Monthly Archives: september 2012

Palmyra

Palmyra

Långt ute i den syriska öknen, ca 23 mil nordost om Damaskus, ligger ruinerna av den antika oasstaden Palmyra. I Göran Börges bok ”Palmyra : undret i öknen” (Carlssons, 2006) kan du läsa om denna spännande karavanstad, som ibland glöms bort när man läser om antiken.

Palmyra byggdes av araméer och araber, som fram till dess varit nomader. Under de första århundadena e.Kr. Var Palmyra en blomstrande karavanstad. Stadens läge mitt emellan Romarriket och Parthernas rike gjorde att den blev en viktig förbindelselänk.

Befolkningen som bodde här var en blandning av många olika folkslag, med ett starkt inslag av araber. De talade arameiska och hade en egen, speciell skrift.

Konsten och arkitekturen är en typisk blandning av romerska, hellenistiska och parthiska drag. Här finns flera ståtliga tempelruiner.

När Romarriket hamnade i en svagare period under 200-talet styrdes Palmyra av den kraftfulla drottningen Zenobia. Hennes regim var en storhetsperiod för Palmyra, som erövrade stora områden i Mindre Asien och Egypten. Zenobia besegrades av den romerske kejsaren Aurelianus år 272, och året därpå gjorde befolkningen uppror. Sedan inleddes Palmyras nedgångstid.
(Konstigt att ingen storfilm ännu gjorts om Zenobia, det finns en fantastisk historia här)

Palmyras ruiner är välbevarade. De upptäcktes redan i slutet av 1600-talet. Staden finns med på UNESCOs världsarvslista.

Börges bok är en personlig introduktion till denna fascinerande plats och dess historia. Han har rest dit flera gånger och boken är rikt illustrerad med hans egna fotografier. Boken växlar mellan nutid och dåtid och är skriven i reportageform. Välskriven och intressant.

Palmyra i bibliotekets katalog

Berättelser från Ekvatorn

Latitude zero

Ekvatorn har egentligen ingen särskild betydelse förutom att vara en markering på kartor och glober. Men den har alltid haft en egen, inneboende mytbildning.

I Gianni Guadalupis & Anthony Shugaars intressanta bok ”Latitude zero : Tales of the Equator” (Robinson, 2002) samlas berättelser kring Ekvatorn från flera olika sekler och tidsepoker.

Ekvatorn delar jordklotet i två lika delar och är jordens längsta omkrets. För seglare, navigatörer och andra resenärer har den haft stor symbolisk betydelse. Det har t ex varit vanligt att genomföra speciella ceremonier och ritualer ombord på fartyg där någon ombord för första gången passerar Ekvatorn.

”Latitude zero” är indelad i olika kapitel efter världsdelar. Läs om de spanska conquistadorerna på 1500-talet, t ex Francisco de Orellana, som inte var lika lyckosam som sina mer kända landsmän Pizarro och Cortes. (Numera är Orellana mer känd för att vara en figur i den fjärde Indiana Jones-filmen).

Läs om hur man på 1700-talet ville mäta jordens exakta omkrets, och om alla försök på 1800-talet att finna de afrikanska flodernas källor.  Här finns även historien om Magellan och Kryddöarna.

En spännande och inspirerande bok. Väldigt synd att den inte översatts till svenska. Tyvärr saknar den illustrationer, men berättelserna är välskrivna. Resenärerna förr i tiden hade verkligen dramatiska historier att förmedla när och om de väl kom hem.

Latitude zero i bibliotekets katalog

Tysk video om skrifthistoria

Dagens videoklipp: Deutsche Nationalbibliothek (som i år fyller 100 år) har gjort en riktigt tjusig videofilm om bok- och skrifthistoria. Definitivt sevärd, inte minst för de kreativa animationerna. Tyskan är inte särskilt svår.

Gustaf III:s böcker

Alphabeta Varia, volym 1 och 2

I Jämtlands läns biblioteks äldre samling, Zetterströmska biblioteket, finns en hel del intressanta böcker.
Här finns exempelvis två böcker som skänktes som gåva till Gustaf III under hans besök i Rom 1784.
Det är ”Alphabeta Varia” som består av två volymer. Böckerna är vackert inbundna och försedda med förgyllning. PÅ framsidorna står det ”Bibliotheket på Drottningholm” och på baksidorna ”Öfwerlemnad till Konungen af Societate P. Propaganda Fide i Rom 1784”.

Gustaf III besökte Collegium pro propaganda fide, som var katolska kyrkans propagandacentral. De hade ett stort bibliotek och tryckeri, och var stolta över att kunna trycka böcker på mängder av olika språk.
”Alphabeta Varia” består av olika alfabet och tryckprov. Tio Guds bud, trosbekännelsen, Herrens bön och en del annat finns här återgivet på 17 olika språk. I volym 1 finns en skriven gåvoanteckning till Gustaf III.

Gåvoanteckning i band 1

Dessa två böcker ingår i ”Läroverksdepositionen”. Det är böcker som ägs av Östersunds Läroverk men som finns deponerade på länsbiblioteket sedan 1934.
Just dessa två böcker är en del av en donation på ca 700 titlar, som skänktes till läroverksbiblioteket på 1880-talet av änkefru Lisa Weinberg. De hade tillhört hennes avlidne man, läroverksadjunkten L. Weinberg.
Hur han hade kommit över dessa böcker framgår tyvärr inte.

Större versioner av dessa bilder finns i bloggens bildgalleri på Flickr.

Höstmusik

Joyce - Songe d'Automne

Höstvindarna viner utanför knuten, och löven faller. Då kan det kanske passa bra att plocka fram det här klassiska stycket: ”Songe d’Automne” (”Höstsång”) av Archibald Joyce, en mycket populär vals som utgavs 1908.

Jag bloggade om Songe d’Automne i samband med 100-årsminnet av Titanics förlisning. Mycket tyder nämligen på att denna vackra men vemodiga melodi var en av de sista som spelades ombord på Titanic innan fartyget gick under.
Läs mera om detta i mitt tidigare inlägg Musiken på Titanic.
Omslagsbilden här ovan hör till en utgåva av valsen för piano. I häftet finns även svensk och tysk sångtext.

Folket före oss

Folket före oss

För inte så länge sedan var Sverige ett helt annat land än idag. Människorna bodde på landsbygden och levde ett slitsamt liv, med en helt annan vardag och tidsuppfattning än vår.

Det kan vara svårt att leva sig in i hur detta verkligen var. Henning Hamilton har skrivit flera böcker på detta tema, där han låter människor från förr tala till oss via gamla fotografier. ”Folket före oss” (Skogens hus, 2009) är en fin sådan bok.

Fotona i den här boken kommer från tidigt 1900-tal. Det var en tid då mycket i samhället höll på att förändras, men tack vare fotograferingsteknikens framväxt kunde det gamla livet dokumenteras.

Bilderna kommer från olika delar av Sverige och flera av dem har tidigare publicerats i tidskriften Land.
Boken är indelad i sju avsnitt – Människoöden, Gårdar och torp, På åker och äng, Boskapen, I skogen, Bygdens folk och avslutningsvis Lediga stunder.

Ögonblick från en halt annan tid än vår finns här bevarade. De enskilda människoödena träder fram. Kortare texter kring bilderna ger intressant fördjupning. De flesta bilderna skildrar vardagens arbete och möda, några också glädje och fritid.
”Folket före oss fick aldrig ta del av vår välfärd. Men de var med om att bygga grunden för den”, skriver Hamilton. Att ha mat på bordet och värme i stugan var det inte alla som hade. Det var en ständig kamp för överlevnad.

En väldigt fin bok med stark närvarokänsla. Text och bild samverkar på ett mycket bra sätt, och Hamilton skriver inkännande och kunnigt.

Boken är en nyttig påminnelse om hur bra vi har det idag i våra bekväma bostäder med saker som vi ofta tar för givet: rinnande vatten, avloppssystem och kanske även trådlöst nätverk. Tänk om människorna på dessa bilder kunde fått se vår bekvämlighet!

Folket före oss i bibliotekets katalog

Mark Twain om väder

”The coldest winter I ever spent was a summer in San Francisco.”
(Mark Twain)

Caravaggio

Caravaggio - ett liv

Den italienske målaren Caravaggio (1571-1610) var sin tids rockstjärna, en sorts ”bad boy”. Han var en av barocktidens viktigaste konstnärer och blev en av bildkonstens stora stilbildare. Läs gärna Helen Langdons biografi om denne dramatiske man: ”Caravaggio : ett liv” (Norstedts, 2002).

Hans verkliga namn var Michelangelo Merisi da Caravaggio och han var son till en byggmästare.
Caravaggios liv och konst präglades i lika hög grad av våldsamhet.

Hans nyskapande måleri utmanade samtiden. Det var ett kraftfullt, sinnligt och realistiskt måleri, ofta med en dramatisk ljussättning och raffinerade skuggor. Caravaggio hämtade ofta sina modeller direkt från gatan, fattiga och smutsiga. Han förskönade inte vad han såg.

Detta var långt ifrån samtidens religiösa högstämda konst, och Caravaggio blev kontroversiell.

Redan hans första större verk (en avbildning av Matteus historia) i en kyrka i Rom, orsakade skandal och altartavlan fick målas om. ”Matteus kallelse” återger en ganska alldaglig scen från en krog.

Alla kunde dock se hans fantastiska teknik. Han fick beställningar från flera av de främsta samlarna och institutionerna.


En typisk Caravaggio-målning: ”David med Goliats huvud” (1609-10)

Caravaggio var hetlevrad och hamnade lätt i bråk. Efter ett dråp 1606 tvingades han föra ett kringflackande liv. Vid endast 39 års ålder dog han i malaria.

Langdons biografi är välskriven och intressant. Caravaggios dramatiska liv och konst lämpar sig väl för biografier. Rekommenderas!

Caravaggio – ett liv i bibliotekets katalog

Resande förr och nu

Från Karakorum till Siljan

Idag är vi vana vid att kunna resa nästan vart som helst i världen. Vi tänker kanske att resandet bara är en ny företeelse. Men att resa har alltid fascinerat människor. Det fanns ett organiserat resande redan för många århundraden sedan.

Om forna tiders resande handlar den intressanta boken ”Från Karakorum till Siljan : resor under sju sekler” (Historiska media, 2000).

Här finns nio olika essäer om resande. Läs om medeltida turism, upptäcktsresande, bildningsresor och annat spännande.
Henrik Höjers essä ”Möten med mongoler” handlar om resenärer i Centralasien under 1200-talet, innan Marco Polo.
Ola Winberg berättar om adelsmannen Mårten Törnhielms resedagböcker från 1680-talet.
Åsa Karlsson skriver om svenska resenärer i Osmanska riket under 1700-talet.
Ett löpande tema i alla berättelser är hur den skrivna reseberättelsen förändras och utvecklas.

I den här intressanta boken, som har ett brett tidsperspektiv, finns mycket att hämta. Tyvärr saknar den illustrationer, men här hittar vi ett flertal upplysande reseberättelser.

Alla essäförfattare har anknytning till historiska institutionen vid Uppsala universitet.

Från Karakorum till Siljan i bibliotekets katalog

Egyptens drottningar

Chronicle of the Queens of Egypt

När det gäller antikens Egypten är det oftast faraonerna som står i centrum: namn som Amenhotep, Thotmes, Ramses. Men hur var det egentligen med drottningarna? Faktum är att några av det gamla Egyptens mest namnkunniga personer var drottningar. Vid sidan av Tutanchamons gyllene mask är det mest kända egyptiska konstverket den vackra bysten föreställande drottning Nefertiti. Och Kleopatra VII var ju en av antikens mest kända personer.

I Joyce Tyldesleys fina bok ”Chronicle of the Queens of Egypt : from early dynastic times to the death of Cleopatra” (Thames & Hudson, 2006) kan du läsa om dessa fascinerande kvinnor.

Boken spänner över hela 3000 års egyptisk historia. Här finns spännande artiklar om drottningarna Hatschepsut, Nefertiti och Nefertari, men även om andra som inte är lika kända.

Drottningen kunde ha flera olika roller. Hennes ställning kunde variera under seklerna. Hon kunde vara stödjande hustru och moder till faraos barn, och hon kunde också vara ställföreträdande regent när det behövdes. Vissa drottningar blev ensamma härskare, med gudomlig status.

Detta är ännu en kvalitetsbok från förlaget Thames & Hudson. Informativa släktträd, faktarutor och tidslinjer bidrar med viktig information, och här finns massor av fina illustrationer.
En toppenbra bok i ämnet egyptologi, och dessutom med ett tema man inte ser så ofta. Kan användas både för nöjesläsning och som uppslagsbok.

Chronicle of the Queens of Egypt i bibliotekets katalog

Rikard III funnen?

Som tidigare nämnts i bloggen har man i Leicester, Storbritannien, inlett sökandet efter kung Rikard III:s gravplats. Han stupade vid slaget vid Bosworth Field 1485. Man tror att ruinerna efter den klosterkyrka i vilken han begravdes ligger under en parkeringsplats i staden.

Nu rapporteras att man har gjort intressanta fynd. Man har hittat rester efter franciskanerklostret, och dessutom ett skelett, som man på goda grunder misstänker är Rikard III:s. Det har tydliga spår efter stridsskador, och en krökt ryggrad som tyder på skolios.
Nu ska kvarlevorna DNA-undersökas vid Leicesters universitet, något som kan ta flera månader.

Vi kan konstatera att de brittiska arkeologerna tycks ha haft större tur vid letandet efter sin kungliga gravplats än vad de svenska kollegorna hade när de sökte efter Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan.

BBC News:  Richard III dig: ‘Strong evidence’ bones are lost king

BBC News: Richard III dig: Have they found their man in Leicester?

BBC News: Videoklipp

 

Afrikas glömda kungadömen

The lost kingdoms of Africa

När vi tänker på Afrikas historia, vad är det första vi kommer på? Kanske Egyptens pyramider, Zulukrigare och kolonialvälden. Den vanlige européns kunskap om afrikansk historia är nog ofta ganska diffus, särskilt när det gäller den förkoloniala tiden.
Härom året sändes en utmärkt BBC-producerad tv-serie i SVT, ”Afrikas okända kungadömen”. Den har nyligen sänts i repris i SVT:s Kunskapskanalen. (Tyvärr ligger inte avsnitten kvar i SVT Play)
Nu har boken som baseras på tv-serien utkommit: ”The lost kingdoms of Africa : discovering Africa’s hidden treasures” av Gus Casely-Hayford (Bantam Press, 2012).

Den här boken handlar om åtta afrikanska kungariken. Nubien, det gamla Etiopien, Buganda och Bunyoro, Stora Zimbabwe och Swahilikusten, Zulu, Benin, Asante och Almoravid- och Almohad-kungadömen i Västafrika. Under de senaste åren har man upptäckt många nya arkeologiska fynd, som ger forskarna ny och spännande kunskap.
Nubien låg i nuvarande Sudan och södra Egypten. Här har man hittat nästan 12.000 år gamla lämningar efter deras högkultur.

Läs om Stora Zimbabwe, den antika stad som det nuvarande landet Zimbabwe har tagit sitt namn från. Här bodde Shonafolket under många sekler. Ruinstadens byggander härstammar från 1000-talet till 1300-talet. De första européerna som kom hit trodde inte att de storslagna byggnaderna kunde ha byggts av afrikaner! Man letade efter bibliska kopplingar, något som sedan visade sig vara helt fel. Och läs om de fantastiska bronsskulpturerna i Benin!

De kristna i Etiopien är övertygade om att den berömda förbundsarken, i vilken stentavlorna med Moses stentavlor förvarades, finns i staden Aksum, under katedralen där. Men arken bedöms vara så helig att ingen får gå nära den. Så ingen utomstående har kunnat verifiera att det verkligen är förbundsarken.

Det här är en intressant och lärorik bok, fylld av fina illustrationer, som berättar om gamla civilisationer och riken som först nu börjar bli kända för många av oss.
Visste du att det i Meroë-området i Sudan finns över 200 pyramider? De är mindre än de välkända i Egypten, men mycket fascinerande.
Den här boken är fylld av sådana här intressanta fakta. Följ med på en lärorik resa till det gamla Afrika.

The lost kingdoms of Africa i bibliotekets katalog

Vad är en raritet?

Kungliga Biblioteket har flera läsvärda bloggar. En av dem heter ”Om samlingar och bevarande”.

Just nu läggs en serie inlägg ut som alla handlar om rariteter. Inom biblioteksvärlden används ordet om böcker eller trycksaker som på något sätt är sällsynta. Men hur definieras egentligen en raritet?
KB listar fem kriterier. Innehåll, proveniens (härkomst), bild, typografi och band. Alla dessa fem kriterier kan var och en för sig innebära att en viss bok ses som rar.

KB:s samlingar av rariteter omfattar 21 hyllmeter, eller ca 1000 volymer svenskt tryck.

KB: Om samlingar och bevarande
Vad är en raritet?
Del 1 – Innehåll
Del 2 – Proveniens (härkomst)
Del 3 – Bild
Del 4 – Typografi
Del 5 – Band

Uppfinningarnas tidsålder

Uppfinningarnas tidsålder

Vetenskapens och teknikens utveckling under de senaste 200 åren har varit oerhörd. De människor som levde kring år 1800 kunde knappast ana den snabba utveckling som skulle följa.

Om teknikhistoria finns det sedan tidigare en hel del litteratur. Nu har det utkommit en riktigt bra historisk översikt över hela den tekniska utvecklingen: ”Uppfinningarnas tidsålder” (Bonniers, 2012). Boken ingår i serien ”Historiens vändpunkter” som jag tidigare tipsat om här i bloggen.

Den är, precis som övriga titlar i serien, skrivna av ett danskt författarteam och ser ut som en sorts ”tidskrift deluxe” med ett fantastiskt bildmaterial.

Boken börjar med de äldsta tekniska upptäckterna. Första kapitlet heter ”Eldens tid”. Men tiden före 1786 avhandlas på mindre än 30 sidor. Nästan hela boken handlar om de senaste 225 årens teknikhistoria.

Året 1786 ses som startpunkten för människans utforskande av elektriciteten. Det var då som den italienske anatomiprofessorn Galvani med hjälp av en metallbåge lyckades få en död grodas ben att sprattla till. Galvani trodde att han hade upptäckt en särskild ”animalisk elektricitet”, vilket dock var en missuppfattning. Men experimenten banade väg för fysikern Alessandro Voltas första batteri.

Sedan kom ångmaskinen, telefonen och järnvägen. Allt detta berättas mycket informativt och underhållande, med massor av illustrationer.
Läs om James Watts första ångmaskin, om patentstriderna kring uppfinnandet av telefonen, och läs om hur järnvägen förändrade människors levnadssätt. 1800-talets människor var förbluffade över hur snabbt man plötsligt kunde förflytta sig med hjälp av tåget.

Något annat vi kanske inte tänker på varje dag är hur viktigt det är att ha ett fungerande avloppssystem i en stad. Här kan du läsa om det första moderna kloaksystemet, som byggdes i London på 1860-talet.

Särskilda kapitel handlar om flyget, automobilen och om det moderna stålmaterialet. Givetvis kan du även läsa om rymdfart. Boken avslutas med vår tids forskning gällande människans överlevnad i extrema miljöer som polarområden och rymden.

En spännande, bläddervänlig och intressant teknikhistorisk bok, som även har ett användbart register.

Uppfinningarnas tidsålder i bibliotekets katalog

John Donne

John Donne - Skabrösa elegier

John Donne (1572-1631) var en av de mest kända och lästa engelska diktarna på 1500- och 1600-talet. Märkligt nog har dock Donnes författarskap inte introducerats på svenska förrän nu. Den lilla volymen ”Skabrösa elegier och heliga sonetter” (Ellerströms, 2012) råder bot på denna brist.

John Donne, one of the most famous Metaphysica...

John Donne, one of the most famous Metaphysical Poets. (Photo credit: Wikipedia)

John Donne kom från en högkatolsk familj, något som kunde vara riskabelt i religionsstridernas tidevarv. Han blev som ung känd för sin kärlekspoesi och sin cyniska satir.

Donne gifte sig i hemlighet med Ann More, men hamnade i konflikt med hennes fina familj. Donne kastades i fängelse (tillsammans med prästen som vigde dem, och bröllopsvittnet!) och skrev där några av sina finaste kärleksdikter till sin hustru, med vilken han så småningom fick inte mindre än tolv barn.

John Donnes lyrik kännetecknas också av hans religiösa kamp. 1615 blev han prästvigd i anglikanska kyrkan, och senare blev han domprost i London.
Donnes samtida såg honom som en djärv poet, som vågade bryta mot de konventionella poetiska reglerna. Donnes språk är mycket vardagligt och inte lika högstämt som hos flera av hans samtida poetiska kollegor.

I Ellerströms John Donne-volym har dikterna tolkats till svenska av Gunnar Harding, och han har också skrivit ett intressant förord, som utgör en presentation av Donnes liv och diktning. Som Harding skriver i förordet är Donne en motsatsernas man – ”Hans diktning omfattar det mesta från uppsluppna erotiska skrönor till närmast desperata brottningar med Gud.”

John Donnes mest kända citat är:
”No man is an island, entire of itself; every man is a piece of the continent.”

”Any man’s death diminishes me, because I am involved in Mankind;
And therefore never send to know for whom the bell tolls; it tolls for thee.”

Skabrösa elegier och heliga sonetter i bibliotekets katalog

Trots att Donne är en av de mest kända engelska författarna från den här tiden, och som läses än idag, har han alltså inte översatts till svenska förrän nu. I brittisk kultur finns ofta anspelningar på Donne.

John Donne är Lord Peter Wimseys favoritförfattare, enligt Dorothy Sayers böcker. De innehåller talrika citat och hänvisningar till Donnes verk.

Van Morrison sjunger om diktaren i sin ”Rave On, John Donne” (och hänvisar till honom även i andra låtar).

%d bloggare gillar detta: