Category Archives: Humor

Everybody loves somebody sometime – Dean Martin 100 år

Idag är det 100 år sedan Dean Martin föddes.
Dean Martin (vars riktiga namn var Dino Paul Crocetti) var en av 1900-talets mest populära amerikanska entertainers.

”Everybody Loves Somebody Sometime” var en sång från 1947 som redan hade spelats in av flera andra artister, men Dean Martins version från 1964 knuffade ned The Beatles från 1:a-platsen på Billboardlistan. Låten förvandlades till hans egen signaturmelodi. Sångtiteln finns även på hans gravsten.
I det här videoklippet från 1965 ser vi ”Dino” i högform.

Dean Martin var förutom sångare också skådespelare och komiker. Under många år utgjorde han och Jerry Lewis ett mycket populärt komikerpar. Martin ingick också i det berömda ”Rat Pack” tillsammans med bl a Frank Sinatra och Sammy Davis jr.

Många citat tillskrivs honom. Det mest kända är nog Dean Martins definition av nykterhet:
”You’re not drunk if you can lie on the floor without holding on.”

Dean Martin, 1960

Dean Martin var en man som spred glädje. Ofta framträdde han med glaset i hand, och skämtade friskt om t.ex. alkohol.
Det var dock hans mångåriga och intensiva rökning som tog hans liv. Han diagnosticerades med lungcancer och avled på juldagen 1995, 78 år gammal.

På Östersunds bibliotek har vi två samlings-cd med Dean Martins musik, ”The very best of Dean Martin”, vol. 1 och vol. 2.
Du kan också låna filmen ”Rio Bravo” (1959) där han spelar mot bl. a. John Wayne.

 

1800-talshumor

Anekdot-lexikon

Av en ren slump fann jag en liten speciell bok nere i Östersunds biblioteks bokmagasin. Boken ser ganska oansenlig ut, men titeln väckte genast mitt intresse. Den heter ”Anekdot-lexikon” och är tryckt i Stockholm 1846. Ingen upphovsman finns angiven.

Detta visar sig vara första halvan av ett tvåbandsverk (band 2 saknas dock hos oss), och förtecknar diverse mer eller mindre lustiga anekdoter. De är indexerade efter lämpligt uppslagsord: ”Barberare”, ”Carl XII”, ”Eldsvåda”, ”Godt köp”, och så vidare. Detta första band sträcker sig t o m bokstaven L.

Boken är verkligen inte stor till formatet (95 x 135 mm), men den omfattar hela 656 sidor.
Troligen är boken relativt sällsynt idag. I databasen Libris finns den endast registrerad på två bibliotek: KB och Nordiska museet.

En hel del av uppslagsorden utgörs av personnamn. Relativt många av anekdoterna är knutna till kungligheter, biskopar och andra på den tiden kända personer. Här finns också några Bellmanhistorier.

Frågan är då om dessa historier fortfarande är roliga, 170 år senare. Jag vill hävda att åtminstone vissa av dem fortfarande håller god klass. Här presenteras några utvalda smakprov.

Uppslagsordet ”Boklån”:
Anekdot om boklån, 1846

Uppslagsordet ”Gentleman”:
Anekdot om gentleman, 1846

Uppslagsordet ”Kronan”:
Anekdot om Kronan, 1846

Uppslagsordet ”Byxtyg”:
Anekdot om byxtyg, 1846

 

Skämtsamma gåtor från 1881

Frågar du så svarar jag

Även förr i tiden ägnade man sig åt skämt och tidsfördriv för sällskapslivet.
I bibliotekets magasin hittade jag den lilla skriften ”Frågar du, så svarar jag : 500 skämtsamma frågor och svar” av signaturen Nétob (Holm, andra upplagan, 1881). Upphovsmannen var en viss Gustaf Bothén.

Är dessa gåtor fortfarande roliga? Bedöm själv. Här är de 13 första gåtorna i boken.

Gåtor 1881

Svar på gåtorna, 1881

Språket förändras ju ständigt, varför en del ordvitsar inte är lika självklara idag som de var för 134 år sedan. Men humor har alltid varit en viktig del av människors sällskapsliv.

Litet längre fram i listan med gåtor kommer ämnen som 1880-talets läsare förväntades känna till, t ex fornnordisk mytologi, Sveriges regenter och klassisk litteratur.

Några exempel:

257. Hvad fann Ragnar Lodbrok i ormgropen?
Svar: En hal omgifning.

310. Hvarifrån kom den kula, som dödade Carl den 12:e?
Svar: Från ett eldvapen.

329. Hvad följde på den sköna Helenas bortröfvande?
Svar: Pariserlif.

335. Hvad blef  den pil, som Wilhelm Tell skjöt i äpplet?
Svar: Fruktbärande.

 

Mark Twain om galenskap

”When we remember we are all mad, the mysteries disappear and life stands explained.”
(Mark Twain’s Notebook, 1898)

Dagens middagsvers

”The Frenchman loves his native wine;
The German loves his beer;
The Englishman loves his ‘alf and ‘alf,
Because it brings good cheer.
The Irishman loves his “whiskey straight”;,
Because it gives him dizziness.
The American has no choice at all,
So he drinks the whole —— business.”

(Ur ”Toasts for all occasions”, Boston 1903)

Läs ”Toasts for all occasions” som gratis e-bok hos Public Domain Review

Mark Twains råd om livet

”Never refuse to do a kindness unless the act would work great injury to yourself, and never refuse to take a drink – under any circumstances.”

(Mark Twain’s Notebook, 1935)

Mark Twain om val

”If we would learn what the human race really is at bottom, we need only observe it in election times.”

(Mark Twain’s Autobiography)

Groucho Marx om kultur


”I must say I find television very educational.
The minute somebody turns it on, I go to the library and read a good book.”
Groucho Marx (1890-1977)

Mark Twain om moral

”We get our morals from books. I didn’t get mine from books, but I know that morals do come from books – theoretically at least.”

(Sagt vid öppnandet av ”The Mark Twain Library” i Redding, Connecticut)

Fula frisyrer

Fula frisyrer

Modet växlar ständigt. Efter en tid kan vi tycka att det som var modernt för några decennier sedan nu tycks gräsligt, ja rentav fult. Men mode har en tendens att komma tillbaka efter ett tag, fast i lite annan form.

Den lilla boken ”Fula frisyrer” av James Innes-Smith & Henrietta Webb (Lind & Co, 2003) är från början brittisk och författarna har samlat ihop ett stort antal frisyrfoton från frisersalonger över hela världen. De flesta bilderna kommer från 1970-talet. Och de flesta frisyrerna är verkligen hemska. Kanske är det lite elakt att kalla boken för ”Fula frisyrer” men titeln är nog ändå den som bäst beskriver innehållet.

Det är inte så mycket text i den här boken, som nästan bara består av bilder i både färg och svartvitt. Du kan se en kavalkad av hockeyfrillor, pottklippningar, verkligt udda håruppsättningar och gigantiska tuperingar. Både herr- och damfrisyrer finns representerade i det rika urvalet.

Fula damfrisyrer

Efter att vi bläddrat i ”Fula frisyrer” och skrattat gott åt de mest extrema bilderna, kan vi sedan gärna fundera över vad i vår egen mode- och designsamtid som kommer att anses fult och frånstötande om 40 år. Våra barnbarn kommer kanske i framtiden att samla ihop detta på motsvarande sätt och ge ut materialet i nya humorböcker.

Fula frisyrer i bibliotekets katalog

 

Mark Twain om vädret

The American Claimant

Den amerikanske författaren Mark Twain (Samuel Clemens, 1835-1910) tröttnade på alla långrandiga beskrivningar av väder i romaner. Han bestämde sig därför för att skriva en hel roman utan att alls ta med något om vädret i berättarflödet. I stället finns all väderinformation i ett tillägg längst bak i boken. Läsaren uppmanas att regelbundet titta där. Boken heter ”The American Claimant” och utkom 1892.
Enligt Mark Twain var detta dessutom den första bok som skrivits med hjälp av diktering med fonograf.

Mark Twains egen förklaring till varför han skrev boken på detta vis är dessutom mycket spirituell. Den återges här i sin originalversion.

”No weather will be found in this book. This is an attempt to pull a book through without weather. It being the first attempt of the kind in fictitious literature, it may prove a failure, but it seemed worth the while of some dare-devil person to try it, and the author was in just the mood.

Many a reader who wanted to read a tale through was not able to do it because of delays on account of the weather. Nothing breaks up an author’s progress like having to stop every few pages to fuss-up the weather. Thus it is plain that persistent intrusions of weather are bad for both reader and author.

Of course weather is necessary to a narrative of human experience. That is conceded. But it ought to be put where it will not be in the way; where it will not interrupt the flow of the narrative. And it ought to be the ablest weather that can be had, not ignorant, poor-quality, amateur weather. Weather is a literary specialty, and no untrained hand can turn out a good article of it. The present author can do only a few trifling ordinary kinds of weather, and he cannot do those very good. So it has seemed wisest to borrow such weather as is necessary for the book from qualified and recognized experts-giving credit, of course. This weather will be found over in the back part of the book, out of the way. See Appendix. The reader is requested to turn over and help himself from time to time as he goes along. ”

The American Claimant är en humoristisk roman om en excentrisk amerikansk uppfinnare som hävdar att han är den rättmätiga arvtagaren till den brittiska titeln Earl av Rossmore. Boken är också en satir över klassamhället.

The American Claimant kan laddas ned som gratis e-bok via Project Gutenberg.

Nästan samtligas nedgång och fall

Nästan samtligas nedgång och fall

Bland alla böcker inom historia finns det några som är roligare än andra. En av dessa är ”Nästan samtligas nedgång och fall” av Will Cuppy (Norstedts, 1989).

Will Cuppy (1884-1949) var en amerikansk litteraturkritiker och humorist, som under många år bl a skrev för tidskriften The New Yorker. Hans krönikor var mycket uppskattade.

Bokens originaltitel är ”The Decline and Fall of Practically Everybody”. Cuppy började skriva den 1933 och den var nästan klar när han avled 16 år senare. Efter ytterligare 40 år gavs boken ut på svenska.

Denna bok är Cuppys mest kända verk. Den består av 25 satiriska och humoristiska personporträtt av historiska personer. Alla texter är skrivna i en kåserande och ibland litet vanvördig stil. Ca en tredjedel av personporträtten beskriver personer från antiken. Cuppy hade i sitt skrivande hunnit fram till 1700-talet, så inga 1800-talspersoner finns därför med i boken.

Detta är en bok för dig som gillar historiska anekdoter och kuriosa. Cuppys stil är den där bildade, men underhållande, ungefär som ett program av De lärde i Lund. Han är särskilt bra på att inleda sina kapitel på kul sätt.

Småtrevlig och rolig. Man kan läsa flera kapitel i blandad ordning, efter tycke och smak.

Nästan samtligas nedgång och fall i bibliotekets katalog

Radioflugan

radioflugan_1924 by Historiskt
radioflugan_1924, a photo by Historiskt on Flickr.

I vår tids mobila kultur sitter folk överallt uppkopplade med sina smarttelefoner och plattor. Den nya tekniken har förändrat vårt vardagsliv.
På samma sätt förändrade radion folks vardag på 1920-talet. Radiolyssnandet blev ett tecken i tiden, ett beteende som var nytt.
I bibliotekets magasin hittade jag en årgång av Hasse Zetterströms satiriska jultidskrift ”Lutfisken” från 1924. Här finns en sida med en teckning av Ivar Starkenberg, ”Radioflugan”.
Vi ser hur tecknaren skämtar med att alla är så fixerade vid radiolyssning, i princip oavsett vad som just då sänds i programväg.
Bilden kan ses högupplöst i bloggens bildgalleri.

Dalahistorier från förr

Dalahistorier

En litterär genre som väl idag är närmast utdöd är de regionala historiesamlingarna. Förr gav förlagen ibland ut samlingar av mer eller mindre lustiga berättelser och anekdoter, ofta med en regional vinkel. Ofta var det dagstidningar som gav ut böckerna.

En av dessa samlingar är ”Dalahistorier” som samlades ihop och gavs ut av tidningen Falu-kuriren 1941. Boken var ett resultat av en pristävling som anordnades 1938. Folk skickade in typiska dalahistorier, ofta med anknytning till särskilda orter. Humorn i vissa av dessa historier bygger på återgivning av särskilda dialekter, medan annan humor är mer allmängiltig. Ofta driver man med kyrkan och med höga herrar. De slagfärdiga dalkarlarna får sista ordet.

Detta är ett exempel på kulturhistoria som ibland glöms bort. I en sådan här bok kan vi se vilka folkliga anekdoter som berättades i Dalarna på 1930- och 1940-talet.

Några exempel på dalahumor från förr:

En äldre herre i Österviken, By, kom en gång som god första man till ett bönemöte, som skulle hållas i Hovnäs skola, och när det dröjde innan någon mer infann sig ropade han åt predikanten:
– Spel en bit på orgunä, te döm ander satanä hinder hit.

Till en gård i Ingeborbo, kom en dag, då husets hjon sutto vid middagsbordet, underrättelse om att en av bruksherrarna i Horndal dött. Drängen i gården anmärkte:
-Nog har föll han kunna ralta på nåt år te, öm han fått leva.

En dalmas var på tillfälligt besök i Stockholm. En fin herre ville skämta med hans skinnbyxor, petade med sin käpp på masens byxbak och frågade:
– Hur mycket kostar bikupan?
– Själv kupa ä int tä salu, men först svärmen kan du nästan få för assint.
(assint = ingenting)

Dalahistorier i bibliotekets katalog

Mark Twain om julen

“The approach of Christmas brings harrassment and dread to many excellent people. They have to buy a cart-load of presents, and they never know what to buy to hit the various tastes; they put in three weeks of hard and anxious work, and when Christmas morning comes they are so dissatisfied with the result, and so disappointed that they want to sit down and cry. Then they give thanks that Christmas comes but once a year.”
(Mark Twain, “Following the Equator”, 1893)

%d bloggare gillar detta: