Monthly Archives: april 2012

Svenska jätteträd

Svenska jätteträd

Så här i vårtider beundrar vi ibland alla de vackra träd vi kan se i vår omgivning. Sverige är ju ett skogsland och bland alla miljarder träd i vårt land finns även flera riktigt gamla träd. En del av dem är tusentals år gamla.
Per Östermans bok ”Svenska jätteträd och deras mytologiska historia” (Artbooks, 2001) är fascinerande läsning.

Folkliga föreställningar och myter kring träd är urgamla och långt äldre än kristendomen. I den här boken kan du läsa om kulten av träd och urskog, om trädavbildningar på hällristningar, om björnoffer och heliga träd.
Ännu i mitten av1900-talet förekom att man drog barn genom trädhål eller rotbågar för att bota rakitis, även kallad engelska sjukan. Denna sedvänja kallades trädsmörjning. Sjukdomen orsakas av brist på D-vitamin och ger ett försvagat skelett.

Som vi minns fann man på 1980-talet, vid arkeologiska utgrävningar under Frösö kyrka, rester av en stor björkstubbe och kring den en stor mängd djurben.Dessa djur hade med säkerhet varit upphängda i trädet. Kyrkan hade byggts över en hednisk offerlund.

Många lundar har försvunnit. När kristendomen kom såg man till att utplåna de gamla lundarna.

I boken finns en bild av en lund bestående av lindar som står på ett gravröse på Svanås säteri i Moheda, Småland. Den står på privat mark och kan vara en av de få lundar som överlevt.

I slutet av boken finns en lista över 77 svenska jätteträd med en beskrivning över var de finns. En ek i Norra Kvill, Småland, har en omkrets på över 14 meter!

En spännande bok som får oss att bli mer intresserade av träd än vad vi kanske var innan. Den är dessutom illustrerad med många fina foton.

Svenska jätteträd i bibliotekets katalog

Om arbete

Arbete är ett nödvändigt ont som man bör försöka undvika.
(Terentius, romersk komediförfattare, ca 190-159 f.Kr.)

Fortsatt jakt på Ladulås

Sedan ett år tillbaka pågår sökandet efter kung Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm.
Man vill undersöka kungens släktskap med Birger jarl, vars grav i Varnhems klosterkyrka redan har undersökts.

Men Magnus Ladulås mäktiga gravtumba visade sig innehålla en helt annan familj från 1400-talet.
Nästa steg var att undersöka kung Karl Knutsson Bondes grav. Här fanns skelett som inte hade undersökts tillräckligt noggrant i samband med den förra gravöppningen 1916. Så man öppnade Karl Knutssons grav. Nu har det visat sig att Magnus Ladulås inte heller ligger där. Samtliga skelett även i den graven kommer från 1400-talet.

Men nu har man hittat nya spår. I Karl Knutssons grav finns en medeltida tegelmur, bakom vilken man nu misstänker att det kan finnas ett hittills okänt gravrum. Här skulle Magnus Ladulås kunna finnas. Letandet fortsätter.

Som vanligt kan man följa arbetets gång i Magnus Ladulås gravöppningsblogg.

SvD 120424: Mysteriet med Magnus Ladulås tätnar
DN 120424:  Magnus Ladulås – fortfarande ett mysterium

OS i Stockholm 1912

Affisch för OS 1912

För 100 år sedan hölls de olympiska sommarspelen i Stockholm. Arenan för spelen var Stockholms stadion, som hade byggts särskilt till detta evenemang och som hade invigts av kung Gustav V tidigare under 1912. 100-årsminnet av olympiaden kommer att högtidlighållas i år med ett flertal arrangemang.

Stockholm 1912

Christer Isakssons bok ”Stockholm 1912 : första moderna olympiska spelen : människorna, idrotten och Sverige” (Ekerlids, 2011) är intressant läsning.

OS 1912 bidrog starkt till att idrotten och idrottsrörelsen blev en viktig del av det svenska samhället.

Stockholms-OS brukar kallas för Solskensolympiaden eftersom vädret var osedvanligt vackert under hela tävlingsperioden. Värmen ställde till det för flera grenar. En portugisisk maratonlöpare avled av värmeslag. Under resten av 1912 var vädret inte lika vackert. Regnrekorden som sattes under året stod sig i många fall ända fram till vår tid.

Isaksson låter sin bok inledas med ett samtal mellan den åldrade och döende August Strindberg och den unge tidningsmannen Sven Låftman (senare framgångsrik idrottsledare). Strindberg var intresserad av den framväxande idrottsrörelsen, vilket tydligt framgår av olika artiklar i ämnet.

Boken beskriver givetvis tävlingarna under OS i Stockholm. Detta är nog den bästa skildringen som tagits fram om de dramatiska tävlingarna. Läs om tiokamparen James Torp, om spjutkastaren Erik Lemming och om den första svenska kvinnliga OS-medaljören Greta Johansson. I spelen deltog också en del ungdomar som senare skulle bli mer kända, t ex trestegshopparen Topsy Lindblom (som senare drev dansretaurangen Nalen) och femkamparen George Patton (senare amerikansk pansargeneral).

Här får vi också en god skildring av det svenska samhället för 100 år sedan. Isaksson porträtterar vidare flera av pionjärerna i den svenska idrottsrörelsen.

Den mest kända anekdoten från Stockholms-OS är den om Shiso Kanaguri, ”japanen som försvann”. Han bröt helt enkelt maratonloppet på grund av värmen (vilket portugisen som avled också borde ha gjort). Först 1967 återkom Kanaguri till Stockholm och fick då symboliskt fullborda sitt maratonlopp.

Det här är en bra bok som överbryggar 100 år av idrottshistoria och samhällsförändringar. Isaksson avslutar boken med att blicka framåt. Skulle Sverige kunna arrangera ett nytt olympiskt spel, sommar eller vinter? Vore det möjligt?

En spännande bok, fylld av kul historier och berättelser om människoöden för inte så länge sedan.

Stockholm 1912 i bibliotekets katalog

Christopher Polhem

Christopher Polhems testamente

Christopher Polhem (1661-1751) var en av historiens viktigaste svenskar, men är ändå märkligt okänd. Det finns knappt några böcker skrivna om honom. Därför är det extra glädjande att ta del av Michael H Lindgrens ”Christopher Polhems testamente : berättelsen om ingenjören, entreprenören och pedagogen som ville förändra Sverige” (Innovationshistoria / Nielsen & Norén, 2011). Detta är en mycket läsvärd bok.

Uppfinnaren och industrimannen Polhem brukar kallas ”Den svenska mekanikens fader”. Han föddes på Gotland men levde större delen av sitt liv på fastlandet. Namnet Polhem fick han först sedan han kommit långt i livet och adlats 1716.

Polhem lärde sig mekanikens grunder på egen hand genom praktiskt arbete. Han blev student i Uppsala 1687. Sedan han lyckats laga det stora konsturet i Uppsala domkyrka blev Polhem berömd. Han kallades till Bergskollegium i Stockholm, fick resa utomlands, blev direktör över bergmekaniken och tjänstgjorde i Falu koppargruva.

Hans skicklighet att konstruera maskiner var beryktad. Runt om i Sverige utförde han tekniska arbeten. Gruvpumpar, broar, dammar och mycket annat kom till. Polhem, som vi idag skulle kalla en entreprenör, hade ofta radikala och smarta lösningar på olika tekniska problem.

Polhem grundade 1699 Stjärnsunds bruk i Dalarna. I denna industrianläggning tillverkades varor på ett avancerat sätt med hjälp av vattendrivna maskiner. Bland det som tillverkades här var urverk, spik, tallrikar, lås m m. Han var otroligt nyskapande och före sin tid på många områden.

Han var också intresserad av pedagogik. Det var viktigt att lära ut mekanikens grunder till skolelever, och det var genom praktiskt bruk man skulle lära sig. Han tog fram 80 tekniska trämodeller av de grundläggande maskinelementen för användning i undervisningen, det s k ”mekaniska alfabetet”.
Christopher Polhem uppfann Polhemslåset och stångjärnssaxen. Han konstruerade Stockholms sluss och Polhems sluss vid Trollhättan. Vidare skrev han enorma mängder text. Det finns över 20.000 handskrivna ark bevarande efter honom. Endast en bråkdel av detta har givits ut i bokform.

Det är märkligt att denne fantastiske innovatör och uppfinnare för de flesta nutida svenskar är så pass okänd, trots att han avbildas på 500-lappens baksida.
Den här nya fina biografin över Polhem är formidabel och mycket välkommen. Här får vi följa honom från sin enkla bakgrund, via studier och de första konstruktionerna till de automatiska maskinerna i Stjärnsund. Boken är illustrerad med ett omfattande bildmaterial.
En mycket bra och intresseväckande bok, som förtjänar en stor läsekrets. Medan man läser boken blir man hela tiden imponerad av Polhem. Vilka idéer! Vilka uppfinningar! Samtiden förstod inte alltid hans radikala innovationer.
Samtidigt är det en berättelse om Sveriges första steg från ett jordbruksland till en modern industrination. Läs denna bok och förundras över denne framstående man.

Christopher Polhems testamente i bibliotekets katalog

Stjärnsunds bruk

Penningvärdet förr och nu

Det är alltid roligt att jämföra priser. Vad kostade saker och ting förr, och hur mycket tjänade man?
Kungliga Myntkabinettet har en kul och lättanvänd online-tjänst där du kan räkna ut vad en summa pengar motsvarar i dagens penningvärde. Tjänsten kan användas för perioden 1873-2010.

Kungliga Myntkabinettet: Räkna ut penningvärdet

Det var 1873 som Sverige införde kronan som valuta. Värdena baseras på KPI, Konsumentprisindex.

En annan tjänst finns hos SCB, Statistiska Centralbyrån.
SCB: Konsumentprisindex

På Historia.se finns en prisomräknare från medeltid till nutid.

KB:s blogg Vardagstryck skriver t ex idag om August Strindberg, som enligt Stockholms taxeringskalender hade 14.400 kr i årsinkomst 1905. I Myntkabinettets tjänst kan man snabbt ta reda på att det motsvarar ca 713.000 kr idag. Så han tjänade bra på sitt skrivande.

Blommor, dans och gudar

Blommor, dans och gudar

Vad är det första vi förknippar med aztekerna? Förmodligen är det inte poesi. Ändå är det just det som Anders Ruuths lilla fina bok handlar om. ”Blommor, dans och gudar : poesi och samhälle i aztekernas tid” (Carlsson, 2006) är en liten men innehållsrik bok om aztekerna.

Aztekerna var ett indianfolk som under perioden från 1300-talet till 1500-talet utvecklade ett stort statssamhälle i nuvarande Mexico. De underkuvade andra indianfolk, som fick betala tribut till aztekerna. Deras huvudstad, Tenochtitlan, var enorm för sin tid. Där levde ca 250.000 människor. De spanska erövrarna som anlände dit på 1500-talet var imponerade av stadens skönhet.

I aztekernas kultur fanns krig och grymhet, men också konst, musik, dans, poesi och blommor. Av särskilt intresse för oss idag är kanske att det var via aztekernas bruk av kakao som spanjorerna förde chokladen till Europa.

Den första halvan av boken beskriver aztekernas samhälle och tänkesätt. Sedan är det dags för poesin. Aztekernas dikter är ofta episka och fyllda av meditationer över livet. Man var också mycket förtjust i blommor och fåglar. Här finns också vemod och tankar kring döden och livet efter detta.

Bokens sista 30 sidor består av aztekiska dikter, översatta från spanskan.

Ett smakprov:

Röda fågel med böjlig hals!
Ung och livlig
visar du upp din blomgirland.
Oh moder!
Ljuva, härliga kvinna,
dyrbara blomma av rostad majs,
jag lånar dig endast,
du skall överges,
du måste gå,
du skall bli avklädd.

(—)

Den utsökta kakaon
har redan skum,
tobaksblomman har delat sig.
Om mitt hjärta så behagar,
skall mitt liv berusas.
Var och en står här,
på jorden,
ni, herrar, mina furstar,
om mitt hjärta så behagar,
skulle det berusas.

Endast jag oroar mig,
jag säger:
Må inte jag gå
till de avkläddas plats.
Mitt liv är mycket dyrbart.
Endast jag är,
jag är en sångare,
av guld är de blommor jag har,
Jag måste överge det,
jag kan endast betrakta mitt hus,
blommorna förblir i rader.

(Tre strofer ur en lång dikt av Tlaltecatzin de Cuauhchinanco, skriven på 1400-talet)

Blommor, dans och gudar i bibliotekets katalog

Europas äldsta bok

St Cuthbert GospelSt Cuthbert Gospel

British Library har köpt Europas äldsta bevarade bok, ”St Cuthbert Gospel” (Evangelium enligt St Cuthbert), från slutet av 600-talet. Priset: 97 miljoner kronor.
Denna bok är fullständigt unik och har en intressant bakgrundshistoria.

St Cuthbert var ett av de mest populära engelska helgonen. Han levde på 600-talet och var en högt ansedd kristen ledargestalt, känd för sin asketism. Han var biskopsvigd på ön Lindisfarne utanför norra Englands kust. (Lindisfarne är mest känd för att det var där den allra första kända vikingaräden mot engelskt område utfördes år 793). Mot slutet av sitt liv levde han eremitliv på ön Innis Farne.

Många legender och mirakelberättelser kring Cuthbert spreds. Han dog 687 och helgonförklarades 698, då han också fick sin gravplats på Lindisfarne. I samband med begravningen lade man ned den nu bevarade evangelieboken i Cuthberts kista, bredvid hans huvud.

När vikingarna började komma till området och röva och härja, beslutade sig munkarna för att flytta runt mellan olika platser, och att hela tiden ta med sig Cuthberts kista.
År 1104 skulle man till sist ombegrava Cuthbert i katedralen i Durham. Då upptäckte man den här gamla evangelieboken, som var mycket välbevarad och som redan i början av 1100-talet ansågs vara en gammal bok.

St Cuthbert Gospel är Europas äldsta bevarade intakta bok. Att den alls finns kvar kan sägas vara Cuthberts allra största mirakel! Hela inbindningen är i original från 600-talet.

Texten är en avskrift ur Johannes-evangeliet. Boken innehåller ca 90 sidor med handskriven s k uncial-text. Boken är liten till formatet, endast 138 x 92 mm – som en liten pocketbok ungefär.

Boken har varit permanent utlånad till British Library sedan 1979, men nu har biblioteket alltså köpt den. Säljare var den brittiska jesuitorganisationen Society of Jesus. British Library har haft en stor insamlingskampanj för att kunna köpa in boken. Den ägs nu gemensamt av biblioteket, Durhams universitet och katedralen i Durham.

I samband med köpet har hela boken publicerats digitalt i sin helhet för första gången.

SvD 120418: Vikingaräd räddade Europas äldsta bok

British Library: BL acquires the St Cuthbert Gospel

British Library, Medieval and earlier manuscripts blog: St Cuthbert Gospel saved for the Nation

Läs boken online:
British Library: Digitised manuscripts: St Cuthbert Gospel

Turismens födelse

Så här års kanske många börjar fundera över sina semesterplaner. Nuförtiden kan vi resa nästan vart som helst och boka biljetter online via internet. Men det fanns en tid då resandet var äventyrligt och nytt, och då även själva resan till slutmålet var spännande i sig.

Kungliga Biblioteket har börjat bygga upp digitala samlingar på sin webbplats. I avdelningen ”Resor i Sverige” hittar vi rubriken ”Turismens födelse”. Här kan du se digitaliserade versioner av gamla turistbroschyrer och annat kul.

Av intresse här i Jämtland är kanske ”Ångbåtsrouter å sjöarna Kallsjön, Anjan och Jufveln” från 1894. Eller varför inte läsa häftet ”Stockholm – Göteborg : en tur på tre dagar” (1897).

KB:s digitala samlingar: Turismens födelse

Siouxerna anfaller

Månaden när hjorten fäller sina horn

Författaren Dee Brown (1908-2002) är mest känd för sin bok ”Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee”, en skildring av behandlingen av Nordamerikas indianer i slutet av 1800-talet.

Nu har en annan av Browns böcker översatts till svenska, ”Månaden när hjorten fäller sina horn” (Karneval, 2011). Den här boken är 50 år gammal och utgavs i original 1962 men har inte funnits på svenska förrän nu.

Månaden…” handlar om Fetterman-massakern 1866, nära Fort Phil Kearny i delstaten Wyoming.

Fetterman-massakern var en av de första riktigt framgångsrika attackerna som indianerna gjorde mot de amerikanska blårockarna.
Kapten William Fetterman och 80 soldater skulle undsätta några skogshuggare som angripits av indianer. Istället blev de lockade in i en dödlig fälla. 2000 beväpnade siouxer, cheyenner och arapahoer nedgjorde hela Fettermans styrka. Det var första gången som USA:s armé förlorat ett slag utan överlevande. Siouxerna lyckades få tio år till i frihet efter denna attack.

Denna massaker blev ett nationellt trauma för amerikanerna och många ser den som ursprunget till alla Hollywoods vilda västern-filmer.

Man förväntar sig kanske att den här boken ska ha samma perspektiv som Browns ”Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee”, dvs indianperspektivet, men i själva verket är det tvärtom. ”Månaden…” är skildrad helt från de vitas synvinkel och indianerna är bara bifigurer. Den mer sammansatta bilden av skeendet skulle komma senare. Omslagets porträttbild av indianen Jumping Thunder är därför något missvisande.

Det finns alldeles för få böcker på svenska om västernperioden. Trevligt att det nu börjar komma ut flera översatta böcker i detta ämne.

Tidigare i bloggen har jag även rekommenderat Custers sista strid av Tommy Eriksson. Den tar också upp Fetterman-massakern, men mera översiktligt.

Månaden när hjorten fäller sina horn i bibliotekets katalog

Musiken på Titanic

Det är mycket Titanic nu i dagarna, när det har gått 100 år sedan katastrofen inträffade.
En fråga som regelbundet dyker upp är vilken melodi eller sång som var den sista som spelades ombord på Titanic innan fartyget sjönk. Vittnesuppgifterna skiljer sig åt, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på kaoset den natten. Ett vanligt påstående är att Titanics orkester skulle ha spelat psalmen ”Närmare Gud till dig”. I ett flertal filmer har man också tagit fasta på detta. Men ”Närmare Gud till dig” finns i flera tonsättningar.
Vi kommer aldrig att få veta exakt. Orkestern kan ha delat upp sig i grupper och spelat olika melodier.

Ett väldigt trovärdigt vittne, radiotelegrafisten Harold Bride, som sköljdes överbord innan Titanic sjönk och som var en av de sista att räddas upp i en livbåt, hävdar att orkestern spelade ”Autumn”. Den melodi som han då menade bör ha varit ”Songe d’Automne” av Archibald Joyce (1873-1963), ibland kallad ”Englands valskung”.

”Songe d’Automne” är en vals från 1908 som var mycket populär i Europa under denna tid. I England gick den under namnet ”Autumn”. Man vet att melodin spelades flera gånger under Titanics olycksaliga jungfruresa. Valsen är vacker och lite sorgsen. Det är inte alls omöjligt att detta kan ha varit den sista melodin som spelades ombord. I den paniksituation som rådde kan orkestern ha valt att spela ett populärt stycke som folk kände igen och tyckte om.

Vi spelar ”Songe d’Automne” och tänker på alla de ca 1500 människor som miste sina liv natten mellan den 14 och 15 april 1912, i det kalla vattnet 0.6 km utanför Newfoundlands kust.

Stort silverfynd på Gotland

På Gotland har man nyligen gjort ett stort silverfynd. Det är flera tusen silvermynt i ett kärl som någon har grävt ned för ca 1000 år sedan. Antagligen stod då ett hus på fyndplatsen.

Mynten låg i ett kopparkärl som arkeologerna fick omsluta med gips för att kunna lyfta upp.
Det ovanliga med myntfyndet är att alla mynten tycks komma från Västeuropa. Andra liknande fynd på Gotland har innehållit arabiska mynt.

Nu vidtar ett stort restaureringsarbete. Gotlands museum hoppas kunna visa upp en del av de nyfunna mynten i samband med att man öppnar en ny utställning i juni.

DN 120410: Nytt stort silverfynd på Gotland

Hollywood – guldåldern

Hollywood - guldåldern

Hollywoods stjärnglans har väl falnat en del idag, men det fanns en tid då det i våra städer uppfördes påkostade biograftempel och då biobesöket var ett extraordinärt nöje. Decennierna kring ljudfilmens födelse 1927 kallas ibland för filmens guldålder.

Om denna tidsperiod handlar Lasse Bergströms bok ”Hollywood – guldåldern” (Norstedts, 2010). Författaren är välkänd filmkritiker och förläggare.

Boken är en trivsam och personlig berättelse om hollywoodsk filmhistoria. Den är inte rent kronologiskt uppställd, utan mer tematiskt. Fokus ligger på enskilda filmskapare och deras verk. Stumfilmspionjärer som D W Griffith och Erich von Stroheim får egna kapitel, och ett långt avsnitt handlar om den klassiska stumfilmsfarsen. Läs om Chaplin, Buster Keaton, Harold Lloyd och även andra som inte är lika ihågkomna idag. Det är hela tiden filmkonsten och filmerna som står i centrum. Kapitlet om Roscoe ”Fatty” Arbuckle innehåller således inte ett ord om den skandal som avslutade hans karriär 1921.

Andra halvan av boken handlar om tiden efter ljudfilmens genombrott. Här finns kapitel om Walt Disney, Fred Astaire, Helan & Halvan, och en långt avslutande block med klassiska regissörer som John Ford, Frank Capra, Howard Hawks, Ernst Lubitsch och många andra.

Bergström skriver mycket personligt och medryckande, och är mycket kunnig i sitt ämne.  Som läsare blir man verkligen nyfiken på många av dessa gamla filmer.

Boken är tjock (461 sidor) och mycket rikt illustrerad. Den har ett något ovanligt tvärformat, som dock passar bra till de stillbilder ur alla filmer som återges i den.

Kul läsning! Min enda invändning är att innehållsförteckningen borde ha placerats längst fram i boken och inte längst bak.

Hollywood – guldåldern i bibliotekets katalog

Påsk-extra

Påsken, den äldsta och största kristna högtiden, är här.
Men hur mycket har vi egentligen koll på när det gäller påsken? Den grundläggande idén bakom påsken försvinner lätt bland kommers, extrapriser, påskägg och chokladharar.
Kan du skilja på fastlagen, fastan och påsken? Varför är påsken en rörlig helg i kalendern? Och varför äter vi ägg till påsk?

Nordiska museet har en utmärkt sida där man berättar det viktigaste kring påsken.
Nordiska museet: Långfredag, påskafton, påskdagen

Mer att läsa kring påsken:
Svenska kyrkan: Påsk
Kalmar läns museum: Påskkärringarna i folktron

Bloggen vill passa på att önska alla läsare en riktigt Glad påsk!

Nationalmuseum i Google Art Project

Kärlekslektionen av Watteau

Nationalmuseum i Stockholm är nu ett av många konstmuseer och gallerier som deltar i Google Art Project. Detta stora projekt går ut på att digitalisera beståndet i världens konstmuseer i högupplöst utförande. Resultatet ska bli ett digitalt världsmuseum.
För vissa av museerna kan man i Google Art Project dessutom göra en ”virtuell rundtur” i de olika museisalarna. Detta görs med samma 3D-teknik som används för Googles ”Street View”.

För Nationalmuseum har 72 konstverk valts ut, och de representerar alltså museet i Google Art Project. Bilderna blev tillgängliga i tjänsten den 3 april.

Google Art Project – Nationalmuseum

Här finns givetvis några av museets internationellt mest kända verk, som ”Batavernas troheted till Claudius Civilis” av Rembrandt, ”Venus triumf” av Boucher och ”Kärlekslektionen” av Watteau. Men du hittar också kända svenska verk av Roslin, Sergel, Zorn och Carl Larsson. Samt många andra. En del av bilderna kan du zooma in i på ett väldigt ingående sätt.

Nationalmuseum är inte det enda svenskla museum som deltar i Google Art Project. Även världskulturmuseerna (Östasiatiska, Etnografiska, Medelhavsmuseet och Världskulturmuseet) finns med, liksom Livrustkammaren, Hallwylska och Skokloster.
Varför inte kolla in Skoklosters världsberömda Arcimboldo-verk ”Vertumnus”?

Och de utländska museerna i projektet är ännu fler. Från början när Google startade sitt projekt 2011 deltog 17 museer. Nu är 151 museer med.

Google Art Project – Collections

Läs mera:
SvD: Google digitaliserar fler konstsamlingar
DN: Museer i samarbete med nätjättar

%d bloggare gillar detta: