Category Archives: Mat och dryck

Carl von Linnés tankar om öl

Anmärkningar om öl

Carl von Linné (1707-1778), Sveriges mest berömde naturvetenskapsman, skrev mängder av material. Han intresserade sig inte bara för botanik utan också för t ex mat, dryck och hälsa.
En av hans mest populära texter är hans ”Anmärkningar om öl” (1763), som nu digitaliserats i sin helhet av Litteraturbanken. Texten är hämtad från Kungliga Vetenskapsakademiens handlingar, vol. 24.

Det mest kända citatet ur Linnés öl-text är detta:
”Starka arbetare måste hafwa godt öl, om de skola uthärda, ty utaf watn, thé och coffe blifwa de utmärglade.”

Linné förklarar att vatten är människans äldsta dryck, följd av mjölk. Sedan kommer ölet.
Linné beskriver ingredienserna. När han kommer till humlen, heter det:

”Imedlertid har man nu funnit af förfarenheten, at, ehuru nära slägt humlen är med hampa, skada dock humlens kåd-agtiga delar långt mindre, äro ock wida tjenligare til dricka, än porssen, som förut i Swerige brukades och gjorde mycken hufwudwärk.”

Ett särskilt avsnitt ägnas åt jästen. Linné tyckte inte om röksmak i öl, och det skulle heller inte vara för starkt:

”Starkt dricka och alt för starkt öl gjör kroppen däst och tung samt på slutet andetäppa. Surt öl gjör magsyra, pussighet, blekhet, colique och mjältsot. ”

Linné var ju en van resenär. Att komma till platser där ölbryggningen inte var tillräckligt utvecklad var problematiskt, ansåg han:

”Det är ganska beswärligt at resa på de orter, der folket ej lärdt brygga, utan der man wid hwart ombyte af drickat skal fruchta för en ny sjukdom.”

Det är roligt att se den här kända texten i digital version. Läs gärna hela ”Anmärkningar om öl” hos Litteraturbanken. Samtidigt kan du öva dig på att läsa 1700-talssvenska. Det är inte så svårt som det först kanske verkar.

 

Svenska kaffeserviser

Svenska kaffeserviser

Kaffedrickande är en integrerad del av den svenska folksjälen. Fikastunden är för många svenskar ett alldeles speciellt ögonblick som man inte vill vara utan.
Föga överraskande innebär detta också att det finns ett stort intresse för både gamla och nya kaffeserviser. Det är vanligt att samla på olika porslinsserier.

I Michél Carlssons och Urban Orzoleks ”Svenska kaffeserviser 1920-1980” (ICA, 2014) presenteras ett hundratal serviser från 1900-talet. Det är en mycket fin och bläddervänlig bok, lämplig inte bara för nostalgiker, kaffeälskare och samlare, utan för vem som helst som uppskattar god formgivning.

I förordet berättar författarna att man inte försökt vara heltäckande, men att man ansträngt sig för att inte bara visa de mest kända serviserna, även om dessa givetvis ges stort utrymme.

Boken inleds med en kortfattad genomgång av de olika fabrikerna: Rörstrand, Gustavsberg, Gefle porslinsfabrik m fl. Sedan presenteras de individuella formgivarna, som ofta inte alls fick ståta med sina namn i samband med de färdiga serviserna.

Större delen av boken består dock av en genomgång av alla kaffeserviserna, som visas i kronologisk ordning efter decennium. Vi får relativt kortfattad information om varje servis, så samlaren behöver nog inhämta kompletterande information även från annat håll.

Orzoleks fotografier är utsökta och ger läsaren en färgsprakande upplevelse. Dessutom är boken fint formgiven av Johan Carpner.

På 150 sidor kan vi givetvis inte få en heltäckande bild av detta ämne, men vilken fenomenal parad av kvalitetsformgivning detta är! Den eftertraktade Zebra-serien finns givetvis med, liksom Koka blå, Mon Amie, Berså, Adam och andra välkända serviser.

Den som befinner sig i början av sitt servis-samlande kan i den här boken får massvis av tips på serier som man kan samla på.

En fin och trivsam bok, som dock gör läsaren något kaffesugen. Är det inte fika snart?

Svenska kaffeserviser i bibliotekets katalog

 

Hetvägg enligt Cajsa Warg

Fettisdagen är traditionellt semlans dag. Innan fastan hade man förr som vana att ”äta upp sig”, och vår semla som vi äter idag är en kvarleva från denna tid. Semlan kallas också fettisdagsbulle och fastlagsbulle.

På 1700-talet kallades den för hetvägg och åts i djup tallrik tillsammans med mjölk. Ordet hetvägg är ett låneord från lågtyskans heetweggen, som betyder varma, kilformade vetebullar.

Cajsa Wargs kokbok (egentligen ”Hjelpreda i hushållet för unga fruentimmer”) beskriver hur man tillagar hetvägg. Nedanstående text är hämtad från 9:e upplagan (1790).

Hetvägg del 1 (1790)

Hetvägg del 2 (1790)

 

Snuskburken

Snuskburken

Alla som gjort lumpen minns snuskburken. Det är namnet på det kokkärl som generationer av svenska soldater lärt sig använda. Minnet av snuskburken har kanske inte alltid varit positivt. Själv minns jag att all mat man tillagade i kärlet efter ett tag hade en tendens att smaka ungefär likadant.

Den modell av snuskburken som de flesta tänker på har egentligen namnet ”Kokkärl modell 1940” men denna har flera föregångare, de äldsta från 1700-talet. Faktum är att de äldsta kokkärlen har nästan samma konstruktion som dagens modell. Man känner omedelbart igen ett sådant här kokkärl, även om det är mer än 200 år gammalt.

”Snuskburken : militärhistorisk matnostalgi” av Leif Högberg (Fort & Bunker, 2013) berättar på ett underhållande sätt om sekler av militär mathushållning. Snuskburken är så pass känd att den fått ge namn åt hela boken, som dock är mycket innehållsrik.

Berättelsen börjar redan på 1800-talet, före värnpliktsarméns införande, och fortsätter fram till nutidens frystorkade lättviktsförpackningar.

Högberg har skrivit en påtagligt heltäckande bok. De olika vapengrenarna finns representerade, och boken är fylld av många intressanta detaljer. Läs om koktrossar, matsedlar, regementsmatsalar, kökspersonal, malajer (handräckningsvärnpliktiga), fältutrustning och mycket annat.
Här finns ett oerhört bra bildmaterial. Flera av de gamla bruksföremålen måste ha varit svåra att leta fram för att kunna avbildas i boken.

Den berömda ärtsoppan får givetvis ett eget kapital i ”Snuskburken”, och ett annat kapitel handlar om konservburken. Till min glädje ser jag ett intressant avsnitt om pansarkexen, som vissa gillade att avnjuta(?) med leverpastej. Och självklart kan du läsa om ”markan” eller manskapsmässen som var det officiella namnet. Det var fikastundens och rasternas plats.

Extra kul är det att man i boken även tagit med några originalrecept från olika tidsperioder. Varför inte prova fårsoppa eller ägglåda från 1912, fläskpannkaka eller pölsa från 1942? Kanske fältchili eller karolinergryta från 1999 kan vara ett middagsalternativ.

Ett imponerade faktainsamlingsarbete ligger bakom denna väldokumenterade, läsvärda och intressanta bok.
Mycket trivsam med hög nostalgi- och igenkänningsfaktor. Den är dessutom väldigt fint formgiven med mängder av illustrationer, de flesta i färg.

Snuskburken i bibliotekets katalog

Mark Twain om nykterhet

”Temperate temperance is best. Intemperate temperance injures the cause of temperance, while temperate temperance helps it in its fight against intemperate intemperance. Fanatics will never learn that, though it be written in letters of gold across the sky.”
(Mark Twain’s Notebook, 1896)

Magnifik sprithistoria

Steffos spritbibel

Bokförlagen har under de senaste åren vräkt ut kokböcker på marknaden. Det har varit en överutgivning och man undrar hur många av alla dessa kokböcker som verkligen har använts av hemmakockarna.
En mindre del av titlarna har handlat om drycker, främst vin eller whisky. Endast ett fåtal av alla dessa böcker har dock haft ett kulturhistoriskt innehåll som verkligen lämnar avtryck hos läsaren.
Idag vill bloggen tipsa om en utomordentligt bra bok som verkligen är bildande och som läsaren garanterat kommer att lära sig saker av.

Steffo Törnquists magnifika volym ”Steffos spritbibel : sprit i mat, sprit till mat, som molekyl, sprit i konst…” (Lind & Co, 2012) är troligen den bästa svenska bok som någonsin utgivits om spritdrycker.
I den här boken har Törnquist samlat all sin kunskap och erfarenhet av sprit. Läsaren får en kunnig guidning genom spritvärlden. Här finns givetvis omfattande kapitel om cognac och whisky, men även om mindre omskrivna sorter som arrak, absint och grappa. Den enda svenska original-spritdrycken, punsch, får givetvis sitt eget avsnitt.

Allt innehåll i boken är inte rent historiskt, men här finns underhållande och mycket intressanta avsnitt om dryckeshistoria. Vem var egentligen Johnnie Walker och Jack Daniels, eller ”Brännvinskungen” O P Smith och Johan Daniel Grönstedt? Svaret får du här.

Hur kom det sig att man började tillverka rom i Karibien, och hur kom drycken till Europa? Boken är fylld av sådana berättelser.
Törnquist är oerhört kunnig inom sitt område, och han har dessutom ett trevligt och personligt tilltal i sin text. Boken är en fröjd att läsa och den är verkligen folkbildande. Särskilt kul är det när Törnquist avlivar alla myter kring tequilan, eller när han kåserar kring den svenska alkoholpolitikens historia i ett sexsidigt kapitel. Faktum är att boken ofta är påtagligt rolig att läsa.

En annan viktig sak är att det är precis lagom mycket text. Det kan vara lätt att skriva för mycket och för detaljerat om ett ämne man är engagerad i, men här är det precis lagom. Boken är dessutom mycket tjusigt formgiven.

Alla som är det minsta intresserade av någon spritdryck bör läsa den här boken.
Vid Gourmand World Cook Book Awards i Paris i februari 2013 belönades boken med ett fint pris. Den utsågs välförtjänst till vinnare i klassen ”Spirits book – best in the world”.
”Steffos spritbibel” är alltså världens bästa spritbok utgiven under 2012. Den utländska konkurrensen är hård, så detta visar tydligt vilken klass denna titel har. Rekommenderas!

Steffos spritbibel i bibliotekets katalog

Mark Twain om mat

”Part of the secret of success in life is to eat what you like and let the food fight it out inside.”
(Mark Twain)

Vem uppfann cocktailen?

Cocktail

Cocktail är ett samlingsnamn på drinkar som blandas av olika spritsorter. Oftast serveras den kyld i ett litet glas med fot. De mest kända heter Manhattan och Dry Martini.
I allmänhet ses cocktailen som en amerikansk uppfinning. Mellankrigstiden var cocktailens högtidsperiod.

Men brittiska The Telegraph skriver nu att man har hittat nya rötter till cocktailens tidiga historia, och de rötterna letar sig tillbaka till 1700-talets Storbritannien.
Den första dokumenterade förekomsten av ordet cocktail finns i London-tidningen ”The Morning Post and Gazetteer” 1798.

1862 utgavs den första boken med cocktail-recept. Författare var Jerry Thomas, en amerikan från Connecticut. Men han hade tidigare arbetat i London.

The Telegraph: The surprising history of the cocktail

Historieätarna

I SVT:s nya historiska serie ”Historieätarna” kan vi följa Lotta Lundgren och Erik Haag när de provar olika tidsepokers matvanor. Första avsnittet, som handlar om stormaktstiden, sändes igår.
Lundgren & Haag drack varm öl till frukost och åt spännande rätter som björktrast med kanelsås och snömos med rosenvatten. Kanske någon är sugen på att äta tupphuvud?
De utsatte sig också för tidens hygienvanor. Under 1600-talet tvättade man sig t ex inte med vatten eftersom det ansågs skadligt.

I den här programserien ska Lundgren & Haag prova dessa tidsepoker: 1650, 1750, 1890, 1920, 1940 och 1970.
Mycket underhållande och intressant. Missade du första avsnittet kan du se det i SVT Play.

SVT: Historieätarna – officiell webbplats
SVT Play: Historieätarna, avsnitt 1 av 6

Radiotips

”För traktering vid radion lämpar sig ingenting bättre än bananer. De äro lätta att hantera, men framför allt förorsakar deras skalning och förtäring inga biljud som inverkar störande på underhållningen. Vid radiokalas får man inte glömma bananer.”
(Ur annons från 1920-talet)

Kräfttider

Augusti är traditionellt kräftsäsong. Att äta kräftor i dill och bära lustiga hattar skiljer sig dock en del från hur man åt kräftor förr. I 1700-talets kokböcker kan man hitta en del oväntade kräftrecept, som vi kanske inte skulle våga prova idag.
Vad sägs om det här receptet på kräftkorv, taget ur Cajsa Wargs kokbok:

Kräftkorvar

”Förväll tre tjog kräftor och rensa allt köttet med det feta utur, hacka det fint och stöt det med äggeröra av 2 ägg. Blöt vetebröd i mjölk, något kräftsmör och annat smör, persilja, peppar, litet muskotblomma, söndergnuggad timjan, litet basilika, salt och 3 rå ägg; när detta är så mycket sött, att det ser helt smidigt ut, stoppas det uti fårtarmar, men icke alldeles fulla, ty då gå de sönder när fyllningen sväller; man knyter för bägge ändarna med en tråd, och korvarna strykas jämna. Låt dem sedan helt sakta koka uti mjölk med en bit smör, och när de äro kokade, tagas de upp och smörjas med kräftsmör runt omkring.

Gör papperslådor i lika storlek med var korv, vilka ock väl smörjas med kräftsmör i botten och på sidorna, lägg sedan korvarna däruti och ställ lådorna på halstret över sakta eld; men korvarna vändas om, att de bliva jämnt stekta, då skäres tråden bort och sedan anrättas på en servett med sina lådor. Dessa korvar bör vara helt korta.”

Lite nyfiken blir man nog allt på hur detta skulle smaka.
Cajsa Wargs ”Hielpreda i hushållningen för unga fruentimmer” utkom första gången 1755 och gavs sedan ut i många senare upplagor.

Jack Daniel’s originalrecept funnet

Av en slump har originalreceptet för bourbonwhiskyn Jack Daniel’s upphittats i Wales.
När affärsmannen Mark Evans gick igenom gamla böcker i familjens samlingar fann han en bok med recept på örtkurer och tips om läkeväxter. Där fanns receptet, som skrivits av hans farfars farmor år 1853. Hennes svåger emigrerade till USA i samma veva, närmare bestämt till Lynchburg, Tennesse, där destilleriet Jack Daniel’s öppnades tre år senare.

Destilleriets tidiga historia är oklar eftersom många viktiga dokument har gått förlorade i eldsvådor.

Telegraph 120617: Original recipe of Jack Daniel’s found in Welsh book on herbal remedies

Spritmuseet har öppnat

Spritmuseum i Stockholm har nu öppnat. Det ligger på Djurgården, nära Vasamuseet och inte långt från Gröna Lund.

Det är ett helt nytt museum som ersätter det gamla Vin- och Sprithistoriska museet, som låg i Vasastan. Här finns både utställningar och underhållning, samt en butik där man bl a kan köpa brännvinskryddor. Man kan också se konstverken i ”The Absolut Art collection”.

Museets permanentutställning ”Spritlandet Sverige” handlar givetvis om svenskarnas komplicerade förhållande till alkohol.

SvD 120524: Alkohol uppåt väggarna

Spritmuseum – museets webbplats

200 år gammal konjak till salu

En holländsk samlare säljer nu hela sin samling omfattande 5000 oöppnade spritflaskor, många av dem mycket gamla.
I samlingen ingår världens dyraste konjak, en Brugerolle från 1795 som medföljde Napoleons armé. Konjaken förvaras i en handblåst sexlitersflaska. Enbart den konjaken värderas till ca 1.2 miljoner kronor.

Den som är sugen på att köpa några flaskor måste dock förbinda sig att köpa hela samlingen, som byggts upp under mer än 100 års samlande i samma släkt. Dessutom är säljaren orolig över att någon kanske skulle vilja dricka upp en del av den sällsynta spriten.

”I fear people will drink them. This will be more than a pity. It will be barbaric. Just barbaric.”

Hela samlingen värderas till ca 53 miljoner kronor. Troligen blir det någon rik kinesisk eller rysk samlare som kan tänkas köpa den.

I brittiska The Telegraphs artiklar om detta finns videoklipp att kika på, där samlaren intervjuas och visar upp delar av sin samling.

Telegraph: Most expensive Cognac in the world under auction

Telegraph: 1795 Cognac for sale

 

Njutningsmedel

Paradiset, smaken och förnuftet

Hur kommer det sig att det vid bestämda tidpunkter uppträder nya slags njutningsmedel i Europa? Kaffe, choklad, te och tobak introduceras ungefär vid samma tidsperiod, 1600-talet.
Den frågan ställer sig Wolfgang Schivelbusch i ”Paradiset, smaken och förnuftet”, en bok om njutningsmedlens historia.

Bakom den kanske lite högtravande boktiteln döljer sig en väldigt underhållande historik.

I länder som inte hade några kolonier fick man importera kaffet, vilket ledde till intensiva kampanjer mot denna dryck. I Sverige hade vi kaffeförbud i slutet av 1700-talet. Gustav III lät inrätta särskilda kaffespioner.
Det fanns, inte minst i England, teorier om att kaffet nedsatte sexualdriften, varför drycken rekommenderades till präster och andra som levde i celibat.

På 1600-talet började man inta tobak genom att dricka den. Det var först senare som man kom på att stoppa den i rökpipan.
I boken kan vi också läsa om 1700-talets snuskultur. Snusandet var då en statussymbol för överklassen.

Alkoholen då? Schivelbusch vill lyfta fram bardiskens utveckling som en naturlig följd av industrialismen. Bardisken dyker upp i England under tidigt 1800-tal och accelererar drickandet och möjliggör uppkomsten av hela den moderna krogrörelsen.

En mycket underhållande bok som numera är placerad i bibliotekets bokmagasin. Den har dessutom massor av samtida illustrationer.

Paradiset, smaken och förnuftet i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: