Monthly Archives: januari 2013

Samla – nytt digitalt och öppet arkiv

Sveriges kyrkor - Tingstäde

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har nu många spännande projekt på gång. Nu har man lanserat sitt alldeles nya, digitala och öppna arkiv, Samla”.

Här kommer man fortlöpande att lägga ut sina egna rapporter, samt äldre, digitaliserat material.
Den första av dessa äldre titlar som lagts ut i ”Samla” är en del i det mycket omfångsrika verket ”Sveriges kyrkor : konsthistoriskt inventarium”.

Att RAÄ börjar digitalisera ”Sveriges kyrkor” är en fantastiskt glädjande nyhet.
Sveriges kyrkor” är ett välkänt standardverk som började utges redan 1912 av RAÄ tillsammans med Kungliga Vitterhets- och historieakademien. Hittills har 233 delar utgivits.
När man lånar ”Sveriges kyrkor” på biblioteket är de olika delarna i allmänhet sammanbundna i större band, som kan heta exempelvis ”Uppland, band 1”, ”Stockholm, band 5” eller liknande.
Varje enskild del innehåller en utförlig beskrivning av kyrkobyggnaden, inredningen och inventarierna. Här finns också plankartor och foton.

Den första delen i ”Sveriges kyrkor” som nu finns tillgänglig i ”Samla” är volym 21, om Tingstäde kyrka på Gotland, ursprungligen utgiven 1925. Tingstäde kyrkas äldsta delar är från 1200-talet.

Samla – Sveriges kyrkor

Ett mycket bra initiativ från Riksantikvarieämbetet, och ett föredöme för andra myndigheter inom kulturmiljövården!

Svenskt biografiskt lexikon

SBL

En liten uppföljning av fredagens boktips om Daniel Rolanders resa till Surinam, Ur regnskogens skugga”.
Om man vill slå upp en biografisk artikel om Daniel Rolander upptäcker man att han inte finns med som uppslagsord i vanliga uppslagsverk som NE. Men man kan hitta biografiska artiklar på andra sätt.

Ett av de mest användbara och klassiska svenska referensverken är Svenskt biografiskt lexikon, av oss bibliotekarier (och även släktforskare m fl) allmänt benämnt ”SBL”.

SBL började utges 1918 av Bonniers förlag. 1962 inrättades en statlig myndighet, också med namnet SBL, som fick ansvar för utgivningen. 2009 överfördes utgivningsansvaret till Riksarkivet.
Hittills har SBL i alfabetet hunnit fram till ”Ström”. Numera tar man endast med avlidna personer i uppslagsverket.
I dagsläget finns 33 band utgivna. Hela verket beräknas vara klart 2015 och då kommer det att omfatta hela 38 tjocka band. Varje band omfattar ca 800 sidor.

SBL finns även, praktiskt nog, online.
Svenskt biografiskt lexikon online

Här kan man söka på många olika begrepp: namn, yrken etc. Läs mera på presentationssidan.

SBL:s artikel om Daniel Rolander

Kan tillägga att James Dobreffs essä om Rolander i boken ”Ur regnskogens skugga” dock troligen är den bästa artikel som skrivits om honom.

Ur regnskogens skugga

Ur regnskogens skugga

Idag vill bloggen rekommendera en av 2012 års finaste fackböcker, ”Ur regnskogens skugga : Daniel Rolander och resan till Surinam” (Max Ström, 2012) av James Dobreff, Helene Schmitz och Arne Jönsson. Den nominerades till Augustpriset i fackboksklassen.

Boken handlar om Daniel Rolander (1723/25-1793), en av Carl von Linnés mest begåvade lärjungar. 1754 begav han sig ut på en nästan ofattbart strapatsrik resa till Sydamerika och urskogarna i Surinam, ett land som då var en del av Holländska Guyana. Rolanders uppdrag var att samla in växter, studera djurlivet och att beskriva landet. Resan varade i två år och Rolander dokumenterade den i en omfattande dagbok, Diarium Surinamicum, skriven på latin.

Rolander var skarpsynt, orädd och egensinnig. När han kommit hem från Surinam vägrade han att dela med sig av sitt material till Linné. Endast han själv skulle få äran av arbetet.
Resultatet blev att Rolander blev helt utfrusen och tvingades lämna Sverige. Han hamnade i Danmark, där han tidvis levde i svår armod. Under en treveckorsperiod hade han endast en låda äpplen att leva på. Han lyckades få några uppdrag, bl a uppordningen av ett naturaliekabinett och författandet av en naturalhistoria för ön Ven. Den sista tiden tillbringade han i Lund, där han dog 1793.

Hans stora livsverk, dagboken från Surinam, gavs aldrig ut. Rolander hade velat ge ut allting samlat. Om han hade delat upp materialet och t ex publicerat ett flertal artiklar tillsammans med en lagom lång reseskildring, hade detta givit honom stor akademisk ryktbarhet. Istället hände ingenting med det, och manuskriptet finns än idag i Botaniska centralbiblioteket i Köpenhamn.

Ända fram till 1990-talet trodde man att Rolanders resa till Surinam i stort sett hade varit ett misslyckande, och att det intressanta i hans reserapporter redan hade presenterats av en dansk medicinprofessor på 1770-talet. Arne Jönsson, professor vid Lunds universitet, återupptäckte då manuskriptet och insåg dess värde och omfattning. Han har nu översatt Rolanders dagbok till svenska, vilket gör att texten för första gången ges ut i bokform, efter 250 år.

”Ur regnskogens skugga” är en magnifik bok som består av flera olika delar. Tillsammans bildar de ett verk som ger en stor läsupplevelse. James Dobreff inleder med en mycket intressant essä om Daniel Rolander, och sedan följer Rolanders egen resedagbok från Surinam, åtföljd av helt enastående vackra foton, tagna av naturfotografen Helene Schmitz.
Rolanders reseskildring är välskriven. Han är inte bara intresserad av växter och djur, utan också av de folk han möter längs vägen. Resan till Surinam på 1750-talet var sanslöst krävande. Läs reseberättelsen, förundras över upplysningstidens kunskapstörst och fundera på hur Rolanders liv kunde ha sett ut om han hade fattat en del andra beslut.

En fascinerande och tankeväckande bok, och dessutom ett framstående exempel på bästa sortens bokformgivning.
Om du inte tänker läsa själva dagboken (men jag törs lova att du kommer att fastna i den ganska snabbt), läs åtminstone essän om Rolander och se alla fantastiska foton.

Ur regnskogens skugga i bibliotekets katalog

Ny produkt 1898

Ny produkt 1898 by Historiskt
Ny produkt 1898, a photo by Historiskt on Flickr.

Annonserna i slutet av 1800-talet var påtagligt textbaserade.
Här är ett typiskt exempel från Jämtlands läns annonsblad, 12 februari 1898.

Gustav VI Adolfs barnböcker

Tysk popup-bok ur Gustav VI Adolfs samling

KB:s bevarandeblogg berättar om en specialsamling som sällan uppmärksammats:
1949 skänktes blivande kung Gustav VI Adolfs samlade barnböcker till biblioteket. Samlingen består av 80 böcker fördelade i 19 kapslar. Här finns t ex tyska popup-böcker.
Barnböckerna från slutet av 1800-talet såg verkligen annorlunda ut än dagens utbud. Undrar hur våra barnböcker kommer att se ut om 100 år?
KB:s bevarandeblogg: Kungliga barnböcker

Svenska affischer

Svenska affischer

Guldåldern för svensk affischkonst inföll under den första halvan av 1900-talet, ungefär t o m 1950-talets slut. Välkända och ikoniska affischer som Albert Engströms ”Kräftor kräva dessa drycker” inför omröstningen om rusdrycksförbud 1922, och valaffischen ”Gärna medalj, men först en rejäl pension” 1957 har sin givna plats i vår historia.

Men hittills har det saknats en bra översikt över affischer från olika tidsperioder. Nu har denna lucka fyllts av den fina boken ”Svenska affischer : affischkonst 1895-1960” av Olof Halldin (Ordalaget, 2012).

Affischens roll är att sitta uppe under en begränsad tid. Den är också i allmänhet ett beställningsarbete, och kan vara en ren reklamaffisch för en produkt. Exempel på särskilda affischkategorier är filmaffischer och kampanjaffischer.

Olof Halldin är affischexpert på Kungliga biblioteket och har gjort urvalet av affischer till den här boken. Alla affischer är grupperade kronologiskt efter decennium. Inom varje årtionde presenteras sedan enskilda affischkonstnärer. Några av dessa kan sägas vara mer kända (Einar Nerman, Wilhelm Kåge, Anders Beckman), medan andra hittills har varit mer anonyma (Eric Rohman, Gösta Åberg, Tore Hinnerud m fl).

Här ser vi hur affischernas formgivning har utvecklats under 1900-talet. Den grafiska konsten och affischkonsten har lånat inspiration och uttryck av varandra. Från 1910-talets jugendbilder går vi mot en stramare och mer raffinerad modernism. I ”Svenska affischer” finns t ex ett helt fantastiskt kapitel om svenska filmaffischer från 1930-talet. Roligt att dessa kreativa affischskapare äntligen kan få den uppmärksamhet och det erkännande de så väl förtjänar.

Det är verkligen en rik konstskatt som presenteras i den här fina boken, som är i stort format och omfattar hela 223 sidor. Några av de finaste och mest tidstypiska affischerna får breda ut sig över helsidor. Bra tryck och färgkvalitet dessutom. Denna stiliga och läsvärda bok kan jag verkligen rekommendera.

Svenska affischer i bibliotekets katalog

Mark Twain om mat

”Part of the secret of success in life is to eat what you like and let the food fight it out inside.”
(Mark Twain)

Nu kan man avgöra hår- och ögonfärg från skelett

Ett typiskt skelettfynd

Otroligt men sant: En holländsk-polsk forskargrupp hävdar att man nu funnit en metod att avgöra hår- och ögonfärg från gamla skelett. Man har använt sig av DNA-teknik som ursprungligen utvecklats för rättsmedicinska ändamål.

Gruppen har undersökt 24 olika ställen i den mänskliga arvsmassan. Dessa ställens variationer avgör hår- och ögonfärg. DNA-informationen försämras givetvis med tiden, men prov som tagits från tänder och benbitar visar att det finns kvar tillräckligt mycket DNA-information, förutsatt att delarna är i bra skick. Än så länge vet man dock inte hur gamla skelett maximalt kan vara för att man ska kunna ta fram den här informationen.

Källa: Smithsonian.com

Forskargruppens resultat publiceras i en artikel i tidskriften Investigative Genetics. En kortversion av artikeln finns att läsa online.

Hos tandläkaren 1797

I en medicinsk lärobok från 1797 hittade jag några intressanta rekommendationer om hur man bör behandla tandvärk.

Råd vid tandvärk, 1797 - del 1

Råd vid tandvärk, 1797 - Del 2

Kanske lite överraskande att både stekta fikon, iglar och brännvin kan användas i dessa sammanhang!

Råden är hämtade ur ”Lärobok uti medicin, innehållande kort underrättelse om de almännaste sjukdomars kännetecken, skötsel och enklaste botningssätt” (Nyköping 1797) av Albrecht Julius Segerstedt (1763-1815).

Segerstedt var född i Lista socken i Södermanland och blev medicine doktor 1788.
Efter att ha innehaft olika läkaruppdrag blev han 1795 lektor i naturalhistoria och medicin vid Strängnäs gymnasium. Denna tjänst hade Segerstedt när han skrev sin lärobok.
Sedan läste han till präst, och blev kyrkoherde och senare även prost i Lerbo 1812.
Segerstedt, som utgav flera olika skrifter inom medicin och religion, var farfarsfar till den kände publicisten Torgny Segerstedt (1876-1945).

Det svenska Baltikum

Den goda svensktiden?

I Estland och Lettland kan man ibland få höra uttrycket ”Den goda svensktiden”. Med detta menar man att den tid då svenskarna styrde över Baltikum var en god och bra tid, till skillnad från den senare ryska tiden. Men hur var det egentligen med detta, var den tiden så god som det sägs? Intressant nog är att uttrycket inte finns i Litauen.

Sture Gustafson har skrivit boken ”Den goda svensktiden? : historia och upplevelser i Baltikum” (Carlssons, 2012), där han undersöker hur det ligger till med den saken. Slutsatsen är att uttrycket behöver nyanseras.

Svensktiden i Baltikum var perioden 1561-1710, alltså ca 150 år. Under den perioden grundades ett universitet i Dorpat (Tartu), och en Bibelöversättning till lettiska utgavs. Befolkningen var dock fortfarande livegen, och den svenska adeln utökade här sitt jordägande. Dessutom var svensktiden en enda lång krigsperiod.

Gustafson har varit radioproducent på UR och har tidigare skrivit flera böcker om Baltikum. Den här boken är en personlig skildring av en resa i de baltiska staterna. Under sin resa gör han hela tiden nedslag i historien. Här ser vi att historien hela tiden är levande i våra grannländer på ett helt annat sätt än hos oss.

Några av bokens bästa kapitel handlar om de gamla kyrkorna. Läs om fascinerande kyrkor i Tallinn, och om de gammaltroendes katedral i Riga.
Läs om legenden som beskriver hur den danska flaggan kom till. Enligt den berättelsen föll Dannebrogen från himlen under ett slag mot esterna. Och känner du till Baltvikingarna och Estlandssvenskarna?

Här finns också en intressant skildring av universitetsstaden Dorpat och dess svensk-baltiska historia, som sällan beskrivs i andra böcker.

”Den goda svensktiden?” är illustrerad med foton i svartvitt och färg. Tyvärr saknas kartmaterial.
Detta är en sorts personlig reseskildring med stora historiska inslag och dessutom en trivsam bok, där det förflutna ständigt avspeglas i nutiden.

Den goda svensktiden? i bibliotekets katalog

Aston Martin 100 år

Aston Martin DB5

Idag gratulerar vi det brittiska bilmärket Aston Martin, som fyller 100 år. Jubileet kommer att firas under hela 2013.
Vid grundandet hette man Bamford & Martin efter de båda grundarna, men 1914 bytte man till Aston Martin. Redan från början gjorde man sig kända för att delta i olika biltävlingar. 1928 deltog Aston Martin för första gången i Le Mans stora 24-timmarslopp.

På 1920- och 1930-talet drabbades man av ekonomiska problem. Det var först efter andra världskriget som man fick företaget på fötter igen. Även senare har man tidvis haft problem, och ägarskapet har skiftat flera gånger.
Aston Martin ligger utanför den lilla orten Gaydon i området Warwickshire. Där tillverkar man alla sina bilar.

Aston Martin är kända för sina osedvanligt snygga sportbilsmodeller. Deras allra mest kända bilmodell kommer alltid att vara den klassiska Aston Martin DB5, som kallats ”Världens mest berömda bil” sedan James Bond körde den i ”Goldfinger” 1964.

På Aston Martins officiella webbplats hittar du många tjusiga foton av deras modeller, samt tekniska specifikationer.
Aston Martin Heritage models

Här kan du också hitta en intressant historisk översikt över de 100 åren.
Aston Martin History

Kartornas historia

On the map

Visst är det något alldeles speciellt att få veckla ut en stor fin karta och börja studera den. Det kan vara en stadskarta, en världskarta eller varför inte en skattkarta? Kartor har alltid fascinerat människan.

Den brittiske journalisten och skribenten Simon Garfield berättar om kartornas historia i sin trivsamma bok ”On the map : why the world looks the way it does” (Profile Books, 2012).

Garfields berättelse tar sin början i forntiden och antiken. Vi möter greker som Erastothenes och Ptolemaios. Läs om hur Erastothenes redan på 200-talet f.Kr. räknade ut jordens omkrets.

Garfields bok är fylld av intressanta och underhållande kapitel.
På 1400-talet blev italienarna bäst i världen på att framställa kartor. Sedan var det holländarna.
Varför fick kontinenten Amerika namn efter Amerigo Vespucci och inte efter Christopher Columbus? Svaret finns i ”On the map”.
Vi träffar kända kartografer som Mercator, Ortelius och Blaeu, och får också den spännande historien om Vinlandskartan, som man fortfarande inte vet om den är äkta eller ej.

Ett särskilt kul kapitel handlar om bergskedjan Kong i Afrika, som aldrig har existerat men som ändå fanns i kartböckerna i ca 100 år.
Garfield berättar också om de första utgivarna av stadskartor över London och hur de byggde upp sin affärsverksamhet. Han tar också upp den klassiska skattkartan, vars främsta exempel är den i Robert Louis Stevensons bok ”Skattkammarön”.
Läs också om kanalerna på planeten Mars, som man länge trodde fanns där. En annan sorts karta är kartläggningen av den mänskliga hjärnan, som även får ett kapitel i boken.

Boken avrundas med ett avsnitt om GPS-navigering och en blick in i framtiden. Kommer vi att sluta använda tryckta kartor för att helt förlita oss på satellitnavigering? Är det bra? Vilka konsekvenser kommer det i så fall att få?

En välskriven och mycket underhållande bok. Här finns mängder av kul och överraskande kapitel. Rekommenderas.
Ett extra plus för det roliga omslaget, som utgörs av en fantasikarta med bokens omskrivna personer och namn.

On the map i bibliotekets katalog

Then Swänska Argus

Then Swänska Argus

En av de viktigaste tidningarna i Sveriges historia är Then Swänska Argus, som utgavs av författaren och historikern Olof von Dalin (1708-63). Then Swänska Argus utgavs under endast två år, 1732-34, men fick en banbrytande inverkan, särskilt på det svenska språket.

Dalin hade de brittiska tidningarna The Tatler och The Spectator som inspiration. Tidningen utgavs anonymt. Det var inte förrän 1735 som det blev känt att det var Dalin som var ”herr Argus”.

En del av artiklarna i Argus var rena översättningar av texter från Tatler, Spectator och även andra utländska titlar. Annars skrev Dalin det mesta av materialet själv. I Argus kunde man läsa artiklar som behandlade moraliska, politiska, religiösa och ekonomiska frågor på ett spirituellt och ofta underhållande vis. Här fanns exempelvis satirer och kåserier.

Dalins språk var enkelt och tydligt, och i flera avseenden nyskapande. Språkligt brukar man säga att Then Swänska Argus inleder den yngre nysvenska perioden.

Under våren 1733 blev Then Swänska Argus förbjuden av Kanslikollegium, på grund av vissa angrepp på religionen, staten och en del annat. Efter fyra dagar upphävdes förbudet. Vissa tror att drottning Ulrika Eleonora kan ha påverkat beslutet, eftersom hon var en av de som uppskattade Dalins tidning.

Nyligen har samtliga 52 nummer, samt de register som finns, av Then Swänska Argus digitaliserats och lagts ut på webbplatsen Litteraturbanken.
Passa på att kolla in denna klassiska tidning. Sidorna ser väldigt tjusiga ut på t ex en surfplatta.

Litteraturbanken: Then Swänska Argus

Europas trädgårdar

Vandra i Europas trädgårdar

Trädgårdsarkitektur är en konstform som många uppskattar. Under olika tidsepoker har stilidealen varierat. På många håll försöker man aktivt vårda och restaurera sina historiska trädgårdar.

Monika Björk presenterar 100 olika trädgårdar i boken ”Vandra i Europas trädgårdar” (Prisma, 2003). Det är en personligt skriven guide till trädgårdar i ett flertal länder: Italien, Nederländerna, Belgien, Frankrike, England, Norge, Sverige, Danmark, Ungern och Tyskland. Trädgårdarna presenteras på 2-3 sidor vardera, och avsnitten är sorterade efter land. I mitten av boken finns en samling färgfoton.

Detta är en bok för dig som gillar anekdoter och spännande berättelser. Läs om Chawton, trädgården vid Jane Austens hus. Eller om franska Vaux-le-Vicomte, Versailles föregångare, och varför inte om familjen Medicis Boboliträdgårdar i Florens. Författaren berättar om klosterträdgårdar, om rosor i Sydtyskland, om drottning Eleonoras medeltida örtagård och mycket annat.

Författaren vore en perfekt guide att ha med sig när man besöker någon av dessa fina trädgårdar. Bild- och kartmaterialet hade dock gärna fått vara större i boken. Varje enskilt textavsnitt är kanske lite kort, men fördjupad information kan man alltid inhämta på annat håll.
En bok som ger reslust och många bra besökstips. Här hittar du garanterat intressanta besöksmål att se på din nästa Europaresa.

Vandra i Europas trädgårdar i bibliotekets katalog

Kontorsdamkorsett 1916

Annons från 1916

Annons ur Göteborgs Morgonpost, 19 maj 1916.

(Källa: Nättidningen Glimten : Från det gamla Göteborg)

%d bloggare gillar detta: