Bloggarkiv

KB:s digitaliserade dagstidningar

svd_18850420

Kungliga Biblioteket, KB, har sedan några år tillbaka ett pågående projekt där man digitaliserar äldre svenska dagstidningar.
Det är främst 1800-talstidningar som digitaliserats. I dagsläget är det tidningar som är 115 år eller äldre som är fritt tillgängliga online. Det är ingen komplett digitalisering av samtliga titlar som utgavs i Sverige, men det som ingår är riktigt intressant.
Just nu finns material från ett 40-tal dagstidningstitlar inlagda, och fler titlar ska tillkomma.

KB: Svenska dagstidningar

En förteckning över vilka titlar som ingår i tjänsten finns här:
http://feedback.tidningar.kb.se/viewtopic.php?id=84

Nu meddelar KB att man passerat en miljon inskannade tidningssidor, och arbetet fortsätter.
KB: En miljon fria tidningssidor i KB:s söktjänst

Bilden här ovan visar övre delen av Svenska Dagbladets förstasida 1885-04-20.

Svensk-amerikanska dagstidningar online

Omaha-posten 1904

En stor onlinedatabas med digitaliserade svensk-amerikanska dagstidningar har just öppnats.
Den heter Swedish American Newspapers och innehåller mer än 300.000 digitaliserade tidningssidor. 28 olika tidningstitlar ingår.

Detta är en oerhört rik faktaresurs för alla som är intresserade av svensk-amerikansk historia, släktforskare m fl. Materialet kommer från tidsperioden 1859-2007.
Läs tidningar som Svenska amerikanaren, Nordstjernan, Oregon-posten och Omaha-posten, eller Vestkusten, som utgavs i Kalifornien och som i databasen finns i hela 80 årgångar.

Swedish American Newspapers

Det här är ett bra exempel på hur man kan skapa en användbar och viktig resurs genom digitalisering. Dessutom är den fritt åtkomlig för alla.

Swedish American Newspapers är en del av ett svenskamerikanskt samarbetsprojekt för tidningsdigitalisering mellan Kungliga biblioteket (KB), Minnesota Historical Society, American Swedish Institute (ASI) och Swenson Swedish Immigration Research Center (SSIRC).

KB:s nyhetssida om databasen:
Ny söktjänst med 300.000 svenskamerikanska tidningssidor

Tänk om vi en dag också kan få se en sådan här stor fritt åtkomlig databas för alla våra inhemska svenska dagstidningar! Finansiering och upphovsrätt brukar vara de främsta stötestenarna för digitaliseringsprojekt. Men det har ju bevisligen gått att lösa i t ex det här fallet, vilket vi är tacksamma för.

Bilden här ovan avbildar förstasidan av Omaha-posten, utgiven i Nebraska, 1904-10-21.

Dansskola från 1785

En kort, Men Ganska Tydlig, Undervisning, at lära Dansa

I det populära tv-programmet ”Let’s Dance” kan vi se hur svårt det ibland kan vara att lära sig olika danser. Även förr i tiden kunde detta vara svårt att lära sig.

I Litteraturbankens senaste nytillskott av digitaliserad historisk litteratur hittar vi den fascinerande lilla skriften ”En kort, Men Ganska Tydlig, Undervisning, at lära Dansa, Jämte Flere Bifogade Contradants-Tourer, till De mindre förfarnas otroliga nytta” (1785) av Gustav Fredrik Koskull (1751-1813).
Koskull var friherre, krigsråd och överinspektor vid tullen i Göteborg.

Den lilla dansboken är på endast 24 sidor, men mycket underhållande. Tyvärr innehåller den inga illustrationer.

I boken får vi veta att man redan när barnen är små kan lära dem dansens grunder. Ett tips för att ge barnen mjukare leder är att gnugga lederna med midsommardagg, som sparats på flaska.

Andra användbara tips i boken är hur man kan lära sig att se förnäm ut. Redan vid unga år bör man dessutom lära sig behärska småleendet – ”et Fruntimber har otrolig nytta deraf”. Den som vill ha vit hy – som var på modet vid denna tid – uppmanas att aldrig vidröra rått kött. Likaså ska man kunna ”lyfta med smak på Axlarna”.
Hur djupt och hur länge ska man egentligen buga sig? Författaren ger råd både för män och kvinnor.

Den första dans som vi lär oss är menuetten. Det finns dock enligt författaren två viktiga regler beträffande menuett. Den första är att kavaljeren inte får bära hatt, detta görs endast vid högtidliga galor.
Den andra regeln: ”Aldrig bör hvarken Dame eller Cavaliere hosta, snyta sig eller spotta; eller hvad som kan påkomma, eller med ett ord, alla sorter Naturalia äro förbudna i en Dans”

Sedan får vi lära oss Contradanser. Det finns två olika sorter, först den engelska långdansen, där herrar och damer står på en rad mitt emot varandra, och sedan den franska kadriljen, där fyra par dansar vända emot varandra.

Författaren avslutar:
”Jag är försäkrad, at tiden och tålamodet skall af det råaste ämne, skapa den fullkommeligaste Dansmästare.”
Håller Tony Irving med om det månntro?

Hela boken kan läsas digitalt hos Litteraturbanken.

Ett tillägg till denna historia kan vara att författaren Gustav Fredrik Koskull var far till Mariana Koskull (1785-1841), som utpekades som älskarinna till både kung Karl XIII och Karl XIV Johan. Om hon verkligen var det är dock osäkert. Samtiden skvallrade dock en del i detta ämne.

Svenska Akademiens Ordbok på internet

SAOB

Svenska Akademiens Ordbok, populärt förkortad SAOB, är ett av de största svenska kulturprojekten.
Redan i Akademiens ursprungliga stadgar från 1786 anges uppdraget att skapa en ordbok över svenska språket. Det var dock egentligen först 1883 som ordboksarbetet kom igång på allvar. Det första häftet av SAOB utgavs 1893. Hittills har 36 tjocka band utkommit, och arbetet med band 37 pågår. 2014 utkom det senaste häftet, som sträcker sig fram till uppslagsordet ”vedersyn”.

Inom något år kommer ordboksredaktionen att ha hunnit fram till bokstaven Ö, och arbetet med SAOB är då äntligen färdigställt.
SAOB innehåller ca 466.000 uppslagsord, och här hittar du svenska ord från 1521 och fram till idag.

I mars 2016 har SAOB invigt sin nya och uppdaterade webbplats, www.saob.se.
Det har redan tidigare funnits en digital version av SAOB online, men den nya är anpassad till surfplattor och telefoner. All text är teckenrätt och möjlig att citera direkt från nätet.
Här finns givetvis fritextsökning.

SAOB online är en mycket användbar e-tjänst, fritt åtkomlig för alla.

Svenska Akademiens informationssida om SAOB

SAOB förväxlas ibland med enbandsordlistan SAOL (Svenska Akademiens Ordlista).

SAOL

SAOL är den allmänt vedertagna normen för stavning, uttal och böjning av svenska ord. Första upplagan kom 1874, den senaste i april 2015 (14:e upplagan).
Även SAOL finns fritt sökbar på internet, dock i sin 13:e upplaga (2006).

SAOL finns dessutom som fritt nedladdningsbar app till mobiltelefon. Appen kan hämtas via AppStore eller Google Play. Även denna baseras på ordlistans 13:e upplaga.

Svenska Akademiens informationssida om SAOL

 

Hur man ringer, 1927

Under telefonens tidiga decennier behövde man alltid ringa en växel, där telefonister manuellt kopplade samtalet vidare. På 1920-talet introducerades dock telefonen med nummerskiva, där man själv slog numret utan att behöva gå via en växel. Detta var något helt nytt.

American Telephone and Telegraph Company tog 1927 fram en instruktionsfilm, ”How to use the dial telephone”, där det framgår hur man ringer med den nya moderna telefonen. Nummerskivan ägnas särskilt intresse.
(Idag har vi väl en yngre generation som faktiskt inte använt nummerskiva, så det kan vara intressant ur flera perspektiv).

Om man ändå inte hittade rätt nummer att ringa, kunde man genom att slå siffran 8 få hjälp via telefonbolagets informationscenter. Ca 5 minuter in i filmen får vi titta in där. Kvinnliga telefonister sitter febrilt och slår i olika telefonkataloger.

Hela instruktionsfilmen är 7:07 lång och visades i Kalifornien.
Denna film är en av många som ingår i samlingarna hos Internet Archive.

Läs också ”Hallå!”– en underhållande bok om telefonens första tid i Sverige.

Enastående bildsamling från Apolloprojektet

AS11-40-5872

Månlandningen, en av människans mest imponerande bedrifter, är idag historia.

Det var den 20 juli 1969 kl. 21:18 (svensk tid) som astronauterna Neil Armstrong och Edwin ”Buzz” Aldrin under Apollo 11-expeditionen som första människor landade på månen. Några timmar senare, den 21 juli 1969 kl. 3:56, tog Neil Armstrong det första steget på månens yta.

Apolloprojektet dokumenterades bl a med tusentals bilder, tagna med Hasselblad-kamera. Många av dessa foton har än idag bara setts av ett fåtal personer.

Nu har ca inte mindre än 8.400 högupplösta foton från Apolloprojektet lagts ut på bildlagringsplatsen Flickr.com.
Detta är bilder av häpnadsväckande hög kvalitet, i rejäl högupplösning (1800 dpi).

De som ligger bakom denna stora uppladdning är The Project Apollo Archive och The Apollo Lunar Surface Journal.

Här finns bilder från flera olika Apollo-expeditioner, dock ej alla. Enligt uppgift ska det läggas till mera bilder så småningom. Men 8.400 bilder, sorterade i olika album, är en fantastisk upplevelse att sitta och bläddra i.
Detta är ett exempel på mycket framstående digitaliseringsarbete.

Flickr.com – Project Apollo Archive

Källa: The Public Domain Review

 

Carl von Linnés tankar om öl

Anmärkningar om öl

Carl von Linné (1707-1778), Sveriges mest berömde naturvetenskapsman, skrev mängder av material. Han intresserade sig inte bara för botanik utan också för t ex mat, dryck och hälsa.
En av hans mest populära texter är hans ”Anmärkningar om öl” (1763), som nu digitaliserats i sin helhet av Litteraturbanken. Texten är hämtad från Kungliga Vetenskapsakademiens handlingar, vol. 24.

Det mest kända citatet ur Linnés öl-text är detta:
”Starka arbetare måste hafwa godt öl, om de skola uthärda, ty utaf watn, thé och coffe blifwa de utmärglade.”

Linné förklarar att vatten är människans äldsta dryck, följd av mjölk. Sedan kommer ölet.
Linné beskriver ingredienserna. När han kommer till humlen, heter det:

”Imedlertid har man nu funnit af förfarenheten, at, ehuru nära slägt humlen är med hampa, skada dock humlens kåd-agtiga delar långt mindre, äro ock wida tjenligare til dricka, än porssen, som förut i Swerige brukades och gjorde mycken hufwudwärk.”

Ett särskilt avsnitt ägnas åt jästen. Linné tyckte inte om röksmak i öl, och det skulle heller inte vara för starkt:

”Starkt dricka och alt för starkt öl gjör kroppen däst och tung samt på slutet andetäppa. Surt öl gjör magsyra, pussighet, blekhet, colique och mjältsot. ”

Linné var ju en van resenär. Att komma till platser där ölbryggningen inte var tillräckligt utvecklad var problematiskt, ansåg han:

”Det är ganska beswärligt at resa på de orter, der folket ej lärdt brygga, utan der man wid hwart ombyte af drickat skal fruchta för en ny sjukdom.”

Det är roligt att se den här kända texten i digital version. Läs gärna hela ”Anmärkningar om öl” hos Litteraturbanken. Samtidigt kan du öva dig på att läsa 1700-talssvenska. Det är inte så svårt som det först kanske verkar.

 

Äldre Västgötalagen finns nu online

Äldre Västgötalagen

Litteraturbanken har låtit digitalisera Äldre Västgötalagen i form av en handskrift från 1290-talet. Äldre Västgötalagen är den äldsta av våra medeltida landskapslagar, och denna handskrift är den tidigast kända fullständiga avskriften av den.

Denna handskrift anses vara den äldsta bevarade boken på svenska språket. Nu finns den alltså digitaliserad hos Litteraturbanken.
Litteraturbanken: Äldre Västgötalagen

Handskriften består av tre olika skrifter som sammanbundits, och språket är fornsvenska.
Man tror att handskriften har använts i Skara domkyrka.

Läs mera om handskriften här:
Kungliga Biblioteket: Västgötalagen

Äldre Västgötalagen finns beskriven och utgiven i olika böcker, t ex dessa, som alla finns att låna på Östersunds bibliotek:
Äldre Västgötalagen i diplomatariskt avtryck och normaliserad text, utgiven av Bruno Sjöros (1919)
Äldre Västgötalagen, utgiven av Elias Wessén (1953)
Svenska landskapslagar, tolkade och förklarade för nutidens svenskar av Åke Holmbäck och Elias Wessén, band 5 (1946)

Bellmans samlade verk nu online

Carl Michael Bellman

1700-talets svenskar skulle kanske ha blivit förvånade om de hade vetat att Carl Michael Bellman (1740-1795) av eftervärlden skulle komma att ses som seklets mest kände svenske författare. Många av Bellmans samtida författarkollegor är idag i stort sett bortglömda, trots att de under sin livstid var betydligt mer uppburna och hyllade än han. Faktum är att de flesta svenskar idag kan citera åtminstone någon rad av Bellman.

Idag, den 4 februari, fyller Carl Michael Bellman 275 år. Bellmanssällskapet firar detta genom att släppa Bellmans samlade verk online, som gratis tillgängliga e-böcker.

Carl Michael Bellmans samlade verk

Böckerna kan läsas online eller laddas ned som pdf:er. Varför inte ta hem lite Bellman till din dator, platta eller mobil?

Här hittar du givetvis de mest kända samlingsvolymerna Fredmans epistlar och Fredmans sånger (i både äldre och nyare utgåvor), men även annat. Läs t ex Bellmans alla dikter eller hans översättningar.

Bellmans verk finns sedan tidigare även tillgängliga online hos Litteraturbanken.

Detta är ännu ett exempel på hur vårt gemensamma kulturarv kan göras tillgängligt via internet.

Porträttet av Bellman är kanske den mest kända avbildningen av honom. Det målades av Per Krafft 1779.

 

Handbok i simning från 1587

De arte natandi, 1587

År 1587 utgavs boken De Arte Natandi (Simningskonsten), skriven av Everard Digby. Det var en bok i två delar och var skriven på latin. Den ena delen var teoretisk medan den andra innehöll praktiska råd.

Åtta år senare översattes boken till engelska, med titeln ”A short introduction for to learne to swimme. Gathered out of Master Digbies Booke of the Art of Swimming. And translated into English for the better instruction of those who vnderstand not the Latine tongue”.

Verket var rikt illustrerat med hela 40 olika träsnitt, som avbildar simmare i olika positioner.
Digbys bok blev inflytelserik och han var tidigt ute med att tänka på säkerhetsfrågor. Bl a rekommenderas att man inte ska gå ned i en flod med fötterna först eftersom man då kan fastna i gyttjan på botten. Likaså bör man ha med en följeslagare ifall man skulle behöva hjälp under simningen.

The Public Domain Review har nu digitaliserat 20 av de fina träsnitten ur boken.
http://publicdomainreview.org/collections/the-art-of-swimming-1587/

De arte natandi tycks vara sällsynt i sin tryckta version och boken finns inte på något svenskt bibliotek.

 

KB:s musikkatalog digitaliserad

Handskrivet katalogkort ur KB:s musikkatalog

På svenska bibliotek finns en hel del specialsamlingar av olika karaktär. Ibland är dessa specialsamlingar inte registrerade i onlinekataloger, vilket gör att de inte är sökbara på vanligt sätt, via datorerna på biblioteket eller via internet.

Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm har en stor samling musiktryck, dvs noter. Den innehåller ca 37.000 verk ur den svenska musikhistorien, från 1700-talet och fram till 1975. Samlingen har hittills bara varit sökbar manuellt på KB och förtecknats på hand- eller maskinskrivna lappar i boxar. Dessutom är det bara bibliotekspersonalen som haft tillgång till dessa boxar.
KB öppnar unik musikkatalog för allmänheten

Nu har alla dessa katalogkort digitaliserats och därmed gjorts sökbara online.
https://musikkatalogen.kb.se/

Just musiktryck kan ofta vara knepigt att hitta, så tillgängliggörandet av den här nygamla katalogen är mycket bra.

Hittar du något intressant i KB:s musikkatalog kan du be ditt lokala bibliotek beställa kopia av materialet via fjärrlån.

 

Tideboken ”Wardington Hours”

Wordington Hours

Digitaliseringsmöjligheterna gör det idag möjligt för bibliotek, museer och arkiv att presentera sina samlingar på ett nytt sätt och göra dem tillgängliga online.

Som jag tidigare tipsat om här i bloggen har British Library i London exempelvis lagt ut flera av sina finaste böcker online som ”virtual books”. Det betyder att du kan bläddra i böckerna virtuellt i din egen webbläsare.
Man har särskilt velat digitalisera sina många tideböcker. British Library har en stor och mycket fin samling tideböcker. Samlingen uppgår till nästan 400 st.

”Books of hours” kallas på svenska tideböcker. De innehöll bönerna för den katolska kyrkans s k kanoniska timmar. Dessa böcker var rikt illustrerade och var populära statusföremål bland högreståndspersoner vid denna tid. Sådana här tideböcker kunde vara mycket dyra att köpa.

En av de mer kända tideböckerna är ”The Wardington Hours”, som med hjälp av donationer kunde räddas kvar i Storbritannien 2007, då British Library köpte in den. Annars hade den köpts av utländska samlare.

”The Wardington Hours” tillkom i Paris någon gång mellan 1410 och 1440. I Paris fanns vid denna tid en mycket framstående bokmålarverkstad, som man tror ligger bakom några av de finaste tideböckerna.

Tideboken har åtta miniatyrmålningar som skildrar Kristi passionsberättelse. Tack vare British Librarys digitalisering kan vi nu studera denna vackra handskrift online.
Zooma in i bilderna och studera det enastående måleriet med alla sina färgsprakande detaljer.

The Wardington Hours – BL digitised manuscripts

 

Johan Runius

Johan Runius

För 300 år sedan var Johan Runius en av Sveriges mest kända poeter. Idag är han dock lite bortglömd.

Johan Runius (1679-1713) var fattig prästson från Västergötland. Han fick avbryta sina studier i Uppsala för att arbeta som informator hos överste Gabriel Lilliehöök af Fårdala.
Bland Runius uppdrag ingick då att uppvakta familjemedlemmar och vänner med s k tillfällespoesi. Hit brukar man räkna hyllningsdikter, bröllopsverser m m. Runius gjorde sig snart känd som en framstående rimkonstnär och anlitades som festskald. Han var en versteknisk virtuos som behärskade många versmått. Samtiden berömde hans skicklighet.

Han försörjde sig som informator i olika adelsfamiljer fram till 1713, då han äntligen kunde börja leva på sitt skrivande. Runius hann dock inte glädjas särskilt länge åt detta eftersom han avled samma år, endast 34 år gammal.

Johan Runius ligger begravd på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm. På samma kyrkogård vilar Lasse Lucidor, Erik Johan Stagnelius och Evert Taube.

Efter Runius död utgavs hans samlade verk i Dudaim, tre delar (1714-15).
Under 1900-talet har sedan Runius samlade skrifter utgivits på nytt, i fyra band, ”Samlade skrifter” (1934-55).

Det är ofta riktigt underhållande att läsa Runius hyllningsverser. Man fångas av hans finurliga rimteknik och påhittighet. Ännu 300 år senare kan han ge oss nutida läsare flera goda skratt. Bland de så typiskt inställsamma fraserna hittar man också kluriga, kreativa och ibland även lite vågade infall.
Läs t ex den här: ”At här falskhet mycket öfwas”

Allt detta material finns tillgängligt som gratis e-böcker hos Litteraturbanken.

Böckerna finns också att låna på biblioteket.

Johan Runius - en biografi

Magnus von Platen (1920-2002) skrev en biografi om Runius: ”Johan Runius : en biografi” (W&W, 1954). Det är en akademisk avhandling med ganska många fotnoter och hänvisningar, men här framträder Runius som person genom sina många verser. Han har varit inspirationskälla för senare författare som Dalin och Bellman.
Von Platen blev senare litteraturprofessor vid Umeå universitet.

Johan Runius: en biografi i bibliotekets katalog

August Strindbergs brev

Sveriges störste författare, August Strindberg (1849-1912), var en flitig brevskrivare.
Man har dokumenterat hela 8.832 brev, telegram, vykort och biljetter som han skrivit under perioden 1857-1912. Alla dessa har av Strindbergssällskapet utgivits i bokform i 22 volymer i serien August Strindbergs brev (Bonniers, 1948-2001).

Litteraturbanken har nu i samarbete med Strindbergssällskapet digitaliserat hela denna brevskatt.

Alla de 22 volymerna finns nu att läsa online som gratis e-böcker. Och inte nog med det – alla breven är dessutom digitalt läs- och sökbara. Detta är en digitalisering av stort historiskt och kulturellt värde.

Det är alltid spännande att läsa Strindberg, som skrev många av sina brev i starka känslolägen. Han kunde vara kamratlig, förälskad, hatisk, mästrande eller rent affärsmässig. Breven är dessutom utmärkta exempel på Strindbergs ofta mustiga och färgrika språk.

Litteraturbanken: Strindbergs brev. Volym 1-22

Litteraturbanken: Sök i breven

De 22 volymerna med Strindbergs brev finns givetvis även att låna på biblioteket som vanliga traditionella böcker.

Brittiska litteraturskatter nu online

Discovering Literature

Just nu pågår många spännande och intressanta digitaliseringsprojekt. Institutioner som museer och bibliotek tillgängliggör delar av sina samlingar genom stora onlinesatsningar.

British Library har i dagarna lanserat sin nya webbresurs Discovering Literature : Romantics and Victorians.
Det är en databas med 1200 olika titlar. Under romantiken och den viktorianska tiden utgavs många av den brittiska litteraturens allra mest kända verk, och här hittar du mängder av information kring dem och deras författare.

I Discovering Literature kan du läsa långa och innehållsrika artiklar skriva av ca 60 olika experter och se 25 dokumentärfilmer. Du som är lärare kan ta fram ca 30 olika undervisningsguider.

Du kan se bilder av originalmanuskript av systrarna Brontë, Jane Austen, William Wordsworth, Percy Shelley, William Blake, John Keats m fl. Läs vad Jane Austens familjemedlemmar tyckte om hennes böcker.

Discovering Literature - Themes

Du kan gå in i databasen och bläddra bland de olika författarna, eller söka fram olika teman. Läs om Gothic literature, Crime fiction eller kanske Visions of the future.

En av anledningarna till webbresursens tillkomst är en undersökning bland 500 brittiska lärare. Enligt denna svarade 82% av dem att eleverna fann det svårt att ta till sig och identifiera sig med klassiska brittiska författare.

British Library säger att de tänker fylla på databasen med mera material, även från andra tidsperioder.

Discovering Literature är ett exempel på hur bra det kan bli när man tillgängliggör vårt kulturarv för en modern publik.

Aisopos fabler, illustration
En illustration ur en utgåva av Aisopos fabler (1857).

%d bloggare gillar detta: