Category Archives: Folktro

Nordiska väsen

Nordiska väsen

I nordisk folktro fanns många mytiska och mystiska varelser, och de flesta av dem ansågs bo i de stora skogarna. I många fall trodde man att dessa väsen var osynliga om de inte själva valde att visa sig. Förr i tiden var dessa varelser en naturlig del av världen. De hjälpte människorna att ha respekt för naturen.

I Johan Egerkrans fina bok ”Nordiska väsen” (B.Wahlströms, 2013) möter vi de mest kända av dem: älvor, gårdstomte, havsfru, skogsrå, jättar, Näcken, vittror, vättar, troll och många andra.

Egerkrans är mest känd som illustratör av böcker i fantasygenren, men här skriver han också själv om alla väsen.

Boken är i stort format och estetiskt mycket tilltalande. Egerkrans högklassiga illustrationer är stämningsfulla, och boken har en utmärkt formgivning. Snirkligt utformade bildtexter ger oss en trolsk stämning, och t o m sidornas papperskvalitet är genomtänkt.

Efter en kort introduktion följer enskilda kapitel om de olika väsen som författaren valt ut, med några sidor om varje. Varelserna är indelade i fem huvudgrupper: Oknytt, dragväsen, hamnskiftare, dödsväsen och odjur.

Det märks att Egerkrans gillar sitt ämne. Han skriver med påtaglig inlevelse om de olika väsen han själv illustrerat, och man kan egentligen börja läsa var som helst i boken. Den kan också användas som uppslagsbok.

Om Bäckahästen får vi t ex veta att den var ett lömskt rovdjur som lurade i bäckar och sjöar, där den försökte dra ned förbipasserande i djupet. En del bäckahästar var dock mer finurliga än mordiska och nöjde sig med att spela folk allehanda spratt.

Känner du till Lyktgubben? Han troddes vara en osalig ande efter en avliden som lurat till sig någon annans mark. Som straff fick han ingen ro i graven utan dömdes till att i all evighet ”vandra” längs den ”orätta” markgränsen. Lyktgubben kunde av ren elakhet förvilla folk så att de gick vilse. Om man var snäll mot lyktgubben kunde han dock hjälpa en att hitta hem. Men det var viktigt att ge honom en slant som tack, annars blev han vred.

Det finns verkligen många väsen ur nordisk folktro. En del av dem är gäckande, andra är förföriska, vissa är farliga. I ”Nordiska väsen” kommer du att fascineras av många sådana här berättelser. Kanske kommer du dessutom att se dig om en extra gång vid nästa tillfälle då du är ute i skogen på egen hand.

Nordiska väsen i bibliotekets katalog

Vålnaden går före

Vålnaden går före

I alla tidsåldrar har människan funderat över livet och döden. Hur såg våra förfäder på själen? Vad trodde man om den?

Religionshistorikern Eva Carlsson Werle har i sin bok ”Vålnaden går före… folktron om själen” (Carlssons, 2010) undersökt hur man i folktron uppfattade begreppet ”själ”. Hon har gått igenom uppteckningar i folkminnesarkiv och annat källmaterial. Resultatet är den här boken, som är både lättillgänglig, spännande och fantasieggande.
Carlsson Werle drar dessutom paralleller till vår tids skönlitteratur, där flera av folktrons motiv kring själen dyker upp på nytt. Det gäller exempelvis genrerna fantasy och science fiction. Många läsare kan säkert komma att bli överraskade av att motiv i kända romaner har sin grund i gammal folktro.

Våra förfäder är idag borta, men i sina berättelser som finns nedtecknade i arkiven finns deras tankevärld kvar.
I ”Vålnaden går före” kan du läsa om folktro kring skyddsandar, gengångare, gastar, bortbytingar och mycket annat. Ett särskilt intressant avsnitt handlar om blodet.
”Själen den sitter i blodet och livet” sade Magnus Andersson. Han var född 1843 och var en av många äldre värmlänningar som intervjuades på 1920-talet.
En gammal uppfattning är att vid ond bråd död ropar blodet ut till världen och vittnar som sin ägares olycka. ”Blodshämnd”, ”blodsoffer” och ”blodsbröder” är välkända begrepp. Det fanns förr mycket folktro just kring blodet. En mördad persons blod ansågs ha makt att avslöja banemannen. Vålnader ansågs vara blodlösa. De saknade alltså själ.

Här kan du också läsa om andan i andedräkten, och om 1800-talets tidvis maniska rädsla över att kanske bli skendöd och bli levande begravd.

Hugaligen, kan vi säga idag. Men vad är egentligen den onda hugen för något? Och vad är det för en mara som givit namn åt exempelvis mardrömmar? Svaret får du i den här boken, som är rikt illustrerad.

Lättläst, upplysande och intressant om folktro.

Vålnaden går före i bibliotekets katalog

Vampyrer förr och nu

Vampyrernas historia

Just nu är vi mitt inne i en intensiv vampyrtrend. Filmer, böcker och tv-serier om vampyrer av skilda slag dyker upp. Vampyrtrender brukar komma med ca 20 års mellanrum. Men denna gång är den osedvanligt kraftfull.
I boken ”Vampyrernas historia” av Katarina Harrison Lindbergh (Norstedts, 2011) får vi hela historien om vampyrer, berättad ur olika perspektiv.

Boken är uppdelad i tre avdelningar. Först beskrivs vampyrerna i folktron. Sedan kommer ett långt avsnitt om vampyrer i konst och populärkultur. Den tredje delen behandlar vampyren i människan. Här finns berättelserna om de ”verkliga” vampyrerna Gilles de Rais, Vlad Tepes och Elisabeth Bathory.

De tidigaste vampyrberättelser som man känner till idag finns nedtecknade på kilskriftstavlor från Mesopotamien. Där beskrivs blodtörstiga avgrundsdemoner. Vår nutida bild av vampyrer är mycket starkt färgad av Bram Stokers roman Dracula från 1897, och alla filmatiseringar som gjorts av den.

Norden har en rik flora av vampyrberättelser, och här kan vi läsa om folktro från Island, Danmark och Sverige.

Den här boken är riktigt intressant och ger en bred bild av vampyrberättelser från olika århundraden. Författaren konstaterar att vampyrberättelserna brukar följa med sin tid och ständigt anpassas. Nu har vi exempelvis Stephenie Meyers Twilight-serie som formar dagens unga läsares vampyrbild.

Och hur är det egentligen med vitlök – är det egentligen ett pålitligt och effektivt vapen mot vampyrer? Läs denna bok om du vill veta mera.

Vampyrernas historia i bibliotekets katalog

Drakar

Draken

Ingen har någonsin sett en riktig drake. Ändå är draken det äldsta och mest förnäma fabeldjuret.

Drakar är vanliga i myter, sagor och som symboler. Draken är ofta symbol för det onda, som den ädle riddaren slåss mot, men i Kina står draken istället för visdom och lycka.

I boken ”Draken: fabeldjurens konung” av Åke Dahlström (Carlssons, 2002) finns allt du kan tänkas vilja veta om drakar.

I bokens första del berättas om fabeldjur och vad som kännetecknar dem. I den andra delen beskrivs alla de myter och legender som innehåller drakar, och det är fler än man tror. Drakar finns i flera olika mytologier: nordiska, keltiska, egyptiska, japanska… Särskilda kapitel tar upp draken i fantasylitteraturen, och drakarna i Kina.

Bokens tredje del behandlar draken i konsten, och avbildade drakar av skilda slag. Här kan vi läsa om exempelvis heraldiska drakar och om tatuerade drakar.

En kul och informativ bok om drakar. Författaren har strävat efter att täcka in det mesta om drakarnas värld. Många bilder. Ett spännande läsäventyr!

Draken i bibliotekets katalog

Häxerier

Satans raseri

Häxprocesserna i Europa på 1500- och 1600-talen är mycket omskrivna. Bengt Ankarloo, professor emeritus i historia i Lund, är en av världens främsta experter på häxprocesserna. Han har skrivit flera böcker i ämnet. I ”Satans raseri” (2007) får vi en bra översikt över alla kända häxförföljelser i Europa.

Tron på häxor och demoner fanns redan under antiken. Ankarloo gör kopplingar från de gamla föreställningarna, via medeltiden fram till det stora utbrottet av förföljelser. I boken kan du läsa om hur idéerna om trolldom hanterades av kyrkan, staten, rättsväsendet och av ”vanligt folk”.

I Sverige avrättades totalt ca 240 personer för häxeri. Staten tillsatte flera trolldomskommissioner som reste runt i landet och undersökte anklagelserna. Typiskt för de svenska häxprocesserna är de många vittnesmålen från barn. Ankarloo visar i boken att många uppgifter om antalet offer i Europa för alla häxprocesser troligen är kraftigt överdrivna.

”Satans raseri” är en gedigen bok och en bra genomgång av ämnet.

Satans raseri i bibliotekets katalog

Gastkramande läsning

Skånska spöken

Skåne är ett av de landskap som har flest slott, och föga överraskande finns det i Skåne dessutom många sägner om slottsspöken. Dessa kan vi läsa om i ”Skånska spöken : gastar och gengångare i bondesamhällets folktro” (2007) skriven av Stefan Isaksson.

Författaren har studerat religionshistoria och kulturantropologi och har använt sig av en stor mängd källmaterial till denna bok.

I det skånska bondesamhället fanns övernaturliga väsen nästan överallt och inte bara på slotten. Alla kunde bli osaliga. I denna bok möter vi sägner om gastar, mylingar, gengångare, vita damer och en hel del annat. Många citat ur samtida vittnesberättelser. Rikt illustrerad.

Skånska spöken i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: