Bloggarkiv

Kyrkans föremål

Kyrkans föremål

I våra kyrkor finns massor av olika föremål. Det kan vara konstnärlig utsmyckning, textilier, inredning, bruksföremål och mycket annat. Kyrkomiljöerna har förändrats under seklernas gång, och diverse äldre föremål kan då ha plockats bort och hamnat i förråd eller i vindsutrymmen. Många olika yrkesgrupper jobbar med att ta hand om de kyrkliga föremålen. För att underlätta identifieringen av föremålen har Svenska kyrkan tagit fram boken ”Kyrkans föremål – beskrivande lexikon” (Svenska kyrkan / Göteborgs universitet, 2015).

Denna skrift har stort kulturhistoriskt intresse och är användbar även för vanliga historieintresserade läsare. Lexikonet är indelat i 24 huvudrubriker, efter Riksantikvarieämbetets indelningsmodell. 369 olika begrepp beskrivs och förklaras. Texterna är skrivna av kyrko- och föremålshistoriker och av erfarna konservatorer.

”Kyrkans föremål” omfattar hela 258 sidor och inleds med en kort beskrivning av de olika stilepokerna. Här finns också en kort beskrivning av de liturgiska färgerna, av vanliga kristna symboler (t ex apostlarna och evangelisterna med symboler, fisken, lammet m m).

Sedan kommer själva uppslagsorden. De är indelade i rubriker som ”Altare”, ”Predikstol”, ”Textilier”, ”Ljusredskap” osv. Här hittar du också ett användbart avsnitt om olika sorters kors.
Boken är illustrerad med fina teckningar. Längst bak finns också ett praktiskt register.

Många av dessa föremål är bekanta, men vi kanske inte har vetat vad de egentligen heter. Lexikonet hjälper oss att känna igen alla dessa föremål, både i kyrkor och på museer. Tack vare detta kan föremålen vårdas och uppskattas på bästa sätt.

Kyrkans föremål - exempelsida

Lexikonet kanske inte är menat att sträckläsas, men det är mycket användbart som uppslagsbok. Bra initiativ!

Bäst av allt är att ”Kyrkans föremål” finns fritt tillgänglig som e-bok (pdf) på Svenska kyrkans webbplats. Hämta e-boken här: Kyrkans föremål

På Svenska kyrkans webbplats finns pdf:en på sidan ”Rapporter kyrkoantikvarisk ersättning”.

De nya dödssynderna

De nya dödssynderna

Vi känner alla till de sju dödssynderna, som formulerades av romersk-katolska kyrkan för 1500 år sedan. Även i vår idag mer sekulariserade värld är ”dödssynd” ett ofta använt begrepp. De klassiska sju dödssynderna är som bekant högmod, vällust, frosseri, girighet, lättja, vrede och avund.

Stefan Einhorn är läkare och författare, samt professor i molekylär onkologi vid Karolinska institutet. För snart ett decennium sedan skrev han boken ”Konsten att vara snäll”, som handlade om betydelsen av att vara en god medmänniska.
I sin nya bok ”De nya dödssynderna : våra mörkaste sidor och hur vi kan hantera dem” (Forum, 2014) återkommer han till frågan om gott och ont.
Utgångspunkten för boken är en stor opinionsundersökning som gjordes i syfte att ta reda på om de klassiska sju dödssynderna är lika aktuella för dagens svenskar. Vad tycker svenskarna är acceptabla och oacceptabla karaktärsdrag, och vilka av dessa anses värst?

I opinionsundersökningen har över tusen personer lämnat sina svar. Dessutom har det gjorts djupintervjuer och samtal med en expertpanel.

”De nya dödssynderna” är en intressant bok om etik och moral. Det visar sig nämligen att nästan alla de gamla dödssynderna har ersatts av nya – i alla fall enligt den här stora undersökningen. Bara en enda av de sju klassiska dödssynderna har hängt kvar på den nya topp-7-listan, nämligen girigheten.

Einhorns bok är lättläst, intressant och ställer relevanta frågor. Författaren utgår också från egna erfarenheter och ger här och var exempel på situationer i livet där man kan diskutera vad som var rätt och fel. Boken innehåller också avsnitt där människans mörka sidor diskuteras. Vissa av dem har troligen haft betydelse rent evolutionsmässigt, men ses inte så positivt idag. Här kan vi också läsa en del om förändringsbenägenhet och hur man kan hantera de mörka sidor som finns hos oss alla.

Men det centrala i boken är resultatet av den stora opinionsundersökningen om de nya dödssynderna och jag ska inte avslöja alla sju i den här texten – läs boken själv så får du se vilka de är. Jag kan dock nämna att den synd som anses vara allra värst enligt den nya undersökningen är falskhet.

I boken finns också ett kort avsnitt om de sju dygderna, som kanske inte är lika kända som de sju dödssynderna. De var en sorts motpol till de negativa sidorna. De sju dygderna är: Ödmjukhet, generositet, kyskhet, medmänsklighet, måttfullhet, tålamod och flit. I den nya undersökningen hade man även med en fråga om dygderna, men det var av förklarliga skäl inte samma fokus på dem denna gång. Hur som helst så klarade sig fler av de klassiska dygderna kvar i den nya listan.
Pålitlighet anses vara den viktigaste dygden. Det understryker hur viktigt vi idag anser det vara med tillit och förtroende, skriver Einhorn. Det har stor betydelse i vårt samhälle att vi litar på varandra.

Seminarium om "De nya dödssynderna" på Bokmässan i Göteborg 2014.

På Bokmässan i Göteborg i september lyssnade jag till ett intressant samtal om ”De nya dödssynderna”. Förutom Stefan Einhorn deltog Jan Guillou och ärkebiskopen Antje Jackelén i samtalet.
Guillou var mycket förvånad över att likgiltighet inte hade kommit med på den nya topp-7-listan (Likgiltighet hamnade först på plats 13).

Einhorn skriver i boken att om vi vill hantera våra dåliga sidor måste vi bli medvetna om att vi har dem: ”Vi måste bevaka våra mörka sidor och sträva efter att släppa fram våra goda”

”De nya dödssynderna” är en intressant bok, och en sådan där titel som man vill diskutera med andra sedan man läst den. Man kan exempelvis inte låta bli att fundera över vilket resultat det hade blivit om samma undersökning genomförts i helt andra länder, kanske i andra kulturområden.

De nya dödssynderna i bibliotekets katalog

En av 80-talets största hitlåtar var ”It’s a Sin” med Pet Shop Boys (1987).
Videon regisserades av Derek Jarman, och i den kan man bl a se de sju dödssynderna personifierade av olika skådespelare. Känner du igen alla sju dödssynder?

Tideboken ”Wardington Hours”

Wordington Hours

Digitaliseringsmöjligheterna gör det idag möjligt för bibliotek, museer och arkiv att presentera sina samlingar på ett nytt sätt och göra dem tillgängliga online.

Som jag tidigare tipsat om här i bloggen har British Library i London exempelvis lagt ut flera av sina finaste böcker online som ”virtual books”. Det betyder att du kan bläddra i böckerna virtuellt i din egen webbläsare.
Man har särskilt velat digitalisera sina många tideböcker. British Library har en stor och mycket fin samling tideböcker. Samlingen uppgår till nästan 400 st.

”Books of hours” kallas på svenska tideböcker. De innehöll bönerna för den katolska kyrkans s k kanoniska timmar. Dessa böcker var rikt illustrerade och var populära statusföremål bland högreståndspersoner vid denna tid. Sådana här tideböcker kunde vara mycket dyra att köpa.

En av de mer kända tideböckerna är ”The Wardington Hours”, som med hjälp av donationer kunde räddas kvar i Storbritannien 2007, då British Library köpte in den. Annars hade den köpts av utländska samlare.

”The Wardington Hours” tillkom i Paris någon gång mellan 1410 och 1440. I Paris fanns vid denna tid en mycket framstående bokmålarverkstad, som man tror ligger bakom några av de finaste tideböckerna.

Tideboken har åtta miniatyrmålningar som skildrar Kristi passionsberättelse. Tack vare British Librarys digitalisering kan vi nu studera denna vackra handskrift online.
Zooma in i bilderna och studera det enastående måleriet med alla sina färgsprakande detaljer.

The Wardington Hours – BL digitised manuscripts

 

Kyrkornas hemligheter – boken

Kyrkornas hemligheter

Under 2013 sändes den utmärkta serien ”Kyrkornas hemligheter” i SVT. Där fick vi ta del av intressant historia kring några av våra kyrkobyggnader. (De sista avsnitten finns fortfarande kvar att se i SVT Play i ett fåtal dagar till). Men den var bara en aptitretare.

Producenterna bakom serien har nu tagit fram en fantastiskt bra bok om Sveriges kyrkobyggnaders historia. Den har samma namn som serien, ”Kyrkornas hemligheter” och huvudförfattare är Ann Catherine Bonnier och Ingrid Sjöström (Medströms, 2013).

Boken är i stort format och estetiskt mycket välutformad. Texter, layout och foton samverkar på ett framstående sätt och resultatet är en mycket läsvärd och användbar bok.

I Sverige lär det finnas minst 3.700 kyrkor (då är endast de som hör till Svenska kyrkan medräknade).
Den som idag kommer in ett kyrkorum kanske har svårt att förstå varför byggnaden ser ut som den gör. Vad betyder symbolerna? Vad kan man utläsa av kyrkans arkitektur och inredning? Hur ser man om den t ex är en ombyggd medeltida kyrka? Allt detta får du svar på i boken.

Här får vi ta del av tusen års svensk kyrkobyggnadshistoria. ”Kyrkornas hemligheter” är indelad i åtta kronologiskt ordnade kapitel. I varje avsnitt lyfts några typiska exempel fram, båda beträffande kyrkobyggnader och konstföremål, med tydliga och pedagogiska beskrivningar.

Här kan vi se hur man kan bedöma åldern på ett medeltida träkrucifix genom att se i vilken stil den korsfäste Jesus är avbildad. Vi läser om hur gamla altarskåp var utformade, och får exempel på mycket framstående kyrkokonst, t ex altarskåpet i Jäders kyrka. Vissa av dessa fantastiska konstföremål är nog okända för en bred allmänhet.

Här får vi också en påminnelse om att Sverige var ett katolskt land under många sekler. I boken beskrivs också hur reformationen och övergången till luthersk statskyrka påverkade de svenska kyrkornas utseende.

Många arkitekturinfluenser har kommit till Sverige från utlandet. Skilda strömningar har dominerat under olika sekler. I ”Kyrkornas hemligheter” kan du se hur de olika stilarna har avlöst varandra, och hur kyrkorummet förändrats med tidens växlingar. Från mörka gotiska valv till ljusa rymliga rum är steget kanske inte så långt som man kan tro.
Läs om hur ”Tegnérladan” blev Sveriges vanligaste kyrkotyp, och hur reaktionen mot denna likformighet resulterade i nygotiken i slutet av 1800-talet.

Här får du också se glasfönster, skulpturer, gravkor, påkostade predikstolar, spännande kyrkomålningar på både sten och trä, och mycket annat. Läs också om hur hela kyrkolandskap kom att domineras av en enda arkitekt som Helgo Zettervall eller en konstnär som Pehr Hörberg.

Man kan läsa denna bok helt utan förkunskaper. Texten är genomgående lättillgänglig. Jag vill särskilt berömma de framstående fotografierna, och de välgjorda och pedagogiska analyserna av kyrkorum och föremål.
Verkligen en allmänbildande bok att lära sig något av. Nästa kyrkobesök blir betydligt mer intressant för den som läst denna utmärkta bok.

Kyrkornas hemligheter i bibliotekets katalog

Nils Dacke

En avskyvärt elak man?

Nils Dacke är den mest kände upprorsmannen i svensk historia. Han var en småländsk bonde som ledde det stora upproret mot Gustav Vasa 1542-1543. Inget annat uppror i Sverige har varit lika stort.

Dackes eftermäle i historieskrivningen har varit kraftigt negativt, inte minst tack vare Gustav Vasas egen historieskrivning, Bondehövdingen beskrevs som en tjuv, förrädare och kättare. Allt källmaterial om Dacke som finns kvar kommer från den segrande kungliga sidan. Dackes anhängare var ”en tjuvhop”. I modern tid har Dacke däremot ibland setts som en frihetskämpe. Han har blivit en mytisk figur.

Det finns flera böcker om Dackefejden, som upproret kallas. En av de mer kända är historikern Lars-Olof Larssons ”Dackeland” (1979). En senare bok i ämnet är ”En avskyvärt elak man? – Nils Dacke i ny belysning” av Hans Hellström (Carlssons, 1999). Det är en liten skrift som inte ens omfattar 100 sidor, men som är intressant.
Omslaget avbildar en samtida teckning av Nils Dackes avhuggna huvud, som sedan upprorsledaren dödats 1543 placerades på en stolpe och visades upp i Kalmar.

Hellström är fil.dr. i historia vid Stockholms universitet. I den här boken vill han ge en mer nyanserad bild av Nils Dacke och betonar de religiösa orsakerna till upproret. Han gör också kopplingar till allmän europeisk samtida historia.

Dackes uppror var inledningsvis framgångsrikt. Hösten 1542 behärskade hans män i princip hela det sydöstra Sverige. Det var först året därpå som kungen slog till med full kraft och med hjälp av inhyrda tyska soldater krossade upproret.

Historiker har velat hitta orsaker till böndernas missnöje som sedan ledde till det stora upproret. Redan i samtiden hävdade de småländska bönderna att det var ”en kamp för det som gammalt och fornt hade varit”.
Gustav Vasas trontillträde hade medfört flera förändringar för smålänningarna, som ju levde i gränstrakterna mot Danmark. Skatterna hade höjts kraftigt. Kronan hade krävt äganderätt till nya gårdar, och infört förbud mot viss jakt och skogsavverkning. Gustav Vasa hade brutit med påven och Sverige skulle bli ett protestantiskt rike. Kyrkan underordnades kungamakten, och kyrkans egendomar tillföll kronan. Den nya lutherska läran hade införts, och en ny gudstjänstordning togs i bruk.

Hellström menar att även om det fanns flera skäl till smålänningarnas missnöje så var det de kyrkliga förändringarna som för dem var viktigast.

En kyrkovisitation i Småland 1541 blev den utlösande faktorn till upproret. Kungens knektar beslagtog ca 3.700 kg silver från landskapets kyrkor. Katolska handskrifter beslagtogs, sprättades upp och användes som omslag tlll skattelängder. Lokalbefolkningen, som fortfarande var troende katoliker, blev givetvis upprörda då kyrkorna plundrades. De kyrkliga konstföremålen hade bekostats av dem själva och deras förfäder.

En del såg ju Gustav Vasa som en egen upprorsmakare, Han hade ju brutit med Kalmarunionen. Dackes uppror väckte intresse på kontinenten, något som skrämde kungen. Därför skulle upproret krossas hårt och snabbt.
Det fanns en hel del präster som stödde Dackes uppror och flera av dem blev hårt bestraffade. En del avrättades.

En intressant och lättillgänglig bok om det stora bondeupproret. De religiösa missnöjet i denna tid av förändring var nog större än vad en modern svensk kanske först inser.

”En avskyvärt elak man?” i bibliotekets katalog

S:t Nikolaus

S:t Nikolaus

Helgonet S:t Nikolaus (ca 270-342) var biskop av Myra i Mindre Asien, och den 6 december är hans egen dag. Nikolaus och Niklas har namnsdag.

På medeltiden blev Nikolaus handelsmännens och sjöfararnas skyddshelgon. Senare blev han även skolbarnens helgon och förknippades med givmildhet. En del av legenderna kring Nikolaus går ut på att han brukade ge små presenter till andra genom att gömma gåvor i deras skor.
I protestantiska länder associerades Nikolaus med julen.  Jultomten kallas ju Santa Claus i engelsktalande länder.
Nikolaus reliker är fördelade i två städer, Bari och Venedig.

I vissa kulturer och länder, t ex i Nederländerna, firar man fortfarande Nikolaus den 6 december genom att ge barnen julgåvor just detta datum.
I Sverige ansågs vädret på Nikolausdagen kunna förebåda väderleken för resten av december.

Bilden av Nikolaus förvandlades gradvis till den julröda tomtefigur vi så väl känner till idag.

Europeana berättar S:t Nikolaus historia i en intressant artikel.

Den medeltida kroppen

Kroppens historia under medeltiden

Under medeltiden hade man en ambivalent inställning till människokroppen. Å ena sidan hävdades det att kroppen var ”själens avskyvärda klädnad” (sagt av påven Gregorius den store). Man späkte sin kropp och skulle bära tagelskjorta. Det kroppsliga knöts till synd. Å andra sidan tog 1200-talets teologer fram kroppens positiva egenskaper. Jesus, som ju var Guds son, hade antagit kroppslig gestalt. I livet efter detta skulle människor få en ny kropp.

Denna spännande motsättning präglade medeltidens värld på flera sätt. Mera om detta kan du läsa i boken ”Kroppens historia under medeltiden” av Jacques Le Goff och Nicolas Truong (Agerings, 2011). Le Goff är fransk medeltidshistoriker och Truong är journalist. Vill vi förstå medeltidens människor är studier av deras syn på kroppen en bra utgångspunkt, menar de.

Den kristnes kropp kunde ses på olika sätt under medeltiden. Ett lik var alltid motbjudande. Samtidigt kunde den döda kroppen vara värd att hedra och vörda, särskilt i fallet med helgon. Dessa fick praktfulla gravmonument och blev föremål för relikkulter.
Sakramenten helgade kroppen, från dopet till sista smörjelsen. Altarets sakrament sågs som Kristi kropp.

I boken belyses flera av de motsatta uppfattningar om kroppen som rådde. Å ena sidan skulle man fasta, och å andra sidan kunde man fröjda sig under karnevaler. Kärleken skulle vara hövisk och sedlig, medan det sexuella var ett starkt tabu.

Den allmänna uppfattningen var ofta att kroppen var syndens verktyg. Franciskus av Assisi (1181-1226) var sjuklig och såg kroppen som ”en bror” och sjukdomarna som ”våra systrar”. Det blev tillåtet för medeltidens människor att anlita andra läkare än Kristus. Medicinen började utvecklas som en egen vetenskap.

Le Goff hävdar i bokens förord att historikerna hittills har försummat att berätta om hur man betraktade kroppen under medeltiden, och han med denna bok vill råda bot på detta misstag.

Den här boken är en intressant resa in i medeltidens tankevärld. Författarna berättar om tidig medicinhistoria, om hur man såg på sina avlidna, om vilka kroppsliga egenskaper som ansågs syndiga, om gester och umgängesseder och mycket annat. Ägnade man sig överhuvudtaget åt kroppslig idrott under medeltiden?
Ett avslutande kapitel tar upp synen på människokroppen som metafor, som ett mikrokosmos.
Döden var ständigt närvarande för medeltidens människor. Hur såg man på barndom och ålderdom i en tid av farsoter?

Boken är inte alltför tungläst, tvärtom är den istället rätt kul och upplysande, samtidigt som den erbjuder flera intressanta vinklar på medeltida tankegods. Som läsare får man flera aha-upplevelser. Boken omfattar knappt 180 sidor, men saknar dock illustrationer.

Kroppens historia under medeltiden i bibliotekets katalog

En tidebok från 1400-talet

Ur The Bedford Hours

Modern teknik gör det möjligt för bibliotek, museer och arkiv att presentera sina samlingar på ett nytt sätt och göra dem tillgängliga online.

British Library i London har exempelvis lagt ut flera av sina finaste böcker som ”virtual books”. Det betyder att du kan bläddra i böckerna virtuellt i din egen webbläsare.

Ta gärna en titt på ”The Bedford Hours”, som är en av de finaste medeltida bönesamlingarna. Denna bönbok, som skapades i Paris mellan 1410 och 1430, är extremt påkostad. Den innehåller 38 stora handmålade illustrationer och ca 1200 marginalillustrationer.

”Books of hours”, eller tideböcker, innehöll bönerna för den katolska kyrkans s k kanoniska timmar. De var rikt illustrerade och var populära statusföremål bland högreståndspersoner vid denna tid. Sådana här böcker kunde vara mycket dyra att köpa. Just den här boken ägdes av John, hertig av Bedford och bror till den engelske kungen Henrik V. Man vet tyvärr inte namnet på illuminatören, som bara kallas ”The Bedford master”.

Boken är verkligen enastående vacker. I British Librarys virtuella version kan du även zooma in på varje sida för att studera detaljer.

För att ta del av British Librarys virtuella böcker kan du behöva ladda ned en insticksmodul till din webbläsare. Själv fick jag installera en insticksmodul till Silverlight i min Firefox. Men det är värt besväret.

British Library – Virtual books

Biskop Brasks jubileumsår

Biskop Brasks jubileumsår

I Östergötland har man just invigt biskop Hans Brasks jubileumsår.
Det är nämligen 500 år sedan Hans Brask (1464-1538) blev biskop i Linköping. Under året anordnas därför diverse Brask-relaterade program i form av utställningar, föredrag m m.
Biskop Brask 1513 – 2013

Vem var då Hans Brask? Idag förknippar vi honom enbart med den berömda brasklappen, på vilken det enligt legenden stod ”Härtill är jag nödd och tvungen” (eller snarare ”Til thenna besegling är jach nödd och twingat”, åtminstone enligt Olaus Petris krönika). Det tråkiga är att denna så berömda lapp kanske aldrig har existerat i verkligheten. Men berättelsen i vilken den förekommer är god.

Här kan du läsa en biografisk artikel om Brask, där episoden med brasklappen självklart ingår:
Vem var Hans Brask?


Hans Brask

Faktum är att det finns en relativt nyskriven biografi – ”Hans Brask : en senmedeltida biskop och hans tankevärld” av Per Stobaeus (Artos & Norma, 2008). Detta är egentligen en avhandling i historia vid Lunds universitet, som även utgivits som ”vanlig bok”.

Det intressanta med Brask är att han levde och verkade i brytningstiden mellan den katolska och protestantiska tiden i vårt land. Det var en dramatisk tid i flera avseenden: Kalmarunionen hade upplösts och Gustav Vasa förändrade Sverige. Kampen mellan kungamakt och kyrka pågick.
Det finns faktiskt en hel del brev bevarade som Brask skrivit. Detta gör att Stobeaus har möjlighet att i sin bok beskriva biskopsrollen i 1500-talets Sverige. Just tankevärlden hos en 1500-talsmänniska som Brask står i fokus för denna bok. Stobaeus framställer Brask som den siste portalfiguren för den en gång så mäktiga och självständiga senmedeltida kyrkan i Sverige.

Boken är givetvis akademisk, och den innehåller påtagligt mycket diskussioner om kristen ideologi. Samtidigt har den en bra och överskådlig kapitelindelning, samt ett användbart register. Eftersom det är en avhandling ingår en stor notapparat och en lång litteraturlista.

Stobaeus Brask-biografi passar kanske främst dig som är intresserad av kyrkohistoria och idéhistoria.

Hans Brask i bibliotekets katalog

Aplagårdar och klosterliljor

Aplagårdar och klosterliljor

Vadstena kloster är ett av Sveriges mest kända medeltida byggnadskomplex. Det är Skandinaviens enda intakta bevarande klosterområde.
I den alldeles nya boken ”Aplagårdar och klosterliljor : 800 år kring Vadstena klosters historia” av Julia Sigurdson & Sune Zachrisson (Artos, 2012) kan du läsa den fascinerande berättelsen om klostrets 800-åriga historia. Särskilt fokus läggs till klosterträdgårdarna. Denna vinkel har tidigare inte beskrivits lika ingående i Vadstenas klosterlitteratur.

Fruktträdgården i Vadstena är minst 600 år gammal. Här pågår ett arbete för att i den nordiska genbanken bevara gamla fruktsorter.

I boken kan du också följa klostrets byggnadshistoria. Mycket har hänt på 800 år. Innan Birgittinklostret bildades på 1300-talet var Vadstena kungligt palats. Efter att klostret stängts under reformationen inrymdes här Europas första invalidhotell. Dessutom har här funnits ett centralhospital.

Detta är en väldigt fin bok, med mängder av detaljer kring klosterlivet och trädgårdarna. Den innehåller fantastiska illustrationer, bl a fina nyritade kartor över klosterområdet och dess omgivningar.

Julia Sigurdson är kulturhistoriker och Sune Zachrisson konsthistoriker. I boken tar de upp en del nya rön och gör även en del nytolkningar av olika saker kring Vadstena klosters historia. Här kan du också läsa om hur klosterområdet idag har blivit en modern vallfartsort.

En trivsam bok som ger oss en rejäl tidsresa. Den har dessutom en utsökt formgivning och layout.

Aplagårdar och klosterliljor i bibliotekets katalog

Gustaf III:s böcker

Alphabeta Varia, volym 1 och 2

I Jämtlands läns biblioteks äldre samling, Zetterströmska biblioteket, finns en hel del intressanta böcker.
Här finns exempelvis två böcker som skänktes som gåva till Gustaf III under hans besök i Rom 1784.
Det är ”Alphabeta Varia” som består av två volymer. Böckerna är vackert inbundna och försedda med förgyllning. PÅ framsidorna står det ”Bibliotheket på Drottningholm” och på baksidorna ”Öfwerlemnad till Konungen af Societate P. Propaganda Fide i Rom 1784”.

Gustaf III besökte Collegium pro propaganda fide, som var katolska kyrkans propagandacentral. De hade ett stort bibliotek och tryckeri, och var stolta över att kunna trycka böcker på mängder av olika språk.
”Alphabeta Varia” består av olika alfabet och tryckprov. Tio Guds bud, trosbekännelsen, Herrens bön och en del annat finns här återgivet på 17 olika språk. I volym 1 finns en skriven gåvoanteckning till Gustaf III.

Gåvoanteckning i band 1

Dessa två böcker ingår i ”Läroverksdepositionen”. Det är böcker som ägs av Östersunds Läroverk men som finns deponerade på länsbiblioteket sedan 1934.
Just dessa två böcker är en del av en donation på ca 700 titlar, som skänktes till läroverksbiblioteket på 1880-talet av änkefru Lisa Weinberg. De hade tillhört hennes avlidne man, läroverksadjunkten L. Weinberg.
Hur han hade kommit över dessa böcker framgår tyvärr inte.

Större versioner av dessa bilder finns i bloggens bildgalleri på Flickr.

Katoliker i 1600-talets Sverige

Stölden av Birgittas skalle

Under religionskrigens tid på 1600-talet var det inte lätt att vara katolik i Sverige. De var en liten och utsatt minoritet. Det var inte tillåtet för en vanlig svensk undersåte att vara katolik. Utländska ambassadörer och invandrare kunde dock få utöva katolska gudstjänster, men dessa fick bara äga rum i deras egna hem och med dörrar och fönster stängda. Särskilt illa sedda var jesuiterna.

Barbro Lindqvist berättar om några intressanta katolska människoöden i boken ”Stölden av Birgittas skalle och andra katolska äventyr i 1600-talets Sverige” (Fredestad, 2012).

I den här lilla men innehållsrika boken berättas både dråpliga och sorgliga historier. Flertalet av de katoliker som beskrivs i texten var fransmän.

Läs om Charles Ogier, sekreterare i en fransk diplomatisk expedition i Sverige 1634-1635. Han skrev dagbok om sin resa i det kätterska landet och om svenskarnas udda vanor. Eller läs om drottning Kristinas dansmästare de Beaulieu, som stal heliga Birgittas skalle ur relikskrinet i Vadstena och lät smuggla ut den ur landet (den lär nu finnas i ett kloster i Nederländerna). Och här hittar du även historien om den hetlevrade hovslagaren Gert Krebs.

Den unga stormakten Sverige hade stort behov av skickliga yrkesmän, och många kom från katolska länder. Här kan du läsa om savojarderna som invandrade till Sverige. De kom från gränstrakterna mellan Frankrike, Italien och Schweiz.

Lindqvists bok är inte ens 100 sidor lång men mycket innehållsrik. Här finns fascinerande människoöden som vi sällan läser om på andra håll. Men den dramatiska berättelsen om stölden av Birgittas skalle, som även givit boken dess titel, borde kanske ha fått större utrymme i boken. Den berörs bara på några sidor.

Boken ingår i den skriftserie som utges av Katolsk historisk förening i Sverige.

Stölden av Birgittas skalle i bibliotekets katalog

Nytt om Erik den helige

Erik den helige

Idag 18 maj är det Eriksdagen.

Det är minsann inte varje år, eller ens varje decennium, som det utges nya titlar om Erik den helige, men nu har det hänt. Hans Hellströms ”Erik den helige : Sveriges skyddshelgon” (Veritas, 2011) är en trevlig liten bok om Erik och hans legend.

På Eriksdagen 2011 bloggade jag om Erik den helige och Eriksmäss, och tipsade då om en rejäl lunta från 1954 som upptecknar det mesta om Erik.
Men då fanns inte den här nya boken, som på endast 67 sidor lyckas sammanfatta ämnet en hel del. Här berättas vad vi vet om Eriks liv (inte så mycket), om Erik i den religiösa kulten (som blomstrade som mest under 1300- och 1400-talet) och om Erik i historieforskningen. Dessutom finns själva Erikslegenden med som en bilaga längst bak i boken, liksom en mirakelförteckning i urval.

Ibland bloggar jag om stora och tjocka böcker, men detta är verkligen en liten bok (9 x 14 cm) i fickformat. Ett bra exempel på hur man på ett fåtal sidor kan lyckas få in mycket innehåll. Läsvärt och lättläst.
Författaren Hans Hellström är fil.dr i historia.

Erik den helige i bibliotekets katalog

Skatter ur Vatikanens arkiv visas i unik utställning

För första (och kanske enda) gången någonsin finns nu chansen att se unika originaldokument ur Vatikanens stora bibliotek och arkiv i en stor utställning i Rom. Dokumenten har aldrig förut lämnat Vatikanen, men nu visas 100 av de mest intressanta på Museo Capitolini i Rom.

Utställningen heter Lux in Arcana och här finns dokument av stort historiskt värde. De äldsta dokumenten kommer från 800-talet. Det är häpnadsväckande att samla så många av dessa i en och samma utställning. Eller vad sägs om att med egna ögon kunna se sådana här saker:

  • Handlingar från rättegången mot Tempelherreorden
  • Påven Alexander VI:s välsignelse av Spaniens och Portugals kolonisering av Nya världen
  • Martin Luthers bannlysning
  • Brev från Michelangelo
  • Handlingar från rättegången mot Galileo Galilei
  • Drottning Kristinas abdikationsdokument
  • Ett brev från kejsarinnan av Kina, skrivet på siden

Från Vatikanens bibliotek

”Vatikanens hemliga arkiv” har varit omtalat i hundratals år. Egentligen är arkivet och biblioteket inte direkt hemligt, men väldigt få personer har haft tillgång till materialet som förvaras där. Vatikanens bibliotek har också förekommit som dramatisk bakgrundsmiljö i film och litteratur (t ex i Dan Browns böcker). Det omges av ett skimmer av mystik.

Vatikanens bibliotek och arkiv är väldigt stort och har byggts upp under mer än tusen åt, så det går fortfarande att göra fynd där. Nästan varje år kan vi läsa notiser i tidningarna om att man funnit nya saker i arkivet.

Utställningen visas på Museo Capitolini under perioden februari – september 2012.
Lux in Arcana har en stor och intressant webbplats, med massor av godsaker att titta på. Rekommenderas! Missa inte kuriosa-avdelningen.

Lux in Arcana

Cistercienserkloster

Cistercienserkloster

Det är inte så lätt att stava rätt till Cistercienserorden. Denna klosterorden grundades 1098 av benediktinermunkar som var missnöjda med den tidens vällevnad i klostren. De ville återgå till ett mer asketiskt liv. Cistercienserna brukar ses som den första klosterorden som blev centralstyrd.

Den franska praktboken ”Cistercienserkloster : historia och arkitektur” av Henri Gaud (Könemann, 2001) är en stor och blytung pjäs, men fylld med fantastiska foton från kloster, mest från Frankrike men även från Spanien, Irland, Tyskland och andra länder.

Det var Bernhard av Clairvaux som satte fart på orden i början av 1100-talet. Han var en av samtidens mest berömda teologer, dessutom med stort politiskt inflytande.
Återgången till de stränga och ursprungliga benediktinska klosterreglerna medförde bl a att munkarna aktivt arbetade med jordbruk och annat fysiskt arbete. I Sverige kallades cistercienserna under medeltiden för gråbröder.

Även deras klosterarkitektur utmärks av enkelhet och frånvaro av utsmyckning. Cistercienserklostren har ofta avancerade valvbyggen.
Bilderna i den här stora boken (27 x 32 cm) är helt enastående. Nackdelen är att boken är så pass tung att den kan vara svår att hålla i.

Första delen av boken behandlar Cistercienserordens historia i flera kapitel. Sedan beskrivs nästan 60 olika kloster i alfabetisk ordning. Ett imponerande verk, även om det på något sätt känns väldigt franskt.

Varifrån kommer då det svårstavade namnet cistercienser? Det första ordensklostret grundades i området Citeaux nära Dijon i Frankrike. Dess latinska namnform är Cistercium.

Cistercienserkloster i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: