Category Archives: Teknik

Svenska prylar

Svenska prylar

Vi omges av vardagsföremål som vi ser som en ofta självklar del av vardagen. Sällan tänker vi kanske på att anledningen till att dessa föremål ses som så självklara är att de var så bra skapade och formgivna redan från början. Ingen varken kan eller vill göra dem bättre.

”Svenska prylar : känn dig som hemma!” av Katarina Danielsson (Historiska media, 2015) är en nostalgisk kavalkad där vi möter ca 40 av dessa svenska föremål, eller prylar om man så vill. Boken är gjord i samma stil som författarens förra bok ”Svenska klassiker” (2014), som tidigare tagits upp här i bloggen.

Varje föremål beskrivs i ett kort men mycket informativt kapitel, ca 2-4 sidor långt.
Här kan du läsa om ryggsäcken Kånken, Stiga bordshockeyspel, skiftnyckeln, Ballografpennan, Wettexduken, Karlsons klister, Sparkstöttingen, Stenmarksmössan och många andra bekanta.

Ibland är det enskilda personer som ligger bakom de kända föremålen. I kapitlen om dessa får läsaren därför ett litet porträtt av upphovspersonen. Beda Hallberg skapade den första Majblomman 1907, och Victor Hasselblads kamera svävar än idag omkring i rymden, sedan astronauten Michael Collins tappat den under ett uppdrag 1966. I boken finns gott om anekdoter om alla prylar.

Texten är lättläst och underhållande, och alla kapitel är illustrerade med tjusiga foton.
När man läser ”Svenska prylar” inser man att alla dessa välkända, praktiska och omtyckta saker tillkom före ”slit-och-släng”-mentalitetens intåg. Saker skulle vara slitstarka och kunna användas under lång tid. Alla sakerna är dessutom avsedda att vara snygga att se på och sköna att hålla i.
Den här boken kommer att uppskattas inte bara av nostalgiker, utan också av var och en som vill veta mer om design och om vardagsföremål.

Svenska prylar i bibliotekets katalog

Hur en modern bil kommer till

Hur en modern bil kommer till

Ett av de senaste intressanta fynden från bibliotekets magasin är den lilla skriften ”Hur en modern bil kommer till” av Erik Carlberg (Norstedts, 1931). Den ingår i den upplysande serien ”Från kunskapens fält”.
Skriften har formen av ett litet häfte (ca 11 x 17 cm) och omfattar 56 sidor. Här finns häpnadsväckande mycket detaljerad information om hur biltillverkningen i Sverige gick till på 1920-talet.

Bilen var i början av 1900-talet en symbol för det moderna samhället.
”Det kanske mest utmärkande för det tjugonde århundradet är den enormt hastiga utvecklingen av nya kommunikationsmedel. Bland dessa intager utan tvivel automobilen en av de främsta platserna. Med undantag för telefon och radio har väl ingen annan uppfinning på detta område fått en så stor praktisk användning och därmed en så snabb spridning.” Så inleds förordet i Carlbergs skrift.

Bilen hade verkligen gjort en snabb entré i Sverige. 1891 visades den allra första bilen upp i landet, närmare bestämt på Göteborgsmässan. Den första svenska bilen som drevs av förbränningsmedel byggdes 1898 vid Surahammars bruk. Bilen hade konstruerats av ingenjör Gustav Eriksson och drevs av fotogen. Redan 1899 byggde Vabis i Södertälje den första bensindrivna svenska bilmodellen. Man styrde med en styrpinne. Produktutveckling i form av ratt och gummiringar tillkom senare.

För 100 år sedan, 1916, fanns det ca 3.000 bilar i hela Sverige. 1929 hade detta antal ökat till hela 137.000. Massproduktionen hade gjort bilen billigare för konsumenten.

I ”Hur en modern bil kommer till” kan vi läsa hur tillverkningen av bilar gick till vid denna tid. Vi får veta att ett vanligt personvagnschassi innehåller ca 5.000 olika detaljer, och karosseriet ca 3.000. Författaren berättar att Volvo får olika delar levererade från andra företag.

Det dyraste och mest komplicerade delen i 1931 års automobil är motorns cylinderblock. Det utförs i gjutjärn av särskilt god kvalitet.

Bilmontering 1931

Volvos monteringsfabrik i Göteborg används som exempel för monteringen av de olika bildelarna. Över 30 sidor i boken ägnas åt detaljerade beskrivningar av monteringsproceduren, allt illustrerat med foton och teckningar.
Man slås av författarens genuina berättarglädje och stolthet över att få förklara alltihop. Läsaren får veta på vilken av fabrikens fem våningar de olika momenten utförs, och det är viktigt att redovisa allt.
Här finns också schematiska bilder av motorer i genomskärning.

En fascinerande teknikhistorisk liten bok, som säkert kan intressera många nutida läsare.

På främre pärmens insida har någon i bibliotekspersonalen antecknat med blyerts: ”Teknologi. Transportmedel”.

Hur en modern bil kommer till i bibliotekets katalog

Hur man ringer, 1927

Under telefonens tidiga decennier behövde man alltid ringa en växel, där telefonister manuellt kopplade samtalet vidare. På 1920-talet introducerades dock telefonen med nummerskiva, där man själv slog numret utan att behöva gå via en växel. Detta var något helt nytt.

American Telephone and Telegraph Company tog 1927 fram en instruktionsfilm, ”How to use the dial telephone”, där det framgår hur man ringer med den nya moderna telefonen. Nummerskivan ägnas särskilt intresse.
(Idag har vi väl en yngre generation som faktiskt inte använt nummerskiva, så det kan vara intressant ur flera perspektiv).

Om man ändå inte hittade rätt nummer att ringa, kunde man genom att slå siffran 8 få hjälp via telefonbolagets informationscenter. Ca 5 minuter in i filmen får vi titta in där. Kvinnliga telefonister sitter febrilt och slår i olika telefonkataloger.

Hela instruktionsfilmen är 7:07 lång och visades i Kalifornien.
Denna film är en av många som ingår i samlingarna hos Internet Archive.

Läs också ”Hallå!”– en underhållande bok om telefonens första tid i Sverige.

En rostfri vardag

Aluminium och rostfritt stål

Dagligen omger vi oss av bruksföremål av olika slag. Några av de vanligaste av dessa föremål ät tillverkade av aluminium och rostfritt stål. En hel del av bruksföremålen används i köket: kannor, kastruller, bestick.

I Thomas Lindblads bok ”Aluminium och rostfritt stål : skandinavisk bruksdesign från 1920-tal till 1970-tal” (Atlantis, 2015) kan du läsa om hur föremålen av aluminium och rostfritt stål erövrade vår vardag.

Ett kokkärl i aluminium var givetvis lättare att hantera än ett i gjutjärn, och enklare att sköta om än kopparkastruller.
Det var i slutet av 1800-talet som aluminium blev en billig råvara som möjliggjorde massproduktion. Dessförinnan hade aluminium varit en lyxmetall.

Den tyska stålkoncernen Krupp var först att framställa rostfritt stål. Krupp tog patent på uppfinningen 1912.
Rostfritt stål började tillverkas i Sverige i mitten av 1920-talet, men den första tiden var dessa föremål dyra. Det var först efter andra världskriget som priserna började sjunka. På 1960- och 1970-talet var Sverige det land i världen där priset på rostfritt stål var lägst. Sverige var också ett ledande land för tillverkning av kokkärl i aluminium. Även i övriga Skandinavien fanns företag som alla tillverkade dessa föremål av hög kvalitet.

I Lindblads bok presenteras de främsta fabrikerna. Läs om Skultuna, Gense, Kockums, Nilsjohan och många fler. Här möter du också formgivare som Erik Fleming, Pierre Forsell, Adam Thylstrup, Sigvard Bernadotte, Folke Arström, Arne Erkers och Sigurd Persson.

Konkurrensen från låglöneländer och nya konsumtionsmönster ledde till sammanslagningar och nedläggningar av företagen. Idag finns endast ett fåtal tillverkare av sådana här produkter kvar i Skandinavien.

Den här boken omfattar hela 300 sidor och innehåller mängder av intressanta beskrivningar av bruksföremålen. Boken är dessutom rikt illustrerad med fotografier av hög klass, och är utsökt formgiven.

Dessa bruksföremål har hittills inte uppmärksammats på allvar i bokform, så den här boken fyller ett tomrum. Thomas Lindblad, som tidigare skrivit om t ex bruksföremål i plast och funkisglas, har gjort ett imponerande forskningsarbete för att hitta alla dessa uppgifter.

En upplysande, intressant och mycket bläddervänlig bok.

Aluminium och rostfritt stål i bibliotekets katalog

We are the robots

Robot 1928

Ett av 1920-talets nya ord var ”robot”. Det kom från den tjeckiske författaren Karel Capek, som i sin pjäs ”R.U.R.” (1921) skapade ordet från tjeckiskans ”robota”, som betyder ungefär ”dagsverke”.
I Capeks pjäs användes robotar för att effektivisera arbetsuppgifter i t ex fabriker, men till sist tog robotarna över världen.

Idén att kunna konstruera konstgjorda ”människor” är gammal. När tekniska framsteg inom elektronik och radio gjordes under tidigt 1900-tal började de första riktiga robotarna dyka upp.

I den historiska fotobloggen Retronaut (numera en del av Mashable) kan du se fascinerande bilder av robotar från 1920-, 1930- och 1940-talet. Flera av dessa robotmodeller byggdes för att locka besökare till nya varuhus. Robotarna kunde utföra enkla handlingar som att sitta ned, resa sig upp, lyfta en arm, och vissa kunde t o m tända cigarretter.

Retronaut: 1928-81: Dawn of the Robots

”We are the Robots” är en känd låt av tyska elektroniska musikpionjärerna Kraftwerk (1978)

Vårt rullande kulturarv

Kultur på väg

Veteranbilar som samlas på en plats lockar alltid många åskådare, som fascinerat beundrar fordonen och gärna studerar detaljer. Runt om i Sverige utförs en kulturgärning i det tysta av alla de entusiaster som samlar, renoverar, dokumenterar och även använder historiska fordon. De är ofta organiserade i fordonshistoriska föreningar, och dessa är i sin tur medlemmar av Motorhistoriska riksförbundet, MHRF. Här i länet har vi Jemtlands Veteranbilklubb, bildad 1970.

Motorhistoriska riksförbundets 40-årsjubileumsbok heter ”Kultur på väg : den fordonshistoriska rörelsen i Sverige : MHRF 40 år 1969-2009” (Albinsson & Sjöberg, 2009).
Fordonsentusiasterna har tidigare inte fått sin historia berättad, men i den här trivsamma boken får de träda fram i ljuset. Den mängd fritid och pengar som ofta läggs ned på veteranbilarna är omöjlig att mäta.
Den som är fordonsentusiast behöver också ta reda på hur man kan förse sitt fordon med rätt detaljer. Hur syr man upp en plyschklädsel, eller hur gjuter man ett lager eller ekrar ett hjul?

”Kultur på väg” är ännu ett exempel på hur man i en liten bok kan få plats med häpnadsväckande mycket fakta. Boken är inte ens 100 sidor tjock, men här hittar du massor av spännande läsning.
Läs om bilreklam genom tiderna, om de första fordonshistoriska föreningarna, om motorträffar och mycket annat. Ett särskilt intressant kapitel beskriver automobilförordningarna och reglerna i Sverige och hur de förändrats med tiden.  Visste du att backspeglar blev obligatoriska på alla svenska bilar 1931, och att den första svenska motorvägen öppnades 1954? Den var 17 km lång och gick mellan Malmö och Lund.

Boken är givetvis rikt illustrerad med mängder av fina foton, nästan alla i färg. En del av bilderna har tidigare publicerats i tidskriften Nostalgia.

Detta är en ovanligt bra jubileumsbok, dessutom både lättläst och bläddervänlig.
Omslaget avbildar en Ford, modell T Touring, från 1923.

Kultur på väg i bibliotekets katalog

 

Internet på museum

Internetmuseum

Internet har redan hamnat på museum, åtminstone ett virtuellt sådant. Det är Stiftelsen för internetinfrastruktur som lanserat sidan Internetmuseum, www.iis.se/internetmuseum

Här kan du titta på digitala tidslinjer med mängder av händelser.
Ljudet av knastrande modem, gamla videoklipp från nyhetssändningar, tidiga svenska virala succéer, det första e-postmeddelandet i Sverige, och mycket annat samlas på internetmuseet.
Allting är väldigt underhållande. Roligt och upplysande, både för nostalgiker och andra intresserade.

Stiftelsen för internetinfrastruktur administrerar den svenska toppdomänen .se.

 

Flygets historia

Boken om flyget

Människans dröm om att kunna flyga är urgammal. Tidiga flygexperiment visade att det behövdes nyskapande konstruktioner för att kunna åstadkomma varaktiga flygturer med full kontroll. Flera flygpionjärer omkom i olyckor. Det blev bröderna Wright i Ohio, USA, som utvecklade den flygteknik som ”knäckte koden”. Under 1910- och 1920-talet gick sedan utvecklingen i rasande fart. Men flera av grundidéerna bakom de tidiga flygplanen används än idag.

En bra bok om flygets historia är ”Boken om flyget : flygmaskinens historia i bilder” (Tukan, 2013).
Detta är en snygg och mycket bläddervänlig bok i stort format (ca 25,5 x 30 cm).
I boken kan du se ca 800 olika flygplanstyper avbildade, från 1920-talet och fram till idag. Många av flygplansmodellerna är välkända och här finns både civila och militära plan, med tillhörande faktarutor. För vissa av modellerna visas också närbilder på exteriör och interiör.
Här hittar du fakta om och bilder av passagerarflygplan, skolflygplan, stridsflygplan, helikoptrar och en hel del annat.

Bokens framstående bildmaterial är det man lägger märke till först, men här finns också riktigt bra artiklar. Du som är intresserad av olika flygmotorer kan således hitta texter om dessa, illustrerade med detaljerade bilder. Insprängt i texten finns också biografiska porträtt av viktiga personer, t ex William Boeing, Geoffrey De Havilland och andra personer som givit namn åt olika modeller, exempelvis Douglas och Cessna.
Boken avslutas med några visioner om flygets framtid.

Som tillägg i slutet av boken finns några bra och tydliga uppslag som visar varför ett flygplan alls kan flyga, och sedan schematiska skisser av de olika motortyperna.
Boken innehåller dessutom en ordlista samt ett register.

En trevlig och riktigt snygg bok om flyghistoria, särskilt intressant för dig som är ute efter bilder av olika modeller och motorer. Den kan också användas som en praktisk uppslagsbok.

Boken om flyget i bibliotekets katalog

Järnvägens besegrare

michelinreklam_1905 by Historiskt
michelinreklam_1905, a photo by Historiskt on Flickr.

Här ser vi en fartfylld annons för tillverkaren Michelins nya däck, 1905. Rubriken lyder ungefär ”Michelin-däcket har besegrat järnvägen”. Under bilden kan man se siffror som visar att bilar med Michelin-däck verkligen kör snabbare än tåget.

300 km på 2,39 motsvarar ungefär 113 km/h, och 298 km på 3,30 motsvarar ungefär 89 km/h. Hisnande hastigheter i början av 1900-talet!

Bilden är en annons hämtad ur en fransk reseguide till Fontainebleau (1905).

Ett besök i den industriella revolutionens England

Resan till Kristallpalatset

Under några få intensiva decennier i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet förändrade ny teknik samhället i grunden. Ångmaskinen fördubblade männskors krafter, och stenkolsröken började täcka det gamla jordbrukssamhället. Storbritannien blev världens första industrination. Järnvägen slog igenom på mindre än en generation och krympte drastiskt de geografiska avstånden. Världen blev större och massmedierna blev möjliga. Resandet tog fart. Snart skulle telegrafen binda ihop hela världsdelar.

För 1800-talets britter måste allt detta ha varit mycket omvälvande. Hur var det att leva under denna tid? I den underhållande boken ”Resan till Kristallpalatset : ett besök i den industriella revolutionens England” av Erik Mellgren och Kaianders Sempler (Ordfront/Ny Teknik, 1989) får vi en bild av detta.

Boken är skriven som en reportagebok i resans form. Men resan går inte bara i dagens Storbritannien, utan lika mycket i de historiska miljöerna. Textförfattaren Mellgren och illustratören Sempler har båda varit verksamma i tidskriften Ny Teknik.

Här får vi vara med om en historisk järnvägsinvigning, och vi besöker världens första gjutjärnsbro, ”Iron Bridge” över floden Severn. Bron invigdes 1779 och står kvar än idag. Mellgren & Sempler gör även ett par besök i olika industrimuseer.

Ett särskilt intressant kapitel handlar om det stora Kristallpalatset (The Crystal Palace). Det var en jättelik utställningshall som uppfördes i Hyde Park till 1851 års världsutställning. Det var över 560 m långt och därmed en av världens största byggnader. Den gigantiska skalan är nästan svår att förstå för oss idag. Upp till 13.000 utställare kunde rymmas i palatset, som blev en stor attraktion. Arkitekten bakom Kristallpalatset var Joseph Paxton, som influerades av växthus. Järnpelare, och järnbalkar byggdes ihop med 290.000 glaselement, s k kristallskivor. Efter världsutställningen flyttades Kristallpalatset till området Sydenham. 1936 brann det ned i en stor eldsvåda.

Läs också om den franskfödde ingenjören Marc Brunel, vars stora verk var tunneln under Themsen – The Thames Tunnel, färdigställd 1843. Sonen Isambard Kingdom Brunel blev ännu mer känd. Han var den chefsingenjör som låg bakom Great Western-järnvägen och tog fram flera sinnrika konstruktioner. Brunel ses som en av pionjärerna bakom propellerdriften, och han konstruerade Great Western, det första ångfartyg som gick i reguljär Atlanttrafik. Dessutom ritade han Paddington Station.

”Resan till Kristallpalatset” är underhållande och ibland även litet kåserande. Den gör historien levande på ett spännande sätt. En bra och intresseväckande bok inom teknikhistoria.

Resan till Kristallpalatset i bibliotekets katalog

Läs mera om Kristallpalatset i blogginlägget Kristallpalatset i London.

Ny 3D-teknik kartlägger lutande tornet i Pisa

Det berömda lutande tornet i Pisa började byggas 1173. Det är ett cylinderformat klocktorn, en s k kampanil, som är ca 55 meter högt. Ganska snart, efter att endast tre våningar byggts,  upptäckte man att tornet hade börjat luta. Anledningen var att grunden hade blivit förskjuten. Först under 1300-talet byggde man färdigt tornet.
På senare år har stora renoveringar och ombyggnader gjorts, för att tornet ska undvika att kollapsa och fortsätta att vara en stor turistattraktion i Pisa. Nu tror man att det ska klara sig i minst 300 år till.

Många har fascinerats av det lutande tornet. Hur kommer det sig att det inte rasat? Vad var det som gick fel? Exakt hur mycket lutar tornet? och så vidare.

Lutande tornet i Pisa i 3D

Nu har en internationell grupp forskare kartlagt hela tornet med hjälp av helt ny 3D-teknik. Med en handscanner har man mätt upp hela tornet. Resultatet har blivit en virtuell miljö som man kan gå in i. Forskarna tror att detta kommer att vara användbart för konservatorer och för att skapa nya spännande besöksmiljöer.
BBC News har ett intressant videoreportage: Tower of Pisa interior mapped in 3D

Lyssna till Alexander Graham Bell

Alexander Graham Bell

Den brittisk-amerikanske uppfinnaren Alexander Graham Bell (1847-1922) brukar anses vara telefonens uppfinnare. I själva verket var det flera personer som oberoende av varandra samtidigt höll på att utveckla den teknik vi idag kallar telefoni. Bell var dock först med att ansöka om patent, vilket han gjorde den 14 februari 1876, bara några timmar innan en liknande patentansökan från Elisha Gray. En annan uppfinnare som ofta lyfts fram som en tidig telefoni-pionjär är italiensk-amerikanen Antonio Meucci. Det pågick länge flera patentstrider kring uppfinnandet av telefonen.

Bell experimenterade under 1880-talet även med olika metoder för ljudinspelning. Han försökte förbättra sin rival Edisons inspelningsteknik. Bell använde sig bl a av vaxrullar och vaxskivor. Många olika material testades, förutom vax exempelvis metall, glas, papper, folie och kartong. Långt senare skänkte Bell flera hundra av dessa rullar och skivor till Smithsonian Institution. Men eftersom tekniken som använts fallit i glömska har det varit svårt att ta fram ljudet på dessa gamla inspelningar.
Nu har nya försök gjorts med de gamla inspelningarna, och förra året lyckades ett forskarteam få fram en inspelning av Bells egen röst. Det är en kort snutt där han säger ”Hear my voice, Alexander Graham Bell.”

Smithsonian Magazine har nu lagt ut inspelningen online. Det är en särskild känsla att kunna höra Bells egen röst tala till oss efter så lång tid.
Lyssna här: Alexander Graham Bell’s voice (kräver programmet Quicktime)

Artikel om upptäckten: We had no idea what Alexander Graham Bell sounded like, until now

Ford-reklam från 1913

fordreklam_1913 by Historiskt
fordreklam_1913, a photo by Historiskt on Flickr.

Idag presenterar bloggen en trevlig reklamsida för Ford, hämtad ur tidskriften Svensk Motor-tidning 1913.

En kul detalj är att man försöker marknadsföra bilmodellen genom att publicera en lista över ett antal framstående personer som redan köpt en Ford. Det är t ex grevar, friherrar och disponenter.

Ferrari

Historien om Ferrari

Den 18 februari 1898 föddes Enzo Ferrari. Han skulle komma att grunda ett av 1900-talets mest legendariska bilmärken – Ferrari. Många har någon gång drömt om att få köra eller rentav äga en Ferrari. Bilmärket har med tiden blivit en symbol för lyx och flärd.

Om Ferraris historia finns en stor och mycket tjusig bok, ”Historien om Ferrari” av Brian Laban (Parragon, 2006). Boken är i stort format, 26 x 34 cm, och väger över två kilo. Givetvis är omslaget i rätt racing-röd nyans.

Enzo Ferrai i förarsätet

Historien om Enzo Ferrari (1898-1988) och hans bilar är verkligen något att berätta. I sin ungdom var Enzo racingförare hos Alfa Romeo. Efter flera framgångar samlade han ihop ett stort racingteam, Scuderia Ferrari, som omfattade över 40 förare. Detta blev starten för Enzos senare så berömda bilmärke. Det var dock först efter andra världskriget som Enzo Ferrari kunde börja skapa egna bilar. 1946 började han bygga de berömda V12-motorerna. Hans firma Ferrari grundades 1947 i staden Maranello. V12-motorerna monterades i olika utföranden i racing-, sport- och granturismobilar.

Ferrari har haft mycket stora framgångar inom motorsporten, särskilt under 1950- och 1960-talet. VM för Formel 1-konstruktörer har man vunnit 16 gånger. Ferraris individuella förare har tagit hem 16 VM-titlar. Ferrari vann även Le Mans hela sex år i rad 1960-65. Numera är Ferrari en del av den stora Fiatkoncernen.

Boken ”Historien om Ferrari” innehåller mängder av vackra färgbilder av Ferraris många modeller. Bildmaterialet är fantastiskt. Här kan du också läsa om alla de tekniska innovationer som Ferraris konstruktörer skapade, och om bakgrunden till den kända logotypen med den stegrande hästen. Ferraris företagssaga innehåller dock inte bara framgångar. I boken finns även berättelserna om flopparna med.

Den här sortens praktverk om bilar brukar oftast fokusera mest på bilder, men denna bok har även ett bra textmaterial. Jag saknar dock ett register längst bak i boken.

Historien om Ferrari i bibliotekets katalog

Nu kan man avgöra hår- och ögonfärg från skelett

Ett typiskt skelettfynd

Otroligt men sant: En holländsk-polsk forskargrupp hävdar att man nu funnit en metod att avgöra hår- och ögonfärg från gamla skelett. Man har använt sig av DNA-teknik som ursprungligen utvecklats för rättsmedicinska ändamål.

Gruppen har undersökt 24 olika ställen i den mänskliga arvsmassan. Dessa ställens variationer avgör hår- och ögonfärg. DNA-informationen försämras givetvis med tiden, men prov som tagits från tänder och benbitar visar att det finns kvar tillräckligt mycket DNA-information, förutsatt att delarna är i bra skick. Än så länge vet man dock inte hur gamla skelett maximalt kan vara för att man ska kunna ta fram den här informationen.

Källa: Smithsonian.com

Forskargruppens resultat publiceras i en artikel i tidskriften Investigative Genetics. En kortversion av artikeln finns att läsa online.

%d bloggare gillar detta: