Category Archives: Kalender

S:t Nikolaus

S:t Nikolaus

Helgonet S:t Nikolaus (ca 270-342) var biskop av Myra i Mindre Asien, och den 6 december är hans egen dag. Nikolaus och Niklas har namnsdag.

På medeltiden blev Nikolaus handelsmännens och sjöfararnas skyddshelgon. Senare blev han även skolbarnens helgon och förknippades med givmildhet. En del av legenderna kring Nikolaus går ut på att han brukade ge små presenter till andra genom att gömma gåvor i deras skor.
I protestantiska länder associerades Nikolaus med julen.  Jultomten kallas ju Santa Claus i engelsktalande länder.
Nikolaus reliker är fördelade i två städer, Bari och Venedig.

I vissa kulturer och länder, t ex i Nederländerna, firar man fortfarande Nikolaus den 6 december genom att ge barnen julgåvor just detta datum.
I Sverige ansågs vädret på Nikolausdagen kunna förebåda väderleken för resten av december.

Bilden av Nikolaus förvandlades gradvis till den julröda tomtefigur vi så väl känner till idag.

Europeana berättar S:t Nikolaus historia i en intressant artikel.

Appen Årets dagar

Appen Årets dagar

Nordiska museet har lanserat en gratis app för moderna telefoner, ”Årets dagar”.
Museet har i sina samlingar stora mängder information och fakta om ger oss uppgifter om hur olika högtider och märkesdagar i kalandern har firats genom seklerna. Museet har velat göra denna information tillgänglig för ännu flera, och har därför samlat stora delar av den i den nya appen.

Årets dagar-appen ger svaren på varför vi firar olika högtider och dagar och visar hur firandet förändrats över tiden.
Ett utmärkt exempel på hur kulturhistoria kan tillgängliggöras på ett nytt sätt!

Nordiska museet lanserar appen Årets dagar

Appen Årets dagar finns tillgänglig för både Android och iOS.
Ladda ned via Google Play eller AppStore

 

Världsbokdagen

Världsbokdagen

Idag firas Världsbokdagen, eller World book and copyright day, som den officiellt kallas.
Det var 1995 som FN-organet UNESCO instiftade denna dag. Tanken var att den 23 april skulle bli en global festdag för böcker, författare, läsning, upphovsrätt och människors fria tillgång till information.

Den 23 april valdes eftersom man i den spanska regionen Katalonien har haft en tradition att fira skyddshelgonet S:t Göran (S:t Georg) genom att ge bort böcker som gåva. Dessutom är den 23 april födelsedag för både Shakespeare och Cervantes.

Svenska UNESCO-rådets faktasida om Världsbokdagen

Här på biblioteket i Östersund firar vi Världsbokdagen under hela veckan, med aktiviteter under hela Världsbokveckan. Bokbytardagar, bokauktion, författarprogram, utställning med boktips och mycket annat. Program för Världsbokveckan

Vårdagjämningen

Vårdagjämningen

Idag infaller vårdagjämningen. Vi noterar kanske detta lite förstrött i vår kalender och funderar över hur mycket ljusare det blivit den senaste tiden.
Men förr i världen var vårdagjämningen en av årets viktigaste dagar, och den låg till grund för flera kalenderreformer.

Rent definitionsmässigt är vårdagjämningen en tidpunkt, ingen dag. Solen passerar himmelsekvatorn från söder mot norr. Detta brukar alltid inträffa 20 eller 21 mars.

Vårdagjämningen har traditionellt setts inte bara som den första vårdagen, utan även som en generell nystart. De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som start på det nya året. Det persiska nyåret firas fortfarande vid denna tidpunkt, liksom kurdernas Newroz-fest.

Det finns många äldre folkliga traditioner kring vårdagjämningen. Innan klockan och almanackan blev allmängods var det årstidernas naturliga växlingar som styrde bondens arbete. Länge nöjde man sig med att dela in året i ett sommar- och ett vinterhalvår, och detta gjordes vid vår- och höstdagjämningarna.

Det finns ett par intressanta böcker om detta för dig som vill veta mera.
Först har vi ”Folktraditioner kring vårdagjämningen : med särskild hänsyn till kontinentala traditioner”, en akademisk avhandling av Karin Danver (Gleerup, 1943).
Denna bok omarbetades sedan och gavs ut i en ny version mer än 30 år senare: ”Då allt var jemnskiftadt : något om äldre folklig tideräkning : seder och bruk kring dagjämningstiderna” av Karin Johansson (LT, 1975).
(OBS att författaren hade hunnit byta efternamn under tiden mellan bokens två utgåvor)
Karin Danver/Johansson (1902-1975) var fil. dr. i folklivsforskning.

Det var vårdagjämningens felaktiga placering i kalendern som var ett av de viktigaste skälen till den gregorianska kalenderreformen. När Julius Caesar lät inrätta den julianska kalendern med en skottdag vart fjärde år tänkte ingen på att kalendern gradvis ”drog sig” eftersom årets längd inte är exakt lika långt som kalendern.

När påven Gregorius XIII lät införa den gregorianska kalendern 1582 togs 10 dagar bort ur kalendern för att den åter skulle hamna i fas med årstiderna. (Den gregorianska kalendern drar sig bara ca ett dygn på 3000 år).
Det dröjde dock innan de protestantiska länderna införde denna katolska nymodighet. På 1700-talet hade vårdagjämningen dragit sig ännu längre tillbaka i kalendern. Redan på 1500-talet låg den kring Gregorius-dagen den 12 mars. På grund av detta är många äldre folkliga traditioner kring vårdagjämningen knutna till just Gregorius.
”Gregori tid – dag och natt lika vid” säger ett gammalt ordstäv som även finns i Bondepraktikan.

I Danmark skulle plogen sättas i jorden på Gregoriedagen, medan man i Sverige hellre såg Bengt-dagen 21 mars som plogens dag.

(Vän av ordning påpekar kanske nu att det är Viktoria som har namnsdag den 12 mars, men det är unikt för Sverige. Gregorius flyttades 1882 i kalendern till den 13 mars, och knuffades då bort av namnet Viktoria, som istället infördes den 12 mars. Victoria av Baden hade förlovat sig med kronprins Gustaf – den blivande kung Gustaf V – just detta datum. Övriga länder har kvar Gregorius den 12 mars i sina kalendrar).

Det var 1753 som den gregorianska kalendern infördes även i Sverige. Vid det laget hade kalendern hamnat så pass mycket fel att man fick ta bort hela 11 dagar. Sedan hade man länge två parallella kalenderserier i almanackorna: ”Gamla stilen” och ”Nya stilen”.

Det finns många intressanta berättelser i folkminnesarkiven, och en hel del av dem finns återgivna i Karin Johanssons böcker. Den senare utgåvan är utökad och reviderad, så det är den man helst bör börja med. Den gamla har dock också sin charm. I den gick hon bl a i polemik med den klassiska synen att se många folkiga sedvänjor som rester av gamla fruktbarhetskulter.

”Då allt var jemnskiftadt” och ”Folktraditioner kring vårdagjämningen” är underhållande och tänkvärda böcker som hjälper oss att minnas kopplingarna till våra förfäder och hur de uppfattade sin tid.

Då allt var jemnskiftadt i bibliotekets katalog

Folktraditioner kring vårdagjämningen i bibliotekets katalog

Påsk-extra

Påsken, den äldsta och största kristna högtiden, är här.
Men hur mycket har vi egentligen koll på när det gäller påsken? Den grundläggande idén bakom påsken försvinner lätt bland kommers, extrapriser, påskägg och chokladharar.
Kan du skilja på fastlagen, fastan och påsken? Varför är påsken en rörlig helg i kalendern? Och varför äter vi ägg till påsk?

Nordiska museet har en utmärkt sida där man berättar det viktigaste kring påsken.
Nordiska museet: Långfredag, påskafton, påskdagen

Mer att läsa kring påsken:
Svenska kyrkan: Påsk
Kalmar läns museum: Påskkärringarna i folktron

Bloggen vill passa på att önska alla läsare en riktigt Glad påsk!

Sjusovardagen

Sjusovarna
De sju sovarna, avbildade på en rysk ikon.

Trögt att vakna i morse? Det kanske berodde på att det är Sjusovardagen idag, den 27 juli.

Sjusovardagen, eller Sju sovares dag, var en helgondag i den svenska kalendern fram till 1901.
Historien är en gammal martyrlegend. Under den romerske kejsar Decius tid på 200-talet flydde sju kristna män i Efesos undan förföljelse och gömde sig i en grotta. Grottöppningen murades igen.
Ca 200 år senare återupptäcktes grottan och de sju sovarna vaknade, men trodde att de endast hade sovit en enda natt. Härifrån kommer uttrycket ”sjusovare”.

I Efesos i nuvarande Turkiet finns en kyrkoruin med hundratals gravar från 600- och 700-talet. Kyrkan var dedicerad till de sju sovarna.
Romersk-katolska kyrkan fastslog att 27 juli var dessa sjusovande martyrers dag.

En del folkliga traditioner menar att den som sover länge den här dagen kommer att vara trött ett helt år framåt. Det sägs dessutom att regn på sjusovardagen innebär regn i sju veckor.

Idus Martii

Idag är det 15 mars, Idus Martii. Det var det datum Caesar mördades år 44 f Kr.
Om han sade några sista ord var det troligen inte ”Även du min Brutus”. Den repliken kommer från Shakespeares pjäs om Caesar.

Om Gaius Julius Caesar finns det givetvis massor av biografier. En av de senaste, och bästa, är skriven av den brittiske militärhistorikern Adrian Goldsworthy och heter rätt och slätt ”Caesar : en biografi”. I den boken får vi dessutom en bra bild av Caesars romerska samtid.

2011 startar med tykobrahedagar

2011 har knappt börjat och den 12 januari är vi redan inne på årets sjätte tykobrahedag. I alla fall enligt Bondepraktikan.

Språkrådets info om tykobrahedagar

%d bloggare gillar detta: