Monthly Archives: september 2011

Mysteriet Shakespeare

Täcknamn Shakespeare

William Shakespeare (1564-1616) från Stratford-upon-Avon är världens kanske mest kände författare och dramatiker. Många hyllmeter litteratur har skrivits om honom och hans verk.
Men något som inte är lika känt är att det sedan länge finns de som tvivlar på att Shakespeare verkligen var den riktige författaren till alla pjäser och sonetter. Det finns nämligen en hel del mysterier kring personen William Shakespeare.

De etablerade litteraturvetarna och Shakespeareforskare vid universiteten har alltid avfärdat alla sådana här tvivel och gjort sitt bästa för att ignorera dem. De har setts som oseriösa konspirationsteorier. Men faktum är att det finns en hel del besvärande fakta, som forskarna hittills inte lyckats förklara på ett tillfredsställande sätt. Tvivel på Shakespeares författarskap har förekommit åtminstone sedan mitten av 1800-talet.

Gösta Friberg och Helena Brodin Friberg har skrivit den högintressanta boken ”Täcknamn Shakespeare : Edward De Veres hemliga liv” (Bonniers, 2006).
Deras tes i boken är att namnet William Shakespeare var en pseudonym för en annan upphovsman, Edward De Vere (1550-1604). Vi får följa Edward De Veres väldokumenterade liv och ta del av det elisabetanska England. Samtidigt redovisas det vi vet om William Shakespeares liv, vilket inte är lika mycket. Författarna placerar sedan in de kända pjäserna i en tänkbar tidsföljd. Om det verkligen var De Vere som skrev pjäserna, ger detta helt nya och spännande perspektiv på dem.
Boken är ett riktigt läsäventyr på 800 sidor och man behöver inte känna till alla Shakespeare-pjäser i detalj för att uppskatta den. Den ger en härlig tidsfärg och ibland känner man sig nästan förflyttad till Elisabet I:s England fast man sitter hemma i sin läsfåtölj.

Under årens lopp har ca 70 personer pekats ut som tänkbara ”verkliga” författare till Shakespeares verk. De Vere har varit den hetaste kandidaten under de senaste 80-90 åren eller så. Tidigare var det sir Francis Bacon (1561-1626).

Själv vet jag inte riktigt vad jag ska tro i den här frågan, men helt klart är att det finns tillräckligt många minst sagt besvärande fakta, som motiverar att man börjar tillåta fördjupad forskning och studier kring hela denna fråga. Här är bara några exempel:

–          Det finns inga bevarande originalmanuskript av William Shakespeare. Det enda skrivna som finns bevarat från hans hand är sex signaturer från slutet av hans liv. Namnet har dessutom olika stavning varje gång. Tre av signaturerna finns på hans testamente och tre på olika affärshandlingar. Ingen har koppling till litteratur.

–          I Shakespeares testamente räknas alla hans ägodelar upp. Där nämns inga böcker eller manus. Inte ens en Bibel.

–          Shakespeares föräldrar och döttrar var analfabeter.

–          Inga dokument visar att Shakespeare gick i skolan i Stratford. Han finns inte heller i rullorna för universiteten i Oxford eller Cambridge.

–          Rättegångshandlingar tyder på att Shakespeare mest levde av att låna ut pengar till folk.

–          Shakespeare dog 1616. Då var 20 Shakespearepjäser fortfarande opublicerade. 18 av dem utgavs 1623. Var fanns de dessförinnan?

–          Efter Shakespeares död 1616 publicerades inga hyllningsdikter till honom.

–          Hans ursprungliga gravmonument i Stratford avbildade en man med händerna på en mjölsäck.

Oavsett vad man tycker och tror om (den ibland heta) Shakespeare/De Vere-frågan är boken mycket läsvärd och intressant. Den stimulerar dessutom läsarens kritiska tänkande och utmanar oss  på flera områden.

Täcknamn Shakespeare i bibliotekets katalog

I oktober är det dessutom premiär för en ny film, ”Anonymous” vars intrig går ut på att Edward De Vere skrev Shakespeares pjäser under pseudonym.
Regi av Roland Emmerich. I rollerna ser vi bl a Rhys Ifans som De Vere och Vanessa Redgrave som Elisabet I.
Kolla in trailern för filmen:

Gyllene snittet

Gyllene snittet

Kan man skriva en hel bok om det gyllene snittet? Jadå, Scott Olsen har skrivit ”Gyllene snittet: naturens största hemlighet” (Schibsted, 2007), en liten men innehållsrik bok på 64 sidor.

Det gyllene snittet är som bekant namnet på ett särskilt förhållande av proportioner. Om man delar en linje i en längre del a och en kortare del b så att a+b förhåller sig till a på samma sätt som a förhåller sig till b får man ett resultat som av oss människor upplevs som harmoniskt och estetiskt tilltalande. Kvoten a/b blir då ca 1,618 och kvoten b/a blir ca 0,618.

Gyllene snittet

Under antiken började matematikerna intressera sig för gyllene snittet (som dock inte började kallas så förrän på 1800-talet). Ett annat namn för snittet var fi eller phi. Proportionerna dök upp i många geometriska figurer.
Under renässansen var en del konstnärer och arkitekter nästan besatta av gyllene snittet, som kan återfinnas i många konstverk och byggnader.
En del har också velat finna gyllene snittet på olika håll i naturen. Det är dock lite omdiskuterat.

Olsen är professor i filosofi vid Florida Community College och i den här boken vill han visa hur det gyllene snittet kan kännas igen och användas i skilda sammanhang. Ganska intressant. Proportionerna visar sig dagligen användas i betydligt fler sammanhang än man först tänker på.  Illustrerad med svartvita teckningar. Vissa avsnitt kräver dock grundläggande kunskaper i matematik.

Boken ingår i serien ”Wooden books”. Andra delar i serien handlar om t ex symmetri, geometriska kroppar och kemi.

Gyllene snittet i bibliotekets katalog

Katyn

Stalins mord i Katyn

Polen är just nu EU:s ordförandeland.
En av de händelser som påverkat Polen mest under efterkrigstiden är morden i Katyn.

Under några vårveckor 1940 lät Stalin avrätta nästan 22.000 polska officerare, underofficerare och andra tjänstemän som tillfångatagits. Detta skedde i skogsområdet Katyn.
1943 hittade tyskarna de första massgravarna i Katyn. Sovjetunionen hävdade att det var nazisterna  som avrättat polackerna, och det blev också den officiella version som lades fast vid krigsslutet.
Det var inte förrän 50 år senare som ryssarnas skuld till morden blev helt klarlagd.

Historikern och journalisten Peter Johnsson har skrivit den första svenska boken om Katyn, ”Stalins mord i Katyn och dess historiska efterspel 1940-2010” (Carlssons, 2010) baserad på de faktiska källorna. Nu kan forskarna studera den stora mängd dokument som finns bevarade om dessa händelser. Beslutet om morden fattades på ett möte i det sovjetiska kommunistpartiets politbyrå den 5 mars 1940.

I Polen var det under efterkrigstiden helt förbjudet att skriva eller offentligt tala om sanningen bakom morden i Katyn. Till sist blev ordet ”Katyn” också förbjudet. Det plockades bort ur uppslagsverk och annan litteratur.
1990 publicerade även sovjetisk press nya dokument som bekräftade säkerhetstjänstens skuld, men något officiellt sovjetiskt erkännande kom aldrig.

En intressant bok i ett kusligt ämne.

Stalins mord i Katyn i bibliotekets katalog

Antikens färgstarka konst

Vita lögner

En av de vanligare historiska myterna är att antikens statyer och konstverk alla var vita och enfärgade. I själva verket var de flesta av dessa konstverk målade i starka färger, något som länge varit känt bland antikforskare och konstvetare. Men museerna har valt att inte fokusera så mycket på detta eftersom marmorns vita färg är så starkt förknippad med antik konst. Sanningen har ibland ansetts lite obekväm.

Medelhavsmuseet i Stockholm har givit ut boken ”Vita lögner” (Arena, 2010) som tar upp just detta.
I den här vackra volymen finns en hel del rekonstruktioner av olika statyer, tempelfriser och andra konstverk, där du kan se hur de kan ha sett ut från början.

Det var ett missförstånd som orsakade att den vita marmorn blev sinnebilden för antikens konst. 1506 fann man den berömda skulpturen Laokoongruppen i Rom. Den saknade färgrester, så man uppfattade originalet som marmorvitt. Så skapades den helt nya konstformen enfärgad skulptur. Michelangelos vita skulpturer blev stilbildande i flera århundraden.

Den förste som insåg att de antika skulpturerna inte alls hade varit omålade var en fransman i slutet av 1700-talet. Under 1800-talet började fler inse detta faktum, och det utgavs böcker med färgrekonstruktioner. Med modernismens genombrott under 1900-talet, med sina nya stilideal, föll hela frågan i glömska.

Augustus

Numera kan man med modern UV-teknik hitta färgpigment som tidigare inte kunnat tas fram från de gamla konstverken. Med färgen ser man tydligare hur grekernas (och sedan romarnas) skulptur influerades av egyptiernas. Och visst är det fascinerande att alla de stilfulla vita draperingarna på antikens kvinnofigurer ursprungligen var överdådigt dekorerade med vackra och färgrika mönster.

”Vita lögner” är en mycket intressant och lärorik bok som förtjänar en stor läsekrets.

Vita lögner i bibliotekets katalog

Franz Liszt 200 år

Franz Liszt 200 år

I år är det ett Franz Liszt-jubileumsår eftersom det är 200 år sedan han föddes 1811.

Liszt var sin tids idol, långt innan detta ord var uppfunnet. Han orsakade hysteri på sina konsertturnéer. Dessutom var han en oerhört skicklig pianist, kanske rentav den främste någonsin.

Jag har skrivit en artikel om Liszt på BibliotekMitt. Där finns också några bok- och musiktips.

Franz Liszt 200 år (artikel, BibliotekMitt)

Johan Ekeblads 1600-talsbrev

Johan Ekeblad

Johan Ekeblad (1629-97) var hovman hos drottning Christina och senare Hedvig Eleonora. Ekeblad skrev mängder av brev som finns bevarade. Genom dessa kommer vi nära 1600-talets människor och deras tänkesätt.

Sture Allén, som var Svenska Akademiens ständige sekreterare 1986-99, presenterar Ekeblad i den lilla trivsamma boken ”Johan Ekeblad – vår man i 1600-talet” (Atlantis, 2006). Akademien har utgivit själva breven i sin klassikerserie. Den här boken är en biografisk beskrivning av Ekeblad och hans tid. En del av hans brev finns också återgivna i boken.

Ekeblad skrev regelbundet till sin bror Claes och till sin far Christoffer på gården Stola nära Läckö.
Det är fascinerande att läsa de tankar som han skrev ned för ca 350 år sedan. Han beskriver Kristinas abdikation, han berättar om sin längtan till landet och om sina kärleksbekymmer. En del tankar om livet och döden är allmänmänskliga.

”Vartill hjälper det att säga: Varför dog den eller den så snart, han hade väl kunnat leva längre?  Vi födas ju för den orsaken hit till världen att vi hädan måste, och det längsta livet är inte alltid det bästa, utan den som väl levat har dör aldrig för snart. Därför är den människa beröm värd och kan räknas ibland de lycksaliga  som den tiden honom här i världen  given är väl anlägger.”
(ur brev, daterat 22 mars 1654)

Johan Ekeblad i bibliotekets katalog

Eriksgatan

Eriksgatan

Eriksgatan är som bekant ingen vanlig gata. Det är benämningen på den väg som en nyvald svensk kung färdades under medeltiden (och även senare) för att motta de olika landskapens hyllningar. Dagens eriksgata är mer av typen PR-resa.

I Lars G Holmblads trevliga lilla bok ”Eriksgatan: från medeltid till nutid” (Carlssons, 1993) kan du läsa mera om dessa gamla färder.

Eriksgatan har inte alltid haft samma sträckning, men enligt Upplandslagens konungabalk (1296) skulle kungen från Uppsala rida medsols genom riket. Vid varje landskapsgräns möttes kungen av en gisslan, som sedan följde med på vägen genom landskapet. Lagen anger de ställen där man bytte gisslan, och härigenom ser man färdvägen.
En 1100-talskung vid namn Ragnvald Knaphövde sägs ha struntat i regeln om gisslan och då blivit ihjälslagen i Västergötland under sin eriksgata. Hur det verkligen var med den saken är svårt att veta idag med tanke på det bristfälliga källäget.

I boken får vi veta vilka följen regenterna hade med sig och hur de reste. Den första säkert dokumenterade eriksgatan är kung Magnus Erikssons 1335, och den siste kung som verkligen red eriksgata enligt de medeltida bestämmelserna var Karl IX 1609.

Lars G Holmblad är historiker och intendent vid Historiska museet. Denna bok är på endast 83 sidor men mycket innehållsrik. Men varför har man valt ett tvärformat? Enda förklaringen tycks vara en karta i tvärformat på sidan 6.

Eriksgatan i bibliotekets katalog

Antikens yrken

Från IX till V

Vad jobbade egentligen antikens greker och romare med? De hade yrken precis som vi. Redan på den tiden kunde man bli barberare, skomakare eller bonde. Men det fanns också yrken som vi nutida människor finner mer ovanliga.

”Från IX till V : orgiefixare, begravningsclowner och andra ädla antika yrken” av Vicki Leon (Schibsted, 2007) handlar om dessa antika yrken.

Man kunde exempelvis bli dröminkubator. Då var man en skicklig präst som tjänstgjorde vid den grekiska läkedomsguden Asklepios tempel och som botade sjuka medan de sov.

Eller varför inte bli armhålsplockare? De arbetade vid de romerska badhusen. Då behövdes starka armar och en pincett.

Barndmän fanns redan under antiken. Romerska brandmän kallades vigiler.

”Från IX till V” är fylld med roliga detaljer (Den något anakronistiska boktiteln syftar på det moderna uttrycket ”Från 9 till 5”).
Denna bok har en ganska skämtsam och raljerande ton. Den innehåller gott om lustigheter och anekdoter och är väldigt lättsam.

Från IX till V i bibliotekets katalog

Den levande okände soldaten

Den levande okände soldaten

Första världskriget var en enorm tragedi som förändrade människor i grunden. Under kriget försvann mer än en kvarts miljon franska soldater spårlöst. Sorgen blev ett nationellt trauma.

I ”Den levande okände soldaten : en berättelse om sorg och det första världskriget” (Historiska media, 2006) berättar den franske historikern Jean-Yves Le Naour om ett av många människoöden från krigsslutet.

1918 togs en soldat med minnesförlust in på mentalsjukhus i södra Frankrike. Han var en av många traumatiserade soldater som led av minnesförlust.
Identifieringen av honom visade sig vara svår. Tidningarna visade upp hans porträtt. Hundratals familjer gjorde anspråk på honom. De kände igen en förlorad familjemedlem. Men vem var han? Under hela mellankrigstiden fortsatte processen, med sorg och smärta.

Till sist lyckades man identifiera honom som Anthelme Mangin. Ändå fick den vilsne, traumatiserade soldaten aldrig komma hem till sina anhöriga.

En fascinerande och tankeväckande bok som påminner oss om det smärtsamma 1900-talet och vad krig gör med människor.

Den levande okände soldaten i bibliotekets katalog

Storkyrkan

Det hände i Storkyrkan

Storkyrkan i Stockholm, med anor från 1200-talet, är en av Sveriges mest berömda byggnader. Den har sett många historiska händelser utspela sig innanför sina väggar.

I boken ”Det hände i Storkyrkan : minnen ur Sveriges historia” (Prisma, 2006) kan du läsa om händelser och personer med anknytning till Storkyrkan.
Läs om kungliga bröllop, kröningar och begravningar. Eller om ”Mäster Olof i holken” och om de vädersolar som skådades på himlen 1535. Läs om de misslyckade planerna på att mörda Gustav Vasa i kyrkan år 1536, och om hur det gick till då August Strindberg hittade bortglömda relikbitar i en kylig skrubb.

Bland författarna finns Caroline Krook, Herman Lindqvist och Carl Henrik Martling.

En underhållande och lättläst bok, som gör ditt nästa besök i Storkyrkan lite roligare.

Det hände i Storkyrkan i bibliotekets katalog

Abraham Lincoln

Abraham Lincoln

Abraham Lincoln (1809-65) brukar alltid vinna diverse omröstningar om USA:s främste president någonsin. Han har uppnått en verklig ikonstatus. Nu har journalisten Staffan Ekendahl skrivit en biografi om Lincoln – ”Abraham Lincoln : hans liv och tid” (Norstedts, 2011).

Hur länge sedan är det egentligen som det gavs ut en biografi om Lincoln på svenska? Jag fick leta lite. Det senaste boken om honom tycks ha utkommit 1944, förutom en ungdomsbok som kom 1945.

Lincoln har en särställning bland de amerikanska hjältefigurerna. Tänk bara på det stora Lincoln-monumentet i Washington. Han blev vald till president i en svår tid, och räddade USA från att delas under inbördeskriget. Dessutom avskaffade han slaveriet.

Det är också viktigt att Lincoln kom från en enkel bakgrund. Han föddes i en fönsterlös timmerstuga i Kentucky. Han fick ingen skolutbildning och läste till advokat på egen hand, och blev till sist president. Tidigt fick han smeknamnet ”Honest Abe”. Lincoln förkroppsligar för många den amerikanska drömmen. Han är också ofta närvarande i dagens politiska debatt. Vår tids amerikanska presidenter vill gärna jämföra sig med Lincoln och citera ur hans tal.

Lincolns tid var dynamisk, spännande och intressant. Så en biografi om honom blir också en beskrivning av det amerikanska 1800-talet. Ekendahls biografi är en rejäl bok på 400 sidor. Trivsam, lättläst och informativ.
Kul att få veta mera om mannen bakom myten. Jag hade dock gärna sett några fler illustrationer.

Abraham Lincoln i bibliotekets katalog

Dynastin Bernadotte

En dynasti blir till

I samband med att 200-årsminnet av Jean Baptiste Bernadottes utnämning till svensk kronprins firades 2010 utgavs en hel del Bernadotte-historiska titlar. En av dessa är ”En dynasti blir till : medier, myter och makt kring Karl XIV Johan och familjen Bernadotte” (Norstedts, 2010).

Boken sammanfattar resultatet av ett intressant och tvärvetenskapligt forskningsprojekt under ledning av Nils Ekedahl, verksam vid Södertörns högskola.
I boken kan du läsa om hur det nya kungahuset använde sig av den dåtida pressen och vilka riter och ritualer man använde för att etablera sin makt.

Boken visar hur Karl XIV Johan och hans son Oscar I utnyttjade olika medier för att vinna stöd hos folket. De liberala tidningsmännen kring Aftonbladet byggde samtidigt upp bilden av kungen som en bakåtsträvande despot. Medieperspektivet beskrivs på ett fascinerande sätt i denna bok.

Bland de medverkande författarna finns bl a Karin Hallgren, som här skriver om kungafamiljens deltagande i Stockholms musikliv. I boken finns flera riktigt intressanta essäer.

En dynasti blir till i bibliotekets katalog

Arkeologins största upptäckter

Arkeologins största upptäckter

I denna fina volym, ”Arkeologins största upptäckter” (Historiska media, 2006) kan du läsa fascinerande beskrivningar av viktiga upptäckter inom arkeologin.  Boken är skriven av tre författare, Douglas Palmer, Paul G Bahn och Joyce Tyldesley.

Upptäckerna är indelade i olika kategorier: Våra förfäder, Gravar och gravplatser, Städer och bostäder, Konst kunskap och religion, Krig och konflikter, Migration och kolonisation samt Naturvetenskap och arkeologi. Det gör att berättelserna hålls samman på ett bra sätt.

Här finns förstås välkända upptäckter som Konungarnas dal i Egypten, Angkor i Kambodja, Stonehenge i England , Dödahavsrullarna och ismannen Ötzi. Men också mindre kända fynd som Lake Mungo i Australien och Clovis i USA.

Boken är mycket stiligt formgiven med mängder av vackra foton. En trivsam och lättillgänglig bok.

Arkeologins största upptäckter i bibliotekets katalog

Medeltida borgar

Medeltida borgar

När vi tänker på medeltiden tänker vi nog ofta på gamla borgar och kyrkor. Det är dessa stenbyggnader som står kvar idag och påminner oss om dessa svunna tider.

Arkeologen Martin Hansson har skrivit en riktigt bra och spännande bok om dessa borgar: ”Medeltida borgar : maktens hus i Norden” (Historiska media, 2011).

Inom de nuvarande svenska gränserna fanns hundratals stora borgar.  Alla borgar var inte kungliga, en hel del var privata. Det fanns olika sorters borgar, t ex fornborgar, palats och kastaler. Ibland var de administrativa centra för fogdar, biskopar och adelsmän.

Särskilda kapitel tar upp borgarnas militära roll. Hur gick det till när en borg belägrades eller anfölls? Traditionellt har man fokuserat på borgarnas försvarsroll, men i den här läsvärda boken får vi en betydligt större helhetsbild av borgen. De flesta borgar utsattes aldrig för någon belägring.
Här skildras t ex vardagslivet på borgen. Vilka människor arbetade där?

Att inneha en borg innebar hög status i samhället. Vissa borgherrar anlade egna kapell inne i borgen, andra lät bygga upp hela byar kring den. Annat som man kunde lägga till i borgens omgivning var trädgårdar, kvarnar och jaktområden.

Författaren är mycket kunnig i sitt ämne och här får vi veta en hel del saker om borgar som vi kanske inte kände till tidigare. En högintressant bok, som också är rikt illustrerad med foton och kartor. 223 späckade sidor.

Inga borgar i Norrland nämns dock i boken, inte ens den ovanliga kastalen i Brunflo. Men det kanske kan läggas till i en senare upplaga.

Medeltida borgar i bibliotekets katalog

Intresserad av borgar? Läs även gärna ”Finlands medeltida borgar”, som jag tipsar om på annan plats här i bloggen.

Ivan den förskräcklige

Ivan den förskräcklige

Ryske tsar Ivan IV, ”Den förskräcklige” (1530-84) är en gåtfull historisk personlighet. Det finns inget porträtt av honom som man med säkerhet kan säga är autentiskt. Uppgifterna om honom är i många fall motstridiga.

Isabel de Madariagas biografi om Ivan, ”Ivan den förskräcklige : Rysslands förste tsar” (Prisma, 2008) har alltså en del svårigheter att övervinna. Men det klarar boken galant. Madariaga sammanfattar forskningsläget om Ivan och ger en bra bild av det ryska samhället på 1500-talet. Hon jämför hovet i Ryssland med de samtida hoven i England, Spanien och Sverige.

Ivan var en grym och oberäknelig härskare som lät avrätta tusentals personer.
Ur svenskt perspektiv är hans argsinta brevväxling med kung Johan III väl känd. De utväxlade förolämpande ”skällebrev”.

Författaren är professor emeritus i Russian studies vid University of London.
Detta är den första större biografin om Ivan som utgivits på svenska.

Ivan den förskräcklige i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: