Frågor och svar om Förintelsen

Frågor jag fått om Förintelsen

Minnesböcker från Förintelsen har varit en vanlig litteraturgenre, men överlevarna blir färre och färre med åren. Därför utges det idag inte lika många nya sådana böcker.

Hédi Fried, snart 94, är en av de överlevande som idag finns kvar och kan berätta sanningen om hur det verkligen var. Hon har i över 30 år rest runt i svenska skolor för att tala om Förintelsen och om sina egna livserfarenheter. Fried är också känd för sina självbiografiska böcker ”Skärvor av ett liv” (1992) och ”Livet tillbaka” (1995), som berört en stor läsekrets. Dessutom är hon sedan länge djupt engagerad i arbetet för demokratiska värderingar.

Hédi Fried växte upp i en judisk familj i Sighet i Rumänien, och överlevde fasorna i Auschwitz och Bergen-Belsen. Efter befrielsen kom hon till Sverige med hjälp av Röda korset.
I boken ”Frågor jag fått om Förintelsen” (Natur & Kultur, 2017) har hon samlat ett antal frågor hon under årens lopp fått från skolelever i samband med sina föreläsningar på skolor.

Ofta kan barn och unga ställa raka och tydliga frågor. Fried berättar att hon alltid påpekat för eleverna att det inte finns några dumma frågor, men att alla frågor heller inte kan ha ett enhetligt svar.

Hédi Fried skriver i sitt förord att syftet med boken är att lära oss att undvika historiska misstag.
”Frågor jag fått om Förintelsen” är en liten men mycket viktig bok. Det är en av de mest lättillgängliga böcker jag läst om Förintelsen och passar utmärkt att använda i skolor.
Exempel på frågor som Fried besvarar i boken är ”Var man hungrig hela tiden?” ”Varför gjorde ni inte motstånd?”, ”Hur var det att vara kvinna i lägren?” och ”Har du träffat en förövare?”

Boken är djupt tankeväckande. Formen med frågor och svar är mycket effektiv, och genialisk i sin enkelhet.
En viktig bok som många borde läsa, ung som gammal.

”Frågor jag fått om Förintelsen” nominerades till Augustpriset i fackboksklassen 2017.

Frågor jag fått om Förintelsen i bibliotekets katalog

Epos som e-böcker

Kalevala

I världslitteraturen finns flera välkända nationalepos. Det är episka hjältedikter som ansetts visa en nations eller ett folks egenart. Två av de mest kända nationaleposen, Kalevala och Beowulf, finns nu fritt tillgängliga som e-böcker hos Litteraturbanken, i svensk översättning.
Båda dessa verk finns givetvis även att låna som vanliga böcker på ditt bibliotek.

Kalevala är Finlands nationalepos. Det är sammansatt av olika finska folkdikter men bearbetad och med nyskrivna tillägg av språkforskaren Elias Lönnrot (1802-1884), som samlade in dikterna. Kalevala utkom i sin första version 1835 och den slutliga versionen kom 1849. Verket har haft en stor betydelse för senare finska författare, konstnärer och kompositörer, exempelvis Jean Sibelius.
Det är berättelsen om maktkampen mellan det mörka Pohjola och det ljusa Kalevala. Litteraturforskare har ägnat en hel del tid åt att utreda vad i Kalevala som kan räknas som folkdiktning och vad som är senare tillkommet material.
Det är Björn Collinders översättning som nu finns som fritt tillgänglig e-bok.

Kalevala (e-bok hos Litteraturbanken)

Beowulf

Beowulf är ett stort anglosaxiskt epos, som troligen tillkommit under perioden 700-1000.
Detta är det enda större anglosaxiska epos som överlevt till våra dagar, varför det har fått status som Englands nationalepos. Handlingen i Beowulf utspelar sig dock i Danmark och södra Sverige, vilket gör berättelsen extra intressant för nordiska läsare.
Kämpen Beowulf dödar i sin ungdom det ondskefulla och människoätande trollet Grendel. Sin sista strid utkämpar han mot en eldsprutande drake.
I den här mäktiga berättelsen finns också infogade episoder om ”geatas” (troligtvis götar) och svear. Detta har intresserat generationer av svenska historiker och litteraturvetare.
1900-talsförfattare som J.R.R. Tolkien hittade också inspiration i Beowulf.
Det är Björn Collinders översättning som nu finns som fritt tillgänglig e-bok.

Beowulf (e-bok hos Litteraturbanken)

 

Fornnordiska e-böcker

Den poetiska Eddan

Fornnordisk diktning är en del av vårt gemensamma kulturarv.

De två mest kända titlarna i denna genre är troligen Snorres Edda och Den poetiska Eddan.

Båda dessa klassiska verk finns nu att läsa som fritt tillgängliga e-böcker hos Litteraturbanken, och dessutom i de senast utgivna översättningarna!

Den poetiska Eddan är en samling nordiska kväden och verser med gudomligt och mytologiskt innehåll. Texterna tillkom troligen i västra Norge och på Island under perioden 800-1000. Den äldsta bevarande nedtecknade versionen är från 1200-talet.

Här finns t.ex. berättelsen om Sigurd Fafnesbane, som ingår i Völsungasagan.
Det var hjälten Sigurd som lyckades dräpa draken Fafner och erövra en stor skatt. Här fanns också en magisk ring, som gjorde sin ägare rik. Ringen var dock försedd med en förbannelse.

I den poetiska Eddan finns också Völuspá, en dikt om världens skapelse, förfall och undergång, och Hávamál, ett långt tänkespråk med levnadsregler.

Den poetiska Eddan (e-bok hos Litteraturbanken)

Den poetiska Eddan ska inte förväxlas med Snorres Edda, som är ett helt annat verk.

Islands mest kände författare Snorre Sturlason (ca 1178-1241) var hövding och skald. Under tidigt 1200-tal var han en av Islands mäktigaste män.

Snorres Edda skrevs på 1220-talet och kallas också ibland Den prosaiska Eddan eller Den yngre Eddan.
Det är en handledning i skaldekonst och en lärobok i nordisk mytologi.

Snorres Edda (e-bok hos Litteraturbanken)

Dessa verk finns givetvis att låna på biblioteket i form av helt vanliga böcker, i flera olika översättningar. Men nu finns de alltså helt fritt tillgängliga i form av e-böcker.
Den poetiska Eddan presenteras i Björn Collinders översättning, och Snorres Edda i översättning av Karl G. Johansson och Mats Malm.
Ett utmärkt initiativ!

Från svenska hem

Ur Anders Forsberg: Från svenska hem

För 100 år sedan var skämttidningar som Strix och Puck mycket populära. Strix grundades av Albert Engström 1897. Den utgavs fram t.o.m. 1924, då den slogs samman med Söndagsnisse till Söndagsnisse-Strix. Denna titel utgavs sedan ända fram t.o.m. 1954.

En av många medverkande tecknare i Strix var Anders Forsberg (1871-1914). Han föddes i Karlstad men kom tidigt till Stockholm för att studera konst. Han blev överlärare i frihandsteckning vid Tekniska skolan, och medverkade samtidigt regelbundet i Strix. Forsbergs satiriska teckningar kännetecknades av sin stora detaljrikedom.

1902 utgavs en stor del av hans teckningar i samlingsvolymen Från svenska hem, till vilken Albert Engström skrev förordet. Boken bestod av satirer över den samtida borgerligheten och blev en stor succé. Titeln Från svenska hem var en sorts skruvad version av Carl Larssons populära Ett hem, som utgivits 1899.
Ett genomgående drag i Forsbergs teckningar var pessimismen över de sociala missförhållandena.
En majdag 1914 blev Forsbergs pessimism så pass stark att han valde att ta sitt liv i Lill-Jansskogen på Djurgården. Han blev 42 år.

Ur Anders Forsberg: Från svenska hem

Från svenska hem är en klassiker inom svensk satir.
Nu finns hela boken digitaliserad och fritt tillgänglig hos Litteraturbanken!
Läs gärna den här boken, som än idag ger många glada skratt. Forsbergs framstående teckningskonst ger oss också en god bild av hur det kunde se ut i olika hemmiljöer i början av 1900-talet.

Läs Från svenska hem som e-bok hos Litteraturbanken

Italienskt musikarkiv online

Canzone italiana

Dagens digitala strömningstjänster ger möjligheter till nya spännande dokumentationer på internet.

Ett färskt exempel är Canzone Italiana, ett digitalt musikarkiv med italiensk musik från hela 1900-talet. Projektet har fått stöd av Italiens kulturdepartement och har släppts i samarbete med den digitala musikströmningstjänsten Spotify.

På adressen www.canzoneitaliana.it hittar du 200.000 låtar från hela seklet. De är sorterade i olika grupper och kategorier. Napolitansk sång, folkmusik från Italiens olika provinser, filmmusik, poplåtar, barnvisor, arior och romanser, tv-teman och mycket mera.
Du kan välja att söka kronologiskt, geografiskt eller tematiskt. Webbplatsen finns tillgänglig på åtta olika språk.
En del äldre musik som inte finns på Spotify har digitaliserats och finns att lyssna på direkt på webbplatsen. De flesta musiklänkar leder dock in i Spotifys stora musikarkiv. Här finns färdiga spellistor och länkar till album. Till spellistorna finns upplysande korta artiklar.

Det här är ju ett roligt sätt att levandegöra ett stort kulturarv. Vill du lyssna till italienska klassiker som ”O sole mio”, ”Volare (Nel blu dipinto di blu)” eller kanske ”Tintarella di luna” så hittar du dem här, tillsammans med mycket annat. Tusentals nya låtar ska dessutom läggas till varje månad, meddelas det.
Ännu ett rikt kulturarv som nu finns tillgängligt direkt i t.ex. mobilen.

Horatius för 2010-talet

Plocka din dag

Den romerske diktaren Quintus Horatius Flaccus (65-8 f.Kr.) har ofta ansetts vara det antika Roms främste lyriker. Tack vare det ekonomiska stöd han fick av den inflytelserika Maecenas (vars namn givit upphov till ordet mecenat) kunde han ägna sig åt författarskapet på heltid.
Horatius var vän med kejsar Augustus och skrev även satirer och brev, men det är särskilt hans lyriska produktion som eftervärlden fascinerats mest av och som ständigt utgivits i nya översättningar.
Från Horatius kommer många kända citat, det mest kända är ”Carpe diem” (”Fånga dagen”). Andra kända citat är exempelvis ”den gyllene medelvägen” och ”om man har börjat har man fått hälften gjort”.

Den senaste Horatius-utgåvan på svenska är ”Plocka din dag” (W&W, 2017). Här finns oden i urval och översättning av Gunnar Harding och Tore Janson. De båda översättarna är välkända för en litterär publik. Harding är poet och har under ca 50 år utgivit ett tjugotal diktsamlingar. Han har också översatt många utländska poeter och dessutom medverkat i den senaste Bibelöversättningen.
Janson är professor emeritus i latin och har skrivit ett flertal böcker om romarriket och om latinet.

Plocka din dag” är en liten men innehållsrik bok. Den inleds med ett välskrivet förord, som genast gör läsaren nyfiken. Därefter följer ett fint urval av Horatius lyriska dikter. Språket är verkligen bra och flera av dikterna känns påfallande fräscha, trots att de är skrivna för mer än 2000 år sedan. Här finns humoristiska infall, kloka ord och språklig briljans.

Ett genomgående tema hos Horatius är livets kortvarighet och att det är viktigt att ta vara på de dagar vi får. Hur man bör förhålla sig till döden är ett annat återkommande motiv. Han påpekar dessutom ofta hur viktigt det är att dricka vin.

Den här boken är ett utmärkt exempel på hur viktigt det är att klassisk litteratur hålls levande. Nya översättningar av gamla verk gör att antikens tankar och visdomsord känns moderna.

”Var förnuftig och klok, sila ditt vin, hoppas ej mer på det
som en framtid kan ge. Timmarna går. Medan vi talas vid
har vår tid redan flytt. Plocka din dag, tro ej på ännu en.”
1.11

Översättarna motiverar sitt val av ord med att latinets verb carpere har grundbetydelsen ”plocka” tillsammans med blommor och frukt.

”Plocka din dag” är en riktigt trevlig bok, väl värd en stunds eftertanke. Och kanske ett glas vin samtidigt!

”Plocka din dag” i bibliotekets katalog

Vem blir ihågkommen om 1000 år?

Grodan Kermits stjärna på Hollywood Walk of fame

Något som kännetecknar vår tid är att vi har påfallande många personer som är kända. Delvis beror detta på att världen på sätt och vis blivit mindre – nyheter från jordens alla länder kan snabbt förmedlas via internet och sociala medier. Det finns också betydligt fler sätt att bli berömd på idag än tidigare.
Berömmelsen kan dock vara flyktig. En hel del av dessa berömda och kända personer kommer inte att ihågkommas särskilt länge efter att de gått ur tiden, medan andra kan förbli berömda i tid och evighet. Vem från vår tid som blir berömd eller ej kan dock vara svårt att bedöma för oss.

Ett känt exempel på berömmelse är den egyptiske farao Tutanchamon. Han var en ganska obetydlig farao i den långa raden av regenter. Ingen av hans samtida hade kunnat gissa att just han skulle komma att bli den mest berömde faraonen av alla, tusentals år senare.  Tutanchamons hela berömmelse beror på att hans grav tack vare en lycklig slump visade sig bli den enda faraograven som gravplundrare inte hade skövlat.

På bilden här intill ser vi grodan Kermits stjärna på Hollywood Walk of fame. Hur många kommer att veta vem grodan Kermit var om ens 50 år?

BBC Future publicerade nyligen en intressant artikel om just detta ämne. Vem eller vilka från vår tid kommer fortfarande att även om 1000 år vara berömda? Här kan vi läsa om vilka yrkesområden vi bör undvika (t.ex. sport och musik), och vilka som kan vara ett bättre val. Vi får också tips på gärningar som kan ge oss berömmelse (t.ex. att stifta en religion, eller att vara en riktigt ond skurk).

BBC Future: How to be remembered in 1000 years

Poesi av Emily Dickinson

Poeter tänder bara lampor

Vissa personer som under sin livstid är mycket kända och berömda, glöms bort kort tid efter att de avlidit. Andra personer är nästan helt okända under sin livstid, för att senare få en postum berömmelse. Ett exempel på en historisk person i den senare kategorin är den amerikanska författaren Emily Dickinson.

Emily Dickinson (1830-1886) bodde under hela sitt liv i den lilla orten Amherst i Massachusetts. Hon fick en puritansk-religiös uppfostran, läste vid en lokal flickskola och kom tidigt i kontakt med litteratur. Dickinson led tidvis av ohälsa, och drabbades av flera depressioner sedan flera personer i hennes omgivning avlidit. I vuxen ålder levde hon sedan ett tillbakadraget eremitliknande liv, samtidigt som hon tog hand om sin sjuka mor i hemmet. Hennes samtida såg henne som en excentrisk person, ofta klädd i vitt, som sällan gick ut. Mot slutet av sitt liv lämnade Dickinson knappt sitt sovrum.

Efter hennes död fann systern Lavinia mängder av dikter som Emily hade skrivit. Under hennes livstid fick hon endast ett litet fåtal dikter publicerade, och då anonymt.

Emily Dickinson

Det enda kända vuxenporträttet av Emily Dickinson, en daguerrotyp från ca 1847.

Totalt omfattar Emily Dickinsons samlade verk nästan 1800 dikter. Den första volymen med hennes dikter publicerades 1890, fyra år efter hennes död.

Idag ses Emily Dickinson som en av 1800-talets viktigaste amerikanska diktare, som med sin fria vers och raffinerade nya grepp inspirerat många 1900-talsförfattare.
Vanliga teman i hennes poesi är naturens och livets kretslopp med död och pånyttfödelse, det ensamma jagets roll och tankar kring det himmelska.
En typisk Emily Dickinson-dikt kan bestå av två strofer med fyra rader i varje. Hon använder också ibland typografi, grammatik och metaforer på ett spännande sätt, vilket gör att hennes poesi känns påfallande modern.

Endast en begränsad del av Emily Dickinsons poesi finns översatt till svenska. Den senaste boken med Dickinson-dikter på svenska som kommit ut är ”Poeter tänder bara lampor” (Bokverket lyrik, 2017). Boken innehåller 32 dikter som översatts av Ann-Marie Vinde. Hon har tidigare översatt Dickinson, t.ex. i boken ” Min flod flyter mot dig” (2010).

”Poeter tänder bara lampor” (vars titel givetvis är ett Dickinson-citat) är på flera sätt en intressant poesisamling. Dikterna presenteras på både engelska och svenska. Boken har ett kort inledande förord om författaren, och i slutet av boken finns ett mycket läsvärt kapitel om hur översättningen har gått till, och vilka svårigheter man stöter på. Allra sist finns dessutom tips på mer läsning om och av Emily Dickinson.

Detta är en mycket innehållsrik och trivsam bok, som jag tror kan tilltala även den som vanligtvis inte brukar läsa poesi.

Vinde berättar i förordet att i och med denna bok har ca 470 av Emily Dickinsons dikter översatts till svenska. Även om det är ett stort antal, är det ändå bara ungefär en fjärdedel av hennes verk.
Hoppas att det utges mera av henne på svenska.

Poeter tänder bara lampor i bibliotekets katalog

Böcker av Emily Dickinson på Östersunds bibliotek

Bloggens topp 10 under 2017

"Kvinna med bok i trädgården" - målnming av Frantisek Dvorak

Det är roligt att notera att antalet besök i bloggen har ökat, särskilt under hösten.
Här är de 10 mest lästa blogginläggen under 2017:

1. Penningvärdet förr och nu
2. Marcus Aurelius självbetraktelser
3. Sparta
4. Slaget vid Culloden
5. Gustav Vasas brev
6. Michelangelo och Sixtinska kapellet
7. Gustav Vasas krönika av Peder Svart
8. Kleopatra
9. Then Swänska Argus
10. Anna Maria Lenngren

Illustration: ”Kvinna med bok i trädgården” av František Dvořák (1862-1927)

 

Julmusik med spännande ursprung

Så här års anordnas många julkonserter. En populär Christmas carol som ofta framförs i körversion är ”Ding Dong Merrily on High” – den med refrängen ”Gloria! Hosanna in Excelsis!”.

Melodin till sången är mycket gammal. Första gången melodin dyker upp i tryckt form är under titeln ”Branle de l’Official”, i Thoinot Arbeaus ”Orchésographie” (1588), en bok som beskriver olika franska sociala danser från denna tid.

Den kända jultexten är skriven av den brittiske kompositören George Ratcliffe Woodward och publicerades första gången 1924. Så man kan säga att melodin är äldre än väntat, medan texten däremot är yngre än väntat.

I videoklippet kan du se hur dansare framför 1500-talsversionen av melodin, som då alltså var helt sekulär och inte alls hade något med julen att göra.

Illustration ur "Orchésographie" (1588)

Illustration ur ”Orchésographie” (1588)

Ding Dong Merrily on High – text

Musiktryck och inspelningar

Orchésographie” (1588) i digital onlineversion

Räven och tomten

Räven och tomten - bilderbok av Astrid Lindgren och Eva Eriksson

Det har, lite otippat, utgivits en ny bok av Astrid Lindgren: ”Räven och tomten” , en bilderbok med fina illustrationer av Eva Eriksson (Rabén & Sjögren, 2017).
Astrid Lindgrens text skrevs på 1960-talet, och var hennes egen tolkning av en dikt med samma namn, skriven av Karl-Erik Forsslund. Lindgrens textversion har inte tidigare varit publicerad i Sverige. Däremot har en kortare del av Forsslunds dikt tidigare utgivits som bilderbok med illustrationer av Harald Wiberg.

Vem var då författaren som skrev den ursprungliga dikten?
Karl-Erik Forsslund (1872-1941) föddes i Västmanland, men förknippas med Ludvika i Dalarna, där han bodde i större delen av sitt liv. Han debuterade 1896 med ”Skog”, en samling naturskisser. Samhällets modernisering och städernas tillväxt gjorde att många vid den här tiden strävade efter att lyfta fram den gamla allmogekulturen. Forsslund menade att denna kunde bevaras även i den nya moderna tiden. I Forsslunds ”Storgården : en bok om ett hem” (1900) beskrev han naturmiljöerna kring sin gård i Ludvika, och boken gjorde honom känd för en bred allmänhet. Den trycktes i flera upplagor.
Forsslund var också regelbunden medarbetare i skämttidningen Söndags-Nisse.

Karl-Erik Forsslund

Karl-Erik Forsslund (1872-1941)

Forsslund var en produktiv författare och folkbildare. En stor del av hans skönlitterära verk består av natur- och landskapsskildringar, både som prosa och lyrik. Dessutom var han en en viktig pionjär inom hembygds- och naturskyddsrörelsen, och en flitig samhällsdebattör. Forsslund var också en av grundarna av Brunnsviks folkhögskola.
Forsslunds ofullbordade storverk är ”Med Dalälven från källorna till havet” (1918-1939) som först publicerades som 27 häften innan de sammanslogs till böcker.

Men kanske är det juldikten ”Räven och tomten” som nu kommer att göra Karl-Erik Forsslund känd på nytt för dagens läsare.
Denna dikt publicerades för första gången i ”Djur : skisser och historier från Storgården” (Wahlström & Widstrand, 1900), en bok som sedan trycktes om i flera senare upplagor. I boken ingår dikten i den avslutande delen ”Skissboksblad från Paradiset”, och finns på sidan 231-234. (Själva titeln ”Räven och tomten” förekommer dock inte i denna bok).
Sedan trycktes dikten dessutom i ”Läsebok för folkskolan”, årskurs 1-2, i många olika upplagor.

”Räven och tomten” av Karl-Erik Forsslund

Räfven tassar öfver snön
mellan hagens björk och rönn.
Stjärnorna de blänka.
Räfvens mage skriker gält.
Kilande på vita fält,
räfven börjar tänka.

Huj, vad det är ljust i natt,
tänker han, där som en katt
han bland stugor tassar.
Alla fönster lysa glatt –
hör, därinne klinga skratt,
medan brasan brassar.

Räfven emot lagårn styr
sina fjät, af ljuset yr.
Genom dörrn han sneglar.
Det är tyst i bur och bås,
olåst är vartenda lås,
öppna alla reglar.

Det är tyst i bås och bur,
ingen står i natt på lur.
Jag har tur, sa räfven.
Fram mot hönsburn smyger han –
vid min svans, där står en man
med nånting i näfven.

Nej, det är nog ingen kar.
Han har skägg som gammelfar
och en toppig mössa,
men är småväkst som ett barn,
spinner nog ej falska garn
och har ingen bössa.

Räfven grubblar. Jag förstår
ta mig saksen ej ett spår –
och en hand han känner
stryka ryggens tjocka skinn,
och han veknar i sitt sinn,
fastän hungern bränner.

Säger så den lille man:
Hör han, gamle Mickel, han
får ej hönor snatta.
Om han ej sin lusta styr
bär det rakt år Hälsefyr,
håll sig då för skratta!

Och han sätter en karott,
vilken luktar mycket gott,
framför räfvens tryne.
Ät sig mätt nu – detta här
riktigt präktig julgröt är,
han ser ej i syne!

Räfven äter som en varg,
hälften nöjd och hälften arg,
mumsar, slukar, slickar,
tittande på gubben snett,
hur han ler förnöjt och brett,
mumlar, ler och nickar.

Räfven tassar tyst åstad
bort mot skogen, mätt och glad.
Tankar mång han tänker.
Det är sällsamt tyst i skyn.
Öfver skogens svarta bryn
morgonstjärnan blänker.

(ur ”Djur : skisser och historier från Storgården” (Wahlström & Widstrand, 1900, s. 231-234).

Karl-Erik Forsslund: ”Djur” i bibliotekets katalog

Dalarnas hembygdsbok 1991

Vill du veta mera om Karl-Erik Forsslund finns en bra presentation av hans liv och verk i Dalarnas hembygdsbok 1991”Karl-Erik Forsslund: författaren, folkbildaren, hembygdsvårdaren” (Gidlunds, 1991).

Dalarnas hembygdsbok 1991 i bibliotekets katalog

Finland 100 år

Idag gratulerar vi Finland på 100-årsdagen som självständig nation! Finlands självständighetsförklaring antogs av Finlands lantdag den 6 december 1917.

På senare år har flera intressanta Finlandshistoriska böcker kommit ut. Tidigare i bloggen har jag tipsat om del 1 och 2 i bokserien ”Finlands svenska historia”, som utkom 2008 och 2009. Där beskrivs tiden fram till 1812.

Finland och Sverige har en mycket lång gemensam historia. Dagens Finland var under ca 600 år en del av det svenska riket. De 4 delarna i ”Finlands svenska historia” beskriver hur samhället, kulturen, språket och mycket annat har påverkats av det svenska inflytandet sedan medeltiden och fram till idag. Bokserien ges ut av Svenska litteratursällskapet i Finland, och i Sverige utges de av Atlantis förlag.

Språkfrågan

Del 3, ”Språkfrågan : finlandssvenskhetens uppkomst 1812-1922” (2016) är skriven av Max Engman.
Här kan du läsa om Finlands tid som ryskt storfurstendöme. Perioden kännetecknas av kampen mellan de tre språken svenska, finska och ryska. Här skildras också nationalismen under 1800-talets senare del. Både på den fisnkspråkiga och svenskspråkiga sidan mobiliserade man kring sina respektive intressen, och i början av 1900-talet uppkom det som kom att kallas ”finlandssvenskhet”.

Nationalstaten

Del 4, ”Nationalstaten : Finlands svenskhet 1922-2015”  (2016) är skriven av Henrik Meinander.
Han beskriver hur en särskild svensk identitet byggts upp i det självständiga Finland, och hur lagstiftningen om landets tvåspråkighet tillkom. Under mellankrigstiden skärptes de ideologiska motsättningarna mellan finsk- och svensktalande. 1920-talets kamp om Åland är känd.

Efter andra världskriget var det lugnare kring språkfrågan, men numera har svenskspråkigheten i Finland på nytt angripits från finsksinnat håll. Meinander sätter in hela den här frågan i sitt historiska sammanhang på ett intressant sätt.

Hela den här bokserien är mycket bra och läsvärd. Dessa böcker är både bildande och intressanta, och ger troligen många svenska läsare helt nya perspektiv.

Språkfrågan i bibliotekets katalog

Nationalstaten i bibliotekets katalog

Kapten Bölckes stridsrapporter

Kapten Bölckes stridsrapporter

På Östersunds bibliotek har vi en del originallitteratur från första världskriget. Det är böcker som alltså är ca 100 år gamla, och som utgavs medan kriget pågick.

Den lilla boken ”Kapten Bölckes stridsrapporter” (Bonniers, 1917) omfattar endast 116 sidor. Det är ett urval av stridspiloten Oswald Bölckes dagboksanteckningar 1914-1917.

En gång i tiden var Oswald Bölcke (1891-1916) mycket berömd, men idag är det nog främst specialintresserade som känner till honom. Man kan säga att han var den mest kände stridspiloten på den tyska sidan före ”Röde baronen” von Richthofen, som var hans elev. Bölcke var banbrytande inom luftstrid och sköt ned totalt 40 motståndare. Ibland kallas han ”flygtaktikens fader”.

Tillsammans med sin kollega Max Immelmann var Bölcke den förste pilot som belönades med den tyska militära ordensutmärkelsen ”Pour le Mérite”.

Boken inleds med ett tidstypiskt hjälteförord, skrivet av Bölckes far. Sedan får läsaren ta del av kapten Bölckes erfarenheter som stridspilot, från de första uppdragen i krigets inledning, till den vane och berömde pilotens sista luftstrider. Det är intressant att läsa hans egna tankar och beskrivningar av kampen i luften.

Dessutom finns här några noteringar om hur det är att resa i Tyskland som berömd krigshjälte. Bölcke får skriva autografer, och får via en österrikisk officer hjälp att undvika gränskontroller. Han besöker också Konstantinopel (idag Istanbul), där han får emotta hederstecken av Enver Pascha, den högste befälhavaren över de turkiska stridskrafterna under första världskriget.

Albatros D.II
En tysk Albatros D.II

Bölcke omkom i oktober 1916 när hans Albatros D.II kolliderade med ett annan tyskt plan. De båda piloterna hade siktat på samma brittiska motståndare. Bölcke hade dock troligen överlevt sin kraschlandning om han hade varit ordentligt fastspänd i sittbrunnen. Han blev 25 år.

I staden Dessau i Sachsen-Anhalt i östra Tyskland, där han ligger begraven, uppmärksammade man 2016 100-årsminnet av Bölckes död.

”Kapten Bölckes stridsrapporter” är en intressant liten bok, inte bara för flygintresserade.

Den är relativt ovanlig på svenska bibliotek, men på Östersunds bibliotek är detta bara en av ett flertal originalböcker från första världskriget som du kan låna.

Kapten Bölckes stridsrapporter i bibliotekets katalog

Art Nouveau från Rörstrand

Art Nouveau från Rörstrand

Rörstrands porslinsfabrik var under nästan 280 år en välkänd och internationellt ryktbar institution för konsthantverk.

Kring sekelskiftet 1900 blev Rörstrands produktion av konstkeramik i jugendstil (Art Nouveau) mycket uppmärksammad. Konstnärliga uttrycksformer och teknikutvecklingen gjorde samtidiga framsteg, och resultatet blev ett stort antal mycket framstående keramikföremål.

Hittills har denna konstkeramik inte beskrivits ingående i bokform. En del av materialet har t o m varit i princip bortglömt. Nu har dock Markus Dimdal skrivit en utmärkt bok i ämnet: ”Art Nouveau från Rörstrand : konstkeramiken 1895-1926” (Arvinius+Orfeus, 2016).

Konstgodset i Art Nouveau var exklusivt och utgjorde en ganska liten del av Rörstrands produktion, men idag är det kanske ändå dessa ofta praktfulla pjäser som intresserar samlare mest. En del av konstkeramiken har vi exempelvis kunnat se förevisat i SVT:s Antikrundan.

Dimdal har under mer än 10 års tid gjort omfattande research, och den här tjusiga boken är en estetisk och konstnärlig fullträff. T o m rubrikernas typsnitt är genomtänkt, och fotografierna (också tagna av författaren) är av hög klass. Boken omfattar över 400 sidor och väger över 1.5 kg.

Det är ett omfattande konstmaterial som har dokumenterats i denna imponerande volym. Det är verkligen fascinerande att läsa om hur mycket arbete som lades ned på detaljerna för detta konstgods.
I boken finns också flera praktiska register, t ex över konstnärer och produktionsår.

”Art nouveau från Rörstrand” är en av de stiligaste böcker jag sett på ett tag.

En krönika över en guldålder inom svenskt konsthantverk, står det på bokens baksida och jag kan bara hålla med. Rekommenderas!

Art Nouveau från Rörstrand i bibliotekets katalog

Everybody loves somebody sometime – Dean Martin 100 år

Idag är det 100 år sedan Dean Martin föddes.
Dean Martin (vars riktiga namn var Dino Paul Crocetti) var en av 1900-talets mest populära amerikanska entertainers.

”Everybody Loves Somebody Sometime” var en sång från 1947 som redan hade spelats in av flera andra artister, men Dean Martins version från 1964 knuffade ned The Beatles från 1:a-platsen på Billboardlistan. Låten förvandlades till hans egen signaturmelodi. Sångtiteln finns även på hans gravsten.
I det här videoklippet från 1965 ser vi ”Dino” i högform.

Dean Martin var förutom sångare också skådespelare och komiker. Under många år utgjorde han och Jerry Lewis ett mycket populärt komikerpar. Martin ingick också i det berömda ”Rat Pack” tillsammans med bl a Frank Sinatra och Sammy Davis jr.

Många citat tillskrivs honom. Det mest kända är nog Dean Martins definition av nykterhet:
”You’re not drunk if you can lie on the floor without holding on.”

Dean Martin, 1960

Dean Martin var en man som spred glädje. Ofta framträdde han med glaset i hand, och skämtade friskt om t.ex. alkohol.
Det var dock hans mångåriga och intensiva rökning som tog hans liv. Han diagnosticerades med lungcancer och avled på juldagen 1995, 78 år gammal.

På Östersunds bibliotek har vi två samlings-cd med Dean Martins musik, ”The very best of Dean Martin”, vol. 1 och vol. 2.
Du kan också låna filmen ”Rio Bravo” (1959) där han spelar mot bl. a. John Wayne.

 

%d bloggare gillar detta: