Författararkiv: Thomas

USA:s alla presidenter

USA:s alla presidenter, av Karin Henriksson

Ibland tror man att en viss bok borde finnas, trots att den inte gör det.
Hittills har det inte funnits någon bok på svenska som berättar om USA:s samtliga presidenter i kronologisk ordning. Det finns många sådana böcker på engelska, men märkligt nog har det tidigare inte funnits någon på svenska. Däremot har givetvis vissa kända presidenter (t.ex. Lincoln och Kennedy) beskrivits i flera biografier.

Karin Henriksson, välkänd USA-kännare och författare till ett flertal böcker i ämnet, har nu skrivit ”USA:s alla presidenter : från Washington till Trump” (Lind & Co, 2019).

Den här boken är välbehövlig, lättläst, innehållsrik och mycket användbar.
Nuvarande president Donald Trump är nr 45 i ordningen. Det är dock endast 44 personer som har innehaft presidentämbetet (men Grover Cleveland innehade det två gånger, och var därför president nr 22 och nr 24).

Varje president och ämbetsperiod beskrivs på ca 6-7 sidor. Vissa ”doldisar” får kortare utrymme, medan en och annan beskrivs i en längre text.
Det är intressant och trevlig läsning, med en hel del kuriosa dessutom.
Särskilda kapitel beskriver också Vita huset, presidentens makt, det nuvarande tvåpartisystemet, presidentvalen m.m. Alla dessa avsnitt är dock ganska korta. Fördjupningen om exempelvis Vita huset får vi därför inhämta någon annanstans.

Amerikaner tycks ibland påtagligt fixerade vid sina presidenter. De dyker upp som dramatiska karaktärer i romaner, filmer och tv-serier. De rankas i olika listor och förekommer som ämnen i frågesporter.
Många av presidenterna i den här boken är kanske inte så kända för en svensk allmänhet, men det finns saker att berätta om dem alla – samt en och annan anekdot. En av de mest kända är kanske att ”teddybjörnen” uppkallats efter Theodore Roosevelt (även om han avskydde smeknamnet ”Teddy”)

Jag saknar ett längre kapitel om vicepresidenterna, annars finns det mesta i boken, som avslutas med några sidor om USA:s författning.
”USA:s alla presidenter” går bra att sträckläsa, eller att läsa delar ur, eller att ha som handbok.
Extra plus för att förlaget på ett kreativt sätt lyckats klämma in porträttbilder av alla 44 presidenterna på omslagets fram- och baksida!

USA:s alla presidenter i bibliotekets katalog

Katedralen som sprängdes

Den 5 december 1931 sprängdes Kristus Frälsarens katedral i Moskva. Det var stadens största kyrka, men den stod i vägen för det gigantiska ”Sovjeternas palats” som Stalin ville bygga.
Katedralen hade uppförts på 1800-talet till minne av den ryska segern över Napoleon. I kyrkan hade urpremiären för Tjajkovskijs berömda ouvertyr ”1812” hållits 1882.

Händelsen är utgångspunkten för Torsten Kälvemarks bok ”Den sprängda katedralen : den ryska kyrkans martyrium 1918-1938” (Artos, 2018). Författaren var kyrkohistoriker och har även bl.a. skrivit böcker om den estniske tonsättaren Arvo Pärt. Den här boken kom att bli hans sista.

Efter oktoberrevolutionen skulle religionen och den ryska ortodoxa kyrkan krossas. ”Från 1918 och några decennier framåt pågick den värsta förföljelse som kristendomen upplevt sedan det romerska imperiets dagar”, skriver Kälvemark.

Tiotusentals präster mördades, biskopar avrättades eller dog i fångläger. Äldre kvinnor som hela sitt liv varit aktiva i kyrkan anklagades för påhittade brott och avrättades med nackskott. Ibland anklagades de för att vara medlemmar i en ”monarkistisk grupp” eller att ägna sig åt ”antisovjetisk agitation” eller ”kontrarevolutionär verksamhet”. Kyrkornas dyrbarheter konfiskerades. Kloster och kyrkor stängdes.

När de gamla sovjetryska arkiven nu blivit tillgängliga för forskning kan sådana här böcker skrivas.
Läs om strafflägret på Solovki i Vita havet, eller om skjutfältet Butovo, ibland kallat ”Rysslands Golgata”. Enbart under perioden 1937-38 avrättades över 20.000 människor där.

Kälvemark lyfter i den här boken fram många enskilda människoöden. I stället för att bara vara siffror i en summerad lista över offer, träder de fram som individer. Det är bitvis stark läsning.

Åter till Kristus Frälsarens katedral. Det var en kamp mot historien. Kyrkan sprängdes för att den manuella rivningen hade tagit för lång tid. Innan dess hade katedralen plundrats på värdesaker. Enbart från de förgyllda kupolerna tog man bort 422 kg bladguld. De 14 kyrkklockorna smältes ned. Alla som öppet protesterade mot förstörelsen sändes till arbetsläger eller avrättades.

Något Sovjeternas palats blev det dock aldrig på platsen. Under Chrusjtjovs tid omvandlades byggnadens grund till en jättelik offentlig simbassäng. 1990, efter kommunismens fall, fick den ryska ortodoxa kyrkan tillstånd att rekonstruera katedralen, som sedan återuppbyggdes. Den invigdes på nytt år 2000.

Boken avslutas med ett kapitel om hur mycket man i Sverige visste om vad som pågick i Sovjetunionen, samt ett intressant kapitel om hur vi idag ser på offren och minnena från 1900-talets många katastrofala förföljelser, inte bara i Ryssland utan även på andra håll.

På biblioteket kan du få syn på en bok som du inte visste att du ville läsa. ”Den sprängda katedralen” är ett sådant exempel. Välskriven, tankeväckande och intressant. Boken är ett bra exempel på hur modern arkivforskning hjälper oss att få ökad kunskap om 1900-talets historia. Rekommenderas.

Den sprängda katedralen i bibliotekets katalog

Demokratins historia och framtid

Emot allmänna val

I år är det valår och ämnet demokrati uppmärksammas mer än vanligt. Projekt dras igång, vars syfte är att öka valdeltagandet. Vi påminns om att demokratin inte är självklar och att vi ska sätta värde på vår möjlighet att få rösta i allmänna val vart fjärde år. Demokrati och allmänna val är nästan helt synonyma begrepp.

Samtidigt befinner sig den representativa demokratin i kris. De politiska partierna tappar medlemmar, och allt färre medborgare vill ställa upp som valbara kandidater. Dessutom minskar hela tiden medborgarnas förtroende för partierna, för de folkvalda parlamenten och för Europeiska Unionen. Vad kan vi göra åt detta?

Den här frågeställningen tar David van Reybrouck upp i ”Emot allmänna val : ett anspråkslöst förslag för att rädda demokratin” (Natur & Kultur, 2018).

Reybrouck är belgisk kulturhistoriker och arkeolog. På svenska av honom finns sedan tidigare den utmärkta boken om Kongos historia, som jag tidigare rekommenderat i bloggen.

I ”Emot allmänna val” börjar Reybrouck att ställa diagnos på dagens västerländska demokrati. Alla älskar demokratin, men samtidigt misstros den.

Författaren driver tesen att det är den elektoral-representativa demokratin som är problemet. Hela vår nuvarande konstruktion med politiska kandidater som medborgare röstar på i allmänna val är endast ca 250 år gammal och tillkom i en helt annan tid, påpekar Reybrouck.
”Om unionens fäder i USA och den franska revolutionens hjältar hade känt till vilken kontext deras metod skulle fungera i 250 år senare så skulle de förmodligen ha utformat en annan modell” skriver han, och jämför med andra uppfinningar från 1700-talet – skulle vi fortfarande använda luftballonger för flyg idag trots att både teknik och samhälle utvecklats kraftigt sedan dess? Idag för medborgarna sin egen talan på flera olika sätt, inte minst via sociala medier.

Sedan övergår Reybrouck till att lyfta fram lottningen, en metod som använts tidigare vid olika tidpunkter i historien.
Han beskriver hur man använde lottning i antikens Aten, i italienska städer som Venedig och Florens under renässansen, och hur detta spreds till t.ex. Spanien. Ofta kombinerades lottning med olika sorters val, något som skapade en överraskande god balans och stabilitet. 1700-talsfilosofer som Montesquieu och Rousseau hyllade lottningssystemet. Valet ansågs däremot vara en aristokratisk metod. Ändå blev det just denna metod som från 1700-talets slut kom att helt bli synonym med ordet demokrati. I samma veva försvann lottningen helt som demokratisk procedur. Reybrouck förklarar sedan hur detta gick till.

Reybrouck övergår sedan till att beskriva olika experiment med nya former av demokratiska beslutsvägar som testats i bl.a. USA, Kanada, Island, Irland och Nederländerna. Här får vi intressanta upplysningar om försök med medborgarparlament och hur dessa har fungerat tillsammans med etablerade partier och massmedia.

Sedan presenteras en idémodell över hur man skulle kunna bygga ett system av lottade lagstiftande församlingar.
Historiskt är lottningen ett mera demokratiskt instrument än val, hävdar Reybrouck. Han argumenterar också för införandet av nya system som rådslag, medborgarpaneler och crowdsourcing.

Det hela är mycket intressant och läsaren av ”Emot allmänna val” ges nya perspektiv som stimulerar kreativa tankar. Boken utkom i Belgien redan 2013 och blev då mycket omdebatterad. Sedan har Reybroucks bok utgivits i flera länder och en ny utgåva utkom 2016, med ett nyskrivet efterord av författaren. Där skriver han att i bokens första utgåva varnade han för en lång period av stor instabilitet om vi inte anpassar vår demokrati efter vår egen tid. I efterordet skriver han ”Jag visste verkligen inte att det skulle gå så snabbt”.

”Emot allmänna val” är en mycket intressant samtidsanalyserande bok att läsa och sedan diskutera med andra. Den skulle kunna användas i en bokcirkel för facklitteratur. Boken utmanar etablerade föreställningar och ger läsaren nya intressanta perspektiv och saker att fundera över.
Boken är ganska lättläst, även om vissa ord i texten är något akademiska. Författaren ger dock en förklaring till alla de uttryck som används i texten.

Emot allmänna val i bibliotekets katalog

Frågor och svar om Förintelsen

Frågor jag fått om Förintelsen

Minnesböcker från Förintelsen har varit en vanlig litteraturgenre, men överlevarna blir färre och färre med åren. Därför utges det idag inte lika många nya sådana böcker.

Hédi Fried, snart 94, är en av de överlevande som idag finns kvar och kan berätta sanningen om hur det verkligen var. Hon har i över 30 år rest runt i svenska skolor för att tala om Förintelsen och om sina egna livserfarenheter. Fried är också känd för sina självbiografiska böcker ”Skärvor av ett liv” (1992) och ”Livet tillbaka” (1995), som berört en stor läsekrets. Dessutom är hon sedan länge djupt engagerad i arbetet för demokratiska värderingar.

Hédi Fried växte upp i en judisk familj i Sighet i Rumänien, och överlevde fasorna i Auschwitz och Bergen-Belsen. Efter befrielsen kom hon till Sverige med hjälp av Röda korset.
I boken ”Frågor jag fått om Förintelsen” (Natur & Kultur, 2017) har hon samlat ett antal frågor hon under årens lopp fått från skolelever i samband med sina föreläsningar på skolor.

Ofta kan barn och unga ställa raka och tydliga frågor. Fried berättar att hon alltid påpekat för eleverna att det inte finns några dumma frågor, men att alla frågor heller inte kan ha ett enhetligt svar.

Hédi Fried skriver i sitt förord att syftet med boken är att lära oss att undvika historiska misstag.
”Frågor jag fått om Förintelsen” är en liten men mycket viktig bok. Det är en av de mest lättillgängliga böcker jag läst om Förintelsen och passar utmärkt att använda i skolor.
Exempel på frågor som Fried besvarar i boken är ”Var man hungrig hela tiden?” ”Varför gjorde ni inte motstånd?”, ”Hur var det att vara kvinna i lägren?” och ”Har du träffat en förövare?”

Boken är djupt tankeväckande. Formen med frågor och svar är mycket effektiv, och genialisk i sin enkelhet.
En viktig bok som många borde läsa, ung som gammal.

”Frågor jag fått om Förintelsen” nominerades till Augustpriset i fackboksklassen 2017.

Frågor jag fått om Förintelsen i bibliotekets katalog

Epos som e-böcker

Kalevala

I världslitteraturen finns flera välkända nationalepos. Det är episka hjältedikter som ansetts visa en nations eller ett folks egenart. Två av de mest kända nationaleposen, Kalevala och Beowulf, finns nu fritt tillgängliga som e-böcker hos Litteraturbanken, i svensk översättning.
Båda dessa verk finns givetvis även att låna som vanliga böcker på ditt bibliotek.

Kalevala är Finlands nationalepos. Det är sammansatt av olika finska folkdikter men bearbetad och med nyskrivna tillägg av språkforskaren Elias Lönnrot (1802-1884), som samlade in dikterna. Kalevala utkom i sin första version 1835 och den slutliga versionen kom 1849. Verket har haft en stor betydelse för senare finska författare, konstnärer och kompositörer, exempelvis Jean Sibelius.
Det är berättelsen om maktkampen mellan det mörka Pohjola och det ljusa Kalevala. Litteraturforskare har ägnat en hel del tid åt att utreda vad i Kalevala som kan räknas som folkdiktning och vad som är senare tillkommet material.
Det är Björn Collinders översättning som nu finns som fritt tillgänglig e-bok.

Kalevala (e-bok hos Litteraturbanken)

Beowulf

Beowulf är ett stort anglosaxiskt epos, som troligen tillkommit under perioden 700-1000.
Detta är det enda större anglosaxiska epos som överlevt till våra dagar, varför det har fått status som Englands nationalepos. Handlingen i Beowulf utspelar sig dock i Danmark och södra Sverige, vilket gör berättelsen extra intressant för nordiska läsare.
Kämpen Beowulf dödar i sin ungdom det ondskefulla och människoätande trollet Grendel. Sin sista strid utkämpar han mot en eldsprutande drake.
I den här mäktiga berättelsen finns också infogade episoder om ”geatas” (troligtvis götar) och svear. Detta har intresserat generationer av svenska historiker och litteraturvetare.
1900-talsförfattare som J.R.R. Tolkien hittade också inspiration i Beowulf.
Det är Björn Collinders översättning som nu finns som fritt tillgänglig e-bok.

Beowulf (e-bok hos Litteraturbanken)

 

Fornnordiska e-böcker

Den poetiska Eddan

Fornnordisk diktning är en del av vårt gemensamma kulturarv.

De två mest kända titlarna i denna genre är troligen Snorres Edda och Den poetiska Eddan.

Båda dessa klassiska verk finns nu att läsa som fritt tillgängliga e-böcker hos Litteraturbanken, och dessutom i de senast utgivna översättningarna!

Den poetiska Eddan är en samling nordiska kväden och verser med gudomligt och mytologiskt innehåll. Texterna tillkom troligen i västra Norge och på Island under perioden 800-1000. Den äldsta bevarande nedtecknade versionen är från 1200-talet.

Här finns t.ex. berättelsen om Sigurd Fafnesbane, som ingår i Völsungasagan.
Det var hjälten Sigurd som lyckades dräpa draken Fafner och erövra en stor skatt. Här fanns också en magisk ring, som gjorde sin ägare rik. Ringen var dock försedd med en förbannelse.

I den poetiska Eddan finns också Völuspá, en dikt om världens skapelse, förfall och undergång, och Hávamál, ett långt tänkespråk med levnadsregler.

Den poetiska Eddan (e-bok hos Litteraturbanken)

Den poetiska Eddan ska inte förväxlas med Snorres Edda, som är ett helt annat verk.

Islands mest kände författare Snorre Sturlason (ca 1178-1241) var hövding och skald. Under tidigt 1200-tal var han en av Islands mäktigaste män.

Snorres Edda skrevs på 1220-talet och kallas också ibland Den prosaiska Eddan eller Den yngre Eddan.
Det är en handledning i skaldekonst och en lärobok i nordisk mytologi.

Snorres Edda (e-bok hos Litteraturbanken)

Dessa verk finns givetvis att låna på biblioteket i form av helt vanliga böcker, i flera olika översättningar. Men nu finns de alltså helt fritt tillgängliga i form av e-böcker.
Den poetiska Eddan presenteras i Björn Collinders översättning, och Snorres Edda i översättning av Karl G. Johansson och Mats Malm.
Ett utmärkt initiativ!

Från svenska hem

Ur Anders Forsberg: Från svenska hem

För 100 år sedan var skämttidningar som Strix och Puck mycket populära. Strix grundades av Albert Engström 1897. Den utgavs fram t.o.m. 1924, då den slogs samman med Söndagsnisse till Söndagsnisse-Strix. Denna titel utgavs sedan ända fram t.o.m. 1954.

En av många medverkande tecknare i Strix var Anders Forsberg (1871-1914). Han föddes i Karlstad men kom tidigt till Stockholm för att studera konst. Han blev överlärare i frihandsteckning vid Tekniska skolan, och medverkade samtidigt regelbundet i Strix. Forsbergs satiriska teckningar kännetecknades av sin stora detaljrikedom.

1902 utgavs en stor del av hans teckningar i samlingsvolymen Från svenska hem, till vilken Albert Engström skrev förordet. Boken bestod av satirer över den samtida borgerligheten och blev en stor succé. Titeln Från svenska hem var en sorts skruvad version av Carl Larssons populära Ett hem, som utgivits 1899.
Ett genomgående drag i Forsbergs teckningar var pessimismen över de sociala missförhållandena.
En majdag 1914 blev Forsbergs pessimism så pass stark att han valde att ta sitt liv i Lill-Jansskogen på Djurgården. Han blev 42 år.

Ur Anders Forsberg: Från svenska hem

Från svenska hem är en klassiker inom svensk satir.
Nu finns hela boken digitaliserad och fritt tillgänglig hos Litteraturbanken!
Läs gärna den här boken, som än idag ger många glada skratt. Forsbergs framstående teckningskonst ger oss också en god bild av hur det kunde se ut i olika hemmiljöer i början av 1900-talet.

Läs Från svenska hem som e-bok hos Litteraturbanken

Italienskt musikarkiv online

Canzone italiana

Dagens digitala strömningstjänster ger möjligheter till nya spännande dokumentationer på internet.

Ett färskt exempel är Canzone Italiana, ett digitalt musikarkiv med italiensk musik från hela 1900-talet. Projektet har fått stöd av Italiens kulturdepartement och har släppts i samarbete med den digitala musikströmningstjänsten Spotify.

På adressen www.canzoneitaliana.it hittar du 200.000 låtar från hela seklet. De är sorterade i olika grupper och kategorier. Napolitansk sång, folkmusik från Italiens olika provinser, filmmusik, poplåtar, barnvisor, arior och romanser, tv-teman och mycket mera.
Du kan välja att söka kronologiskt, geografiskt eller tematiskt. Webbplatsen finns tillgänglig på åtta olika språk.
En del äldre musik som inte finns på Spotify har digitaliserats och finns att lyssna på direkt på webbplatsen. De flesta musiklänkar leder dock in i Spotifys stora musikarkiv. Här finns färdiga spellistor och länkar till album. Till spellistorna finns upplysande korta artiklar.

Det här är ju ett roligt sätt att levandegöra ett stort kulturarv. Vill du lyssna till italienska klassiker som ”O sole mio”, ”Volare (Nel blu dipinto di blu)” eller kanske ”Tintarella di luna” så hittar du dem här, tillsammans med mycket annat. Tusentals nya låtar ska dessutom läggas till varje månad, meddelas det.
Ännu ett rikt kulturarv som nu finns tillgängligt direkt i t.ex. mobilen.

Horatius för 2010-talet

Plocka din dag

Den romerske diktaren Quintus Horatius Flaccus (65-8 f.Kr.) har ofta ansetts vara det antika Roms främste lyriker. Tack vare det ekonomiska stöd han fick av den inflytelserika Maecenas (vars namn givit upphov till ordet mecenat) kunde han ägna sig åt författarskapet på heltid.
Horatius var vän med kejsar Augustus och skrev även satirer och brev, men det är särskilt hans lyriska produktion som eftervärlden fascinerats mest av och som ständigt utgivits i nya översättningar.
Från Horatius kommer många kända citat, det mest kända är ”Carpe diem” (”Fånga dagen”). Andra kända citat är exempelvis ”den gyllene medelvägen” och ”om man har börjat har man fått hälften gjort”.

Den senaste Horatius-utgåvan på svenska är ”Plocka din dag” (W&W, 2017). Här finns oden i urval och översättning av Gunnar Harding och Tore Janson. De båda översättarna är välkända för en litterär publik. Harding är poet och har under ca 50 år utgivit ett tjugotal diktsamlingar. Han har också översatt många utländska poeter och dessutom medverkat i den senaste Bibelöversättningen.
Janson är professor emeritus i latin och har skrivit ett flertal böcker om romarriket och om latinet.

Plocka din dag” är en liten men innehållsrik bok. Den inleds med ett välskrivet förord, som genast gör läsaren nyfiken. Därefter följer ett fint urval av Horatius lyriska dikter. Språket är verkligen bra och flera av dikterna känns påfallande fräscha, trots att de är skrivna för mer än 2000 år sedan. Här finns humoristiska infall, kloka ord och språklig briljans.

Ett genomgående tema hos Horatius är livets kortvarighet och att det är viktigt att ta vara på de dagar vi får. Hur man bör förhålla sig till döden är ett annat återkommande motiv. Han påpekar dessutom ofta hur viktigt det är att dricka vin.

Den här boken är ett utmärkt exempel på hur viktigt det är att klassisk litteratur hålls levande. Nya översättningar av gamla verk gör att antikens tankar och visdomsord känns moderna.

”Var förnuftig och klok, sila ditt vin, hoppas ej mer på det
som en framtid kan ge. Timmarna går. Medan vi talas vid
har vår tid redan flytt. Plocka din dag, tro ej på ännu en.”
1.11

Översättarna motiverar sitt val av ord med att latinets verb carpere har grundbetydelsen ”plocka” tillsammans med blommor och frukt.

”Plocka din dag” är en riktigt trevlig bok, väl värd en stunds eftertanke. Och kanske ett glas vin samtidigt!

”Plocka din dag” i bibliotekets katalog

Vem blir ihågkommen om 1000 år?

Grodan Kermits stjärna på Hollywood Walk of fame

Något som kännetecknar vår tid är att vi har påfallande många personer som är kända. Delvis beror detta på att världen på sätt och vis blivit mindre – nyheter från jordens alla länder kan snabbt förmedlas via internet och sociala medier. Det finns också betydligt fler sätt att bli berömd på idag än tidigare.
Berömmelsen kan dock vara flyktig. En hel del av dessa berömda och kända personer kommer inte att ihågkommas särskilt länge efter att de gått ur tiden, medan andra kan förbli berömda i tid och evighet. Vem från vår tid som blir berömd eller ej kan dock vara svårt att bedöma för oss.

Ett känt exempel på berömmelse är den egyptiske farao Tutanchamon. Han var en ganska obetydlig farao i den långa raden av regenter. Ingen av hans samtida hade kunnat gissa att just han skulle komma att bli den mest berömde faraonen av alla, tusentals år senare.  Tutanchamons hela berömmelse beror på att hans grav tack vare en lycklig slump visade sig bli den enda faraograven som gravplundrare inte hade skövlat.

På bilden här intill ser vi grodan Kermits stjärna på Hollywood Walk of fame. Hur många kommer att veta vem grodan Kermit var om ens 50 år?

BBC Future publicerade nyligen en intressant artikel om just detta ämne. Vem eller vilka från vår tid kommer fortfarande att även om 1000 år vara berömda? Här kan vi läsa om vilka yrkesområden vi bör undvika (t.ex. sport och musik), och vilka som kan vara ett bättre val. Vi får också tips på gärningar som kan ge oss berömmelse (t.ex. att stifta en religion, eller att vara en riktigt ond skurk).

BBC Future: How to be remembered in 1000 years

Poesi av Emily Dickinson

Poeter tänder bara lampor

Vissa personer som under sin livstid är mycket kända och berömda, glöms bort kort tid efter att de avlidit. Andra personer är nästan helt okända under sin livstid, för att senare få en postum berömmelse. Ett exempel på en historisk person i den senare kategorin är den amerikanska författaren Emily Dickinson.

Emily Dickinson (1830-1886) bodde under hela sitt liv i den lilla orten Amherst i Massachusetts. Hon fick en puritansk-religiös uppfostran, läste vid en lokal flickskola och kom tidigt i kontakt med litteratur. Dickinson led tidvis av ohälsa, och drabbades av flera depressioner sedan flera personer i hennes omgivning avlidit. I vuxen ålder levde hon sedan ett tillbakadraget eremitliknande liv, samtidigt som hon tog hand om sin sjuka mor i hemmet. Hennes samtida såg henne som en excentrisk person, ofta klädd i vitt, som sällan gick ut. Mot slutet av sitt liv lämnade Dickinson knappt sitt sovrum.

Efter hennes död fann systern Lavinia mängder av dikter som Emily hade skrivit. Under hennes livstid fick hon endast ett litet fåtal dikter publicerade, och då anonymt.

Emily Dickinson

Det enda kända vuxenporträttet av Emily Dickinson, en daguerrotyp från ca 1847.

Totalt omfattar Emily Dickinsons samlade verk nästan 1800 dikter. Den första volymen med hennes dikter publicerades 1890, fyra år efter hennes död.

Idag ses Emily Dickinson som en av 1800-talets viktigaste amerikanska diktare, som med sin fria vers och raffinerade nya grepp inspirerat många 1900-talsförfattare.
Vanliga teman i hennes poesi är naturens och livets kretslopp med död och pånyttfödelse, det ensamma jagets roll och tankar kring det himmelska.
En typisk Emily Dickinson-dikt kan bestå av två strofer med fyra rader i varje. Hon använder också ibland typografi, grammatik och metaforer på ett spännande sätt, vilket gör att hennes poesi känns påfallande modern.

Endast en begränsad del av Emily Dickinsons poesi finns översatt till svenska. Den senaste boken med Dickinson-dikter på svenska som kommit ut är ”Poeter tänder bara lampor” (Bokverket lyrik, 2017). Boken innehåller 32 dikter som översatts av Ann-Marie Vinde. Hon har tidigare översatt Dickinson, t.ex. i boken ” Min flod flyter mot dig” (2010).

”Poeter tänder bara lampor” (vars titel givetvis är ett Dickinson-citat) är på flera sätt en intressant poesisamling. Dikterna presenteras på både engelska och svenska. Boken har ett kort inledande förord om författaren, och i slutet av boken finns ett mycket läsvärt kapitel om hur översättningen har gått till, och vilka svårigheter man stöter på. Allra sist finns dessutom tips på mer läsning om och av Emily Dickinson.

Detta är en mycket innehållsrik och trivsam bok, som jag tror kan tilltala även den som vanligtvis inte brukar läsa poesi.

Vinde berättar i förordet att i och med denna bok har ca 470 av Emily Dickinsons dikter översatts till svenska. Även om det är ett stort antal, är det ändå bara ungefär en fjärdedel av hennes verk.
Hoppas att det utges mera av henne på svenska.

Poeter tänder bara lampor i bibliotekets katalog

Böcker av Emily Dickinson på Östersunds bibliotek

Bloggens topp 10 under 2017

"Kvinna med bok i trädgården" - målnming av Frantisek Dvorak

Det är roligt att notera att antalet besök i bloggen har ökat, särskilt under hösten.
Här är de 10 mest lästa blogginläggen under 2017:

1. Penningvärdet förr och nu
2. Marcus Aurelius självbetraktelser
3. Sparta
4. Slaget vid Culloden
5. Gustav Vasas brev
6. Michelangelo och Sixtinska kapellet
7. Gustav Vasas krönika av Peder Svart
8. Kleopatra
9. Then Swänska Argus
10. Anna Maria Lenngren

Illustration: ”Kvinna med bok i trädgården” av František Dvořák (1862-1927)

 

Julmusik med spännande ursprung

Så här års anordnas många julkonserter. En populär Christmas carol som ofta framförs i körversion är ”Ding Dong Merrily on High” – den med refrängen ”Gloria! Hosanna in Excelsis!”.

Melodin till sången är mycket gammal. Första gången melodin dyker upp i tryckt form är under titeln ”Branle de l’Official”, i Thoinot Arbeaus ”Orchésographie” (1588), en bok som beskriver olika franska sociala danser från denna tid.

Den kända jultexten är skriven av den brittiske kompositören George Ratcliffe Woodward och publicerades första gången 1924. Så man kan säga att melodin är äldre än väntat, medan texten däremot är yngre än väntat.

I videoklippet kan du se hur dansare framför 1500-talsversionen av melodin, som då alltså var helt sekulär och inte alls hade något med julen att göra.

Illustration ur "Orchésographie" (1588)

Illustration ur ”Orchésographie” (1588)

Ding Dong Merrily on High – text

Musiktryck och inspelningar

Orchésographie” (1588) i digital onlineversion

Räven och tomten

Räven och tomten - bilderbok av Astrid Lindgren och Eva Eriksson

Det har, lite otippat, utgivits en ny bok av Astrid Lindgren: ”Räven och tomten” , en bilderbok med fina illustrationer av Eva Eriksson (Rabén & Sjögren, 2017).
Astrid Lindgrens text skrevs på 1960-talet, och var hennes egen tolkning av en dikt med samma namn, skriven av Karl-Erik Forsslund. Lindgrens textversion har inte tidigare varit publicerad i Sverige. Däremot har en kortare del av Forsslunds dikt tidigare utgivits som bilderbok med illustrationer av Harald Wiberg.

Vem var då författaren som skrev den ursprungliga dikten?
Karl-Erik Forsslund (1872-1941) föddes i Västmanland, men förknippas med Ludvika i Dalarna, där han bodde i större delen av sitt liv. Han debuterade 1896 med ”Skog”, en samling naturskisser. Samhällets modernisering och städernas tillväxt gjorde att många vid den här tiden strävade efter att lyfta fram den gamla allmogekulturen. Forsslund menade att denna kunde bevaras även i den nya moderna tiden. I Forsslunds ”Storgården : en bok om ett hem” (1900) beskrev han naturmiljöerna kring sin gård i Ludvika, och boken gjorde honom känd för en bred allmänhet. Den trycktes i flera upplagor.
Forsslund var också regelbunden medarbetare i skämttidningen Söndags-Nisse.

Karl-Erik Forsslund

Karl-Erik Forsslund (1872-1941)

Forsslund var en produktiv författare och folkbildare. En stor del av hans skönlitterära verk består av natur- och landskapsskildringar, både som prosa och lyrik. Dessutom var han en en viktig pionjär inom hembygds- och naturskyddsrörelsen, och en flitig samhällsdebattör. Forsslund var också en av grundarna av Brunnsviks folkhögskola.
Forsslunds ofullbordade storverk är ”Med Dalälven från källorna till havet” (1918-1939) som först publicerades som 27 häften innan de sammanslogs till böcker.

Men kanske är det juldikten ”Räven och tomten” som nu kommer att göra Karl-Erik Forsslund känd på nytt för dagens läsare.
Denna dikt publicerades för första gången i ”Djur : skisser och historier från Storgården” (Wahlström & Widstrand, 1900), en bok som sedan trycktes om i flera senare upplagor. I boken ingår dikten i den avslutande delen ”Skissboksblad från Paradiset”, och finns på sidan 231-234. (Själva titeln ”Räven och tomten” förekommer dock inte i denna bok).
Sedan trycktes dikten dessutom i ”Läsebok för folkskolan”, årskurs 1-2, i många olika upplagor.

”Räven och tomten” av Karl-Erik Forsslund

Räfven tassar öfver snön
mellan hagens björk och rönn.
Stjärnorna de blänka.
Räfvens mage skriker gält.
Kilande på vita fält,
räfven börjar tänka.

Huj, vad det är ljust i natt,
tänker han, där som en katt
han bland stugor tassar.
Alla fönster lysa glatt –
hör, därinne klinga skratt,
medan brasan brassar.

Räfven emot lagårn styr
sina fjät, af ljuset yr.
Genom dörrn han sneglar.
Det är tyst i bur och bås,
olåst är vartenda lås,
öppna alla reglar.

Det är tyst i bås och bur,
ingen står i natt på lur.
Jag har tur, sa räfven.
Fram mot hönsburn smyger han –
vid min svans, där står en man
med nånting i näfven.

Nej, det är nog ingen kar.
Han har skägg som gammelfar
och en toppig mössa,
men är småväkst som ett barn,
spinner nog ej falska garn
och har ingen bössa.

Räfven grubblar. Jag förstår
ta mig saksen ej ett spår –
och en hand han känner
stryka ryggens tjocka skinn,
och han veknar i sitt sinn,
fastän hungern bränner.

Säger så den lille man:
Hör han, gamle Mickel, han
får ej hönor snatta.
Om han ej sin lusta styr
bär det rakt år Hälsefyr,
håll sig då för skratta!

Och han sätter en karott,
vilken luktar mycket gott,
framför räfvens tryne.
Ät sig mätt nu – detta här
riktigt präktig julgröt är,
han ser ej i syne!

Räfven äter som en varg,
hälften nöjd och hälften arg,
mumsar, slukar, slickar,
tittande på gubben snett,
hur han ler förnöjt och brett,
mumlar, ler och nickar.

Räfven tassar tyst åstad
bort mot skogen, mätt och glad.
Tankar mång han tänker.
Det är sällsamt tyst i skyn.
Öfver skogens svarta bryn
morgonstjärnan blänker.

(ur ”Djur : skisser och historier från Storgården” (Wahlström & Widstrand, 1900, s. 231-234).

Karl-Erik Forsslund: ”Djur” i bibliotekets katalog

Dalarnas hembygdsbok 1991

Vill du veta mera om Karl-Erik Forsslund finns en bra presentation av hans liv och verk i Dalarnas hembygdsbok 1991”Karl-Erik Forsslund: författaren, folkbildaren, hembygdsvårdaren” (Gidlunds, 1991).

Dalarnas hembygdsbok 1991 i bibliotekets katalog

Finland 100 år

Idag gratulerar vi Finland på 100-årsdagen som självständig nation! Finlands självständighetsförklaring antogs av Finlands lantdag den 6 december 1917.

På senare år har flera intressanta Finlandshistoriska böcker kommit ut. Tidigare i bloggen har jag tipsat om del 1 och 2 i bokserien ”Finlands svenska historia”, som utkom 2008 och 2009. Där beskrivs tiden fram till 1812.

Finland och Sverige har en mycket lång gemensam historia. Dagens Finland var under ca 600 år en del av det svenska riket. De 4 delarna i ”Finlands svenska historia” beskriver hur samhället, kulturen, språket och mycket annat har påverkats av det svenska inflytandet sedan medeltiden och fram till idag. Bokserien ges ut av Svenska litteratursällskapet i Finland, och i Sverige utges de av Atlantis förlag.

Språkfrågan

Del 3, ”Språkfrågan : finlandssvenskhetens uppkomst 1812-1922” (2016) är skriven av Max Engman.
Här kan du läsa om Finlands tid som ryskt storfurstendöme. Perioden kännetecknas av kampen mellan de tre språken svenska, finska och ryska. Här skildras också nationalismen under 1800-talets senare del. Både på den fisnkspråkiga och svenskspråkiga sidan mobiliserade man kring sina respektive intressen, och i början av 1900-talet uppkom det som kom att kallas ”finlandssvenskhet”.

Nationalstaten

Del 4, ”Nationalstaten : Finlands svenskhet 1922-2015”  (2016) är skriven av Henrik Meinander.
Han beskriver hur en särskild svensk identitet byggts upp i det självständiga Finland, och hur lagstiftningen om landets tvåspråkighet tillkom. Under mellankrigstiden skärptes de ideologiska motsättningarna mellan finsk- och svensktalande. 1920-talets kamp om Åland är känd.

Efter andra världskriget var det lugnare kring språkfrågan, men numera har svenskspråkigheten i Finland på nytt angripits från finsksinnat håll. Meinander sätter in hela den här frågan i sitt historiska sammanhang på ett intressant sätt.

Hela den här bokserien är mycket bra och läsvärd. Dessa böcker är både bildande och intressanta, och ger troligen många svenska läsare helt nya perspektiv.

Språkfrågan i bibliotekets katalog

Nationalstaten i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: