteratur har en förmåga att leva vidare och hela tiden upptäckas av nya generationer. En sådan bok är ”Självbetraktelser” av Marcus Aurelius (Forum, 1976).

Marcus Aurelius (121-180) var romersk kejsare i nästan 20 år och räknas dessutom till en av Romarrikets bästa ledare. Han var dessutom filosof och företrädde stoicismen.

Stoicismen var en åsiktsriktning inom grekisk och romersk filosofi, grundad av den grekiske filosofen Zenon på 300-talet f.Kr. Stoikerna hävdade att man ska leva enligt naturen och viljefast stå emot alla känslor och lidelser. Självdisciplin är nyckelordet. Allt som händer i livet ska mötas med lugn och oberördhet. Det är förnuftet och den rätta insikten som ska styra.

Självbetraktelser

Marcus Aurelius bok ”Självbetraktelser” skrevs på grekiska, och för eget bruk. Man tror att han skrev texterna i omgångar i härlägren vid Donau. Stora delar av hans regeringstid var orolig och riket låg ständigt i krig med olika grannfolk.
Självbetraktelser” är indelad i tolv böcker. Varje bok är i sin tur indelad i korta numrerade avsnitt, vilket gör det lätt att referera till enskilda ställen i texten.

Det är fascinerande att det mäktiga Romarriket leddes av en kejsare som samtidigt var filosof.
I filmen ”Gladiator” spelades Marcus Aurelius av Richard Harris, men den skildringen är tämligen ohistorisk.

Marcus Aurelius texter skrevs för ca 1.900 år sedan. Under alla sekler sedan dess har människor läst dem. USA:s förre president Bill Clinton sade att det var hans favoritbok.

Här finns tankar över tidlösa frågor om liv och död, om att göra gott, om tidens gång och mycket annat. Några smakprov:

”Fordom brukliga ord är nu föråldrade. På samma sätt är fordom namnkunniga mäns namn så att säga föråldrade. (…) Ty allt är förgängligt och förvandlas snart till en myt, och till sist sjunker det alldeles i glömska. Och detta gäller om dem som en gång varit så lysande ryktbarheter. De övriga är borta i och med sitt sista andetag – ‘osedda, ohörda’. Men vad betyder då ett odödligt namn? Intet! Vad återstår då för oss att sträva efter? Blott detta: rättvisa, allmängagnelig verksamhet, orubblig sannfärdighet, ett sinne som välkomnar varje skickelse som något nödvändigt och förtroget, kommen från den för allt gemensamma urkällan.” (Bok IV, 33)

”Säg om morgonen till dig själv: jag kommer idag att sammanträffa med en framfusig människa, med en otacksam eller övermodig, en ränklysten eller tadelsjuk eller opålitlig människa. Alla dessa fel hos dem kommer sig av att de är okunniga om ont och gott. Jag däremot har insett att det goda till sitt väsen är skönt och det onda är oskönt samt att den felande av naturen är befryndad med mig själv, inte på så vis att vi är av samma blod och säd, utan såtillvida som vi är delaktiga av samma förnuft och av samma gudomliga bestämmelse. Ingen av dessa människor kan skada mig, ty ingen kan förleda mig till vad ont är. Inte heller kan jag vredgas på min frände eller vända mig ifrån honom. Vi är skapade för samverkan liksom händer, fötter, ögonlock och käkar. Att motverka varandra vore alltså naturvidrigt. Men att känna ömsesidig motvilja och avsky är att motverka varandra.” (Bok II, 1)

”Tro aldrig att något är gagneligt för dig om det föranleder dig att svika ett förtroende, bryta mot hedern, hata, misstänkliggöra, önska ont över eller hyckla för en människa.” (Bok III, 7)

Betrakta den omätliga tiden bakom dig och den andra ändlösheten framför dig. Vad är det, inför detta, för skillnad mellan en som lever i tre dagar och en som lever tre människoåldrar?” (Bok IV, 50)

Marcus Aurelius ”Självbetraktelser” är en bok som alla borde läsa någon gång i sitt liv.
Tyvärr har den inte utgivits i någon nyare svensk översättning sedan 1976, men boken finns givetvis att låna på biblioteket. Den är placerad på hyllan för filosofi.

Självbetraktelser i bibliotekets katalog

I dagsläget finns det ingen e-boksutgåva av den svenska översättningen, men den som vill läsa texten på engelska (eller andra språk) hittar flera olika digitala utgåvor i The Internet Archive. Bokens engelskspråkiga titel är Meditations.

Ryttarstatyn över Marcus Aurelius

Den enda fullständiga romerska ryttarstaty från antiken som bevarats till våra dagar föreställer Marcus Aurelius. Enda anledningen till att den bevarats är att man under tidig medeltid trodde att den föreställde kejsar Konstantin, Roms förste kristne kejsare. Tack vare detta klarade sig statyn undan nedsmältning.

Ryttarstatyn i brons över Marcus Aurelius är konsthistoriskt mycket viktig. Den stod länge på Piazza del Campidoglio på Kapitolium i Rom, men p g a luftföroreningarna flyttades den 1981 och den över 4 meter höga statyn finns idag att se på Palazzo Nuovo i Kapitolinska museerna.

Låna Selma Lagerlöfs verk som e-böcker

Litteraturbanken har nu gjort en stor satsning på Selma Lagerlöfs verk. Hela 15 av hennes titlar har under oktober lagts till i listan över gratis nedladdningsbara e-böcker. Bland de nyligen tillagda titlarna finns några av hennes allra mest kända verk:

Anna Svärd
Antikrists mirakler
Charlotte Löwensköld
Herr Arnes penningar
Jerusalem
Kristuslegender
Körkarlen
Löwensköldska ringen
Mårbacka

Här finns också några mindre kända verk, t ex Tösen från Stormyrtorpet och Höst. Berättelser och tal.
Sedan tidigare finns i Litteraturbanken mängder av annan Lagerlöf-litteratur att ladda ned som e-böcker. Här kan du se hela listan.

Selma Lagerlöf (1858-1940) tilldelades Nobelpriset i litteratur 1909 och blev 1914 som första kvinna invald i Svenska Akademien. Vid sidan av sitt omfattande författarskap drev hon sitt gods Mårbacka. Hon var en framstående officiell person som deltog i samhällsdebatten. Hon engagerade sig exempelvis i kvinnornas rösträttsrörelse och deltog aktivt i hjälpen till flyktingar.

%d bloggare gillar detta: