Bloggarkiv

Slagfält under medeltiden

Slagfält under medeltiden

På senare år har svenska förlag börjat ge ut fler böcker om militärhistoria och strategi. Genren har alltid varit stor på andra språk, t ex engelska, men nu kan alltså svenska läsare också ta del av spännande böcker i ämnet.
En av de senaste titlarna är ”Slagfält under medeltiden : från Hastings 1066 till Brunkeberg 1471” av Kelly DeVries, Martin J Dougherty, Iain Dickie, Phyllis G Jestice och Christer Jörgensen (Fischer & Co, 2014).

Boken är i stort format och beskriver 20 kända slag, de flesta från 1200- 1300- och 1400-talen.
Varje slag beskrivs ingående på ca 10 sidor. Tydliga faktarutor om bakgrund, medverkande styrkor etc gör det lätt för läsaren att följa med. Dessutom finns nygjorda stora kartillustrationer av varje slag, där du kan se härarnas uppställning och se slagets händelseförlopp.
Brunkeberg 1471 är kanske det slag som har det största svenskintresset, men i den här boken kan du läsa om många andra kända slag.

Vad var det som låg bakom Vilhelm Erövrarens politiskt avgörande seger i slaget vid Hastings 1066? Vilken betydelse fick segern i Konstantinopel 1203-1204 för Venedigs utveckling till stormakt? Det är exempel på frågor som du får svar på i den här boken.

Du som är särskilt intresserad av t ex korstågen kan läsa om slaget vid Hattin 1187 och Arsuf 1191. Om du hellre vill läsa om hundraårskriget så erbjuder ”Slagfält under medeltiden” utmärkta artiklar om slaget vid Sluis 1340, Crécy 1346 och Azincourt 1415.

Två slag som ”jubilerar” i år är Bouvines 1214, ibland kallat ”medeltidens historiskt mest viktiga slag som de flesta idag inte känner till”, och skottarnas viktiga seger vid Bannockburn 1314. Båda dessa slag kan du läsa om i boken.

Bland artikelförfattarna finns historieprofessorer och redaktörer för militära tidskrifter.

Jag tror att den här stiliga och bläddervänliga boken tilltalar även den som vanligtvis inte brukar läsa böcker om historiska slag. Lättläst och intressant.

Slagfält under medeltiden i bibliotekets katalog

 

Tyska orden

Tyska orden

”Jag lovar att vara kysk till kroppen och att leva i fattigdom samt vara lydig mot Gud, Sankta Maria och er, mästare av Tyska orden, och era efterträdare enligt ordens regler och sedvänjor, lydig intill döden.”
Så löd den ed som en riddare fick avlägga när han inträdde i Tyska orden.

Vi tänker kanske att medeltidens korsriddare mest höll till nere i det heliga landet. De flesta sätter nog likhetstecken mellan korsriddarna och tempelherreorden. Men det fanns ju fler riddarordnar, t ex Tyska orden, som under lång tid var en viktig maktfaktor i vårt eget närområde. I William Urbans bok ”Tyska orden : Nordens korsriddare” (Prisma, 2006) får vi hela berättelsen om Tyska orden. Jan Guillous böcker om Arn har medfört ett ökat intresse för korstågstiden och för medeltidens riddarordnar.

Tyska orden har vid olika tillfällen i historien dragits fram av nationalister som utnyttjat dess namn och symboler för egen vinning, varför det finns ett behov av att berätta dess historia från början, för en nutida läsekrets.

Författaren William Urban är professor i historia vid Monmouth College, Illinois, USA, och expert på baltisk historia. I boken berättas hela historien om Tyska orden, från dess instiftande i Palestina på 1100-talet till dess nedgång och militära fall på 1500-talet. Vi får en intressant skildring av en tidsålder och ett tänkesätt som skiljer sig kraftfullt från vår tid. Dessutom kan du läsa om tuffa tag bland riddare, borgar och slaviska kungar.

Orden erövrade ett område vid södra Östersjökusten och hade under lång tid Marienburg som sitt högkvarter. Storhetstiden för Tyska orden var 1300-talet och den bröts med det berömda slaget vid Tannenberg 1410. Det får ett stort utrymme i boken, men Urban kommer inte fram dit förrän efter 230 sidor.

Det finns ingen annan nyskriven, heltäckande översikt över Tyska orden på svenska. Ibland förvandlas Urbans text till ett myller av (kanske alltför) många namn på personer, orter, områden och borgar, men han tappar aldrig den röda tråden och han skriver ofta en mycket underhållande prosa. Boken lider dock av en viss brist på bra illustrationer. Rekommenderas till alla som är intresserade av korsriddare och nordisk historia.

Tyska orden i bibliotekets katalog

Rikard Lejonhjärta

Rikard Lejonhjärta

En pågående trend just nu inom arkeologin tycks vara att undersöka avlidna regenters kvarlevor. Här i Sverige har vi kunnat läsa om jakten på Magnus Ladulås grav, som man hittills inte funnit. I Storbritannien fann man nyligen Rikard III:s skelett under en p-plats i Leicester.
Dagens kungliga arkeologiska nyhet handlar om Rikard Lejonhjärta, kung av England 1189-1199. Vi associerar honom kanske idag främst med legenden om Robin Hood och berättelsen om Ivanhoe.

Traditionellt har Rikard Lejonhjärta (Richard I the Lionheart) setts som lite av en brittisk hjältekung. Han var en av ledarna för det tredje korståget.
En vanlig uppfattning bland moderna bedömare är dock att Rikard var en av Englands sämre kungar. Under sin tioåriga regeringsperiod tillbringade han sammanlagt endast ett halvår i England. Större delen av sin regeringstid ägnade han sig åt militära fälttåg, först i det Heliga landet och sedan i Frankrike. Däremellan satt han som fånge hos den tysk-romerske kejsaren 1192-94. Britterna fick loss honom först efter att ha betalat en mycket hög lösensumma.

1199 dog Rikard under en belägring av den lilla franska borgen Chalus-Chabrol. Han träffades av en pil, skjuten av borgens försvarare. Rikards kropp delades upp och begravdes på flera ställen, något som var vanligt på medeltiden beträffande högreståndspersoner. Hjärtat balsamerades och begravdes i Rouen, inälvorna i Chalus och själva kroppen i klostret Fontevraud i Anjou.

Dagens nyhet är att man undersökt Rikards balsamerade hjärta, som återfanns i en blylåda på 1800-talet. Nu har det mesta av hjärtat förvandlats till ett grått pulver, men det har ändå kunnat undersökas av experter.
En medeltida legend har gjort gällande att Rikard dödades med en förgiftad pil. Hjärtundersökningen har kunnat visa att detta troligen är felaktigt.
Underökningen har också kunna visa hittills okända faktauppgifter om balsameringsprocessen vid denna tid.

BBC News har en utförlig artikel i ämnet.
BBC News: Richard the Lionheart’s mummified heart analyzed

Lästips:
Tidigare har jag bloggat om en bok om Eleonore av Akvitanien, som var mor till Rikard Lejonhjärta.

Froissarts krönika

Slaget vid Crécy

Historieskrivning var förr i världen en konstform. Historien skulle just berättas, inte analyseras. Det är en av anledningarna till att dagens historiker ibland får problem med gamla krönikor från t ex medeltiden. Hur sann kan man säga att krönikan är? Oavsett vilket, så erbjuder gamla krönikor riktigt bra berättelser och mustiga läsäventyr.

Froissarts krönika

Jean Froissart (ca 1333-1405) var fransk poet och historieskrivare. I början av 1370-talet började han skriva på ett väldigt verk, en krönika över fransk samtidshistoria.

Froissart reviderade sin krönika vid ett flertal tillfällen. Hans ambition var att få med allt, vilket gjorde att den växte till enorma dimensioner. Till sist kom den att bestå av flera olika delar. En utgåva från 1870-talet omfattar hela 26 volymer.

I stort sett är krönikan en kronologisk berättelse om allt om den västeuropeiska feodaladelns äventyr som Froissart tyckte var intressant, högt och lågt om vartannat.

Man brukar säga att Froissart är hundraårskrigets store skildrare.
Hundraårskriget var, som vi minns, den stora kraftmätningen mellan England och Frankrike mellan 1337 och 1453. Man stred om de engelska kungarnas länsinnehav i Frankrike, och de gjorde även anspråk på den franska tronen.

Av naturliga skäl skildrar Froissart endast den första halvan av hundraårskriget.
Hela krönikan finns utgiven på de stora språken, men på svenska finns endast ett litet urval, ”Krönika” (Natur och Kulturs klassikerserie, 1961), i urval och översättning av Lorenz von Numers.

De här läsvärda berättelserna är som en medeltida gobeläng, myllrande av personer, färger och detaljer. Här finns höviska och ädla riddare, sköna damer, våldsamma sammandrabbningar, vackra seder och många riktigt goda historier. Detta är verkligen historieberättande.

Froissart skrev även poesi och en stor riddarroman, men det är för den här omfattande historiska krönikan som han har blivit legendarisk.

Froissarts Krönika i bibliotekets katalog

Vill du läsa mer om Jean Froissart kan jag tipsa om Frans G Bengtssons essä ”Froissart”, som ingår i essäsamlingen ”Silversköldarna” (1931)

”Froissart är glad av sig och tycker om alla människor – utom gnidare och tyskar, vill det synas – och från grubbel och tungsinne är han kemiskt fri.” skriver Frans G Bengtsson.

Silversköldarna i bibliotekets katalog

En mindre del av Froissarts krönika finns att läsa online som gratis e-bok, på engelska.
Det är samlingsvolymen ”Chronicle and Romance” (The Harvard classics, 1910). Innehåller förutom Froissart även texter av Malory och Holinshed.
Här kan du t ex läsa avsnitten om slaget vid Crécy och om Wat Tylers uppror.

Läs Chronicle and Romance som e-bok

Kung Arthur

Exploring the world of King Arthur

Vi har alla hört talas om kung Arthur och riddarna kring det runda bordet. De förekommer i böcker, filmer och andra populärkulturella sammanhang. Men hur mycket sanning finns det egentligen i Arthur-sagan? Läs ”Exploring the world of King Arthur” av Christopher Snyder (Thames & Hudson, 2000) om du vill veta mera.

Arthursagan anses bygga på walesiska och bretonska sägner och kan ha en historisk kärna från 500-talet.  Det finns nästan ingenting bevarat av de ursprungliga sägnerna. På 1100-talet fick Arthursagan nytt liv och stor spridning via en engelsk krönika som skrevs av Geoffrey av Monmouth. Sedan följde flera texter som behandlade Arthur. Den mest kända är ”Le Morte d’Arthur” (1471) av sir Thomas Malory.

Om kung Arthur har existerat levde han troligen på 500- eller 600-talet. Denna fråga har varit mycket omdebatterad bland historiker. Vissa tror inte att Arthur någonsin har existerat, utan att han hela tiden varit en fiktiv hjälte.

Oavsett hur det är med den saken är Arthur och hans följeslagare klassiska och legendariska figurer. Namnen är välkända: hans drottning Guinevere, riddarna Lancelot, Gawain, Galahad, slottet Camelot och jakten på den heliga Graalen.

Snyders bok beskriver hela historien kring Arthur. Vi får en bakgrund till hans tid, kan läsa om vilka krönikor som finns bevarande, om olika medeltida riddarlegender och om de olika traditioner och skolor som på skilda vis och under olika tidsepoker behandlat Arthur. En trivsam och intressant bok, dessutom rikt illustrerad.

Exploring the world of King Arthur i bibliotekets katalog

Runda bordet i Winchester

I katedralen i Winchester finns detta runda bord. Det tillverkades troligen till ett Runda bordet-tornerspel i slutet av 1200-talet.

Nya arkeologiska fynd
I somras gjordes nya arkeologiska fynd i England.  Spåren efter en nyligen funnen romersk amfiteater i Chester har väckt historikernas intresse. Den senaste teorin går ut på att det runda bordet kan ha varit en stor cirkelformad stenformation och inte ett riktigt bord.  Här kan stora mängder människor ha samlats.

Historians locate King Arthur’s Round table (The Telegraph)

%d bloggare gillar detta: