Kategoriarkiv: Teknik
Hur man ringer, 1927
Under telefonens tidiga decennier behövde man alltid ringa en växel, där telefonister manuellt kopplade samtalet vidare. På 1920-talet introducerades dock telefonen med nummerskiva, där man själv slog numret utan att behöva gå via en växel. Detta var något helt nytt.
American Telephone and Telegraph Company tog 1927 fram en instruktionsfilm, ”How to use the dial telephone”, där det framgår hur man ringer med den nya moderna telefonen. Nummerskivan ägnas särskilt intresse.
(Idag har vi väl en yngre generation som faktiskt inte använt nummerskiva, så det kan vara intressant ur flera perspektiv).
Om man ändå inte hittade rätt nummer att ringa, kunde man genom att slå siffran 8 få hjälp via telefonbolagets informationscenter. Ca 5 minuter in i filmen får vi titta in där. Kvinnliga telefonister sitter febrilt och slår i olika telefonkataloger.
Hela instruktionsfilmen är 7:07 lång och visades i Kalifornien.
Denna film är en av många som ingår i samlingarna hos Internet Archive.
Läs också ”Hallå!”– en underhållande bok om telefonens första tid i Sverige.
We are the robots
Ett av 1920-talets nya ord var ”robot”. Det kom från den tjeckiske författaren Karel Capek, som i sin pjäs ”R.U.R.” (1921) skapade ordet från tjeckiskans ”robota”, som betyder ungefär ”dagsverke”.
I Capeks pjäs användes robotar för att effektivisera arbetsuppgifter i t ex fabriker, men till sist tog robotarna över världen.
Idén att kunna konstruera konstgjorda ”människor” är gammal. När tekniska framsteg inom elektronik och radio gjordes under tidigt 1900-tal började de första riktiga robotarna dyka upp.
I den historiska fotobloggen Retronaut (numera en del av Mashable) kan du se fascinerande bilder av robotar från 1920-, 1930- och 1940-talet. Flera av dessa robotmodeller byggdes för att locka besökare till nya varuhus. Robotarna kunde utföra enkla handlingar som att sitta ned, resa sig upp, lyfta en arm, och vissa kunde t o m tända cigarretter.
Retronaut: 1928-81: Dawn of the Robots
”We are the Robots” är en känd låt av tyska elektroniska musikpionjärerna Kraftwerk (1978)
Vårt rullande kulturarv
Veteranbilar som samlas på en plats lockar alltid många åskådare, som fascinerat beundrar fordonen och gärna studerar detaljer. Runt om i Sverige utförs en kulturgärning i det tysta av alla de entusiaster som samlar, renoverar, dokumenterar och även använder historiska fordon. De är ofta organiserade i fordonshistoriska föreningar, och dessa är i sin tur medlemmar av Motorhistoriska riksförbundet, MHRF. Här i länet har vi Jemtlands Veteranbilklubb, bildad 1970.
Motorhistoriska riksförbundets 40-årsjubileumsbok heter ”Kultur på väg : den fordonshistoriska rörelsen i Sverige : MHRF 40 år 1969-2009” (Albinsson & Sjöberg, 2009).
Fordonsentusiasterna har tidigare inte fått sin historia berättad, men i den här trivsamma boken får de träda fram i ljuset. Den mängd fritid och pengar som ofta läggs ned på veteranbilarna är omöjlig att mäta.
Den som är fordonsentusiast behöver också ta reda på hur man kan förse sitt fordon med rätt detaljer. Hur syr man upp en plyschklädsel, eller hur gjuter man ett lager eller ekrar ett hjul?
”Kultur på väg” är ännu ett exempel på hur man i en liten bok kan få plats med häpnadsväckande mycket fakta. Boken är inte ens 100 sidor tjock, men här hittar du massor av spännande läsning.
Läs om bilreklam genom tiderna, om de första fordonshistoriska föreningarna, om motorträffar och mycket annat. Ett särskilt intressant kapitel beskriver automobilförordningarna och reglerna i Sverige och hur de förändrats med tiden. Visste du att backspeglar blev obligatoriska på alla svenska bilar 1931, och att den första svenska motorvägen öppnades 1954? Den var 17 km lång och gick mellan Malmö och Lund.
Boken är givetvis rikt illustrerad med mängder av fina foton, nästan alla i färg. En del av bilderna har tidigare publicerats i tidskriften Nostalgia.
Detta är en ovanligt bra jubileumsbok, dessutom både lättläst och bläddervänlig.
Omslaget avbildar en Ford, modell T Touring, från 1923.
Kultur på väg i bibliotekets katalog
Internet på museum
Internet har redan hamnat på museum, åtminstone ett virtuellt sådant. Det är Stiftelsen för internetinfrastruktur som lanserat sidan Internetmuseum, www.iis.se/internetmuseum
Här kan du titta på digitala tidslinjer med mängder av händelser.
Ljudet av knastrande modem, gamla videoklipp från nyhetssändningar, tidiga svenska virala succéer, det första e-postmeddelandet i Sverige, och mycket annat samlas på internetmuseet.
Allting är väldigt underhållande. Roligt och upplysande, både för nostalgiker och andra intresserade.
Stiftelsen för internetinfrastruktur administrerar den svenska toppdomänen .se.
Flygets historia
Människans dröm om att kunna flyga är urgammal. Tidiga flygexperiment visade att det behövdes nyskapande konstruktioner för att kunna åstadkomma varaktiga flygturer med full kontroll. Flera flygpionjärer omkom i olyckor. Det blev bröderna Wright i Ohio, USA, som utvecklade den flygteknik som ”knäckte koden”. Under 1910- och 1920-talet gick sedan utvecklingen i rasande fart. Men flera av grundidéerna bakom de tidiga flygplanen används än idag.
En bra bok om flygets historia är ”Boken om flyget : flygmaskinens historia i bilder” (Tukan, 2013).
Detta är en snygg och mycket bläddervänlig bok i stort format (ca 25,5 x 30 cm).
I boken kan du se ca 800 olika flygplanstyper avbildade, från 1920-talet och fram till idag. Många av flygplansmodellerna är välkända och här finns både civila och militära plan, med tillhörande faktarutor. För vissa av modellerna visas också närbilder på exteriör och interiör.
Här hittar du fakta om och bilder av passagerarflygplan, skolflygplan, stridsflygplan, helikoptrar och en hel del annat.
Bokens framstående bildmaterial är det man lägger märke till först, men här finns också riktigt bra artiklar. Du som är intresserad av olika flygmotorer kan således hitta texter om dessa, illustrerade med detaljerade bilder. Insprängt i texten finns också biografiska porträtt av viktiga personer, t ex William Boeing, Geoffrey De Havilland och andra personer som givit namn åt olika modeller, exempelvis Douglas och Cessna.
Boken avslutas med några visioner om flygets framtid.
Som tillägg i slutet av boken finns några bra och tydliga uppslag som visar varför ett flygplan alls kan flyga, och sedan schematiska skisser av de olika motortyperna.
Boken innehåller dessutom en ordlista samt ett register.
En trevlig och riktigt snygg bok om flyghistoria, särskilt intressant för dig som är ute efter bilder av olika modeller och motorer. Den kan också användas som en praktisk uppslagsbok.
Järnvägens besegrare
Här ser vi en fartfylld annons för tillverkaren Michelins nya däck, 1905. Rubriken lyder ungefär ”Michelin-däcket har besegrat järnvägen”. Under bilden kan man se siffror som visar att bilar med Michelin-däck verkligen kör snabbare än tåget.
300 km på 2,39 motsvarar ungefär 113 km/h, och 298 km på 3,30 motsvarar ungefär 89 km/h. Hisnande hastigheter i början av 1900-talet!
Bilden är en annons hämtad ur en fransk reseguide till Fontainebleau (1905).
Ny 3D-teknik kartlägger lutande tornet i Pisa
Det berömda lutande tornet i Pisa började byggas 1173. Det är ett cylinderformat klocktorn, en s k kampanil, som är ca 55 meter högt. Ganska snart, efter att endast tre våningar byggts, upptäckte man att tornet hade börjat luta. Anledningen var att grunden hade blivit förskjuten. Först under 1300-talet byggde man färdigt tornet.
På senare år har stora renoveringar och ombyggnader gjorts, för att tornet ska undvika att kollapsa och fortsätta att vara en stor turistattraktion i Pisa. Nu tror man att det ska klara sig i minst 300 år till.
Många har fascinerats av det lutande tornet. Hur kommer det sig att det inte rasat? Vad var det som gick fel? Exakt hur mycket lutar tornet? och så vidare.
Nu har en internationell grupp forskare kartlagt hela tornet med hjälp av helt ny 3D-teknik. Med en handscanner har man mätt upp hela tornet. Resultatet har blivit en virtuell miljö som man kan gå in i. Forskarna tror att detta kommer att vara användbart för konservatorer och för att skapa nya spännande besöksmiljöer.
BBC News har ett intressant videoreportage: Tower of Pisa interior mapped in 3D
Lyssna till Alexander Graham Bell
Den brittisk-amerikanske uppfinnaren Alexander Graham Bell (1847-1922) brukar anses vara telefonens uppfinnare. I själva verket var det flera personer som oberoende av varandra samtidigt höll på att utveckla den teknik vi idag kallar telefoni. Bell var dock först med att ansöka om patent, vilket han gjorde den 14 februari 1876, bara några timmar innan en liknande patentansökan från Elisha Gray. En annan uppfinnare som ofta lyfts fram som en tidig telefoni-pionjär är italiensk-amerikanen Antonio Meucci. Det pågick länge flera patentstrider kring uppfinnandet av telefonen.
Bell experimenterade under 1880-talet även med olika metoder för ljudinspelning. Han försökte förbättra sin rival Edisons inspelningsteknik. Bell använde sig bl a av vaxrullar och vaxskivor. Många olika material testades, förutom vax exempelvis metall, glas, papper, folie och kartong. Långt senare skänkte Bell flera hundra av dessa rullar och skivor till Smithsonian Institution. Men eftersom tekniken som använts fallit i glömska har det varit svårt att ta fram ljudet på dessa gamla inspelningar.
Nu har nya försök gjorts med de gamla inspelningarna, och förra året lyckades ett forskarteam få fram en inspelning av Bells egen röst. Det är en kort snutt där han säger ”Hear my voice, Alexander Graham Bell.”
Smithsonian Magazine har nu lagt ut inspelningen online. Det är en särskild känsla att kunna höra Bells egen röst tala till oss efter så lång tid.
Lyssna här: Alexander Graham Bell’s voice (kräver programmet Quicktime)
Artikel om upptäckten: We had no idea what Alexander Graham Bell sounded like, until now
Ford-reklam från 1913
Idag presenterar bloggen en trevlig reklamsida för Ford, hämtad ur tidskriften Svensk Motor-tidning 1913.
En kul detalj är att man försöker marknadsföra bilmodellen genom att publicera en lista över ett antal framstående personer som redan köpt en Ford. Det är t ex grevar, friherrar och disponenter.
Nu kan man avgöra hår- och ögonfärg från skelett
Otroligt men sant: En holländsk-polsk forskargrupp hävdar att man nu funnit en metod att avgöra hår- och ögonfärg från gamla skelett. Man har använt sig av DNA-teknik som ursprungligen utvecklats för rättsmedicinska ändamål.
Gruppen har undersökt 24 olika ställen i den mänskliga arvsmassan. Dessa ställens variationer avgör hår- och ögonfärg. DNA-informationen försämras givetvis med tiden, men prov som tagits från tänder och benbitar visar att det finns kvar tillräckligt mycket DNA-information, förutsatt att delarna är i bra skick. Än så länge vet man dock inte hur gamla skelett maximalt kan vara för att man ska kunna ta fram den här informationen.
Källa: Smithsonian.com
Forskargruppens resultat publiceras i en artikel i tidskriften Investigative Genetics. En kortversion av artikeln finns att läsa online.