Author Archives: Thomas

Kapten Bölckes stridsrapporter

Kapten Bölckes stridsrapporter

På Östersunds bibliotek har vi en del originallitteratur från första världskriget. Det är böcker som alltså är ca 100 år gamla, och som utgavs medan kriget pågick.

Den lilla boken ”Kapten Bölckes stridsrapporter” (Bonniers, 1917) omfattar endast 116 sidor. Det är ett urval av stridspiloten Oswald Bölckes dagboksanteckningar 1914-1917.

En gång i tiden var Oswald Bölcke (1891-1916) mycket berömd, men idag är det nog främst specialintresserade som känner till honom. Man kan säga att han var den mest kände stridspiloten på den tyska sidan före ”Röde baronen” von Richthofen, som var hans elev. Bölcke var banbrytande inom luftstrid och sköt ned totalt 40 motståndare. Ibland kallas han ”flygtaktikens fader”.

Tillsammans med sin kollega Max Immelmann var Bölcke den förste pilot som belönades med den tyska militära ordensutmärkelsen ”Pour le Mérite”.

Boken inleds med ett tidstypiskt hjälteförord, skrivet av Bölckes far. Sedan får läsaren ta del av kapten Bölckes erfarenheter som stridspilot, från de första uppdragen i krigets inledning, till den vane och berömde pilotens sista luftstrider. Det är intressant att läsa hans egna tankar och beskrivningar av kampen i luften.

Dessutom finns här några noteringar om hur det är att resa i Tyskland som berömd krigshjälte. Bölcke får skriva autografer, och får via en österrikisk officer hjälp att undvika gränskontroller. Han besöker också Konstantinopel (idag Istanbul), där han får emotta hederstecken av Enver Pascha, den högste befälhavaren över de turkiska stridskrafterna under första världskriget.

Albatros D.II
En tysk Albatros D.II

Bölcke omkom i oktober 1916 när hans Albatros D.II kolliderade med ett annan tyskt plan. De båda piloterna hade siktat på samma brittiska motståndare. Bölcke hade dock troligen överlevt sin kraschlandning om han hade varit ordentligt fastspänd i sittbrunnen. Han blev 25 år.

I staden Dessau i Sachsen-Anhalt i östra Tyskland, där han ligger begraven, uppmärksammade man 2016 100-årsminnet av Bölckes död.

”Kapten Bölckes stridsrapporter” är en intressant liten bok, inte bara för flygintresserade.

Den är relativt ovanlig på svenska bibliotek, men på Östersunds bibliotek är detta bara en av ett flertal originalböcker från första världskriget som du kan låna.

Kapten Bölckes stridsrapporter i bibliotekets katalog

Art Nouveau från Rörstrand

Art Nouveau från Rörstrand

Rörstrands porslinsfabrik var under nästan 280 år en välkänd och internationellt ryktbar institution för konsthantverk.

Kring sekelskiftet 1900 blev Rörstrands produktion av konstkeramik i jugendstil (Art Nouveau) mycket uppmärksammad. Konstnärliga uttrycksformer och teknikutvecklingen gjorde samtidiga framsteg, och resultatet blev ett stort antal mycket framstående keramikföremål.

Hittills har denna konstkeramik inte beskrivits ingående i bokform. En del av materialet har t o m varit i princip bortglömt. Nu har dock Markus Dimdal skrivit en utmärkt bok i ämnet: ”Art Nouveau från Rörstrand : konstkeramiken 1895-1926” (Arvinius+Orfeus, 2016).

Konstgodset i Art Nouveau var exklusivt och utgjorde en ganska liten del av Rörstrands produktion, men idag är det kanske ändå dessa ofta praktfulla pjäser som intresserar samlare mest. En del av konstkeramiken har vi exempelvis kunnat se förevisat i SVT:s Antikrundan.

Dimdal har under mer än 10 års tid gjort omfattande research, och den här tjusiga boken är en estetisk och konstnärlig fullträff. T o m rubrikernas typsnitt är genomtänkt, och fotografierna (också tagna av författaren) är av hög klass. Boken omfattar över 400 sidor och väger över 1.5 kg.

Det är ett omfattande konstmaterial som har dokumenterats i denna imponerande volym. Det är verkligen fascinerande att läsa om hur mycket arbete som lades ned på detaljerna för detta konstgods.
I boken finns också flera praktiska register, t ex över konstnärer och produktionsår.

”Art nouveau från Rörstrand” är en av de stiligaste böcker jag sett på ett tag.

En krönika över en guldålder inom svenskt konsthantverk, står det på bokens baksida och jag kan bara hålla med. Rekommenderas!

Art Nouveau från Rörstrand i bibliotekets katalog

Everybody loves somebody sometime – Dean Martin 100 år

Idag är det 100 år sedan Dean Martin föddes.
Dean Martin (vars riktiga namn var Dino Paul Crocetti) var en av 1900-talets mest populära amerikanska entertainers.

”Everybody Loves Somebody Sometime” var en sång från 1947 som redan hade spelats in av flera andra artister, men Dean Martins version från 1964 knuffade ned The Beatles från 1:a-platsen på Billboardlistan. Låten förvandlades till hans egen signaturmelodi. Sångtiteln finns även på hans gravsten.
I det här videoklippet från 1965 ser vi ”Dino” i högform.

Dean Martin var förutom sångare också skådespelare och komiker. Under många år utgjorde han och Jerry Lewis ett mycket populärt komikerpar. Martin ingick också i det berömda ”Rat Pack” tillsammans med bl a Frank Sinatra och Sammy Davis jr.

Många citat tillskrivs honom. Det mest kända är nog Dean Martins definition av nykterhet:
”You’re not drunk if you can lie on the floor without holding on.”

Dean Martin, 1960

Dean Martin var en man som spred glädje. Ofta framträdde han med glaset i hand, och skämtade friskt om t.ex. alkohol.
Det var dock hans mångåriga och intensiva rökning som tog hans liv. Han diagnosticerades med lungcancer och avled på juldagen 1995, 78 år gammal.

På Östersunds bibliotek har vi två samlings-cd med Dean Martins musik, ”The very best of Dean Martin”, vol. 1 och vol. 2.
Du kan också låna filmen ”Rio Bravo” (1959) där han spelar mot bl. a. John Wayne.

 

Moderna kyrkor i Sverige

Moderna kyrkor i Sverige

Det har skrivits många böcker om gamla kyrkor. Nyare kyrkor har dock inte beskrivits lika ofta i bokform. I Helena Linds och Bert LeanderssonsModerna kyrkor i Sverige” (Arena, 2016) presenteras ett 30-tal kyrkor byggda under perioden 1940-2014. Under den här tidsperioden förekom mycket nytänkande inom kyrkoarkitekturen. Flera av byggnaderna i den här boken ser inte ens ut som kyrkor i klassisk mening.

Moderna kyrkor i Sverige” är i stort format och är rikt illustrerad med fina fotografier av Bert Leandersson. Här hittar vi kyrkobyggnader från olika delar av landet och från skilda decennier.

Helena Linds texter är lättlästa och samtidigt mycket informativa. Det är helt enkelt en påfallande bläddervänlig bok.

Bland alla byggnaderna hittar jag S:t Botvids kyrka (1957) i min gamla hemkommun Oxelösund. Kyrkan är ritad av Rolf Bergh, byggd i betong, högt belägen på en klippa och är bl a inspirerad av sjömärken. Ett annat avsnitt beskriver Hornsbergskyrkan på Frösön (arkitekt Yngve Tegnér, 1966).

En av de nyaste kyrkorna i boken är Amhults kyrka i Torslanda (arkitekt Margareta Diedrichs, 2014), med sin fascinerande klockstapel i glas.

En del kyrkor ger onekligen ett något dystert och avskalat intryck, medan andra är exempel på spännande nya idéer. Spännvidden är stor.

Den här boken är intressant inte bara för den som är nyfiken på kyrkor, utan för alla som tycker om arkitektur och konst. Kanske den t o m kan inspirera till ett och annat besök.

En bra och inspirerande bok. Man kan i princip börja läsa var som helst i boken. Ska man klaga på något är det kanske det något anonyma omslagsfotot, som gärna kunde ha bytts ut mot någon raffinerad interiörbild, som ”Moderna kyrkor i Sverige” är fylld av.

Moderna kyrkor i Sverige i bibliotekets katalog

KB:s digitaliserade dagstidningar

svd_18850420

Kungliga Biblioteket, KB, har sedan några år tillbaka ett pågående projekt där man digitaliserar äldre svenska dagstidningar.
Det är främst 1800-talstidningar som digitaliserats. I dagsläget är det tidningar som är 115 år eller äldre som är fritt tillgängliga online. Det är ingen komplett digitalisering av samtliga titlar som utgavs i Sverige, men det som ingår är riktigt intressant.
Just nu finns material från ett 40-tal dagstidningstitlar inlagda, och fler titlar ska tillkomma.

KB: Svenska dagstidningar

En förteckning över vilka titlar som ingår i tjänsten finns här:
http://feedback.tidningar.kb.se/viewtopic.php?id=84

Nu meddelar KB att man passerat en miljon inskannade tidningssidor, och arbetet fortsätter.
KB: En miljon fria tidningssidor i KB:s söktjänst

Bilden här ovan visar övre delen av Svenska Dagbladets förstasida 1885-04-20.

Februari för 370 år sedan

Februari 1647

Tiden lider, och vi med den, sägs det ibland.
En titt i en gammal kalender kan ge oss en bild av hur tidigare generationer tänkte sig en månadsöversikt.

I Zetterströmska biblioteket, Östersunds biblioteks äldre samling, finns kalendrar från 1640 och framåt. Jag tog fram 1647 års kalender, som alltså är exakt 370 år gammal, och slog upp februari månad.

Högst upp anges månadens äldre folkliga namn, Göjemånad. Solens upp- och nedgång anges, liksom dagens och nattens längd.
För varje dag anges namnsdag och himlakropparnas positioner. Vi känner igen symbolerna för planeterna och stjärntecknen.

På den högra delen av sidan finns en allmän text om väderleken under februari. Texten är uppdelad i olika bitar, men lyder så här:
”Thet I. Quart. hafwer starke Tekn  til Sniö och förwirrat wäder. Fullmånen wijser ock på obeständigh winterwäder såsom sniö, kiöld och blijda fuchtigheter. Sidste Quart. klarnar up igen, wil sedan åter igen wara mulit, kalt och olustigt. Efftermid. holler kall blåst oc obequemlig lufft.”

De röda dagarna är sön- och helgdagar. För söndagarna anges också den aktuella kyrkosöndagens tema, t ex ”Om Wijngårdsmannen” den 13 februari.
Den 9 februari är även den stora marknaden i Uppsala angiven: ”Distingen”.

Månadens uppslag avrundas med ett par historiska händelser som ägt rum i februari under tidigare år.

Vissa saker som vi idag tycker är viktigt att ha i våra kalendrar, t ex veckonummer, finns inte alls i den här kalendern. Annat är sig likt, t ex namnen på kyrkosöndagarna, och Kyndelsmässodagen den 2 februari. Man har dock inte tyckt att det har varit viktigt att lämna plats för egna anteckningar.

Människan har alltid följt tidens gång, men på olika sätt. En sådan här tryckt kalender i fickformat är inte längre lika vanlig som förr. Idag är det många som använder digitala kalendrar, t ex i mobiltelefonen. Den lilla kalendern ger oss en liten glimt av 1600-talet, samtidigt som den påminner oss om tidens ständiga gång.
Februari 1647 var inte en månad som lämnade några djupare avtryck i historien, men uppslaget i den gamla kalendern gör att denna månad ändå på sitt sätt är litet fascinerande.

 

Antikens Persien

Antikens Persien

Det finns verkligen inte mycket nyare litteratur på svenska om det gamla Perserriket. Därför är det glädjande att se den nyutkomna boken ”Antikens Persien” (h:ström, serie Akademi, 2016).
Trots att boken endast omfattar ett 100-tal sidor har den ett rikt innehåll.

Det persiska akemeniderriket var under ca 200 år en ekonomisk och politisk stormakt. Under sin storhetstid omfattade riket hela området från den grekiska övärlden i väst till Centralasien i öst. Man hade en väl fungerande infrastruktur och penningekonomi. Perserna i Lydien var de första som lät framställa mynt.

Vi i Europa känner dock mest Perserriket som motståndare till grekerna i flera dramatiska krig, och dess dåtida storkungar Dareios och Xerxes. Detta beror mycket på grekiska författare som Aischylos (dramat ”Perserna”) och Herodotos. Till sist besegrades Perserriket slutgiltigt av Alexander den store.

Antikens Persien” är en bok som vill lyfta fram de mångsidiga förbindelserna mellan antikens perser och greker inom områden som litteratur, konst och filosofi. Perserrikets västra delar fungerade som en viktig förmedlare av orientalisk kultur till södra Europa, och även efter Alexanders erövring av riket fick dess civilisation viktig betydelse för kontinuiteten i kulturutvecklingen.

Ashk Dahlén är redaktör för ”Antikens Persien”. Han är docent i iranska språk vid Uppsala universitet och har tidigare översatt persiska klassiker till svenska.

Här får vi läsa om hur den traditionella historieskrivningen har färgat vår bild av Perserriket. De grekiska historikerna fokuserade på krigshändelserna, vilket är en av orsakerna till att t ex slaget vid Thermopyle har fått en framträdande plats i antikens historia. Tyvärr hade man i Perserriket dock en inte lika central skriftkultur som den grekiska, så det finns inga motsvarande persiska krönikor bevarade. Men det finns en hel del källor som ger oss en mer mångbottnad bild.

Den här boken är en lättillgänglig och bildande skrift som ger oss nya upplysningar om Perserriket. Informativ och intressant, dessutom illustrerad med ett antal färska färgbilder, och en bra litteraturlista för den som vill läsa mera.

Visste du att ordet ”paradis” kommer från det fornpersiska språket? Ordet betyder ursprungligen ”inhägnad trädgård”.

Antikens Persien i bibliotekets katalog

Carl-Göran Ekerwald om Swedenborg

Carl-Göran Ekerwald om Swedenborg

Författaren Carl-Göran Ekerwald är närmast legendarisk för alla kultur- och litteraturintresserade i Jämtland. Hans välskrivna och intressanta böcker läses av både ung som gammal, och hans föredrag om allehanda ämnen drar alltid fullt hus.  Han är nu 92 år ung och lika aktiv som alltid.

1988 utgavs boken ”Memorabilier : minnesanteckningar från himlar och helveten”, som är ett urval av Emanuel Swedenborgs texter, i översättning av Ekerwald. Boken ges nu ut i ny upplaga 2016 på förlaget Molin & Sorgenfrei.
31/10 var Carl-Göran Ekerwald på Stockholms stadsbibliotek och höll ett föredrag om Emanuel Swedenborg. Vi som inte kunde vara där kan nu ta del av föredraget via en video som biblioteket lagt ut.

Emanuel Swedenborg (1688-1772) var naturvetenskapsman, bibeltolkare och teosof. Han utgav den första svenska vetenskapliga tidskriften, Daedalus Hyperboreus (1716–18) och var mycket intresserad av mekanik.
Efter att han hamnat i en religiös kris fick han 1745, vid 56 års ålder, en gudomlig uppenbarelse. Han fann sig kallad att tolka Bibelns andliga innebörd. Idag finns ett stort antal swedenborgianska samfund runt om i världen, samtidigt som Swedenborg själv inte alltid har varit särskilt ansedd i Sverige.

Detta är ett typiskt människoöde som intresserar Carl-Göran Ekerwald. I sitt föredrag om Swedenborg drar han paralleller till personer som Augustinus, Immanuel Kant, Bob Dylan och Lars Norén.
Att lyssna till Ekerwald är som att lyssna till en pianovirtuos. Tänk att bildning kan vara så här underhållande! Föredraget är på ca 45 minuter, med en efterföljande frågestund på 20 min som fungerar som ett sorts extramaterial. Rekommenderas!

Ett extra tack till Stockholms stadsbibliotek, som låtit dokumentera det här föredraget och lägga ut det på sin webbplats.
Carl-Göran Ekerwald om Swedenborg (videoklipp, 70 minuter)

Memorabilier i bibliotekets katalog

Nordiska gudar

Nordiska gudar

Många generationer läsare har fascinerats av nordisk mytologi och fornnordisk religion. De mustiga, ödesmättade och fantasieggande berättelserna om gudar och gudinnor, om asar och vaner, om världsträdet Yggdrasil, om jättar och vidunder har återberättats på olika sätt.

Författaren och illustratören Johan Egerkrans visar i sin nya bok ”Nordiska gudar” (B.Wahlströms, 2016) att det fortfarande går att presentera dessa gamla berättelser på ett både personligt och lockande sätt.

Nordiska gudar” påminner till sitt upplägg om Egerkrans förra bok Nordiska väsen, som även den togs upp här i bloggen. Boken är utgiven i stort format, indelad i tydliga kapitel och rikt illustrerad. Innehållsförteckning och ordlista gör boken mycket praktisk och lätt att hitta i.
Texten är lättläst och passar både unga och äldre läsare. Från skapelsen och Ginnungagap tas läsaren med ända till Ragnarök och Fimbulvintern.

Illustrationerna är magnifika och får ofta breda ut sig över hela boksidor.
Egerkrans stil och formspråk anknyter till en historisk nordisk konsttradition. Det är lätt att associera till namn som John Bauer och Gustaf Tenggren. Men den konstnär som jag allra mest tänker på när jag läser ”Nordiska gudar” är finländaren Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) och hans berömda illustrationer av det finska nationaleposet ”Kalevala”.
Boken är genomarbetad i många detaljer. T o m rubriktypsnittet anknyter till nordisk jugend.

Detta är en bok som är en riktig fröjd att läsa. ”Nordiska gudar” är en fantastiskt fin bok, utmärkt formgiven och en härlig läsupplevelse för vem som helst som är nyfiken på nordisk mytologi. Rekommenderas!

Nordiska gudar i bibliotekets katalog

”Inte sedan Eldkvarn brann”

Eldkvarn brinner

Idag associerar vi namnet Eldkvarn till en känd rockgrupp. Men gruppens namn kommer från den stora ångdrivna kvarn som i mer än 100 år var en berömd och aktiv Stockholmsbyggnad.
Eldkvarn låg på den plats där Stockholms stadshus idag ligger.

Det är dock den stora branden som Eldkvarn är mest känd för. Denna beryktade eldsvåda inträffade den 31 oktober 1878 – för 138 år sedan.

Man tror att branden orsakades av en nedfallande gaslampa, som antände mjöldammet. Snart stod nästan hela byggnaden i lågor, och den stora eldsvådan lyste upp hela Stockholm. Många av stadens invånare gick ut i höstmörkret för att se det kusliga skådespelet. Folk trängdes på Norrbro och Vasabron för att se branden.

Händelsen etsade sig fast i minnet hos alla som upplevt den, och gav upphov till det kända uttrycket ”inte sedan Eldkvarn brann” (vilket betyder ”för mycket länge sedan”).

Vad inte alla vet är att Eldkvarn inte totalförstördes i branden, utan fortsatte att vara en aktiv kvarn. Den användes fram till 1906 och byggnaden revs inte förrän 1910. Kvarteret där Stadshuset idag ligger heter Eldkvarn.

Tavlan som avbildar Eldkvarns brand målades av Gustaf Carleman samma år, 1878.

Svensk-amerikanska dagstidningar online

Omaha-posten 1904

En stor onlinedatabas med digitaliserade svensk-amerikanska dagstidningar har just öppnats.
Den heter Swedish American Newspapers och innehåller mer än 300.000 digitaliserade tidningssidor. 28 olika tidningstitlar ingår.

Detta är en oerhört rik faktaresurs för alla som är intresserade av svensk-amerikansk historia, släktforskare m fl. Materialet kommer från tidsperioden 1859-2007.
Läs tidningar som Svenska amerikanaren, Nordstjernan, Oregon-posten och Omaha-posten, eller Vestkusten, som utgavs i Kalifornien och som i databasen finns i hela 80 årgångar.

Swedish American Newspapers

Det här är ett bra exempel på hur man kan skapa en användbar och viktig resurs genom digitalisering. Dessutom är den fritt åtkomlig för alla.

Swedish American Newspapers är en del av ett svenskamerikanskt samarbetsprojekt för tidningsdigitalisering mellan Kungliga biblioteket (KB), Minnesota Historical Society, American Swedish Institute (ASI) och Swenson Swedish Immigration Research Center (SSIRC).

KB:s nyhetssida om databasen:
Ny söktjänst med 300.000 svenskamerikanska tidningssidor

Tänk om vi en dag också kan få se en sådan här stor fritt åtkomlig databas för alla våra inhemska svenska dagstidningar! Finansiering och upphovsrätt brukar vara de främsta stötestenarna för digitaliseringsprojekt. Men det har ju bevisligen gått att lösa i t ex det här fallet, vilket vi är tacksamma för.

Bilden här ovan avbildar förstasidan av Omaha-posten, utgiven i Nebraska, 1904-10-21.

Regalskeppet Kronan

Regalskeppet Kronan

1675-79 pågick det skånska kriget. Danmark ville återta de landskap som förlorats till Sverige i freden i Roskilde 1658: Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän. Den svenska flottan angreps i Östersjön av en dansk-nederländsk flotta. Hela Gotland besattes av danskarna.

Den 1 juni 1676 möttes de båda flottorna i det stora sjöslaget vid Ölands södra udde.
Sveriges flotta anfördes av det stora regalskeppet Kronan (även kallat Stora Kronan), som var ett av sin tids största fartyg. Detta påkostade flaggskepp hade varit i tjänst i ett par år.
Innan slaget egentligen hann börja gjorde Kronan en alldeles för tvär gir, vilket medförde att skeppet kantrade. Krutförrådet antändes och sprängde hela skeppet i luften. Över 800 man följde Kronan ned i djupet, liksom mer än 100 kanoner, krigskassa och värdefull utrustning. Bland de omkomna fanns flottans överbefälhavare, generalamiral Lorentz Creutz.
Kronans förlisning är en av svensk historias stora tragedier.

Marinarkeologer upptäckte vraket efter Kronan i början av 1980-talet.
Sedan dess har man funnit mer än 30.000 olika föremål, t ex Sveriges största guldmyntsskatt, praktfulla bronskanoner, skulpturer, navigationsinstrument, privata ägodelar och mycket annat. Det mesta av fynden finns att se på Kalmar läns museum.

Nu har den stora boken om Kronan utkommit, skriven av Lars Einarsson: ”Regalskeppet Kronan : historia och arkeologi ur djupet” (Historiska media, 2016). Författaren är historiker och marinarkeolog, och har varit projektledare för utgrävningarna i mer än 30 år.

Det rika fyndmaterialet gör boken fylld av spännande innehåll. Genom fynden från Kronan får vi en unik inblick i stormaktstidens världsbild. ”Regalskeppet Kronan” är en mycket fin bok som visar hur bra man kan skriva populärvetenskap.
Kronan var som ett dåtida samhälle i miniatyr, med sina klasskillnader och sin världsuppfattning.
Läs om svensk stormaktstid, om skeppet, om människorna ombord, om vad man åt och drack, om hur man behandlade sjukdomar,

Ett särskilt intressant kapitel handlar om den supsked av guld som oväntat påträffades i en träkista på vrakets trossdäck, och vilken information man av dess inskriptioner kan inhämta. Supskeden visar sig vara en del av ett fascinerande rättsfall i 1670-talets Sverige.

”Regalskeppet Kronan” är en mycket bra och välskriven bok, dessutom rikt illustrerad och fint formgiven. Den visar hur vi kan använda arkeologiska fynd för att ge oss en detaljerad inblick i den svenska stormaktstidens samhälle, för nästan 350 år sedan.

Regalskeppet Kronan i bibliotekets katalog

Det skånska kriget fortsatte. Danskarna besatte hela Skåne utom Malmö. Den svenska arméns seger vid slaget vid Lund i december 1676 kom att bli krigets avgörande vändpunkt.
Fred slöts 1679, utan att någondera sidan hade gjort några landvinningar.
Svenska staten var dock djupt skuldsatt. Ett par av följderna av skånska kriget var den stora reduktionen, då ett stort antal adelsgods och förläningar drogs in till staten, samt att indelningsverket inrättades.

Svenska möbler från 1950- och 1960-talet

Svenska möbler

Intresset för föremål från 1950- och 60-talet är idag stort. Begrepp som retro och vintage är välkända. Det är populärt att fynda gamla saker, och inte minst möbler, i second hand-butiker.
Det som kan vara knepigt är att hitta faktauppgifter om alla dessa föremål.

Andreas Siesings bok ”Svenska möbler : folkhemsform i ull, jakaranda, furu och bok 1949-1970” (Atlantis, 2015) är en omfattande genomgång av landets möbelproduktion under efterkrigstiden.
Detta är en rejäl tegelsten som väger 2.8 kilo. Här finns faktauppgifter och bilder av ca 700 olika möbler från denna kreativa tidsperiod.

Många av möblerna tillverkades av små fabriker som idag inte längre finns kvar. Bara i Tibro fanns det på 1950-talet ett hundratal möbelproducenter.

I den här boken hittar vi givetvis kända formgivare som Bruno Mathsson och Carl Malmsten, men dess styrka är att den lyfter fram alla de formgivare som inte är lika kända och som närmast glömts bort.

Läsaren tas med på en inspirerande nostalgiresa. En hel del av alla dessa möbler är bekanta, medan andra kanske är nya. Möblerna är grovsorterade i tre kategorier: sittmöbler, bord och övriga möbler. Texten är lättläst och intressant, och alla foton är nytagna och av hög kvalitet. Boken avslutas med ett par praktiska och användbara register.

Författaren har gedigna kunskaper i ämnet. Han är hemvärderingsman för auktionsfirman Bukowskis.
”Svenska möbler” är ett modernt referensverk som kommer att användas under lång tid framöver. Boken passar den som söker information om en särskild möbel, den som vill få en överblick över formgivning och trender under 1950- och 60-talen, eller den som bara är intresserad av möbler.

Enda invändningen är väl bokens tyngd – en ordentlig pjäs på nästan 3 kilo är kanske inget man kånkar omkring på, men innehållet är magnifikt.

Svenska möbler i bibliotekets katalog

Svenska prylar

Svenska prylar

Vi omges av vardagsföremål som vi ser som en ofta självklar del av vardagen. Sällan tänker vi kanske på att anledningen till att dessa föremål ses som så självklara är att de var så bra skapade och formgivna redan från början. Ingen varken kan eller vill göra dem bättre.

”Svenska prylar : känn dig som hemma!” av Katarina Danielsson (Historiska media, 2015) är en nostalgisk kavalkad där vi möter ca 40 av dessa svenska föremål, eller prylar om man så vill. Boken är gjord i samma stil som författarens förra bok ”Svenska klassiker” (2014), som tidigare tagits upp här i bloggen.

Varje föremål beskrivs i ett kort men mycket informativt kapitel, ca 2-4 sidor långt.
Här kan du läsa om ryggsäcken Kånken, Stiga bordshockeyspel, skiftnyckeln, Ballografpennan, Wettexduken, Karlsons klister, Sparkstöttingen, Stenmarksmössan och många andra bekanta.

Ibland är det enskilda personer som ligger bakom de kända föremålen. I kapitlen om dessa får läsaren därför ett litet porträtt av upphovspersonen. Beda Hallberg skapade den första Majblomman 1907, och Victor Hasselblads kamera svävar än idag omkring i rymden, sedan astronauten Michael Collins tappat den under ett uppdrag 1966. I boken finns gott om anekdoter om alla prylar.

Texten är lättläst och underhållande, och alla kapitel är illustrerade med tjusiga foton.
När man läser ”Svenska prylar” inser man att alla dessa välkända, praktiska och omtyckta saker tillkom före ”slit-och-släng”-mentalitetens intåg. Saker skulle vara slitstarka och kunna användas under lång tid. Alla sakerna är dessutom avsedda att vara snygga att se på och sköna att hålla i.
Den här boken kommer att uppskattas inte bara av nostalgiker, utan också av var och en som vill veta mer om design och om vardagsföremål.

Svenska prylar i bibliotekets katalog

Marilyn Monroes 90-årsdag

Marilyn Monroe, 1952.

1 juni 2016 skulle Marilyn Monroe ha fyllt 90 år. Tyvärr blev hon endast 36.

Marilyn Monroe (1926-1962) är en av 1900-talets mest omskrivna kvinnor. Hennes livsöde upphör aldrig att fascinera oss. Ofta är hon mest ihågkommen i sin roll som sexsymbol med komplicerat privatliv, som offer för sin egen berömmelse, som ständigt jagad av media, och inte minst på grund av de mystiska omständigheterna kring hennes död 1962.

Idag har hennes faktiska filmroller överskuggats av hennes egen dramatiska liv.
Totalt medverkade hon i 29 filmer. De mest kända av dessa är ”Herrar föredrar blondiner” (1953), ”Flickan ovanpå” (1955), ”Bus stop” (1956), ”I hetaste laget” (1959) och ”De missanpassade” (1961).

Det är nästan svårt att tänka sig Marilyn Monroe som 90-åring. Precis som för andra kända personer som avlidit innan 40 års ålder är hon till synes evigt ung, fastfrusen i tiden.
Än idag är hon för många ett stilideal, och hon räknas till en av de stora amerikanska populärkulturella ikonerna. Frågan är om någon av vår tids kända personer, nu eller i framtiden, skulle kunna göra ett lika stort avtryck som Marilyn Monroe.

På Östersunds bibliotek har vi ett flertal biografier om Marilyn Monroe.
Dessutom kan du läsa Joyce Carol Oates dokumentärroman ”Blonde.

 

%d bloggare gillar detta: