Bloggarkiv

Forntida riken

Svunna riken

Många är de forntida riken och civilisationer som blomstrat men gått under. En del av dem är mytomspunna. Dessa gamla civilisationer präglade vår utveckling.
Ibland kan det kanske vara svårt att hålla reda på alla gamla civilisationer. Var och när levde maya, inka och aztekerna? Och sumerer, assyrier och babylonierna, hur var det nu med dem?

Den tyske författaren Markus Hattstein beskriver de allra flesta av dessa forntida civilisationer i sin bok ”Svunna riken : mytomspunna folk och kulturer” (Parragon, 2011).

Boken är geografiskt indelad. Hattstein börjar således med Mesopotamien, det forntida Arabien och Persien. I det avsnittet går han igenom alla riken i tur och ordning. Kapitlet om varje civilisation inleds med en tydlig och överskådlig tidslinje. Varje rike avhandlas sedan på fem-sex sidor.

Det är emellanåt lite snuttifierat, men väldigt överskådligt och tydligt. Andra geografiska områden vars civilisationer beskrivs i ”Svunna riken” är Medelhavsområdet, Central- och Nordeuropa, Centralasien, Syd- och Östasien, Nord-, Central- och Sydamerika, Afrika och till sist Australien och Polynesien. Varje kapitel kan läsas helt fristående, vilket gör boken användbar som uppslagsbok. Vill man ha en kortfattad beskrivning av exempelvis Karthago, så är det bara att slå upp de sidorna och läsa.

Bokens förtjänst är det stora formatet och det enormt rika bildmaterialet. ”Svunna riken” är överdådigt illustrerad med stiliga foton och upplysande kartor. Resultatet är en bra och bläddervänlig bok. Ibland är det nästan så att det rika bildmaterialet tränger ut texten. Men fördjupningar går alltid att inhämta i andra böcker.
Detta är en bra, lättillgänglig, snygg och översiktlig uppslagsbok om forntida riken.

Svunna riken i bibliotekets katalog

Alexandria

Alexandria

Alexandria är en av medelhavsområdets mest mytomspunna städer. Under den hellenistiska tiden var Alexandria världens största stad, sin tids metropol och en verklig kulturell smältdegel.

I den lilla men innehållsrika boken ”Alexandria : musernas stad : sju essäer om Alexandria i historia och nutid” (Rubicon, 1997) kan du läsa mera om denna spännande stad.

Boken består av sju separata artiklar, skrivna av olika författare. Det går alltså att välja fritt bland dessa. Man kan läsa alla, eller bara vissa om man vill. Tillsammans bildar de en intressant helhet.

Alexandria grundades av Alexander den store, och staden var först en självständig grekisk stadsstat, en polis. I början av 200-talet f.Kr. grundades forskningsinstitutet Mouseion, som tillsammans med det stora alexandrinska biblioteket blev ett centrum för den hellenistiska kulturen. Många kända vetenskapsmän och forskare under antiken verkade här.

Det finns många myter och legender kring själva biblioteket. Man vet inte exakt hur många bokrullar som förvarades här. Antika grekiska författare nämner siffran 400.000, medan senare romerska uppgifter säger 700.000. Inte heller vet vi när det förstördes eller av vem eller vilka. Det finns motstridiga uppgifter.

Utanför Alexandria stod ett av antikens sju underverk, fyrtornet på ön Faros. Tornet var mycket högt, mellan 120 och 140 m. Efter pyramiderna vid Gizeh var fyrtornet den antika världens högsta byggnad.

Alexandrias befolkning växte snabbt och staden blev en viktig handelsstad. Dess betydelse minskade dock efter den arabiska erövringen 642, och tyngdpunkten försköts till den nya huvudstaden al-Fustat (numera Kairo).

Harry Järv skriver om det alexandrinska biblioteket. Jerker Blomqvist skriver om vetenskapen i staden. Sture Linnér skriver om staden som den skildras av författaren Konstantinos Kavafis. Här finns flera intressanta texter att läsa.

Förutom Kavafis är Alexandrias främste moderne skönlitteräre skildrare Lawrence Durrell med sin ”Alexandriakvartetten”. Även han får ett eget kapitel i denna bok.
Välskrivet, bildande och intresseväckande.

Alexandria: musernas stad i bibliotekets katalog

År 2002, några år efter att denna bok utkommit, öppnades det nya, moderna alexandrinska biblioteket: Bibliotheca Alexandrina. Det ligger ca 200 m från platsen för det antika biblioteket. Syftet med det nya biblioteket är att även detta skall vara ett internationellt centrum för kultur, utbildning och vetenskap och fungera som en bro mellan den arabiska och den västliga världen.

Bibliotheca Alexandrina

Kleopatra

Kleopatra

Den egyptiska drottningen Kleopatras levnadsöde har alltid fascinerat eftervärlden. Hon är en av de mest kända kvinnorna i antikens historia, och det har skrivits romaner, pjäser och biografier om henne. En av de senaste är ”Kleopatra: ett liv” av Stacy Schiff (Bazar, 2011).

Egentligen var Kleopatra namnet på ett flertal egyptiska drottningar. Den mest kända Kleopatra hade ordningsnummer 7, så hennes korrekta regentnamn var Kleopatra VII. Hon levde 69 f Kr – 30 f Kr och var den sista egyptiska härskaren av den ptolemeiska dynastin.

Eftervärlden har varit mycket intresserad av hennes relationer med Julius Caesar och hans rival och motståndare Markus Antonius. Kleopatra hade barn med båda dessa herrar.
Myten om henne som en femme fatale har varit livskraftig. Mer än något annat måste Kleopatra ha varit en kvinna med stor strategisk förmåga, och dessutom med stor karisma. Hon var mästerlig på att bygga allianser och ingå fördelaktiga avtal.
Hon var gift två gånger, båda gångerna med en bror, som fick betala med sitt liv. Kleopatras levnadsöde innehåller incest, mord och ond bråd död. Under 2000 år har författare lockats av hennes berättelse. Uppgiften att hon begick självmord med hjälp av en giftorm är dock nästan säkert helt felaktig.

Stacy Schiff är en amerikansk skribent som specialiserat sig på biografier. På omslaget till hennes Kleopatra-bok anges det att hon vunnit Pulitzer-priset. Det tilldelades hon dock för en helt annan bok, en biografi om Vera Nabokov.
Schiffs Kleopatra-bok fick lysande recensioner och hamnade på New York Times bästsäljarlista, där den som bäst nådde tredjeplatsen. Nu ska boken bli film med Angelina Jolie i huvudrollen.

Schiff har gått tillbaka till de äldsta egyptiska och romerska källorna och har skrivit en raffinerad och pigg Kleopatra-biografi. Den är spännande som en thriller fast man redan i förväg vet hur det går på slutet. Rekommenderas!


Denna porträttbyst på Altes Museum i Berlin anses föreställa Kleopatra VII, men man vet inte säkert.

”Två tusen år av dålig press och överhettad prosa, press och operor kan inte dölja det faktum att Kleopatra var en synnerligen begåvad drottning, extremt slug och opportunistisk, en första klassens strateg.”

Kan tilläggas att man aldrig återfunnit hennes grav, som numera kan ligga på havsbotten utanför Alexandria.

Kleopatra i bibliotekets katalog

Allt flyter

Vatten

”Allt har sitt ursprung i vatten” sa den grekiske filosofen Thales på 500-talet f.Kr. Många byggnadsverk från antiken har med vatten att göra: akvedukter, fontäner och badhus.

Staffan Michelsons bok ”Vatten” (2007) handlar om vattnets historiska betydelse i antikens Grekland och Rom. Michelson är advokat, så vi får också läsa om rättshistoria kring vatten.
Vem hade egentligen rätt till vattnet? Hur löste man konflikter? Kanske de antika lösningarna på dessa problem rentav skulle kunna tillämpas även idag.

Grekerna hade många filosofiska tankar kring vattnet. Romarna hade ett avancerat vattensystem för både dricksvatten och avlopp.

Tankeväckande läsning. Dessutom är boken fint illustrerad med mängder av färgfoton.

%d bloggare gillar detta: