Bloggarkiv

Regalskeppet Kronan

Regalskeppet Kronan

1675-79 pågick det skånska kriget. Danmark ville återta de landskap som förlorats till Sverige i freden i Roskilde 1658: Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän. Den svenska flottan angreps i Östersjön av en dansk-nederländsk flotta. Hela Gotland besattes av danskarna.

Den 1 juni 1676 möttes de båda flottorna i det stora sjöslaget vid Ölands södra udde.
Sveriges flotta anfördes av det stora regalskeppet Kronan (även kallat Stora Kronan), som var ett av sin tids största fartyg. Detta påkostade flaggskepp hade varit i tjänst i ett par år.
Innan slaget egentligen hann börja gjorde Kronan en alldeles för tvär gir, vilket medförde att skeppet kantrade. Krutförrådet antändes och sprängde hela skeppet i luften. Över 800 man följde Kronan ned i djupet, liksom mer än 100 kanoner, krigskassa och värdefull utrustning. Bland de omkomna fanns flottans överbefälhavare, generalamiral Lorentz Creutz.
Kronans förlisning är en av svensk historias stora tragedier.

Marinarkeologer upptäckte vraket efter Kronan i början av 1980-talet.
Sedan dess har man funnit mer än 30.000 olika föremål, t ex Sveriges största guldmyntsskatt, praktfulla bronskanoner, skulpturer, navigationsinstrument, privata ägodelar och mycket annat. Det mesta av fynden finns att se på Kalmar läns museum.

Nu har den stora boken om Kronan utkommit, skriven av Lars Einarsson: ”Regalskeppet Kronan : historia och arkeologi ur djupet” (Historiska media, 2016). Författaren är historiker och marinarkeolog, och har varit projektledare för utgrävningarna i mer än 30 år.

Det rika fyndmaterialet gör boken fylld av spännande innehåll. Genom fynden från Kronan får vi en unik inblick i stormaktstidens världsbild. ”Regalskeppet Kronan” är en mycket fin bok som visar hur bra man kan skriva populärvetenskap.
Kronan var som ett dåtida samhälle i miniatyr, med sina klasskillnader och sin världsuppfattning.
Läs om svensk stormaktstid, om skeppet, om människorna ombord, om vad man åt och drack, om hur man behandlade sjukdomar,

Ett särskilt intressant kapitel handlar om den supsked av guld som oväntat påträffades i en träkista på vrakets trossdäck, och vilken information man av dess inskriptioner kan inhämta. Supskeden visar sig vara en del av ett fascinerande rättsfall i 1670-talets Sverige.

”Regalskeppet Kronan” är en mycket bra och välskriven bok, dessutom rikt illustrerad och fint formgiven. Den visar hur vi kan använda arkeologiska fynd för att ge oss en detaljerad inblick i den svenska stormaktstidens samhälle, för nästan 350 år sedan.

Regalskeppet Kronan i bibliotekets katalog

Det skånska kriget fortsatte. Danskarna besatte hela Skåne utom Malmö. Den svenska arméns seger vid slaget vid Lund i december 1676 kom att bli krigets avgörande vändpunkt.
Fred slöts 1679, utan att någondera sidan hade gjort några landvinningar.
Svenska staten var dock djupt skuldsatt. Ett par av följderna av skånska kriget var den stora reduktionen, då ett stort antal adelsgods och förläningar drogs in till staten, samt att indelningsverket inrättades.

Historiska preventivmedel

Romerskt pessar

Människors användning av preventivmedel är inget nytt påfund.
Arkeologer har gjort en del fynd från antiken. Här ovan visas ett ca 2000 år gammalt romerskt pessar av brons.

Mycket länge var det dock tabubelagt att sprida information om, eller att sälja, dessa produkter. Den sexualmoral som föreskrevs av kyrkan var tidvis extremt sträng.

I ett inlägg i den historiska fotobloggen Retronaut (som nu är en del av webbplatsen Mashable) kan du se bilder av preventivmedel från olika tidsperioder: Early Birth Control

I äldsta tider tycks preventivmedel ha varit något som endast kvinnor förväntades använda. Det som har bevarats till våra dagar är t ex pessar. Så småningom började även preventivmedel för män tas i bruk.

Från 1500-talet finns textdokumentation av att tidiga kondomer började användas i Europa, inte minst som skydd mot sjukdomar som syfilis. Sedan blev det huvudsakliga användningssyftet preventivmedel, eller födelsekontroll.
De tidiga kondomerna kunde vara tillverkade av olika sorters tyg, eller av fårtarmar. Man vet att Casanova (1725-1798) använde sådana.

Under senare delen av 1800-talet började kommersiella preventivmedel nå en större målgrupp än endast överklass.
I Retronauts bildsvit finns exempelfoton av olika produkter från perioden kring sekelskiftet 1900.

Bild: Science Museum, London / Creative Commons via Wellcome images

Cervantes grav funnen

Med dagens teknik och metoder kan arkeologerna lösa månghundraåriga gåtor, t ex beträffande försvunna gravplatser.

Härom året fann brittiska arkeologer Richard III:s grav under en p-plats i staden Leicester, och nu har spanska arkeologer hittat Miguel de Cervantes grav. Den har varit försvunnen i hundratals år men är nu återfunnen.

Den spanske författaren Miguel de Cervantes (1547-1616) är mest känd för sin legendariska roman ”Den snillrike riddaren Don Quijote av la Mancha”, vars första del utkom första gången 1605.

Cervantes liv var händelserikt. Han deltog som ung i kriget mot turkarna och sårades svårt vid slaget vid Lepanto 1571. Under fem år satt han i hårt fängelse i Alger, men blev friköpt. Vid hemkomsten till Spanien fick han inget jobb och började då skriva böcker.

Cervantes dog 1616 och begravdes i en klosterkyrka i Madrid. Några decennier senare flyttades kvarlevorna, och försvann sedan. Under flera sekler har ingen känt till var de befunnit sig.

Nu har dock spanska arkeologer med största sannolikhet identifierat graven. Cervantes kvarlevor ligger blandade med andra, bl a de från hans fru. Så småningom kommer Cervantes att få en ståtlig återbegravning. 2016 ska man högtidlighålla 400-årsminnet av hans död.

BBC News: Spain finds Don Quixote writer Cervantes’ tomb in Madrid

”Don Quijote” är en av världslitteraturens stora romaner och har varit extremt betydelsefull för romanens utveckling. Under många år fanns boken bara översatt till svenska i förkortad form. 2001 utgavs hela verket i fräsch nyöversättning: ”Den snillrike riddaren Don Quijote av la Mancha”.

Den snillrike riddaren Don Quijote av la Mancha i bibliotekets katalog

Ingen svensk översättning finns idag tillgänglig som gratis tillgänglig e-bok, men versioner på andra språk går att hitta hos Project Gutenberg.

 

Himmlers härskarplan

Härskarplanen

Miljoner biobesökare har sett Indiana Jones kämpa mot nazisterna i filmen ”Jakten på den försvunna skatten” (”Raiders of the lost ark”, 1981). I filmen är nazisterna ute efter förbundsarken, som ska ha magiska krafter och som man ser som ett tänkbart hemligt vapen.

Hur mycket sanning ligger det egentligen i påståendena om nazisternas intresse för arkeologi och historiska föremål?

Faktum är att det finns en intressant bakgrundshistoria. Du som vill veta mera om detta kan läsa ”Härskarplanen : Himmlers jakt på det ariska ursprunget” av Heather Pringle (Historiska media, 2007).

Heather Pringle, som tidigare skrivit ”Mumiekongressen”, är en prisbelönt vetenskapsjournalist från Kanada. I den här boken berättar hon om Himmlers forskningsinstitut Ahnenerbe (som betyder ungefär ”släktarv”). Det var en del inom SS, inom vilket man försökte leta efter bevis för den ”ariska rasens” ursprung. Syftet var att visa att denna ras var överlägsen alla andra. Alltså skickades en mängd expeditioner ut till olika platser runt om i världen. Man besökte Sydamerika, gjorde avgjutningar av runor och hällristningar i Bohuslän, studerade utvald folklore och man var t o m inne i Tibet. Enligt uppgift blev tibetanerna välvilligt inställda till nazisternas intresse för svastikan.

Himmler lät engagera flera minst sagt udda personer i Ahnenerbe, som ibland fick häpnadsväckande stora befogenheter. Arkeologiska artefakter skulle hittas, och ”bevisa” nazisternas raslära. Detta skulle sedan anses rättfärdiga rasideologin och nazisternas folkmord.

Himmler verkar vara den i nazisternas ledningsskikt som verkligen hade ett starkt personligt intresse för arkeologi, magi och ockultism. Det ”ariska blodet” ansågs ha särskilt kraftfulkla egenskaper, som skulle ha skänkt de forntida ”arierna” en fantastisk intelligens och kraft. Denna framstående forntid ville nazisterna försöka återskapa.

Många som läser denna bok blir säkert förvånade över att få veta hur mycket galenskaper och egendomliga idéer som via Ahnenerbe fick fritt spelrum. Bl a trodde man på fullt allvar att hällristningarna i Bohuslän var ett gammalt ariskt skriftsystem.
Verkligheten är mer fantastisk än dikten, sägs det ibland och den påhittade historien om Indiana Jones och förbundsarken är kanske inte så långsökt ändå som man kanske hade kunnat tro.

En lättläst, upplysande och ibland omskakande bok, som visar hur rasistisk ideologi kunde motivera i våra ögon helt befängd ”forskning”. Nyttig och viktig läsning för många.

På biblioteket hittar du ”Härskarplanen” på hyllan för ideologier.

Härskarplanen i bibliotekets katalog

Metaller och hantverk

Metaller

Metallhantverket är mycket gammalt, med flertusenåriga anor. Ofta kan vi genom arkeologiska fynd se släktskap mellan gammalt och nytt hantverk.

När vi idag besöker museer och imponeras av alla metallfynd kanske vi funderar över hur dessa vackra föremål och konstverk kunde framställas. Hantverksskickligheten är ibland förbluffande för oss. Hur gjorde våra förfäder egentligen för att skapa alla dessa fantastiska metallföremål?

Om metallhantverket genom tiderna kan du läsa i den fina boken ”Metaller : hantverkare och arkeologi : från nutid till forntid” av Gustaf Trotzig (Hemslöjdens förlag, 2014).

Gustaf Trotzig är professor emeritus i laborativ arkeologi och en av Sveriges främsta experter på metallarkeologi. Tyngdpunkten i boken ligger på svenskt fyndmaterial från tidig medeltid och yngre järnålder, samtidigt som författaren gör utvikningar till andra länder och epoker.

Metaller” är verkligen en innehållsrik bok. Den är indelad i fyra huvudavsnitt. Först beskrivs metallerna och legeringarna med sina respektive egenskaper och användning. Sedan följer ett avsnitt om arkeologi och metallhantverk. Här får vi veta hur man av arkeologiska fynd kan få spännande detaljkunskap om tillverkning och användning.

Den tredje delen, som är bokens längsta, beskriver hantverksmetallerna i bruk. Här kan du läsa särskilda kapitel om järn och stål, koppar, tenn, zink, kopparlegeringar (t ex brons och mässing), bly, silver och guld. Läs om de verktyg som använts och om olika hantverkstekniker.

Bokens fjärde och avslutande del heter ”Arkeologi inomhus” och beskriver hur arkeologerna arbetar med de upptagna fynden och vad man ta fram i laboratoriet.

Allra sist i boken finns en mycket omfattande litteraturlista, samt en förteckning över ordförklaringar, och en lista över fyndplatser.

Det finns otroligt mycket kunskap i denna bok. Att ha all denna metalliska information samlad på ett enda ställe är riktigt praktiskt och man undrar nästan varför ingen tidigare kommit på idén att skriva en sådan här bok. Texten är lättläst, och boken är mycket fantasieggande och inspirerande. Den är dessutom mycket fint formgiven med massor av vackra illustrationer.

Metaller” kan användas som referensverk eller uppslagsbok, men man kan också bara läsa den för nöjes skull.

”Bakom varje föremål finns människor” skriver författaren i förordet, och i den här boken träder de (idag oftast) anonyma hantverkarna fram igen, med sina yrkeskunskaper. Och i forna dagar fördes denna hantverkskunskap vidare muntligt, från en generation till en annan.

En fascinerande bok som ger oss ökad kunskap och förståelse för den stora hantverksskicklighet som våra förfäder hade.

Metaller i bibliotekets katalog

 

Vrak i Östersjön

Vrak i Östersjön

Östersjöns vatten är relativt kallt, syrefattigt och har låg salthalt, vilket gör att skeppsmasken inte klarar sig. Det innebär att sjunkna fartyg bevaras bättre i Östersjön än i andra hav. Särskilt gäller det fartygens trädetaljer.

I den fina boken ”Vrak i Östersjön : förlorade för världen” av Björn Hagberg, Jonas Dahm och Carl Douglas (Prisma, 2008) kan du läsa om några av de mest uppseendeväckande historiska händelserna som under 1900-talet utspelat sig i Östersjön. Några av världens största sjökatastrofer har ägt rum här, bl a sänkningarna av tre tyska flyktingfartyg under andra världskriget. I boken kan du också läsa om attackerna mot den svensk-tyska malmtrafiken under båda världskrigen, samt om upphittandet av den försvunna DC-3:an.

Med modern sökutrustning kan man idag hitta mycket små föremål på havsbotten, och med dagens fotoutrustning går det att ta fantastiska bilder under ytan.

Boken handlar alltså endast om vrak från 1900-talet, men dessa berättelser är nog så intressanta. Språket är levande och lättläst. Flera av berättelserna är riktigt spännande.

Författaren Björn Hagberg är marinarkeolog. ”Vrak i Östersjön” innehåller mängder av vackra och suggestiva foton, tagna av Jonas Dahm. Den tredje författaren Carl Douglas är dykare och historiker.

Faktum är att det enastående fina bildmaterialet i denna bok bara i sig är skäl nog att läsa den.

Vrak i Östersjön i bibliotekets katalog

 

I skuggan av Rom

I skuggan av Rom

För 2000 år sedan dominerades Europa av det romerska riket. Romarna behärskade båda sidorna av Medelhavet och hela södra Europa, ända upp till gränsen mot Skottland. Men romarnas expansion nådde aldrig Norden. Invånarna i Norden påverkades däremot av det romerska inflytandet på andra sätt.

Kent Andersson är docent i arkeologi och en av Sveriges främsta experter på vår tideräknings fyra första århundraden. Han var en av de som skapade det berömda Guldrummet på Historiska museet. I hans bok ”I skuggan av Rom : romersk kulturpåverkan i Norden” (Atlantis, 2013) kan du läsa mera om alla de spännande och fantasieggande arkeologiska fynd som gjorts, främst i Sverige men även i de andra nordiska länderna.

Det här är en period som faktiskt inte är så omskriven i nordisk historia. Andersson visar i boken hur pass stort det romerska inflytandet faktiskt var, långt utanför Romarrikets gränser.

Efter en inledning som sammanfattar de antika källorna som beskriver Skandinavien övergår Andersson till att skildra de olika scenarier som kunde göra att romerska föremål hamnade i Norden, för att många sekler senare grävas fram av vår tids arkeologer.

I gravar och på boplatser har man hittat romerska glas- och bronsföremål. Särskilt talrika är bägarna och dryckeskärlen. Dessa kunde ha funktionen av statusföremål. Även glaspärlor är vanliga fynd. Hur hade de hamnat här i norr? De kunde vara diplomatiska bytesgåvor, rena handelsvaror, krigsbyten eller kanske souvenirer från resor.

Vanan att använda ett bälte för att hålla uppe sina byxor kom till Norden från romarna. De äldsta metallspännena till bälten som man funnit är ett tydligt resultat av romersk påverkan.

Dessutom är det kanske inte alla som vet att huskatten, d v s sedvänjan att ha katt som husdjur, kom från romarna. Man tror att även de första husdjurshundarna kan ha varit gåvor till nordiska stormän. De tidigaste hundfynden som gjorts i gravar är lämningar efter en vinthund och en italiensk fårhund.

Andersson påpekar också att våra fornborgars utformning ofta är påverkade av romerska befästningar, och att inspirationen till de nordiska vallanläggningarna troligen också kommer därifrån. Man har också funnit diverse avbildningar av romerska soldater.

I boken diskuteras också varifrån de nordiska brädspelen kommer : från romarna eller kelterna? Likaså kan de kirurgiska instrument som upphittats i bl a gravar ha romerska kopplingar.

Ett särskilt avsnitt tar upp frågan om religion och kult, och här finns ett flertal riktigt intressanta föremål att kika på. Ett annat kapitel diskuterar runor, romersk skrift och inte minst de många fynd av s k brakteater, hängsmycken av guld som ofta är försedda med text. En brakteat funnen i Blekinge pryder dessutom bokens omslag.

Här diskuteras också alla de nordiska guldsmyckena, som visar prov på mycket hög hantverksskicklighet, och även alla förekomster av romerska mynt. Ibland har romerska mynt använts som smycken.

”I skuggan av Rom” är en mycket intressant och läsvärd bok. Den visar oss hur vi genom att analysera de föremålsfynd som arkeologerna gör kan lägga pussel och få fram fascinerande upplysningar om järnålderns folk i Norden och hur de levde. Författaren har stor kunskap i sitt ämne och boken är ett bra exempel på hur man kan skriva både faktarikt och allmänbildande. Illustrerad med foton i både svartvitt och färg.

I skuggan av Rom i bibliotekets katalog

Världens äldsta flaskpost funnen

Världens troligen äldsta bevarade flaskpost har upphittats av tyska sjömän, rapporterar TheLocal.de.
Ölflaskan med brevet kastades i sjön 17 maj 1913, för 101 år sedan, och innehöll ett vykort. Forskare vid Sjöfartsmuseet i Hamburg lyckades spåra upp avsändarens barnbarn och visa upp vykortet för henne.
Det var hennes farfar som kastat flaskan i sjön under en utflykt. Han var då 20 år.

Vykortet finns nu utställt på museet i Hamburg i några veckor, innan man ska försöka uttyda hela meddelandet. Delar av texten har lösts upp efter 101 år.

TheLocal.de : ‘World’s oldest’ message in a bottle arrives home

Själv kastade jag som barn i flera flaskpostförsändelser under sjöresor i Nordsjön. Jag fick svar från två mottagare. Ett svar kom på danska från Jyllands västkust, och ett annat svar kom på tyska från en liten ort utanför Kiel. Dessa svar kom efter några månader.
Det tyckte man var väldigt spännande på den tiden! …

Konsten att läsa en runsten

Nordisk runläsebok

Några av våra allra äldsta bevarade skriftliga texter finns på runstenar. I ”Nordisk runläsebok” av Lars Rask (Deja Vu, 2010) får du en guide till hur du själv kan lära dig att läsa runor.
Detta är en välskriven och lättillgänglig bok, och dessutom väldigt pedagogisk. Författaren inleder med att beskriva de olika runor som finns, och presenterar sedan många nordiska runinskrifter. Dessa återges både i urspunglig form, ofta även translittererade och i översättning till modern svenska. Samtidigt får läsaren massvis med intressant information om runstenar, språk och kultur.

Rask menar att runstenarna i huvudsak var minnesstenar över avlidna, men att stenarna även kunde markera status, arv och tro. Seden att rista runor var i bruk långt efter vikingatidens slut. Vid arkeologiska utgrävningar i Bergen, Norge, har man funnit 650 medeltida runinskrifter inristade i trä. Det är både högt och lågt som ristats in – från obscent klotter till ägarmarkeringar för handelsvaror.

Nordisk runläsebok” är rikt illustrerad och här finns påfallande många danska runstenar med, tillsammans med några av de mest kända svenska runinskrifterna. Författaren ger oss också sin egen tolkning av den gåtfulla texten på Rökstenen, som har världens längsta runinskrift.

Rökstenen
Rökstenen i Östergötland, med världens längsta runinskrift.

I Uppland och Södermanland har runristarna signerat sina verk. Dessa runmästare beskrivs i slutet av boken. I ”Nordisk runläsebok” kan du också läsa om runstenarnas konstnärliga utformning, med ornamentik och andra utsmyckningar.

”Den här boken vill visa hur du genom runinskrifterna kan få direktkontakt med Nordens forntidsmänniskor och ta del av det gemensamma nordiska kulturarv som är hugget i sten, ristat med runor” skriver Lars Rask i förordet.

En riktigt spännande, fantasieggande och användbar bok, som garanterat väcker nyfikenhet hos läsaren och ger lust att själv åka runt och se runstenarna på riktigt. Min enda egentliga invändning mot boken är det lite trista omslaget.

Nordisk runläsebok” utkom första gången 1996 men gavs ut i en nyare upplaga 2010 och det är den som beskrivs här.

Nordisk runläsebok i bibliotekets katalog

Genombrott i sökandet efter Magnus Ladulås grav

En ny murdel har upptäckts.

Sedan en längre tid pågår sökandet efter kung Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan, Stockholm. Arkeologiska undersökningar har utförts i flera omgångar. Den stora gravtumba som står framme i koret har tidigare visat sig vara rest över fel grav.
Nu har arkeologerna gjort ett genombrott. Färska undersökningar visar att ett litet utrymme mitt i kyrkans kor kan vara platsen man söker. Gåtan kan alltså vara nära sin lösning.
Om man får tillstånd att fortsätta utgrävningarna kan dessa inledas i början av maj.

Hela projektet kring Magnus Ladulås grav kan följas i Magnus Ladulås gravöppningsblogg.

Magnus Ladulås (ca 1240-1290) var son till Birger jarl och var svensk regent 1275-1290. Han var en av den svenska medeltidens mest betydande personer. Under hans regeringstid genomgick samhället påtagliga förändringar.

Jarlens sekel

Om Birger jarl och Magnus Ladulås kan du läsa mera i bl a Jarlens sekel : en berättelse om 1200-talets Sverige av Dick Harrison (Ordfront, 2002).

Jarlens sekel i bibliotekets katalog

Mänsklighetens äldsta gåta

Mänsklighetens äldsta gåta

I grottor som Lascaux och Altamira finns fantastiska grottmålningar. I Frankrike har konstverken i landets grottor setts som nationalklenoder.
Många har fascinerats av dessa vackra och uttrycksfulla konstverk, som har tillkommit under en mycket lång period – ca 25.000 år. Det är ståtliga, stolta djur som målats: bisonoxar, hästar, lejon. Målningarna är dessutom mycket naturtrogna och realistiska. Hur lyckades man skapa dessa målningar, och varför tillkom de? Denna gåta har länge sysselsatt arkeologer, forskare, konstvetare och många andra.

Men nu kan den här gåtan vara löst. Den franske målaren och tecknaren Bertrand David fick en idé en kväll i sitt hem, en kväll när han just nattat sin åttaårige son. Och hans förklaring av hur dessa målade bilder skapades är förbluffande skarp. När man hör den känns den helt självklar. Dessutom undrar man varför ingen har kommit på detta tidigare.

Bertrand David berättar hela denna historia i den fascinerande boken ”Mänsklighetens äldsta gåta” (Dialogos, 2014), som han skrivit tillsammans med professorn och historikern Jean-Jacques Lefrère.

Detta är en trivsam liten bok, som inte ens är 200 sidor lång, och sparsamt men träffsäkert illustrerad, Jag hade stort nöje av ”Mänsklighetens äldsta gåta”, inte minst för att jag inte i förväg kände till vad Davids teori gick ut på. Detta beskrivs inte heller i bokens baksidestext, vilket är bra. Det är precis som när man inte vill veta handlingen i en spännande thriller i förväg. Jag vill därför inte förstöra spänningen och nöjet för andra läsare genom att avslöja för mycket.

Tjursalen i Lascaux-grotten

Det har sedan lång tid funnits flera gåtor beträffande den här grottkonsten.
Varför målades bilderna på svåråtkomliga ställen, ofta på platser som var mycket svåra att fysiskt ta sig fram till? Varför avbildas aldrig några människor, utan bara djur? Och varför bara vissa sorters djur? Hur kunde man upprätthålla kunskapen om måleritekniken och föra den vidare under tiotusentals år? Varför har man ibland målat över andra, tidigare djurbilder med nya motiv, ibland flera tusen år senare? Hur kommer det sig att alla djur avbildas i profil?

Davids teori besvarar alla dessa frågor, samt även en del andra. Han har testat sin teori empiriskt för att se om man idag kan åstadkomma liknande bilder på just detta vis, och det hela verkar stämma. Förklaringen är helt rimlig och logisk. Alla pusselbitar faller på plats.

I boken beskriver David hur han steg för steg funderar ut sin teori, och sedan testar den med positivt resultat. Det är bitvis riktigt spännande att läsa.

Men varför skapades då alla dessa vackra djurmålningar? Där kan vi bara gissa, men med den första delen av gåtan löst (d v s hur bilderna målades) lanserar David i slutet av boken sin egen hypotes om syftet med hela denna grottkonst. Och den hypotesen känns rimlig. Jag tror personligen att han är en del av sanningen på spåren här, även om vi troligen aldrig kan få veta säkert. Inte heller här vill jag avslöja hans hypotes – läs boken själv.

Läs ”Mänsklighetens äldsta gåta”. Den kommer att ge dig nya perspektiv på vår äldsta historia, och den utmanar läsarens kritiska tänkande. Samtidigt är det en väldigt mänsklig bok.
Sedan skadar det ju heller inte att den är välskriven och spännande.
En riktigt bra läsupplevelse, och en bok som ger det där lilla extra, det oväntade. Rekommenderas varmt!

Mänsklighetens äldsta gåta i bibliotekets katalog

Forntida riken

Svunna riken

Många är de forntida riken och civilisationer som blomstrat men gått under. En del av dem är mytomspunna. Dessa gamla civilisationer präglade vår utveckling.
Ibland kan det kanske vara svårt att hålla reda på alla gamla civilisationer. Var och när levde maya, inka och aztekerna? Och sumerer, assyrier och babylonierna, hur var det nu med dem?

Den tyske författaren Markus Hattstein beskriver de allra flesta av dessa forntida civilisationer i sin bok ”Svunna riken : mytomspunna folk och kulturer” (Parragon, 2011).

Boken är geografiskt indelad. Hattstein börjar således med Mesopotamien, det forntida Arabien och Persien. I det avsnittet går han igenom alla riken i tur och ordning. Kapitlet om varje civilisation inleds med en tydlig och överskådlig tidslinje. Varje rike avhandlas sedan på fem-sex sidor.

Det är emellanåt lite snuttifierat, men väldigt överskådligt och tydligt. Andra geografiska områden vars civilisationer beskrivs i ”Svunna riken” är Medelhavsområdet, Central- och Nordeuropa, Centralasien, Syd- och Östasien, Nord-, Central- och Sydamerika, Afrika och till sist Australien och Polynesien. Varje kapitel kan läsas helt fristående, vilket gör boken användbar som uppslagsbok. Vill man ha en kortfattad beskrivning av exempelvis Karthago, så är det bara att slå upp de sidorna och läsa.

Bokens förtjänst är det stora formatet och det enormt rika bildmaterialet. ”Svunna riken” är överdådigt illustrerad med stiliga foton och upplysande kartor. Resultatet är en bra och bläddervänlig bok. Ibland är det nästan så att det rika bildmaterialet tränger ut texten. Men fördjupningar går alltid att inhämta i andra böcker.
Detta är en bra, lättillgänglig, snygg och översiktlig uppslagsbok om forntida riken.

Svunna riken i bibliotekets katalog

Vikingar i krig

Vikingar i krig

”Bevare oss för nordmännens raseri, Herre” är en översättning av en latinsk text som skrivits ned i en anglosaxisk bönbok.
Att se vikingaskepp närma sig vid horisonten var inget som irländska munkar på 800- och 900-talet längtade efter.

Bilden av vikingarna har förändrats under årens lopp. På 1800-talet ville man se vikingen som en tapper och ädel nordisk kämpe, en nationalromantisk hjälte. Sedan sågs vikingen mest som en våldsam plundrare. På senare tid har ofta vikingarnas egenskaper som handelsmän, hantverkare och bosättare lyfts fram. Men vikingens värld var våldsam, liksom krigföringen vid denna tid.

”Vikingar i krig” av Kim Hjardar och Vegard Vike (Bonnier Fakta, 2013) ger en beskrivning av vikingatidens militära historia under perioden ca 750-1100.
Detta var en intensivt expensiv och utvecklingsrik period i Nordens historia. Vikingarnas färder tog dem till Kaspiska havet, till Jerusalem och ända till Nordamerika. Hur kunde det vara möjligt, och hur såg vikingarnas samhälle ut? Svaret får vi i den här fina boken, som använder sig av de senaste forskningsrönen.

Författarna är mycket kunniga i sitt ämne. Kim Hjardar är historiker vid Oslo universitet och expert på vikingatiden, och Vegard Vike är arkeologisk konservator vid Kulturhistoriska museet i Oslo. De vill ge en nyanserad och modern bild av vikingarna och deras värld, och lyckas bra med det i sin bok.

”Vikingar i krig” är uppdelad i flera huvudavsnitt. Först presenteras vikingarna, deras samhälle och religion. Sedan följer ett avsnitt om vikingarnas krigskonst och militära organisation. Därefter kommer särskilda studier av först skeppet, det så centrala fortskaffningsmedlet för vikingarna, och sedan om deras vapen. Bokens längsta avsnitt heter ”Vikingarna anfaller!” och beskriver vikingafärderna och plundringstågen till Irland, England, frankerriket, iberiska halvön, färderna i österled till nuvarande Ryssland och till Bysans, och avslutningsvis Grönland och Amerika.

Läs om vikingarnas stenhårda hederskultur som kombinerades med ett starkt matriarkat hemma på gården, och om vikingarnas slavhandel. Och hur var det egentligen med bärsärkarna?

Jag tror inte att jag tidigare sett en sådan här nästan häpnadsväckande detaljerad och intressant skildring av vikingarnas strategier och stridskonst.

Bara ett exempel: Vikingarna var experter på att bygga fästningar. Ännu mer än tusen år senare finns det många lämningar kvar av borgar och andra befästningar. I den här boken kan vi läsa hur dessa fästningar såg ut, hur de byggdes, se plankartor över kända fästningar, och se hur de användes. Och det är bara ett mindre avsnitt i denna omfångsrika bok.

Författarna visar hur pass mycket krig och krigssymbolik genomsyrade det nordiska samhället för tusen år sedan.

Boken är utomordentligt välillustrerad med foton och teckningar. Den innehåller dessutom ett flertal tjusiga kartor, som avsevärt förhöjer läsvärdet. Tack vare detta får man en tydlig överblick över t ex vikingarnas färder till England.
”Vikingar i krig” omfattar nästan 400 sidor och är i stort format. Given läsning för alla som är det minsta intresserade av vikingatiden. Texten är levande och välskriven. En spännande, upplysande och informativ bok. Rekommenderas!

Vikingar i krig i bibliotekets katalog

Spännande historiska föremål

101 föremål ur Sveriges historia

När vi besöker museer blir vi ofta stående framför något särskilt föremål i utställningarna. Det kan vara ett praktfynd, ett överraskande vardagsföremål, framstående konsthantverk eller något helt annat.

Historikerna Katarina Harrison Lindbergh och Dick Harrison har i boken ”101 föremål ur Sveriges historia” (Norstedts, 2013) valt ut föremål som på olika sätt varit betydelsefulla i vår historia. Urvalskriteriet är att alla föremål ska finnas utställda på museer eller synliga i kyrkor, osv, så att de finns synliga för den som själv vill ta en titt.

I den här lättlästa och spännande boken kan du läsa om föremål från många olika epoker. Varje föremål beskrivs på 4-5 sidor och illustreras med minst en bild. Kapitlen är ordnade efter föremålens ålder, så att de äldsta presenteras först och de nyaste sist.

Här finns självklara val som Erik XIV:s krona, Silverbibeln, Anckarströms ammunition och träskulpturen Mosjömadonnan, men också finurliga val som Bockstensmannens påle och Västerbottens första bil (en Benz Victoria).

Även nyare föremål ska givetvis vara med i en sådan här bok. Sålunda finns här även avsnitt om surströmmingsburkar, Sigvard Bernadottes Margretheskål och Lennart Nilssons ljusmikroskop. Medeltida altarskåp och moderna plastföremål har egentligen ingenting gemensamt förutom att de båda är produkter av människors formgivning under skilda sekler. Satta i sina respektive kulturella sammanhang visar de två olika epoker av skapande människor och deras tankar.

Läs om en av Sveriges äldsta bevarande papperssedlar, en 100-dalerssedel från Palmstruchska banken, eller Stockholms Banco som den egentligen hette. Banken lanserade papperssedlar 1661, men snart föll man för frestelsen att trycka fler sedlar med högre belopp än vad man hade täckning för. Bankens första kris inträffade redan 1664. Staten tog sedan över verksamheten, och resultatet blev Sveriges Riksbank, världens äldsta ännu existerande bank.

Eller läs om Kopparmatte, den 1600-talsskulptur som stod överst på Stockholms skampåle, vid denna tid placerad på Stortorhet i Gamla stan. Eller varför inte om de unika kyrkomålningarna från 1500-talet i Ronneby.
Boken berättar också nästan osannolika och fantastiska historier om föremål, t ex den om mumien i Vänersborg.

Detta är en bok som det är lätt att fastna i. Många fascinerande berättelser utlovas. Alla kapitel kan läsas helt fristående.

101 föremål ur Sveriges historia i bibliotekets katalog

Harrison Lindbergh, K - 101 föremål ur Sveriges historia - 13046525

Sjömännens hårda tillvaro

Under däck

Livet ombord på de stora örlogsfartygen på 1500- och 1600-talet var hårt och ofta rent livsfarligt.
Fynd från vraken efter förlista fartyg hjälper oss att få en bild av sjömännens pressade tillvaro.
Katarina Villner berättar deras spännande historia i boken ”Under däck : Mary Rose – Vasa – Kronan” (Medströms, 2012).

Mary Rose var ett brittiskt skepp som förliste 1545. Vasa sjönk i Stockholms hamn på sin jungfruresa 1628, och regalskeppet Kronan exploderade under ett sjöslag i Östersjön 1676. Mary Rose och Vasa har bärgats, och från Kronan har man bärgat en hel del arkeologiska fynd.

Villner har varit informationschef för Vasamuseet, Sjöhistoriska museet i Stockholm och Marinmuseum i Karlskrona, och hon är mycket kunnig i ämnet. Stora delar av boken berör sjukdomshistoria och den läkekonst som man använde sig av för att försöka kurera de sjuka.

Manskapet hade en daglig mat- och dryckranson. Varje man ombord på Mary Rose tilldelades 4,5 liter öl om dagen, medan sjömännen på Vasa fick nöja sig med 2,5 liter. Det behövdes för att skölja ned all salt mat. Ölen dracks ur laggade trästånkor. Man har hittat sådana ombord på Vasa.

Under däck” ger oss fascinerande inblickar i vardagslivet ombord på dessa stora skepp.
Sjukdomsepidemier var ett vanligt gissel. Viceamiral Henrik Fleming blev chef över den svenska Östersjöflottan 1628. Hans brev och rapporter till Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna beskriver problemen ombord på fartygen. På åtta skepp var mer än en tredjedel av sjömännen sjuka. De led av ”huwodt werck, fråssa, hidtzig bensiucke, skelvan, skörbiuken, halss schulsten, blodtsotten, hidtzig siuckdom.” Dessutom är det en sådan stank om bord på skeppen att han inte kan beskriva den, säger Fleming.

Ett helt kapitel behandlar barberarens yrkesroll och arbetssätt. Under sjöstrider var det barberaren som skulle utföra nödamputationer. Skott från kanoner och musköter orsakade svåra skador. Vid förfrysning kunde sjömännen få kallbrand, och även då var amputation ofta en nödvändig åtgärd.

Barberaren hade en träkista med verktyg. Flera sådana fynd har gjorts ombord på de tre vraken. På Mary Rose fann man en hel kista med ca 60 olika föremål.

En vanlig behandlingsform ombord var åderlåtning och koppning. Man hade särskilda koppglas eller kopphorn. En populär medicin under 1500- och 1600-talen var teriak, en mix av allehanda ingredienser, bl a orientaliska kryddor och olika droger. Ibland förekom ormkött i teriak.

Hur länge skulle en nutida svensk stå ut med livet ombord på dessa skepp? Sjömännens hårda liv är svårt för oss att riktigt fatta idag.
”Under däck”
är både en sjöfarts- och en medicinhistorisk bok, där vi kommer nära örlogsskeppens manskap. Boken är levande, välskriven och rikt illustrerad.  Rekommenderas.

Under däck i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: