Bloggarkiv

KB:s digitaliserade dagstidningar

svd_18850420

Kungliga Biblioteket, KB, har sedan några år tillbaka ett pågående projekt där man digitaliserar äldre svenska dagstidningar.
Det är främst 1800-talstidningar som digitaliserats. I dagsläget är det tidningar som är 115 år eller äldre som är fritt tillgängliga online. Det är ingen komplett digitalisering av samtliga titlar som utgavs i Sverige, men det som ingår är riktigt intressant.
Just nu finns material från ett 40-tal dagstidningstitlar inlagda, och fler titlar ska tillkomma.

KB: Svenska dagstidningar

En förteckning över vilka titlar som ingår i tjänsten finns här:
http://feedback.tidningar.kb.se/viewtopic.php?id=84

Nu meddelar KB att man passerat en miljon inskannade tidningssidor, och arbetet fortsätter.
KB: En miljon fria tidningssidor i KB:s söktjänst

Bilden här ovan visar övre delen av Svenska Dagbladets förstasida 1885-04-20.

Kungliga Bibliotekets magasin

KB:s bergrum

Bibliotekens magasinsutrymmen väcker ofta intresse. Vad finns egentligen där, och är det kanske hemliga eller rentav farliga böcker som förvaras i magasinet? Verkligheten är dock oftast tämligen odramatisk. Magasinen brukar vara fulla av bokhyllor och utrymmessnåla kompaktvagnar på skenor.

Nu har Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm gjort det möjligt att gå på en virtuell vandring i sitt magasin.
Dessa magasin finns i särskilda bergrum, som färdigställdes 1997 och som har plats för 160 hyllkilometer material.

Fotografierna från magasinsutrymmena är tagna med 360-gradersteknik, vilket gör att du kan rotera varje bild i flera riktningar.

Upplev KB:s magasin (artikel)
Virtuell vandring i KB:s magasin

KB:s musikkatalog digitaliserad

Handskrivet katalogkort ur KB:s musikkatalog

På svenska bibliotek finns en hel del specialsamlingar av olika karaktär. Ibland är dessa specialsamlingar inte registrerade i onlinekataloger, vilket gör att de inte är sökbara på vanligt sätt, via datorerna på biblioteket eller via internet.

Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm har en stor samling musiktryck, dvs noter. Den innehåller ca 37.000 verk ur den svenska musikhistorien, från 1700-talet och fram till 1975. Samlingen har hittills bara varit sökbar manuellt på KB och förtecknats på hand- eller maskinskrivna lappar i boxar. Dessutom är det bara bibliotekspersonalen som haft tillgång till dessa boxar.
KB öppnar unik musikkatalog för allmänheten

Nu har alla dessa katalogkort digitaliserats och därmed gjorts sökbara online.
https://musikkatalogen.kb.se/

Just musiktryck kan ofta vara knepigt att hitta, så tillgängliggörandet av den här nygamla katalogen är mycket bra.

Hittar du något intressant i KB:s musikkatalog kan du be ditt lokala bibliotek beställa kopia av materialet via fjärrlån.

 

Medeltida storverk

Böcker finns i alla möjliga storlekar. Vissa kan vara mycket stora och ibland ganska otympliga att hantera.

Bloggen ”Medieval Fragments” drivs av universitetet i Leiden, Nederländerna.

I bloggposten Giant Medieval Manuscripts berättas om ett antal riktigt stora medeltida böcker. En av de titlar som beskrivs är Codex Gigas, ”Jätteboken”, som förvaras på KB i Stockholm. Den är mer känd under namnet Djävulsbibeln. Namnet kommer dels på grund av en grotesk djävulsbild som finns i den, och dels för att den enligt legenden sägs ha skrivits av en munk i ett böhmiskt kloster på en enda natt med djävulens hjälp. 1648 togs den som krigsbyte av svenskarna i Prag, och sedan dess finns den på KB. Boken väger över 75 kilo.

Flera andra av de medeltida handskrifterna i mycket stort format som beskrivs utgörs av noter. Det var helt enkelt praktiskt att ha stora böcker med noter, eftersom dessa kunde ligga uppslagna på en pulpet medan kören stod runt omkring.

 

Svensk Historisk Bibliografi

Svensk Historisk Bibliografi

Svensk Historisk Bibliografi (SHB) är ett mycket viktigt referensverk för alla som söker litteratur om svensk historia. Här finns hänvisningar till artiklar, böcker, avhandlingar, recensioner m m. Sammanlagt ingår över 176.000 poster.
Bibliografin omfattar perioden 1771-2010 och har hittills bestått av två olika delar.
1771-1977 förtecknas i tio tjocka böcker. 1977-2010 finns sökbart i en deldatabas hos Kungliga Biblioteket (KB).

Nu har man digitaliserat Svensk Historisk Bibliografi. Det nya namnet blir SHB digital (SHBd).

Den digitala bibliografin finns också i ett modernt gränssnitt anpassat för telefoner och andra mobila plattformar.

En del av posterna i bibliografin finns också tillgängliga som artiklar i fulltext. Det går att begränsa sin sökning till att bara omfatta fulltextartiklar.

KB:s pressinformation om SHB online

Pdf-broschyr om SHBd

Sök i SHBd

Bakgrundsinformation och fakta om SHB

De ursprungliga SHB-volymerna kan också studeras i digitaliserad version.

SHBd:s mobila gränssnitt

Vad är en raritet?

Kungliga Biblioteket har flera läsvärda bloggar. En av dem heter ”Om samlingar och bevarande”.

Just nu läggs en serie inlägg ut som alla handlar om rariteter. Inom biblioteksvärlden används ordet om böcker eller trycksaker som på något sätt är sällsynta. Men hur definieras egentligen en raritet?
KB listar fem kriterier. Innehåll, proveniens (härkomst), bild, typografi och band. Alla dessa fem kriterier kan var och en för sig innebära att en viss bok ses som rar.

KB:s samlingar av rariteter omfattar 21 hyllmeter, eller ca 1000 volymer svenskt tryck.

KB: Om samlingar och bevarande
Vad är en raritet?
Del 1 – Innehåll
Del 2 – Proveniens (härkomst)
Del 3 – Bild
Del 4 – Typografi
Del 5 – Band

350 år av plikt

Plikt

I år fyller Pliktexemplarslagen 350 år. Denna lag har ett tråkigt namn men är väldigt viktig.
Den går ut på att var och en som utger en bok, en tidskrift e d måste skicka särskilda exemplar av denna till ett antal bibliotek, främst Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm, som är Sveriges nationalbibliotek.
De exemplar som skickas kallas pliktexemplar och förutom KB är det universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg, Linköping och Umeå som tar emot dem.

Det var 1661 som det utfärdades en förordning om att alla tryckta skrifter först skulle levereras till kungens kansli för kontroll innan de fick spridas vidare. Från början hade förordningen ett rent kontrollsyfte. Men KB fick sin status som nationalbibliotek samma år, 1661. Sedan dess har förordningen omarbetats flera gånger. Lagens senaste lydelse är från 1993.

Med anledning av 350-årsminnet av denna förordning har KB nu skapat en virtuell webbutställning om pliktexemplarslagen: Plikt!

Nya tider och ny teknik ställer andra krav på varje utgivare. Idag utges media i andra former än på papper. Hur ska dessa arkiveras? Och allt småtryck (häften på ett fåtal sidor), affischer och andra trycksaker, vad gör vi med dem? Hur ska eftervärlden kunna ta del av det vi skapar idag?
Det här är intressanta frågor och i KB:s vituella utställning finns en hel del att fundera kring.

Ibland undrar jag över vad som kommer att bli kvar av vår kultur om några hundra år. 1700-talets och 1800-talets brev finns kvar i arkiv. Människor som levde för flera hundra år sedan talar till oss genom sina texter och dagböcker. Men vad blir kvar av det vi skriver? När fick du ett handskrivet brev eller ens ett vykort senast?

Lagen om pliktexemplar av dokument (SFS 1993:1392)

%d bloggare gillar detta: