Bloggarkiv

Moderna kyrkor i Sverige

Moderna kyrkor i Sverige

Det har skrivits många böcker om gamla kyrkor. Nyare kyrkor har dock inte beskrivits lika ofta i bokform. I Helena Linds och Bert LeanderssonsModerna kyrkor i Sverige” (Arena, 2016) presenteras ett 30-tal kyrkor byggda under perioden 1940-2014. Under den här tidsperioden förekom mycket nytänkande inom kyrkoarkitekturen. Flera av byggnaderna i den här boken ser inte ens ut som kyrkor i klassisk mening.

Moderna kyrkor i Sverige” är i stort format och är rikt illustrerad med fina fotografier av Bert Leandersson. Här hittar vi kyrkobyggnader från olika delar av landet och från skilda decennier.

Helena Linds texter är lättlästa och samtidigt mycket informativa. Det är helt enkelt en påfallande bläddervänlig bok.

Bland alla byggnaderna hittar jag S:t Botvids kyrka (1957) i min gamla hemkommun Oxelösund. Kyrkan är ritad av Rolf Bergh, byggd i betong, högt belägen på en klippa och är bl a inspirerad av sjömärken. Ett annat avsnitt beskriver Hornsbergskyrkan på Frösön (arkitekt Yngve Tegnér, 1966).

En av de nyaste kyrkorna i boken är Amhults kyrka i Torslanda (arkitekt Margareta Diedrichs, 2014), med sin fascinerande klockstapel i glas.

En del kyrkor ger onekligen ett något dystert och avskalat intryck, medan andra är exempel på spännande nya idéer. Spännvidden är stor.

Den här boken är intressant inte bara för den som är nyfiken på kyrkor, utan för alla som tycker om arkitektur och konst. Kanske den t o m kan inspirera till ett och annat besök.

En bra och inspirerande bok. Man kan i princip börja läsa var som helst i boken. Ska man klaga på något är det kanske det något anonyma omslagsfotot, som gärna kunde ha bytts ut mot någon raffinerad interiörbild, som ”Moderna kyrkor i Sverige” är fylld av.

Moderna kyrkor i Sverige i bibliotekets katalog

Dödens teater

Dödens teater

En praktbok om kungliga begravningar, kan det vara något? Faktum är att detta ämne är betydligt mera intressant än vad man kanske först kan tro.

Lena Rangström, f d intendent vid Livrustkammaren, har tidigare skrivit ”En brud för kung och fosterland” om kungliga bröllop (2010) och ”Kanonsalut och vaggor” (2012) om kungliga dop.
”Dödens teater : kungliga svenska begravningar genom fem århundraden” (Atlantis / Livrustkammaren, 2015) känns som en logisk tredje del.

Någon liknande bok har tidigare aldrig utgivits. Detta är första gången som vi i bokform kan få en samlad blick över kungliga svenska begravningar från 1500-talet och fram till idag.

Boken tar sin början med Gustav Vasas begravning 1560. Då introducerades ett kontinentalt begravningsceremoniel i Sverige, med en mycket lång och högtidlig procession av sörjande i fotsida dräkter, hästar med svarta schabrak, nyskapade riksbanér och landskapsvapen och -fanor, regalier och en symbolisk ryttare, Kyritzryttaren, i en gyllene rustning.
Det ceremoniella överlämnandet av kungamakten har alltid varit centralt. ”Konungen är död! Leve Konungen!” är det traditionella utropet.

Rangströms bok, som är slösande rikt illustrerad och mycket tjusigt formgiven, är en rik kulturhistorisk skildring av alla dessa ceremonier. Vi kan se hur de utvecklas och förändras. Samtidigt får vi med hjälp av bevarat källmaterial intressanta och ibland överraskande fakta från de olika begravningarna.

Ibland kunde det gå åt så mycket svart tyg och kläde att nästan allt svart tyg i Stockholm med omnejd köptes upp.
Till Karl X Gustavs begravning 1660 arbetade fyra pärlstickare och brodörer under sju månaders tid för att färdigställa begravningsrekvisitan. Sammanlagt behövde hundratals nya vapensköldar broderas. Enbart provinsvapnen uppgick till 358 st.
Vid själva begravningen i Riddarholmskyrkan tog det först tre timmar innan hela processionen hade hunnit fram dit, och sedan tog själva likpredikan sex timmar.

I slutet av 1600-talet kunde Riddarholmskyrkans rum förvandlas till en barock dödsteater i svart, silver och guld.
Under 1700-talet kulminerade de kungliga begravningarna i den romantiskt teatrala iscensättningen vid Gustaf III:s begravning. Illustrationen på bokens omslag avbildar denna.

Intressanta specialkapitel handlar om sorgeklädernas utveckling, om den speciella Kyritzryttaren under processionernas tid, om regalierna och mycket annat.

Boken är välskriven, underhållande och lättläst. Dessutom är den väldigt fint formgiven.
Detta är exempel på ett ämne som du inte visste att du var intresserad av att läsa om.

Dödens teater i bibliotekets katalog

Kyrkans föremål

Kyrkans föremål

I våra kyrkor finns massor av olika föremål. Det kan vara konstnärlig utsmyckning, textilier, inredning, bruksföremål och mycket annat. Kyrkomiljöerna har förändrats under seklernas gång, och diverse äldre föremål kan då ha plockats bort och hamnat i förråd eller i vindsutrymmen. Många olika yrkesgrupper jobbar med att ta hand om de kyrkliga föremålen. För att underlätta identifieringen av föremålen har Svenska kyrkan tagit fram boken ”Kyrkans föremål – beskrivande lexikon” (Svenska kyrkan / Göteborgs universitet, 2015).

Denna skrift har stort kulturhistoriskt intresse och är användbar även för vanliga historieintresserade läsare. Lexikonet är indelat i 24 huvudrubriker, efter Riksantikvarieämbetets indelningsmodell. 369 olika begrepp beskrivs och förklaras. Texterna är skrivna av kyrko- och föremålshistoriker och av erfarna konservatorer.

”Kyrkans föremål” omfattar hela 258 sidor och inleds med en kort beskrivning av de olika stilepokerna. Här finns också en kort beskrivning av de liturgiska färgerna, av vanliga kristna symboler (t ex apostlarna och evangelisterna med symboler, fisken, lammet m m).

Sedan kommer själva uppslagsorden. De är indelade i rubriker som ”Altare”, ”Predikstol”, ”Textilier”, ”Ljusredskap” osv. Här hittar du också ett användbart avsnitt om olika sorters kors.
Boken är illustrerad med fina teckningar. Längst bak finns också ett praktiskt register.

Många av dessa föremål är bekanta, men vi kanske inte har vetat vad de egentligen heter. Lexikonet hjälper oss att känna igen alla dessa föremål, både i kyrkor och på museer. Tack vare detta kan föremålen vårdas och uppskattas på bästa sätt.

Kyrkans föremål - exempelsida

Lexikonet kanske inte är menat att sträckläsas, men det är mycket användbart som uppslagsbok. Bra initiativ!

Bäst av allt är att ”Kyrkans föremål” finns fritt tillgänglig som e-bok (pdf) på Svenska kyrkans webbplats. Hämta e-boken här: Kyrkans föremål

På Svenska kyrkans webbplats finns pdf:en på sidan ”Rapporter kyrkoantikvarisk ersättning”.

Skämtbilder i medeltida kyrkor

Medeltiden i ord och bild

Våra medeltida kyrkor är vackra, sakrala platser som många av oss tycker om att besöka. De kan ge oss ro och stillhet, med en stunds eftertanke i en miljö där människor samlats under många sekler.

Men i dessa kyrkor kan vi också hitta intressanta vägg- och takmålningar. Ibland kan motiven vara häpnadsväckande profana och till och med vulgära. Vi kan se bilder med överraskande tydligt sexuella motiv och avbildningar av förtappade syndare. Helt enkelt ekivoka kyrkobilder. Visst låter det intressant?

I den fascinerande boken ”Medeltiden i ord och bild : folkligt och groteskt i nordiska kyrkomålningar och ballader” av Sigurd Kvaerndrup och Tommy Olofsson (Atlantis, 2013) kan vi läsa mera om dessa folkliga motiv.

Under nordisk medeltid var kyrkan inte bara en kristen kultplats, utan även den viktigaste platsen för kommunikation. Kyrkan var den tidens massmedium. Den mest spridda folkliga kulturyttringen var balladen. Och många av motiven i kyrkorna anknyter just till olika ballader.

Medeltiden i ord och bild” är skriven av en dansk och en svensk författare. De har rest runt till kyrkor i Danmark och Sverige för att fotografera och dokumentera spåren av den här medeltida folkliga konsten.

Författarna är litteraturvetare och har utgått från den medeltida balladen. Boken är i ett ovanligt format, nästan som en stående tegelsten. Texten är emellanåt något akademisk, men man kan läsa de avsnitt som intresserar mest, om man inte vill plöja hela boken.

Medeltiden i ord och bild” är indelad i tre huvudavsnitt, som vart och ett beskriver olika forskningsområden. Personligen tycker jag att det tredje avsnittet, ”Skämtballader och skämtbilder” är det mest intressanta i hela boken.

Ibland tycks kyrkomålarna ha haft en stor grad av konstnärlig frihet. Emellanåt beskrev de mycket åskådligt det jordiska livets alla prövningar, och passade på att varna för synder av olika slag. Det kunde vara girighet, fåfänga, promiskuitet och annat som kunde medföra att den medeltida kyrkobesökaren kanske kunde komma att hamna i helvetet.

I medeltida skämtballader kan det förekomma mycket grovkornig humor och ren lyteskomik. Toaletthumor är vanlig. En del av de groteska bilderna i kyrkorna kan knytas till dessa ballader, som författarna visar i boken.

Get som sjunger om en get
Ventilationshålen i kyrkorna var ofta inkorporerade i målningarna, som här, där en get sjunger om en get. Kyrka i Helsingör.

En kul detalj är att målarna på ett kreativt sätt ofta har använt sig av ventilationshålen i kyrkorna. Ventilationshål har inbakats i målningarna och blivit en integrerad del av dem. Hålen kan utgöra munnar och på en bild i Båstads kyrka har ventilationshålet förvandlats till rumpa på en naken karl. Denne är dessutom utrustad med en stor fallos. Bredvid denna målning, i samma kyrka, kan vi se en bild av en annan man som ligger och spyr.

Gris spelar luta
En lutspelande gris är en typisk karaktär i skämtballadernas föreställningsvärld.

Läs om helvetesskildringar och djävulsgap, om underliga djur som spelar musikinstrument, om nakna människor i överraskande positioner och mycket annat.

Den här boken är underhållande och ger säkert en och annan läsare en delvis ny bild av medeltiden. Våra förfäder är sedan länge borta, men de talar till oss genom de spår vi kan se, t ex dessa profana bilder i kyrkorna.

Medeltiden i ord och bild” är rikt illustrerad. De flesta bilder är i svartvitt men längst bak i boken finns en samling färgfoton, tagna av författarna.

På biblioteket är den här boken placerad på avdelningen för nordisk litteraturhistoria (eftersom den utgår från de medeltida balladerna).

Språket är som sagt lite akademiskt, men låt inte det avskräcka dig från att se några riktigt fascinerande folkliga bilder från förr. Boken kommer att ge dig flera goda skratt.

Medeltiden i ord och bild i bibliotekets katalog

Skrattande djävul
En skrattande djävul från Saeby kyrka.

 

Den gröne mannen

Den gröne mannen

Det brukar sägas att på biblioteket har du möjlighet att plötsligt upptäcka den där boken som du inte visste att du ville läsa. ”Den gröne mannen” av Adèle Schreiber (Dialogos, 2013) är just en sådan bok.

”Den gröne mannen” handlar om en alldeles särskild konstnärlig utsmyckning i kyrkor och katedraler, nämligen de gåtfullt bladbeklädda ansikten som ser på oss. De kallas bladmän eller gröna män, och är märkligt uttrycksfulla. Ofta tycks de inte riktigt passa in i sin omgivning. Det är tydligt att dessa ansikten inte är kristna symboler. Hur kunde de hamna inne i kyrkorna?

Konsthistorikern Adèle Schreiber beskriver i den här boken den gröne mannens historia, och den är riktigt intressant. Hon visar att den gröne mannen har sitt ursprung i Indien, och att de äldsta exemplen på bladmän är ca 2000 år gamla. Troligen kom motivet till Europa med romerska skulptörer och stenhuggare under det första århundradet efter Kristus. Under medeltiden blev sedan gröna män ett vanligt inslag i kyrkor i flera olika länder, och motivet kom även till Sverige, antagligen via engelska och tyska byggnadsarbetare.

Bladman från 1200-talet i Bambergs katedral, Tyskland.

Man kan hitta bladmän eller gröna män på de mest skilda platser, inte sällan lite undanskymt. De finns på kapitäl, pelarbaser, korskrank, dopfuntar, predikstolar och på flera andra ställen, ibland som gravutsmyckningar. I modern tid kan vi också se gröna män i andra sammanhang, exempelvis i bildkonst och i reklamsammanhang.

”Den gröne mannen” är rikt illustrerad, med bilder i både färg och svartvitt. Boken är fylld av suggestiva foton av bladmän. Man slås av hur många varianter som finns av detta motiv. Vissa av ansiktena är nästan kusligt realistiska och tycks följa betraktaren med blicken. Andra är groteska.

Grön man från 1100-talet i romansk kyrka i Kilpeck, Storbritannien.

Men vad betyder då den gröne mannen? Vad symboliserar han? Det är inte helt klart.
De indiska ursprungsmotiven tycks ha haft en beskyddande roll. På gravar symboliserar den gröne mannen däremot återuppståndelsen och livets kretslopp. Medeltida teologer hade olika uppfattning om bladmännen. Någon ansåg att han var symbol för naturens växtlighet, alltså Guds skapelse. En annan ansåg att den gröne mannan borde fördömas eftersom han var en symbol för köttets lust. Några har ansett bladmännen vara demoner och spöken, medan andra menade att de var beskyddare och personifierade återfödelsen och det eviga livet.

”Den gröne mannen” inleds med en bakgrundsbeskrivning och övergår sedan till att skildra de olika varianter av motivet som finns. Här finns också ett särskilt kapitel som beskriver de gröna männen i svenska kyrkor. Det finns häpnadsväckande många.

Schreibers bok är den första på svenska i detta ämne. Tidigare finns endast en uppsats från 1992, samt några böcker på engelska.

Det här är en fascinerande bok, som får läsaren att se på byggnader och deras utsmyckning med nya ögon. Man blir genast nyfiken på om man kan upptäcka några bladmän i sin egen omgivning, kanske några man tidigare inte tänkt på.
Ser du någon kyrkobesökare som ivrigt kikar i skrymslen och vrår, är det troligen någon som också läst ”Den gröne mannen” och nu spanar efter nya bladmän som väntar på upptäckt.

Den gröne mannen i bibliotekets katalog

Medeltida byggmästare

Medeltida byggmästare i Norden

Än idag imponeras vi av de stora kyrkobyggnader som uppfördes i Sverige för så många sekler sedan. Vi beundrar stenhuggarnas hantverksskicklighet, men det fanns även andra yrkesgrupper som förtjänar att lyftas fram.

Konsthistorikern Jan Svanberg är en av Sveriges främsta experter på vårt medeltida konstarv, och i den nya boken ”Medeltida byggmästare i Norden” (Signum, 2013) berättar han kunnigt och intresseväckande om de olika hantverkare som tillsammans skapade dessa byggnader.

Timmermännens hantverk har mycket gamla anor. Vid kyrkobyggen skulle de göra byggnadsställningar, dörrar, takstolar, tornspiror, valvformar m m. På många håll var det träbyggnader som uppfördes eftersom lämplig sten saknades. Timmermännen hade dock relativt låga inkomster, berättar Svanberg. Få av deras arbeten är signerade.

Stenhuggarna var ofta även murare. Tegelmurningens konst kom i Norden först till Danmark i mitten av 1100-talet, och först ett sekel senare till Sverige. I den här boken finns ett intressant kapitel om teglet och om de olika förband som användes. Man kan av tegelförbandens utseende lära sig att se den ungefärliga åldern på en tegelmur.

Det finns en hel del spännande detaljer att hämta ur de skriftliga källor som finns bevarade.
Murarna hade löneförmåner. I Stockholms murarskrås stadga från 1487 kan man läsa att en murare i daglön ska ha 2 öre samt mat och öl. I samband med dryckesgillen utkrävdes dock böter för den som drack sig berusad. På en kalkmålning i Vendels kyrka har en timmerman avbildats hållande en bägare och ett ölkrus. Flera källor antyder att ett kännetecken för byggnadsarbetarna just var att de ständigt drack.

Stenmästarna signerade emellanåt sina arbeten, ibland med runor och med sitt speciella stenhuggarmärke. Vissa stenmästare gjorde självporträtt på utsmyckningen av t ex dopfuntar.
Det är spännande att se hur medeltidens människor faktiskt talar till oss via sina arbeten i dessa byggnader.

Två av de kyrkor vars byggnadshistoria är bäst dokumenterad är domkyrkorna i Lund och Linköping, och de behandlas relativt ingående i den här boken, som avslutas med några återgivna källtexter. Förutom kyrkor berättas i boken också om borgen Glimmingehus.
Vi får här också veta hur arbetet var organiserat, vilka roller arkitekterna och byggmästarna hade och mycket annat.

Jan Svanbergs bok är, precis som hans tidigare böcker om medeltida konst, mycket trivsam.
”Medeltida byggmästare i Norden” är även lättläst och pedagogisk. Svanberg är bra på att berätta så att alla förstår, och han utgår hela tiden från de källor som finns. Boken är dessutom rikt illustrerad, och text och bild samverkar på ett fint sätt.

Medeltida byggmästare i Norden i bibliotekets katalog

Kyrkornas hemligheter – boken

Kyrkornas hemligheter

Under 2013 sändes den utmärkta serien ”Kyrkornas hemligheter” i SVT. Där fick vi ta del av intressant historia kring några av våra kyrkobyggnader. (De sista avsnitten finns fortfarande kvar att se i SVT Play i ett fåtal dagar till). Men den var bara en aptitretare.

Producenterna bakom serien har nu tagit fram en fantastiskt bra bok om Sveriges kyrkobyggnaders historia. Den har samma namn som serien, ”Kyrkornas hemligheter” och huvudförfattare är Ann Catherine Bonnier och Ingrid Sjöström (Medströms, 2013).

Boken är i stort format och estetiskt mycket välutformad. Texter, layout och foton samverkar på ett framstående sätt och resultatet är en mycket läsvärd och användbar bok.

I Sverige lär det finnas minst 3.700 kyrkor (då är endast de som hör till Svenska kyrkan medräknade).
Den som idag kommer in ett kyrkorum kanske har svårt att förstå varför byggnaden ser ut som den gör. Vad betyder symbolerna? Vad kan man utläsa av kyrkans arkitektur och inredning? Hur ser man om den t ex är en ombyggd medeltida kyrka? Allt detta får du svar på i boken.

Här får vi ta del av tusen års svensk kyrkobyggnadshistoria. ”Kyrkornas hemligheter” är indelad i åtta kronologiskt ordnade kapitel. I varje avsnitt lyfts några typiska exempel fram, båda beträffande kyrkobyggnader och konstföremål, med tydliga och pedagogiska beskrivningar.

Här kan vi se hur man kan bedöma åldern på ett medeltida träkrucifix genom att se i vilken stil den korsfäste Jesus är avbildad. Vi läser om hur gamla altarskåp var utformade, och får exempel på mycket framstående kyrkokonst, t ex altarskåpet i Jäders kyrka. Vissa av dessa fantastiska konstföremål är nog okända för en bred allmänhet.

Här får vi också en påminnelse om att Sverige var ett katolskt land under många sekler. I boken beskrivs också hur reformationen och övergången till luthersk statskyrka påverkade de svenska kyrkornas utseende.

Många arkitekturinfluenser har kommit till Sverige från utlandet. Skilda strömningar har dominerat under olika sekler. I ”Kyrkornas hemligheter” kan du se hur de olika stilarna har avlöst varandra, och hur kyrkorummet förändrats med tidens växlingar. Från mörka gotiska valv till ljusa rymliga rum är steget kanske inte så långt som man kan tro.
Läs om hur ”Tegnérladan” blev Sveriges vanligaste kyrkotyp, och hur reaktionen mot denna likformighet resulterade i nygotiken i slutet av 1800-talet.

Här får du också se glasfönster, skulpturer, gravkor, påkostade predikstolar, spännande kyrkomålningar på både sten och trä, och mycket annat. Läs också om hur hela kyrkolandskap kom att domineras av en enda arkitekt som Helgo Zettervall eller en konstnär som Pehr Hörberg.

Man kan läsa denna bok helt utan förkunskaper. Texten är genomgående lättillgänglig. Jag vill särskilt berömma de framstående fotografierna, och de välgjorda och pedagogiska analyserna av kyrkorum och föremål.
Verkligen en allmänbildande bok att lära sig något av. Nästa kyrkobesök blir betydligt mer intressant för den som läst denna utmärkta bok.

Kyrkornas hemligheter i bibliotekets katalog

Spännande historiska föremål

101 föremål ur Sveriges historia

När vi besöker museer blir vi ofta stående framför något särskilt föremål i utställningarna. Det kan vara ett praktfynd, ett överraskande vardagsföremål, framstående konsthantverk eller något helt annat.

Historikerna Katarina Harrison Lindbergh och Dick Harrison har i boken ”101 föremål ur Sveriges historia” (Norstedts, 2013) valt ut föremål som på olika sätt varit betydelsefulla i vår historia. Urvalskriteriet är att alla föremål ska finnas utställda på museer eller synliga i kyrkor, osv, så att de finns synliga för den som själv vill ta en titt.

I den här lättlästa och spännande boken kan du läsa om föremål från många olika epoker. Varje föremål beskrivs på 4-5 sidor och illustreras med minst en bild. Kapitlen är ordnade efter föremålens ålder, så att de äldsta presenteras först och de nyaste sist.

Här finns självklara val som Erik XIV:s krona, Silverbibeln, Anckarströms ammunition och träskulpturen Mosjömadonnan, men också finurliga val som Bockstensmannens påle och Västerbottens första bil (en Benz Victoria).

Även nyare föremål ska givetvis vara med i en sådan här bok. Sålunda finns här även avsnitt om surströmmingsburkar, Sigvard Bernadottes Margretheskål och Lennart Nilssons ljusmikroskop. Medeltida altarskåp och moderna plastföremål har egentligen ingenting gemensamt förutom att de båda är produkter av människors formgivning under skilda sekler. Satta i sina respektive kulturella sammanhang visar de två olika epoker av skapande människor och deras tankar.

Läs om en av Sveriges äldsta bevarande papperssedlar, en 100-dalerssedel från Palmstruchska banken, eller Stockholms Banco som den egentligen hette. Banken lanserade papperssedlar 1661, men snart föll man för frestelsen att trycka fler sedlar med högre belopp än vad man hade täckning för. Bankens första kris inträffade redan 1664. Staten tog sedan över verksamheten, och resultatet blev Sveriges Riksbank, världens äldsta ännu existerande bank.

Eller läs om Kopparmatte, den 1600-talsskulptur som stod överst på Stockholms skampåle, vid denna tid placerad på Stortorhet i Gamla stan. Eller varför inte om de unika kyrkomålningarna från 1500-talet i Ronneby.
Boken berättar också nästan osannolika och fantastiska historier om föremål, t ex den om mumien i Vänersborg.

Detta är en bok som det är lätt att fastna i. Många fascinerande berättelser utlovas. Alla kapitel kan läsas helt fristående.

101 föremål ur Sveriges historia i bibliotekets katalog

Harrison Lindbergh, K - 101 föremål ur Sveriges historia - 13046525

Kyrkornas hemligheter – tv-serien

På SVT sänds just nu två serier med välgjorda historiska faktaprogram, alla under kunnig, underhållande och inlevelsefull guidning av historikern Christopher O’Regan.

Kyrkornas hemligheter presenterar några av våra mest kända kyrkobyggnader. Första avsnittet handlar om Uppsala domkyrka och helgonkungen S:t Erik.
Kyrkornas hemligheter på SVT

Kampen om kronan beskriver svenska regenter genom tiderna. Hittills har fyra avsnitt sänts. Det senaste handlar om Erik XIV.

Varje avsnitt är ca 10 minuter långt och alla kan ses på SVT Play.
Kyrkornas hemligheter på SVT Play
Kampen om kronan på SVT Play

Under 2013 utgavs dessutom en fenomenalt bra bok i ämnet. Den heter också ”Kyrkornas hemligheter” och är framtagen av producenterna bakom den här tv-serien. Läs mera om boken här.

Domkyrkan i Lund

Domkyrkan i Lund

Domkyrkan i Lund är Nordens största och bäst bevarade romanska kyrkobyggnad, och en av Sveriges största sevärdheter. Kyrkan har ca 700.000 besök om året. Kyrkans äldsta delar, absiden och kryptan, är från 1100-talet. Domkyrkans dansk-svenska historia är lång.
Nu finns en utmärkt bok om denna viktiga nordiska kyrkobyggnad: ”Domkyrkan i Lund : en vandring genom tid och rum” av Eva Helen Ulvros, Anita Larsson och Björn Andersson (Historiska media, 2012).

Boken omfattar nästan 180 sidor och är sprängfylld av nytagna färgfoton, nyritade kartor och rekonstruktionsteckningar. Berättelsen om domkyrkan är indelad i tre huvudkapitel: Domkyrkan under medeltiden, Domkyrkan i en ny tid och Domkyrkan i modern tid.

Personligen tycker jag att det inledande avsnittet, om medeltiden, är det mest intressanta. Här kan du läsa om den stora kryptan, som är bevarad nästan intakt sedan 1120-talet. Här finns också den berömda avbildningen av jätten Finn. Särskilda avsnitt berör kyrkans utsmyckning och inredning. Kyrkan är rik på medeltida konstskatter, bl a mängder av stenskulptur.

Läs om den förödande branden år 1234, om högkorets ståtliga altarskåp från 1398, och om de unika korstolarna, även de från 1300-talet, med sina magnifika träskulpturer.

Ett stort plus med boken är de många biografiska artiklarna som finns insprängda i den löpande texten. Dessa artiklar beskriver viktiga personer i domkyrkans historia, exempelvis ärkebiskoparna Eskil och Absalon, drottningarna Margareta Fredkulla och Filippa och många andra.

Här finns också en beskrivning av det unika astronomiska uret, som är en av domkyrkans främsta sevärdheter.

Boken berättar också om kyrkolivet och om händelser som ägt rum i kyrkan under alla sekler. Läs om överraskande detaljer som att det under ca 200 år, till 1700-talets slut, i kyrkan fanns ett fängelse som kallades för ”trollkonehålet”.

Domkyrkan har präglats av nästan ständiga ombyggnationer. Den här boken är en mycket kunnig och bra vägvisare till byggnadens långa historia.

Alla kanske inte känner till att Lunds domkyrka restaurerades ganska hårt under 1800-talet. Helgo Zettervall lät exempelvis bygga en helt ny västfasad och nya torn, inspirerad av domen i den tyska staden Speyer. Resterna av de medeltida tornen revs då.

En mycket fin, vacker och intressant bok om en av våra viktigaste kyrkobyggnader. Dessutom väldigt bläddervänlig. Fotografierna är verkligen utsökta.

Domkyrkan i Lund i bibliotekets katalog

På domkyrkans egen webbplats kan du göra ett virtuellt besök i kyrkan, och läsa mera.
Lunds domkyrka

 

Samla – nytt digitalt och öppet arkiv

Sveriges kyrkor - Tingstäde

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har nu många spännande projekt på gång. Nu har man lanserat sitt alldeles nya, digitala och öppna arkiv, Samla”.

Här kommer man fortlöpande att lägga ut sina egna rapporter, samt äldre, digitaliserat material.
Den första av dessa äldre titlar som lagts ut i ”Samla” är en del i det mycket omfångsrika verket ”Sveriges kyrkor : konsthistoriskt inventarium”.

Att RAÄ börjar digitalisera ”Sveriges kyrkor” är en fantastiskt glädjande nyhet.
Sveriges kyrkor” är ett välkänt standardverk som började utges redan 1912 av RAÄ tillsammans med Kungliga Vitterhets- och historieakademien. Hittills har 233 delar utgivits.
När man lånar ”Sveriges kyrkor” på biblioteket är de olika delarna i allmänhet sammanbundna i större band, som kan heta exempelvis ”Uppland, band 1”, ”Stockholm, band 5” eller liknande.
Varje enskild del innehåller en utförlig beskrivning av kyrkobyggnaden, inredningen och inventarierna. Här finns också plankartor och foton.

Den första delen i ”Sveriges kyrkor” som nu finns tillgänglig i ”Samla” är volym 21, om Tingstäde kyrka på Gotland, ursprungligen utgiven 1925. Tingstäde kyrkas äldsta delar är från 1200-talet.

Samla – Sveriges kyrkor

Ett mycket bra initiativ från Riksantikvarieämbetet, och ett föredöme för andra myndigheter inom kulturmiljövården!

Notre Dame fyller 850 år

Notre Dame de Paris

Katedralen Notre Dame de Paris är en av världens mest kända kyrkobyggnader. Grundstenen lades 1163, så under 2013 firas kyrkans 850-årsjubileum.
Förberedelserna inför detta har redan inletts. Bl a ska några av de mindre klockorna bytas ut.

Notre Dame är arkitekturhistoriskt viktig som en representant för den franska katedralgotik som utvecklades under senare delen av 1100-talet och som sedan kulminerade i Reims och Amiens. Under de följande århundradena byggdes katedralen till, bl a med de så typiska strävbågarna från 1200-talet, och inredningen förändrades fullständigt. Under franska revolutionen drabbades Notre Dame av vandalism och förstörelse, men den restaurerades under 1800-talet.

Under katedralens långa liv har den fått uppleva 80 kungar, två kejsare, fem republiker och två världskrig. Och då har vi inte ens nämnt ringaren Quasimodo. Tänk om byggnader kunde berätta!

BBC News : Notre Dame in Paris celebrates 850 years (videoklipp)

BBC News: Notre Dame cathedral turns 850 years old

Notre Dame de Paris – officiell webbplats

Aplagårdar och klosterliljor

Aplagårdar och klosterliljor

Vadstena kloster är ett av Sveriges mest kända medeltida byggnadskomplex. Det är Skandinaviens enda intakta bevarande klosterområde.
I den alldeles nya boken ”Aplagårdar och klosterliljor : 800 år kring Vadstena klosters historia” av Julia Sigurdson & Sune Zachrisson (Artos, 2012) kan du läsa den fascinerande berättelsen om klostrets 800-åriga historia. Särskilt fokus läggs till klosterträdgårdarna. Denna vinkel har tidigare inte beskrivits lika ingående i Vadstenas klosterlitteratur.

Fruktträdgården i Vadstena är minst 600 år gammal. Här pågår ett arbete för att i den nordiska genbanken bevara gamla fruktsorter.

I boken kan du också följa klostrets byggnadshistoria. Mycket har hänt på 800 år. Innan Birgittinklostret bildades på 1300-talet var Vadstena kungligt palats. Efter att klostret stängts under reformationen inrymdes här Europas första invalidhotell. Dessutom har här funnits ett centralhospital.

Detta är en väldigt fin bok, med mängder av detaljer kring klosterlivet och trädgårdarna. Den innehåller fantastiska illustrationer, bl a fina nyritade kartor över klosterområdet och dess omgivningar.

Julia Sigurdson är kulturhistoriker och Sune Zachrisson konsthistoriker. I boken tar de upp en del nya rön och gör även en del nytolkningar av olika saker kring Vadstena klosters historia. Här kan du också läsa om hur klosterområdet idag har blivit en modern vallfartsort.

En trivsam bok som ger oss en rejäl tidsresa. Den har dessutom en utsökt formgivning och layout.

Aplagårdar och klosterliljor i bibliotekets katalog

Rikard III:s grav söks under p-plats

Under 1400-talet rasade Rosornas krig i England. Ätterna York och Lancaster kämpade om makten i ett inbördeskrig. Slutpunkten för Rosornas krig nåddes 1485, då kung Rikard III av ätten York stupade vid slaget vid Bosworth Field. Segraren av ätten Lancaster, Henry Tudor, blev ny kung under namnet Henrik VI. Därigenom inleddes Tudorättens period på Englands tron, som kom att vara i 117 år.

Rikard III är en legendarisk person i brittisk historia. Han var kung i endast två år, men blev den siste kungen av England som stupade i strid. Han är också den enda engelske kung vars gravplats inte är känd.

Efter slaget vid Bosworth Field begravdes Rikard III i en franciskansk klosterkyrka i Leicester. Under 1500-talet revs klostret, och under seklernas gång har kunskapen om Rikards exakta gravplats försvunnit. Idag tror man att resterna av klostret finns under en parkeringsplats i Leicester.

P-platsen i Leicester, under vilken man tror att Rikard III kan finnas

Ett projekt inleds nu, där man har som mål att hitta Rikard III:s grav. Om man skulle hitta den finns möjligheter till DNA-tester som i så fall görs vid Leicesters univeristet.

Rikard III har traditionellt fått ett riktigt dåligt rykte. Tudor-segrarna var de som skrev historien efteråt, och de tillmätte inte Rikard några direkt positiva egenskaper, förutom att han var tapper i strid.
William Shakespeare skrev ett av sina mest berömda historiska dramer om just Rikard III. Det är Rikard som i dramat utbrister ”A kingdom for a horse!” vid Bosworth. Shakespeare skildrar honom som en hänsynslös despot. Sanningen om honom var troligen mer nyanserad.

Pressinformation från universitetet i Leicester:
Historic search for King Richard III begins in Leicester

Här finns fyra pdf-filer med fakta om Rikard III och om projektet

Mail Online : Is this the lost grave of King Richard III?

 

 

Stadstornet

image

Just nu befinner jag mig i Norrköping på konferens. På vägen dit passerar jag Stadstornet. Det är ett klocktorn byggt ca 1750. Härifrån varnade man för brand.
Tornet är fristående från St Olai kyrka som ligger strax bakom. Den byggdes 1766 och ersatte då en tidigare, medeltida kyrka på platsen. I en av bodarna intill Stadstornet har man ett litet café med uteservering.

Fler bilder av Stadstornet hittar du i bloggens Flickr-bildgalleri.

%d bloggare gillar detta: